EXAMENSARBETE. Kartläggning av uttag av läkemedel vid obstruktiv lungsjukdom

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2006:38 HV Kartläggning av uttag av läkemedel vid ostruktiv lungsjukdom Patienter i Jämtland i åldern år Greta Nyström, Emma Sakko Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Medicinsk vetenskap 2006:38 HV - ISSN: ISRN: LTU-HV-EX--06/38--SE

2 Kartläggning av uttag av läkemedel vid ostruktiv lungsjukdom. Patienter i Jämtland i åldern år. Survey of purchase of drugs used against ostructive lung disease. Patients aged etween 60 and 69 in Jämtland, Sweden year Greta Nyström och Emma Sakko Vårterminen 2006 Luleå Tekniska Universitet Handledare Lars G. Nilsson

3 Sammanfattning Patienters ristande följsamhet eller compliance till läkemedelsordination är ett vanligt förekommande prolem som resulterar åde i merkostnader för vården och försämrat ehandlingsresultat. Prolemet har också visat sig gälla för läkemedel mot ostruktiva lungsjukdomar som astma och KOL. Syftet med denna studie har varit att analysera läkemedelsuttag och följsamhet för patienter i åldern år som medicinerat mot ostruktiv lungsjukdom i Jämtland under åren Totalt ingick 266 patienter i studien varav 173 var kvinnor och 93 män. Patientprofiler upprättades där följsamheten i uträknades genom att ta totala antalet DDD (definierad daglig dygnsdos), vilket uträknades med uppgifter om DDD och förpackningsstorlek för varje uttag, och dela det med ehandlingstiden. Resultaten visar att 56 patienter hade endast 1 uttag, 76 patienter hade gjort mellan 2-5 uttag och 134 patienter hade gjort mer än 5 uttag. Adrenergika dominerade i antalet uttag tätt följd av steroider. Det var försumar skillnad i antal uttag mellan män och kvinnor. Ytterligare analyser gjordes på de patienter som hade mer än 5 uttag av steroider och kominationsarat eftersom dessa mediciner ges som underhållsehandling i motsats till adrenergika som är vid ehovs medicinering. I denna grupp visade det sig att 23 hade god följsamhet, definierad som , medan 62 var underanvändare och 15 var överanvändare. Ingen större skillnad i compliance mellan könen upptäcktes. Den dåliga följsamheten och oregelundenheten i läkemedelsutköpen kan även ha andra förklaringar. Patienten kan ha hämtat läkemedel på annan ort varvid uttaget inte registrerades i Jämtlands. Patienten kan också ha haft en ättringsperiod eller avlidit. Slutsatsen av undersökningen är att ga patienter i den aktuella åldersgruppen inte använde läkemedel på rätt sätt utan att de tog för lite steroider. Genom ättre samsyn mellan vård och patient och större informationsinsatser längs vårdkedjan orde detta kunnat undvikas. Om patienten får insikt och förståelse för ehandlingens etydelse för sjukdomens utveckling kan följsamheten kanske förättras och därigenom kan åde patient förskonas från onödig sjukdom och samhället spara onödiga kostnader. Nyckelord: medicinering, KOL, astma, R03, följsamhet, compliance, concordance 2

4 Sammanfattning... 2 INLEDNING... 4 Bakgrund... 4 Sjukdomen Astma och KOL... 5 Astma och KOL förekomst... 6 Behandling av astma och KOL... 7 Farmakologisk ehandling astma... 7 Farmakologisk ehandling av KOL... 8 Adrenergika... 9 Steroider... 9 inationsarat Antikolinergika Antileukotriner Kromoner Xantinderivat SYFTE METOD Patientprofiler Sammanställning DEFINITIONER RESULTAT DISKUSSION SLUTSATS REFERENSER TACKORD

5 INLEDNING Bakgrund Tidigare studier har visat att patienters ristande följsamhet till läkemedelsordination är ett vanligt förekommande prolem. 1 Följsamhet eller compliance definieras som den utsträckning till vilken en persons eteende avseende medicinering, diet eller förändring av livsstil sammanfaller med givna medicinska eller hälsofrämjande råd. 2 Prolemet med compliance är större vid långtidsmedicinering än för tillfälliga ordinationer. Prolemet är så vanligt att endast varannan patient anses följa läkarens ordination. 1 En anledning till detta kan vara rist i samsyn mellan patient och vården. Samsyn kallas med ett annat ord för concordance. Viktigt för att patienten ska få en så ra följsamhet som möjligt är god insikt i egen medicinering och sjukdom. Effektiviteten av ehandlingen eror därför inte endast på ra och lämpliga läkemedel utan också på patientens egen följsamhet till ordinationerna. 15 Följsamheten kan också tänkas påverkas av andra faktorer som t e x ålder. Det har visat sig i andra studier att läkemedelsförsäljning ökar med stigande ålder. Försäljningen var högre för kvinnor i åldersgruppen år och att acceptael compliance låg på I en annan svensk studie som studerat läkemedelsuttag för itererade recept har det visat sig att följsamheten för läkemedel mot ostruktiv lungsjukdom var låg, endast Med itererade recept menas recept med mer än ett uttag. 60 åringar har visat sig vara de som förrukat mest läkemedel enligt en annan studie 15. Trots att åldersgruppen endast utgör 23 av efolkningen så stod de för 51 av den totala volymen sålda läkemedel under året

6 Sjukdomen Astma och KOL När det normala luftflödet hindras att passera lungorna p.g.a. inflammation i luftrören kallas det en ostruktiv lungsjukdom. Luftrören kan även dras ihop och li trängre av den så kallade glatta muskulaturen runt omkring. I luftrörens slemhinna finns ett tunt lager slem som finns för att transportera upp partiklar från lungorna. Vid kronisk ronkit så kan inte slemmet transporteras ort lika ra utan ansamlas och detta leder till lockering av luftströmmen. 3 Allt detta leder till typiska symtom såsom andnöd, hosta, pip i röstet och slemildning. 4 Figur 1: Vid ett astmaanfall sker flera saker samtidigt i luftrören. Muskulaturen drar ihop sig (2), slemhinnan svullnar (3), och det ildas segt slem som kan täppa igen de små luftrören. Andningssvårigheter vid astma eror alltså på att luftrörens diameter minskar som en följd av sammandragning och den ökade slemildningen. Bild (1) visar normalt luftrör. (Bild från: Det finns två olika typer av astma, allergisk astma och icke allergisk astma. Allergisk astma är vanligast förekommande hos arn och utlöses som en allergisk reaktion av ett allergen ex. pollen och pälsdjur. Det finns en sna typ som kommer inom 20 minuter och en långsammare typ där reaktionen kommer inom 6 timmar efter kontakt med allergenet. Icke allergisk astma är vanligare hos äldre. Reaktionen utlöses av ex. kall luft, ansträngning, toaksrök och andra irriterande ämnen. 5

7 Figur 2: Flödeschema vid astmautredning. (Bild från: Diagnostisering av astma startar som regel med samtal med patienten, se figur 2. Här får patienten eskriva prolemet, vad som utlöser anfallen och möjliga allergier. Tester som görs är PEF-mätning (Peak Expiratory Flow) där man mäter den maximala utandningskraften. Detta kan även patienten fortsätta med i 2-3 veckor efter för att se hur astman utvecklas och hur ehandlingen fungerar, se figur 2. Andra tester som görs är Spirometri där lungornas funktion kollas. Här mäts hur mycket luft som patienten kan andas ut via en apparat som kallas för spirometer. Detta värde jämförs med ett normalvärde som tar hänsyn till ålder, kön och längd. Vid misstänkt allergi görs även ett pricktest där patienten utsätts för allergener och man ser patientens reaktion. Det finns även andra tester som t ex anstängningstest, NO-mätning, steroidtest och test av luftrörens känslighet. 4 Astma och KOL förekomst Astma är den vanligaste förekommande lungsjukdomen i västvärlden. I Sverige har 6-8 av efolkningen astma och totalt i världen miljoner. Kostnaderna för astma är enligt eräkning högre än kostnaderna för aids, HIV och tuerkulos tillsammans. 5 Miljontals människor i världen lider av KOL, och i Sverige WHO rankar den som den som världens femte ledande dödsorsak. 16 6

8 Behandling av astma och KOL Astma och KOL ehandlas med fördel åde farmakologiskt och ickefarmakologiskt. Astmatikern kan minimera läkemedelsintag genom att minska exponering för toaksrök och i förekommande fall kända allergener som pollen och pälsdjur. Patienten ska också undvika läkemedel som kan framkalla astmasymtom. tex. ASA, NSAID, ACE-hämmare och eta-lockare. 7 Fysisk träning anses välgörande men det är viktigt med uppvärmning vid träning för att undvika ansträngningsutlöst astmaanfall. En KOL patients effektivaste åtgärd mot sjukdomen är oftast att sluta röka och t o m undvika passiv rökning. Fysisk träning anses viktig liksom rätt kost, eftersom dessa patienter ofta är undernärda. 7 Farmakologisk ehandling astma Eftersom astman ser olika ut för varje patient så måste man individualisera ehandlingen så mycket som möjligt för att uppnå ästa resultat. Behandlingstrappan vid astma rukar delas in i fem olika trappsteg, där trappsteg 1 används vid den lindrigaste formen av astma och trappsteg 5 vid den svåraste, se figur 3. En generell regel är att det är lika viktigt att vid ehov trappa upp ett steg och vid förättring trappa ner ett steg. 7

9 Figur 3: Behandlingstrappa (Bild från 1. Läkemedel tas vid ehov eller innan fysisk ansträngning för att föreygga eventuell attack. 2. En patient som ehöver adrenergika mer än 3 gånger per vecka kan dessutom överväga kontinuerlig föreyggande ehandling med steroid Nästa steg om inte effekt uppnås så lägger man till långverkande eta 2 -stimulerare. 4. Om ehovet ökar så höjer man steroiddosen. 5. Som sista ehandlingssteg kan man lägga till en peroral steroid. Den ehandlingen avslutas 2-3 dagar efter förättring inträtt. 7 Farmakologisk ehandling av KOL Effekten av läkemedel som används vid KOL är mindre uttalade än de som används vid astmaehandling. KOL patienter har oftast en regelunden ehandling för att underlätta andningen. KOL patienter har oftast en regelunden ehandling för att underlätta andningen. Snaverkande adrenergika vid andnöd. Långverkande adrenergika, antikolinergika och teofylliner vid långtisehandling. 7, 8 8

10 Adrenergika Verkningsmekanism: Stimulerar eta-receptorer främst i ronkers glatta muskulatur. Detta leder till muskeldilatation men även ökad transport av slem från luftvägarna. Kortverkande har sna effekt och verkar inom 1 minut och effekten håller i sig i 4-6 timmar. Några vanliga kortverkande är Bricanl och Ventoline, se taell 1. Långverkande tar längre tid till effekt och verkar inom minuter (formonterol; 1-3 minuter). Effekten håller i sig i 12 timmar. Några vanliga långverkande är Serevent och Oxis, se taell 1. Biverkningar: Få iverkningar vid normal användning. Högre förrukning av läkemedlet kan leda till hjärtklappning, tremor och perifier vasodilation. Adrenergika ska ges med försiktighet till patienter med hjärtprolem eftersom dessa typer 3, 7, 13, 14 av läkemedel påverkar eta-receptorerna i hjärtat. Taell 1: Korverkande och långverkande adrenergika. Sustansnamn Handelsnamn Duration Salutamol Airomir, Buventol, Salutamol, Kortverkande Venoline Terutalin Bricanyl Kortverkande Salmeterol Serevent Långverkande Formoterol Foradil, Oxis Långverkande Steroider Steroider är antiinflammatoriska läkemedel, ett antal olika finns på marknaden, se taell 2. Verkningsmekanism: Dessa läkemedel hindrar leukotrin-, prostalandin- och tromocytaktiviteten. Hindrar med andra ord den inflammatoriska processen och har därför inte någon sna effekt. De har heller ingen effekt på muskulaturen i ronkerna och kan därför inte användas som vid ehovs medicinering. För att nå ästa resultat krävs en längre kontinuerlig ehandling. Biverkningar: Svampinfektion i munslemhinnan. För att föreygga detta sköljs munnen 3, 7, 13, 14 ur med vatten efter administrering av läkemedlet. Taell 2: Steroider Sustansnamn Beklometason Budesonid Flutikason Mometason Handelsnamn AeroBec, Beclomet, Becotide Pulmicort Flutide Asmanex 9

11 inationsarat Dessa arat estår av en komination av långtidsverkande adrenergika och steroid, se taell 3. inationsaraten är inte första hands medel utan ordineras först efter utvärdering av annan medicinering. Främst ges dessa läkemedel för att underlätta patienternas läkemedelsintag och därigenom förättra compliance. Nackdelen med kominationsarat är att ingen individuell anpassning kan ske eftersom en grunddos redan är sammansatt. Verkningsmekanism: Se adrenergika och steroider.. 3, 7, 13,14 Biverkan: Se adrenergika och antiinflammatoriska läkemedel Taell 3: inationsarat Sustansnamn Budesonid+formoterol Symicort Salmeterol+flutikason Seretide Salutamol+Ipratropium Comivent Handelsnamn Antikolinergika Antikolinergika ges främst till patienter med KOL. Idag finns två arat på svenska marknaden, se taell 4. Verkningsmekanism: Bronkavslappnande effekt genom lockering av acetylkolinets effekt på muskarin receptorerna. Biverkningar: Ger lite iverkningar genom att administrering sker lokalt men kan ge muntorrhet, urinretention och ostipation p g a antikolinerga effekten. Bör därför ej ges 3, 7, 13,14 till patienter med glaukom. Taell 4: Antikolinergika Sustansnamn Kolinteofyllinat Teofyllin Aminofyllin Handelsnamn Teovent Theo-Dur Teofyllamin 10

12 Antileukotriner Idag finns ara en antileukotrien på den svenska marknaden, Montelukas,t som säljs under handelsnamnet Singulair. Verkningsmekanism: Hämmar effekten på leukotriner som har en ronksammandragande effekt. Har sämre effekt än glukokortikoider och är därför ett andrahandsval eller ett tillägg vid dåligt terapisvar. Biverknigar: Huvudvärk och uksmärtor. En annan allvarlig men sällsynt iverkan är en anafylaktisk chock s k Churg-Strauss syndrom som är en ilsken inflammation i lungorna. 3, 7, 13,14 Taell 5: Antileukotriner Sustansnamn Montelukast Handelsnamn Singulair Kromoner Natriumkromoglikat har i motsats till Singulair funnits väldigt länge på den svenska marknaden och sålts under namnet Lomudal. Verkningsmekanism: Hindrar antigenutlöst histamin- andra inflammationsframkallande ämnens frisläppning från mastceller i lungvävnaden. Detta leder till att lungorna i fördröjningen skyddas från kroppens respons mot den inflammatoriska processen. Vilket gör att dessa läkemedel inte har någon sna effekt utan kräver ehandling under en längre tid för att ge gott resultat. Biverkningar: Få allvarliga iverkningar men kan ge torrhet i halsen. Taell 6: Kromoner 3, 7, 13,14 Sustansnamn Natriumkromoglikat Handelsnamn Lomudal 11

13 Xantinderivat Xantinderivat används sparsamt eftersom man inte kan visa klinisk effekt i underhållsehandling. Medlen har även en ogynnsam iverkningsprofil, litet terapeutiskt fönster och ga interaktioner. Verkningsmekanism: Ökar utpumpning av calcium i cellerna till den glatta muskulaturen genom ökad koncentration av camp. Ökar även slemtransporten. Ökar diafragmans sammandragning och detta leder till att ventilationen förättras. Biverkningar: Doseroende iverkningar som ökad vakenhet, illamående, diarre, 3, 7, 13, 14 hjärtarytmier och lodtrycksfall. Ej till gravida eftersom det passerar placenta. Taell 7: Xantinderivat Sustansnamn Kolinteofyllinat Teofyllin Aminofyllin Handelsnamn Teovent Theo-Dur Teofyllamin SYFTE Astma är en sjukdom som man antar underehandlas. Syftet med studien har varit att analysera och kartlägga uttag och följsamhet vid ehandling med astmaläkemedel (ATCkod R03) under åren för patienter i Jämtland i åldrarna år. (ATC = Anatomic therapeutic classification system.) 12

14 METOD Individdata har tagits fram ur Jämtlandsstudien, som är ett dataasregister över jämtlänningarnas uttag av olika läkemedel sedan Den åldersgrupp som har studerats är åringar med uttag av läkemedel mot astma och KOL, ATC-kod R03, under tidsperioden Totalt innehöll patientmaterialet 266 patienter, varav 173 kvinnor och 93 män. Källmaterialet estod av en Excellfil med information om löpnummer, patientnummer, kön, ålder, utköpsdatum, ATC-kod, läkemedelsnamn, styrka, mängd läkemedel per förpackning, antal DDD som läkemedlet räcker samt läkarkod. Utifrån dessa data gjordes en patientprofil för varje individ. För exempel på en patientprofil se ilaga 2 och 3. En patient edömdes som följsam om läkemedelsutköpen i DDD, definierad dygnsdos, täckte av ehandlingstiden. En uttagsföljsamhet under 80 edömdes som underanvändning och mer än 120 edömdes som överanvändning. Denna studie har huvudsakligen koncentrerats på de två läkemedelsgrupperna steroider och kominationsarat. Hur patientens följsamhet för dessa medel såg ut under åren har varit det primära i studien. Patientprofiler Som föreredelse av underlaget tilldelades varje patient ett patientnummer, i detta fall Därefter fördes patientnummer, kön, ålder och antal läkare till patientprofilen. Läkemedel som patienten använt under perioden namngavs i vänstra kolumn och streckades in i en typ av kalender de dagar patienten hade läkemedlet tillgängligt så en överlick kunde fås av alla läkemedelsutköpen. Sedan summerades antalet DDD för var och en av läkemedelsgrupperna: adrenergika, antikolinergika, kominationsarat, steroider och övriga läkemedel och mängderna antecknades på patientprofilen. Behandlingstiden räknades från första ehandlingsdag till 31 decemer 2004 där alla ader förutsattes vara 30 dagar. Därefter dividerades antal DDD med ehandlingstidens längd i dagar. Härigenom erhölls ett mått på hur stor del av ehandlingstiden som den utköpta mängden läkemedel skulle täcka, förutsatt att patienten använder 1 DDD per dag, se ilaga 2 och 3. 13

15 Sammanställning Uppgifterna från patientprofilerna sammanställdes sedan i en taell. I taellen infördes kön, ålder, compliance,, ader, sammanlagd ad och för steroider och kominationsarat, se ilaga 4. Utifrån dessa uppgifter sammanställdes fyra olika taeller, se ilaga 1. Första taellen visar fördelning av antal uttag per läkemedelsgrupp, se taell 8 i ilaga 1. I andra taellen visas fördelning av uttag mellan män och kvinnor, se taell 9 i ilaga 1. Värdena i taellen är procentuella och uträknade för könen var för sig eftersom det var mer kvinnor än män i studien, Tredje taellen visar compliance för patienter med mer än 5 utköp fördelat mellan män och kvinnor, se taell 10 i ilaga 1. Endast patienter med mer än 5 uttag och som antingen haft steroider eller kominationer i sin ehandling redovisas. Den fjärde taellen visar compliance för alla patienter oavsett antal uttag eller läkemedel i sin ehandling, se taell 11 i ilaga 1. Utifrån taellerna gjordes slutligen överskådliga diagram. 14

16 DEFINITIONER Compliance: Hur följsam patienten var med medicineringen. (Antal DDD/ehandlingstid i dagar) Glapp ader: Antal ader som patienten var utan medicin. ((Behandlingstid för steroid eller komination total DDD)/30= ader) Glapp : av tiden som patienten var utan medicin. ( ader/ehandlingstid i ader för antingen steroid eller komination= ) Glapp ader och räknades ara ut på steroider och kominationsarat för sig i de profiler som hade >3 uttag. Glapp ader Steroider + kominationer: Antal ader som patienten var utan antingen steroider eller kominations läkemedel. ((Behandlingstid för åde steroid och komination totalt DDD)/30= ader) Glapp steroider + kominationer: av tiden som patienten var utan antingen steroider eller kominations läkemedel. ( ader/ehandlingstid i ader för åde steroid och komination= ) Glapp ader och för åde steroider och kominationsarat räknades ut för patienter med >3 uttag. Complience total Sammanlagda följsamheten för steroider och kominationsperparat. (följsamheten steroider + följsamheten kominationer) 15

17 RESULTAT Studien innefattade totalt 266 patienter varav 173 kvinnor och 93 män i åldrarna år. 56 patienter hade endast gjort 1 uttag, 76 patienter hade gjort mellan 2-5 uttag och 134 patienter hade >5 utköp av dem var det 86 kvinnor och 48 män. 123 patienter hade >5 utköp och hade steroider eller kominationsläkemedel i sin ehandling. Av dem var det 79 kvinnor och 44 män Adrenergika Antikolinergika Antal patienter Steroider inationer 67 Övrigt Uttag 2-5 Uttag >5 Uttag 30 Figur 4, visar fördelningen av antal uttag per läkemedelsgrupp av patienter i åldrarna år under år Totalt antal uttag som patienterna gjorde är 566. Det som dominerar i alla läkemedelsgrupper är patienter som gjort mer än 5 uttag de är 364 st. 133 patienter har gjort mellan 2-5 uttag. 69 patienter har gjort endast 1 uttag. En majoritet av patienterna åt adrenergika 203 av 266. Steroider åts av 165, kominationer åts av 100, antikolinergika 62 och övrigt åts av 36 patienter. (Se ilaga 1, taell 8) Det som dominerar i alla läkemedelsgrupper är patienter som har gjort mer än 5 uttag. 16

18 60 50 Kvinna Man Uttag 2-5 Uttag >5 uttag Figur 5, visar fördelning mellan män och kvinnor under perioden i åldersgruppen år. Studien innefattade 266 patienter varav 173 patienter var kvinnor och 93 män. 37 kvinnor och 19 män hade 1 uttag. 50 kvinnor och 26 män hade 2-5 uttag. 86 kvinnor och 48 män hade mer än 5 uttag. (se ilaga 1 taell 2) 21 av kvinnorna hade 1 uttag, 29 hade 2-5 uttag och 50 hade mer än 5 uttag. 20 av männen hade 1 uttag, 28 av männen hade 2-5 uttag och 52 av männen hade mer än 5 uttag. (se diagram 2) 17

19 16 Antal personer Kvinna Man >141 Figur 6, visar om patienten är följsam eller inte för män och kvinnor i åldrarna år. Totala antalet patienter som hade mer än 5 uttag och ara steroider och kominations läkemedel var 123 personer varav 79 kvinnor och 74 män. Av dessa patienter var 28 personer motsvarande 23 följsamma, med en följsamhet mellan Av dessa var det 21 kvinnor och 7 män, se figur6. 77 patienter motsvarande 62, eller 46 kvinnor och 31 män, var underanvändare. 18 patienter, 12 kvinnor och 6 män, motsvarande 15 var överanvändare, se figur 6 och ilaga 1 taell 10. Resultat räknat på totala antalet 266 patienter varav 173 kvinnor och 93 män oavsett antal uttag och läkemedelsehandling lev att 30 personer var följsamma alltså 11. Av dessa var 23 kvinnor och 7 män. 217 patienter eller 82, 137 kvinnor och 80 män var underanvändare. 19 patienter, 13 kvinnor och 6 män motsvarande 7 var överanvändare. Se ilaga 1 taell

20 DISKUSSION Åldersgruppen som studerats är högkonsumenter av läkemedel enligt en tidigare studier. 15 Därför är resultatet att de flesta hade mer än 5 utköp inte så förvånande. Inga större avvikelser i följsamheten fanns mellan könen, visserligen fanns ett antal med compliance över 200 och en patient med 286. Studien innefattade dock mer kvinnor än män vilket kan ero på att kvinnor tar mer läkemedel än män eller att populationen innehöll mer kvinnor. Detta kan göra att resultaten ser ut som om kvinnorna var mer följsamma än männen. Compliance räknades som tidigare nämnt endast på patienter som antingen hade steroider eller kominations läkemedel i sin ehandling och hade mer än fem uttag av dessa läkemedel.ett antal möjliga felkällor ör redovisas Följsamheten kan vara missvisande om patienten hämtat ut sitt läkemedel i slutet av Eftersom slutet på ehandlingsperioden är satt till 31 decemer 2004 kommer man i dessa fall att dividera antalet DDD med en relativt kort ehandlingstid. Resultatet lir en mycket hög följsamheten som kanske inte motsvarar riktiga förhållanden. Underehandling kan också ero på att patienten varit ortresta en längre period och hämtat ut sin medicin på annat apotek som inte samlade data till denna studie. En utflyttning eller ortgång är också möjliga anledningar till underföljsamhet. Stora utköp av läkemedel, registrerade som överanvändning, kan vara resultatet av utgående högkostnadsperiod och inte orsakad av överanvändning. Patienten kan också gardera sig och hämtat ut stora mängder läkemedel för att ha dula uppsättningar på ex. sommarstället. Det kan också ifrågasättas om undersökningen är representativ för landet som helhet. Studien innefattade ett egränsat antal patienter från en viss del av landet och man kan därigenom kanske inte dra några slutsatser att detta skulle kunna gälla för en hel efolkning. Kan även vara så att ehovet av läkemedel ökar under vissa säsonger som ex. pollensäsongen. 19

21 SLUTSATS Viktigt vid ostruktiv lungsjukdom är rätt ehandling för att undvika anfall. Studien har visat att ga patienter använt stora mängder adrenergika och endast sporadiskt använt steroider och kominationsarat. Detta antyder att de inte underhållit sin sjukdom som de ska och därigenom haft onödiga ehov av adrenergika. Genom samsyn mellan läkaren och patient om medicinering och ökad information och råd från sjukvård och apotek orde följsamheten till steroider kunna förättras. Steroider har inte alls har så ga systemiska iverkningar om läkemedlet doseras och administreras rätt. 3 20

22 REFERENSER 1. Adherence to long-term therapies. Evidens for action. WHO rapport Falk, M. (2002). Skulden för dålig följsamhet kan inte ara läggas på patienten. Läkartidningen, 2002; 99: Farmakologi II, sid. 256 ff. Terje Simonsen et.al Läkemedelsoken 2005/2006, sid Läkemedels Guiden, sid.65 Läkemedelsverket Moen J. Legemiddelssalg og uttaks compliance ved astma och KOLS hos eldre. Examensarete vid Oslo universitet Andersson K, Melander A, Svensson C, Lind O, Nilsson JLG. Repeat prescriptions: refill adherence in relation patient and prescrier characteristics, reimursement level and type of medicatio. Eur J Pul Health 2005;15: FASS Bristande följsamhet ger misslyckad ehandling. J. Lars G. Nilsson, Stiftelsen NEPI, Stockholm 16. WHO What is the dedliest disease in the world? (2005). World helth Organization (WHO). 21

23 TACKORD Tack till: Sara för sina riljanta datakunskaper och Susanne för sina värdefulla tips. Wiveca Lindfors Lundin för hjälp och råd. Dan Haupt datagenomgång. Lars G. Nilsson för snaa mailsvar. 22

24 BILAGA 1 Taell 8: Visar fördelning av antal uttag per läkemedelsgrupp. Antal utköp Fördelning av läkemedel indelat per grupp 2004 och antal utköp 1 Uttag 2-5 Uttag >5 Uttag Totalt Adrenergika Antikolinergika Steroider inationer Övrigt Totalt Taell 9: Visar fördelning av uttag mellan män och kvinnor. Värdena i taellen är procentuella och uträknade för könen var för sig. Fördelning av uttagen mellan kön i för varje kön Kvinna Man 1 Uttag Uttag >5 uttag Taell 10: Visar compliance för patienter med mer än 5 utköp fördelat mellan män och kvinnor. Compliance födelat på män och kvinnor med >5 uttag Compliance Kvinna Man > Taell 11: Visar compliance för det totala antalet patienter fördelat mellan män och kvinnor. Complance fördelat på män och kvinnor totalt Compliance Kvinna Man >

25 BILAGA 2 24

26 BILAGA 3 25

27 BILAGA 4 Patienter år med mer än 5 uttag av R03 läkemedel. Antal DDD, täckningsgrad och i av ehandlingstiden. Patient nummer Ålder Kön Antal uttag Adrenerg Antikolinerg Övrigt Steroider Sterioder Steroider Ster + Ster + Ster + Compliance totalt k n m n k n k n m n k j k 6 19, j k n k 16 31, , , ,5 n k , n m n k j m , n m n k , , ,5 n k n m n k n k , , ,5 n m n k ,9 15, j k , , ,5 n Följsamhet ja=1; nej=0 26

28 Patient nummer Ålder Kön Antal uttag Adrenerg Antikolinerg Övrigt Steroider Sterioder Steroider Ster + Ster + Ster + Compliance totalt m n m , , n k , , ,5 54,6 n k j k n m n k 7 1, n k 16 6, j k 6 9,6 4, , , n m ,5 11, ,5 3,6 6 93,5 j m n k n m n k n k j m , , ,5 n k , j m n k n m , , n k n k , j k 17 10, , , ,5 n k 12 4, n k , n Följsamhet ja=1; nej=0 27

29 Patient numme r Ålder Kö n Anta l utta g Adrener g Antikoliner g Övrig t Steroide r Steriode r Steroide r Ster + Ster + Ster + Complianc e totalt k n m ,5 4, , ,5 n k , , ,2 n m n k , j k 13 37,5 8, n m ,5 16, ,5 11,7 90 j m , , ,8 n k n m 16 37, ,3 4, n k n k n k 11 7, , , , ,2 n m , n m n m n k , n k j k , n m 12 14, , n k 6 19, , , ,4 n k ,9 0 44, , ,2 6, ,2 n k ,8 6, , ,8 j k , n k , n Följsamhe t ja=1; nej=0 28

30 Patient numme r Ålder K ö n Anta l utta g Adrener g Antikoliner g Övrig t Steroide r Steriode r Steroide r Ster + Ster + Ster + Complianc e totalt m 10 51, ,6 83 3, , ,9 n k n k , , , ,4 n m 16 13, j k , , , ,7 n k 6 8, n k n k 16 1, j m ,7 0 5, n k n m , , ,5 n k n k , , , ,6 n k 31 5,2 247,7 0 4, , ,3 j m 22 9,3 0 16, , , ,8 n k 6 3, n m 22 99,8 24,2 9,9 11, , ,2 j k n m 26 69,6 78 4, , , ,6 j k , , ,5 n k , n m ,5 10, , ,5 n k ,5 2, , , ,8 j k j k 10 8, n Följsamhe t ja=1; nej=0 29

31 Patient nummer Åld er Kön Antal uttag Adren erg Antikolinerg Övrigt Steroi der Steriode r Steroide r glap p Ster + Ster + Ster + Complianc e totalt k j k , n m n k 7 10, , , , ,27 n k 11 5, , , , ,1 n k 22 6, n m 10 36,6 0 2,3 22, , ,2 n m , , j k 22 39, , , ,5 j k ,5 16, n k n k , j k , n m 6 6, , , , ,8 n m n m 12 6, , , ,4 n m n k 15 43,4 9,8 0 70, , , ,4 j k , , , ,6 j k ,4 21,8 14, ,8 30, ,8 n k j k ,5 1, , ,5 140, ,7 n k ,5 75, n m 26 17,8 49, n m 21 3,9 45,5 0 54, , ,5 n Följsamhe t ja=1; nej=0 30

32 Patient nummer Åld er Kön Antal uttag Adrener g Antikolin erg Övrigt Steroide r Sterio der Steroide r Ster + Ster + Ster + Ko m pre p glap p Compliance totalt k 7 2, , , ,5 n m , , ,4 j k n m n k 11 15, , , ,6 21,6 36,7 63,6 n k ,7 33, , , ,1 j k ,7 41,7 1, ,7 15, ,7 n m n m 9 3, , , ,7 n m 8 5,6 31, n m n k 22 3, , , n Följsam het ja=1; nej=0 31