Information gällande lagring av virke mm

Transkript

1 INFORMATION Sida 1/9 Datum Beteckning Miljö- och hälsoskyddsnämnderna eller motsvarande i Jönköpings län Verksamhetsutövare med SNI-kod 20-1, -t1 Information gällande lagring av virke mm Annelie Johansson Näringslivsavdelningen Tfn annelie.johansson@f.lst.se Postadress Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn Fax E-post lansstyrelsen@f.lst.se Postgiro/bankgiro Ändrade regler för lagring av timmer Regeringen har den 20 januari 2005 beslutat om ändrade regler för lagring av timmer genom förordning om ändring (2005:15) i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: 22 a Trots 22 får lagring av timmer påbörjas innan anmälan har gjorts, om åtgärden behövs med anledning av storm eller orkan. Anmälan skall dock göras senast sex veckor efter det att lagringen har påbörjats. Bilaga Benämning av miljöfarlig hantering som skall tillståndsprövas eller anmälas enligt 9 kap. 6 miljöbalken Lagring av mer än 500 kubikmeter timmer, som inte sker i eller nära vattentäkter, om åtgärden behövs med anledning av storm eller orkan. Lagring av mer än kubikmeter toppmätt volym timmer på land med begjutning av vatten, eller anläggning för lagring av mer än kubikmeter toppmätt volym timmer i vatten, om lagringen inte omfattas av punkten t0 Lagring av mer än 500 men högst kubikmeter toppmätt volym timmer på land med begjutning av vatten, eller anläggning för lagring av mer än 500 men högst kubikmeter toppmätt volym timmer i vatten, eller lagring av mer än 500 kubikmeter timmer på land utan begjutning av vatten, om lagringen inte omfattas av punkten t0 -t0 C -t1 B -t2 C Kod för prövningsskäl Prövningsnivå Sågverk och skogsbolag bör uppmärksammas på att det endast är anmälningsplikten som har ändrats. I övrigt gäller miljöbalkens hänsynsregler och bestämmelser om egenkontroll, 11 kap. miljöbalken om vattenverksamhet samt 7 kap. miljöbalken om strandskydd och Natura 2000-områden. Den som bevattnar är skyldig att bevaka skadeverkningar och avhjälpa skador. För att minska risken för skador och eventuell borttransport av olämpliga upplag bör berörda ta tidig kontakt med kommunen/länsstyrelsen.

2 Sida 2/9 Lagring av timmer under bevattning motverkar virkesskador Lagring av timmer under bevattning bevarar vedens fuktighet, förhindrar sprickor på grund av uttorkning, skyddar mot svampangrepp (blånads-, mögeloch rötsvampar) samt skyddar mot insektsangrepp. Bevattning måste inledas tidigt så att inte veden hinner börja torka (-10 % fukthalt utgör en kritisk nivå). Bevattning kan inte reparera tidigare skador, utan kan endast upprätthålla den fukthalt som veden har när bevattningen inleds. Den kritiska nivån uppträder i början av april vid torrt och varmt väder eller senast i mitten av maj vid fuktigt och kallt väder. Våtlagring av timmer förlänger lagringstiden, men kan ge upphov till bakterieangrepp och tanninskador. Bakterieangrepp uppträder efter ca veckor (missfärgningarna är synliga först vid betsning av virket). Tall är känsligare än gran när det gäller tanninskador (mörkfärgning av veden). Ju större vattengiva eller varmare bevattningsvatten desto större tanninskador. Erfarenheter från Frankrike (stormen 1999) visar att den maximala lagringstiden uppgår till: Gran Tall Björk Ädelgran Ek Maximal lagringstid vid 5 år 2 år 4 år 5 år bevattning Maximal lagringstid vid sjölagring* 2 år (tanninskador) 2 år 2 år (tanninskador) * Sjölagring bör kombineras med sprinkling. De delar av timret som ligger ovan vattenytan (1/3-del) kan annars utsättas för virkesskador. Tanninskador är ett stort problem inom sågverksindustrin och vid tillverkning av mekanisk massa. Slipmassa och TMP (termomekanisk massa) är absolut känsligast. Kostnaden att bleka massa från missfärgad ved är mycket högre än vid bleknig av massa från färsk, vit ved. Tanninskador är svårt att bleka tanninskadad pappersmassa. Det ger främst problem med eftergulning av papper. Bevattningssystem Fördelar Öppet system Bättre virkeskvalitet Lättare vattenhantering Recirkulerande system* Mindre vattenåtgång (endast kompensation för avdunstning) Inget lakvatten Ökade bakterieskador Större och dyrare anläggningar Nackdelar Större vattenåtgång Stora mängder lakvatten * Vid sjölagring i små sjöar erhålls nackdelar motsvarande recirkulerande system. 2 år 2 år

3 Sida 3/9 Vattenåtgång Erfarenheter från Tyskland (stormen 1999) visar att bevattningsvolymen bör uppgå till minst 3 liter per sekund och m 3 timmer. Vid en traditionell bevattningsanläggning utan klimatstyrning åtgår normalt 3 mm/timme 70 mm/dygn. Normalt vattnar man mellan timmar per dygn. Avdunstningen uppgår till ca 1/3-del av vattnet (Källa: SLU) Med anpassad bevattning kan man komma ner i en vattenåtgång motsvarande mm/dygn. Bevattning sker vanligtvis mellan kl (vid lufttemperatur >15 o C). Med anpassad bevattning (höga och täta vältor samt sektionerad bevattning) kan vattenåtgången reduceras till <1 mm/timme 10 mm/dygn. Vattentillförseln motsvarar avdunstningen. Exempel: Hallsta Pappersbruk har en lagringsyta om 4 ha, m 3 /välta, max m 3. Varje välta är 9-10 meter hög. Bevattning sker i fem sektioner med tjugofem minuters intervall. Sektion 1 vattnas i 5 minuter. Spridaren stängs av. Sektion 2 vattnas i fem minuter etc. Efter 25 minuter inleds nästa bevattningsintervall med början i sektion 1. OBS! Timrets yta skall vara blöt. Det är ingen vits att bevattna timmer nattetid och låta veden torka ut på dagen. Lakvatten och konsekvenser vid lagring av virke Vid bevattning av timmer utlakas kemiska substanser. Lakvattnet är kraftigt förorenat då 20 % av barkens torrvikt är vattenlöslig och har en hög biokemisk syreförbrukning (BOD7) och ett lågt ph-värde samt innehåller bland annat fosfor, fenoler, terpener och organiska syror. Under en bevattningssäsong löses mellan 0,17-0,35 kg BOD 7 ut per m 3 f timmer. Potentiella miljöeffekter vid: Sjölagring ökad syrekonsumtion på grund av utlöst organisk substans förändring av vattnets phvärde och färg ökad bakteriehalt på grund av utlöst organisk substans övergödning på grund av utlösta närsalter smakpåverkan på fisk och kräftor giftverkan på fisk och andra vattenorganismer negativ påverkan på eventuella känsliga områden nedströms negativ påverkan på ytvattentäkter Lagring med bevattning Liknande problem som vid sjölagring men i mindre skala samt eventuell påverkan på grundvattnet förändrat mikroklimat (störningar för närboende) bevattning på tidigare förorenad mark kan leda till spridning av föroreningar (tex där träskyddsmedel har hanterats)

4 Sida 4/9 nedfall av barkfragment på botten (syrebrist och påverkan på bottenväxter och bottendjur) sjunktimmer på botten minskad fri vattenyta, vilket ger minskad syreupptagning och solinstrålning minskat siktdjup (färgad och grumlande substans) skador på stranden vid iläggning och upplockning förorenat bottensediment kan virvlas upp kvalitetspåverkan på timret efter lång lagringstid i sjöar Pratiska råd vid lagring av timmer Var noga med uppläggning av timmer i vältorna för att minska vattenåtgången. Bygg höga vältor och lägg timret tätt. Timmer som läggs i upplag måste vara friskt. Dålig kvalitet in ännu sämre kvalitet ut. Bevattna lite och smart (klimatstyrd anläggning och sektionerad bevattning) Undvik följande lokaliseringar vid bevattning på land: i eller i närheten av vattenskyddsområden uppströms värdefulla och känsliga sjöar och vattendrag genomsläpplig mark, exempelvis sten, sand eller morän på eller nära en vattentäkt. Lagra heller inte nära enskilda brunnar. Vattendraget måste tåla vattenuttaget även under torrperioder. Det skall alltid finnas kvar vatten motsvarande lägsta lågvattennivån i vattendraget efter vattenuttag. Vattendrag med en bottenbredd på mindre än 2 m bör aldrig användas för vattenuttag. Spara vatten så långt möjligt. Vid bevattning på hårdgjord yta bör vattnet i första hand samlas upp och återanvändas. I andra hand samlas vattnet upp och behandlas innan det släpps ut (sedimentation, luftning, infiltration). Daglig kontroll/dokumentation av vattenflödet i vattendraget eller vattenståndet i sjön Dokumentera varje dag hur mycket vatten som pumpats upp från vattendraget/sjön Daglig kontroll av bevattningsanläggning (dysor) och vattennivåer. Regelbunden kontroll av lakvatten. Tannin och organiska syror i barken avgår i början av bevattningen. Fosfor avgår kontinuerligt. Omhänderta lakvatten. COD >140 mg/ liter utgör en kritisk nivå (Tyskland). Upplag av timmer i Natura 2000-områden samt i eller nära vattentäkter är inte tillåtet.

5 Sida 5/9 Upplag under m 3 är inte lönsamt sett till investeringar (markberedning, pump, klimatstyrd anläggning etc), drift (el) och kontroll. Lagring av timmer under bevattning bör ske i högst 2-3 år därefter uppstår betydande kvalitetsförsämringar av virket. Provtagning egenkontroll För allt vattenuttag gäller kravet om egenkontroll. Oavsett om vattenuttaget har tillståndsprövats eller inte gäller kravet på egenkontroll (26 kap. miljöbalken). Kravet på egenkontroll har sitt ursprung i de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Egenkontrollen och de allmänna hänsynsreglerna innebär att du bl.a. ska ha nödvändig kontroll på vad du gör samt kunskap om verksamhetens inverkan på miljön. Egenkontrollen måste naturligtvis anpassas till respektive verksamhet. Länsstyrelsen anser att egenkontrollen i samband med vattenuttag minst ska omfatta följande: Registrering av uttagen vattenmängd (minst 1 gång per dag) Registrering av när vattenuttag har skett (datum och tid) Kontroll av vattenflöde/vattenstånd innan vattenuttag påbörjas. Ovan redovisade uppgifter skall journalföras och sparas minst fem år efter avslutad timmerbevattning. Syftet med att dokumentera vattenuttaget är att verksamhetsutövaren ska kunna visa för tillsynsmyndigheten och eventuella enskilda intressen som berörs hur verksamhetsutövaren har skött uttaget. OBS! utgående vatten från ett upplag får aldrig avledas direkt till sjö eller vattendrag utan skyddsåtgärder. För timmerupplag mindre än m 3 Behövs i regel inte kontroll program om inte placeringen är sådan att behov föreligger. För timmerupplag mellan m 3 Egenkontrollen bör kompletteras med mätningar av de föroreningar som uppstår. Parametrar: Frekvens: BOD, COD (Cr), tot-p, tot-n, ph, fenoler 2 ggr/ år t.ex. månadsskiftet juni/juli och augusti/september (BOD, COD (Cr), tot-p, tot-n, ph, fenoler) Mätpunkter: Utgående vatten från reningsanordning samt mottagande recipient

6 Sida 6/9 För timmerupplag mellan m 3 Egenkontrollen bör kompletteras med mätningar av de föroreningar som uppstår. Parametrar: A: BOD, COD (Cr), tot-p, tot-n, ph, fenoler. B: Grumlighet Frekvens: A: 2 ggr/ år t.ex. månadsskiftet juni/juli och augusti/september (BOD, COD (Cr), tot-p, tot-n, ph, fenoler) B: mäts varannan vecka under bevattningsperioden Mätpunkter: A: Utgående vatten från reningsanordning samt mottagande recipient B: Utgående vatten från reningsanordning Upplag större än m 3 Egenkontrollen bör kompletteras med mätningar av de föroreningar som uppstår. Parametrar: Frekvens: A: BOD, COD (Cr), tot-p, tot-n, ph, fenoler. B: Grumlighet C: Bottenfauna A: 2 ggr/ år t.ex. månadsskiftet juni/juli och augusti/september (BOD, COD (Cr), tot-p, tot-n, ph, fenoler) B: mäts varannan vecka under bevattningsperioden. C: en gång / år efter bevattningssäsong Mätpunkter: A: Utgående vatten från reningsanordning samt mottagande recipient B: Utgående vatten från reningsanordning C: I vattendrag eller vid utsläpp i sjö som littoralfauna (bottenfauna inom grunda bottnar) Alternativ lagring av timmer Torra upplag skall förläggas till blåsiga platser med torrt underlag. Timret bör inte utsättas för direkt solexponering. Torra upplag passar bäst vid lagring av avbarkat timmer med stora dimensioner under en tid av högst fem månader. Torra upplag sker vanligtvis i kombination med kemiska bekämpning. Snölagring är vanligt i Finland. Timret, ca m3/ha vid 5 meter höga vältor, täcks med 60 cm snö och cm sågspån eller bark. Timret kan lagras från februari till september. När man öppnar lagret i augusti/september kan ändtimret vara något mögelangripet (ytligt). I övrigt är virket intakt med hög vithetsgrad. Det behövs m 3 vatten per timme för att kunna producera m 3 snö per timme (ca fem snökanoner). Temperaturen måste hålla sig omkring 5 o C minst en vecka. Inplastade upplag är dyrt och kräver noggrann kontroll. Metoden förutsätter syrefri lagring, vilket gör att inplastningen måste vara garanterat tät.

7 Sida 7/9 Låt stammen sitta kvar. Stammar med rotkontakt (rotvältor) torkar inte ut lika mycket som om man lagrar timret torrt. Prioritera andra bestånd och låt rotvältor med intakta kronor ligga kvar till nästa år. Gran med rotvälta bedöms klara att ligga kvar i skogen i ett år utan alltför stora kvalitetsproblem. Småskalig lagring kan vara ett alternativ när transporterna inte räcker till. Större travar håller fukten bättre. Lägg timret i skugga eller på nordsidan av byggnad. Om möjligt använd vanlig vattenspridare och fukta timret under högsommaren. Exponering för sol och vind avgör torkförloppet. Alternativ lagring av sågat virke Brädgårdslagring, eventuellt i kombination med användning av antiblånadsmedel genom dopping (tillståndspliktig verksamhet). Det finns fyra av Kemikalieinspektionen godkända blånadsskyddsmedel som alla innehåller bensalkoniumklorid: Sinesto B, Mitrol 48 dopp, Mitrol PQ8 och Asathron. Insektsskador Skadeinsekter, som randig vedborre, större och mindre märgborre och granbarkborre är beroende av nydöd ved för sin reproduktion. Larverna lever av det näringsrika tillväxtskiktet mellan bark och ved eller nyttjar enbart veden. Vissa skadeinsekter lever i symbios med blånadssvampar. Åtgärder för att motverka skadeinsektsangrepp: 1. Avverka under vintern 2. Uttransport av timmer innan svärmning (vanligtvis april-maj) 3. Avbarkning 4. Exponerad lagring (soligt och luftigt) 5. Vattenbegjutning 6. Välttäckning, t ex inplastade upplag eller annat trädslag (löv) på vältans topp 7. Fångstfällor i kombination med avskräckande doftsignaler 8. Kemisk bekämpning Bygglov för upplag I Länsstyrelsens förra information den 26 januari 2005 uppgavs att det normalt krävs bygglov enligt 8 kap. 2 plan- och bygglagen (PBL) för att anordna upplag. I kommentaren till PBL (Didón m.fl.) sägs på sid. 8:18 f. att upplag i PBL:s mening torde endast föreligga när uppläggningen i någon mån är självständig i förhållande till annan verksamhet. Vidare sägs att det innebär att timmerupplag som ska hämtas intill en skogsbilväg inte kräver bygglov. Frågan gäller nu om virkesupplag på grund av stormen som förlagts till platser som normalt inte används för detta är bygglovpliktiga enligt PBL. Det kan inte uteslutas att vissa sådana virkesupplag kräver bygglov.

8 Sida 8/9 Som omnämndes i Länsstyrelsens förra information pågår för närvarande arbete inom Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet med att ta fram förslag till ändringar i PBL:s bestämmelser om bemyndiganden. Förslaget innebär att regeringen kommer att kunna meddela undantag från krav på bygglov och bygganmälan i vissa fall, bl. a. vid omhändertagande av osedvanligt stora mängder stormfälld skog. Länsstyrelsen har tagit del av en promemoria daterad den 24 januari 2005 och av en reviderad promemoria daterad den 28 januari 2005 från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet om detta. Förslaget är att lagändringen ska träda i kraft den 1 mars I den senare promemorian har lagts in ett förslag till övergångsbestämmelse som innebär att om det behövs på grund av en naturhändelse med osedvanligt omfattande negativa effekter på miljön eller egendom som inträffat dessförinnan, får regeringen föreskriva att undantag ska gälla även för tid före den 1 mars Lagändringen kommer således med stor sannolikhet att få en retroaktiv verkan. På grund av att den föreslagna lagändringen ges en retroaktiv verkan är Länsstyrelsens uppfattning att kommunerna kan avvakta med att pröva de bygglovsansökningar gällande upplag till följd av stormen som redan kommit in och som kan komma in framöver. Det kan bli så att regeringen, med stöd av bemyndigandet, meddelar föreskrifter om undantag från krav på bl.a. bygglov för virkesupplag till följd av stormen eller för vissa sådana upplag. Strandskydd och undantag för skogsbrukets behov I 7 kap. 17 punkt 1 miljöbalken anges att förbuden inom strandskyddsområde inte gäller byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för bl a skogsbruket. Undantaget avser dock inte upplag som är knutna till sågverksindustrin eller upplag som inte har någon anknytning till en viss skogsbruksenhet, exempelvis sågverkens timmerupplag eller de timmerupplag som nu är aktuella och inte har någon koppling till ett skogsbruk på en viss fastighet, eftersom sådana upplag får anses som självständiga företag i förhållande till skogsbruk på en viss fastighet. Dispens från strandskyddsbestämmelserna krävs alltså i normalfallet. Natura 2000-område Genom 7 kap 28 b förbjuds verksamheter och åtgärder som kan skada livsmiljön eller de livsmiljöer som avses skyddas i ett Natura 2000-område, eller där denna innebär en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Tillstånd får lämnas enligt 7 kap 28 a endast om verksamheten eller åtgärden inte kan skada livsmiljön eller de livsmiljöer som avses skyddas i Natura området, eller där denna inte innebär en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av den arten eller arter som avses skyddas. Verksamhetsutövaren skall på ett tidigt stadium samråda med Länsstyrelsen och med enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Verksamhetsutövaren bör inför och under samrådet aktivt söka alternativ i fråga om lokalisering, utformning och omfattning av den planerade verksamheten eller åtgärden och inhämta kunskap om den miljöpåverkan som den kan antas medföra.

9 Sida 9/9 Observera att frågan om dispens från reservatsbestämmelser inom naturreservat kan behöva aktualiseras. Efter samrådet skall Länsstyrelsen besluta om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, enligt 6 kap miljöbalken. Innan beslut fattas ska Länsstyrelsen inhämta yttrande från tillsynsmyndigheten om detta inte är Länsstyrelsen. Miljökonsekvensbeskrivningen som skall ingå i en ansökan om tillstånd enligt 7 kap 28 a skall alltid innehålla uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap 28 b och 29. Det är en förutsättning för en prövning av tillstånd att MKB: n kan godkännas. Delar av dokumentet utgör en sammanfattning av vad som framkom vid Skogsvårdsstyrelsens seminarium om Virkesskador den 3 februari 2005 i Växjö. Annelie Johansson Miljöskyddsdirektör Kopia Näringslivsavdelningen (miljöskydd) Samhällsbyggnadsavdelningen (ANSA, OLBR, LGJO) Landsbygdsavdelningen (JOUH, MJM, SAMO, KRPA, LASA, CHFR) Förvaltningsavdelningen (BEJS, BEHE) Lars Engqvist Bo Landholm Björn Harringer Niclas Beerman Länsstyrelsen i Kronobergs län, att Carl-Philip Jönsson, Per-Anders Olsson (mail) Länsstyrelsen i Blekinge län, att Åsa Olofsson, Björn Persson (mail) Länsstyrelsen i Kalmar län, att Lena Nilsson, Håkan Knutsson, Anders Enroth (mail) Länsstyrelsen i Hallands län, att Peter Ardö (mail) Länsstyrelsen i Västra Götalands län, att Ulrika Samuelsson, Arne Johansson, Jan Gustafsson, Magnus Sandström (mail) Länsstyrelsen i Skåne län, att Harald Arnell, Ingela Valeur, Kristian Wennberg, Emma Håkansson (mail) Länsstyrelsen i Östergötland, att Elin Glavstedt (mail) Skogsvårdsstyrelsen Jönköping-Kronoberg, att Annelie Fiskesjö (mail)