Utvärdering av nätbaserad specialistsjuksköterskeutbildning inom vård av äldre en samverkan mellan sex lärosäten

Transkript

1 Utvärdering av nätbaserad specialistsjuksköterskeutbildning inom vård av äldre en samverkan mellan sex lärosäten Författare Ann-Marie Bjurbrant Birgersson Högskolan Kristianstad Boel Hovde Lunds Universitet Karin Särnwald Göteborgs Universitet

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Metod... 5 Resultat... 5 Arbetsformer... 5 Nätbaserad utbildning... 5 Studenternas förutsättningar... 6 Information... 6 Undervisning... 6 Forskningsanknytning... 7 Basgrupp och mentor... 7 Självreflektionen och dagbok... 8 Verksamhetsförlagd utbildning... 8 Lärandemål -Måluppfyllelse... 9 Kunskap och förståelse... 9 Färdighet och förmåga... 9 Värderingsförmåga och förhållningssätt Användbarhet Progression Samverkan och den röda tråden Diskussion Referenser Bilaga - Programutvärderingens frågeområden..15 2

3 Sammanfattning Behovet av geriatrisk och gerontologisk kompetens är stor och det är angeläget att öka antalet specialistutbildade sjuksköterskor inom vård av äldre. Sveriges befolkning blir allt äldre, vilket bland annat beror på att vi blir bättre på att främja människors hälsa och bota sjukdomar. Den ökade medellivslängden till trots, kantas ofta den sista tiden i livet av en period med ett ökat behov av vårdinsatser. Den äldre personens besvär, sjukdomar och livssituation skiljer sig också åt från yngres och därför krävs en god kompetens inom geriatrik och gerontologi. Syftet med denna rapport är att utvärdera genomförandet av ett nätbaserat specialistsjuksköterskeprogram inom vård av äldre, i samverkan mellan sex lärosäten (Göteborgs universitet, Hälsohögskolan Jönköping, Högskolan Kristianstad, Högskolan Väst, Linnéuniversitetet och Lunds universitet), främst ur ett studerandeperspektiv. Programutvärdering, kursutvärderingar samt resultatet från en extern granskning ligger till grund för rapporten. Resultatet visar att arbetssättet, en nätbaserad utbildning som getts på halvfart under två års tid, upplevdes av flertalet studenter som positivt eftersom det gav dem stor flexibilitet, medan bristen på avsatt studietid från arbetsgivarna upplevdes som ett problem. Andra positiva aspekter som studenterna lyfte fram var kompetensen hos lärarna på respektive lärosäte och tryggheten i att ha en basgrupp och mentor. Ny kunskap och användandet av vetenskapliga studier betonades, samt att kunna koppla dessa till det praktiska arbetet. Det övergripande intrycket var, enligt en extern granskare, professor Kerstin Segesten, en mycket gedigen utbildning som borde rusta sjuksköterskor väl för arbetet inom äldrevård. Bakgrund Sedan 2010 ges en nätbaserad specialistutbildning för sjuksköterskor med inriktning vård av äldre, ett behov som bekräftades av Socialstyrelsens granskning av den gerontologiska och geriatriska kompetenesen 2012 (Socialstyrelsen 2012). Utbildningen ges i samverkan mellan sex lärosäten i Syd- och Västsverige (Göteborgs universitet, Hälsohögskolan Jönköping, Högskolan Kristianstad, Högskolan Väst, Linnéuniversitetet och Lunds universitet), där varje lärosäte har ansvar för en av de kurser som ingår i utbildningen. Samverkan mellan lärosätena bidrar till att den specifika ämnes- och akademiska kompetensen vid varje lärosäte tas tillvara vilket ligger i linje med Högskoleverkets intentioner om kvalitetsutveckling via nationell samverkan. Den nätbaserade specialistutbildningen innebär att studenterna antas till en gemensam utbildning, beskriven i lokala utbildningsplaner och där de samverkande lärosätena ansvarar för var sin kurs, där expertkompetens finns. Lokala riktlinjer gällande utbildningsplaner, kursplaner och betygssystem varierar dock mellan de samverkande lärosätena. Därför har dispenser och avsteg från de lokala riktlinjerna som finns på respektive lärosäte gjorts för att kunna erbjuda studenterna en enhetlig utbildning, detta gällde till exempel betygskriterier. 3

4 Planeringsmöten, såväl fysiska som virtuella, har regelbundet hållits mellan de olika lärosätena, från 2008 tills den första utbildningen avslutades i januari Ett samverkansavtal slöts angående gällande förutsättningar för samarbetet och ett lärosäte fick i uppdrag att ansvara för koordination och information. Antalet studenter beslutades till 15 studenter per lärosäte vartannat år. Examen utfärdas vid det lärosäte där studenten antagits. Verksamhetsförlagd utbildning är integrerad i programmets samtliga kurser och utgör tio högskolepoäng, fördelade på 1,5 hp i varje kurs. Uppläggningen av utbildningen vid programstart 2010 var: ÅR 1 Omvårdnad, hälsa och livsvillkor hos äldre 7,5 hp (halvfart) Hälsohögskolan Jönköping Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre 7,5 hp (halvfart) Högskolan Väst Geriatrisk omvårdnad 7,5 hp (halvfart) Högskolan Kristianstad Värdighet och välbefinnande i åldrandet, 7,5 hp (halvfart) Linnéuniversitetet År 2 Palliativ vård med inriktning mot äldre 7,5 hp (kvartsfart) Lunds Universitet Organisation, ledning och utveckling med inriktning vård av äldre 7,5 hp (kvartsfart) Göteborgs universitet Examensarbete/självständigt arbete inom omvårdnad med inriktning vård av äldre 15 hp (kvartsfart) Samtliga lärosäten Till utbildningen, med start i januari 2010, antogs 80 studenter. Efter tre veckor hade 30 studenter avbrutit utbildningen. Främst angavs som skäl att de inte beviljats ledighet för halvtidsstudierna och att det var omöjligt för dem att kombinera heltidsarbete, små barn och sjuka föräldrar med studier på halvtid. En enkät skickades till samtliga studenter för att undersöka deras förutsättningar och av 39 studenter som svarat, anger 70 procent att de inte har någon nedsättning i sin tjänst, utan att de istället har tagit tjänstledigt utan lön eller arbetar heltid. Antalet studenter som fullföljde utbildningen och tog sin specialistsjuksköterskeexamen i januari 2012 var 31. Kursutvärderingar genomfördes direkt efter varje kurs och en programutvärdering utfördes i direkt anslutning till specialistutbildningens slut. En extern granskare, professor Kerstin Segesten, fick i uppdrag att göra en övergripande utvärdering med uppgift att granska kursplan, utbildningsplaner och studiehandledningar med hänsyn till innehåll, 4

5 samstämmighet och examinationernas relevans, samt hur utbildningen förhåller sig till högskoleförordningens mål och Socialstyrelsens olika dokument inom området (SFS 1992:1434, SFS 1993:100, Socialstyrelsen 2005). Dessutom genomförs ett betygsprojekt med syftet att utvärdera måluppfyllelsen inom examensarbeteskursen (15 högskolepoäng) i omvårdnad med en differentierad målrelaterad betygsskala (A-F). Vidare genomförs en utvärdering, utifrån lärarnas perspektiv, hur samverkan mellan de olika lärosätena har fungerat. Den integrerade verksamhetsförlagda utbildningen kommer också att utvärderas. Syftet med denna rapport är att utvärdera genomförandet av ett nätbaserat specialistsjuksköterskeprogram inom vård av äldre, i samverkan mellan 6 lärosäten, främst ur ett studerandeperspektiv. Metod Till grund för utvärderingen ligger huvudsakligen studenternas programutvärdering, men även kursutvärderingarna har tagits i beaktande. Den externa granskarens slutsatser har också använts i rapporten. Lärare från olika lärosäten har individuellt gått igenom materialet och har sedan gemensamt diskuterat studenternas svar kring styrkor och svagheter i utbildningen vilket har sammanställts. Studenter som har besvarat programutvärderingen: 19 (ca 60%). Resultat Arbetsformer Nätbaserad utbildning Kursutvärderingarna visar att nätbaserade studier för de flesta är ett nytt sätt att studera. De flesta studenter upplever det övervägande positivt att de kan se föreläsningarna många gånger, vilken tid på dygnet som helst, och just flexibiliteten i studierna värderas högt. Dock framkommer några kommentarer om avsaknad av fysisk kontakt med kurskamrater och lärare medan andra upplever att jag som student verkligen varit i fokus. De inspelade föreläsningarna upplevs vara av varierande kvalitet, där längd, språk, ljudkvalitet kommenteras. Ett fåtal uttrycker att det inledningsvis tar tid att sätta sig in i lärplattformen Ping-Pong. I programutvärderingen framkommer många kommentarer kring att utbildningen varit nätbaserad, bl a ställdes frågan om lärplattformen Ping-Pong varit användarvänlig (medelvärde 4,6 på en skala 1-5). 5

6 Studenterna kommenterar att tekniken fungerat över förväntan. När studenterna kommit in i arbetssättet fungerade det väl. Några kommentarer visar dock att det hade underlättat om alla lärosäten haft samma upplägg på innehållet i Ping-Pong. Det var min första erfarenhet att studera på det här sättet, fungerade ypperligt bra. Måste säga att jag tycker det är en stor förmån att få studera nätbaserat, jag hade personligen haft svårt att genomföra utbildningen över huvudtaget om inte den här möjligheten funnits! Studenternas förutsättningar Vad gäller de praktiska förutsättningarna för att genomföra utbildningen, uttrycks att tiden för att genomföra studierna har varit knapp tidsbrist är vår värsta fiende under hela utbildningen., eller att arbeta 100 % + studera 50 % är i mesta laget, men samtidigt finns möjlighet att studera vid de tider som passar var och en. Förutsättningarna hade kanske varit lite bättre om man inte arbetat heltid (fick ingen ledig tid från arbetsgivare). Med facit i hand så hade det nog varit bra att vara tjänstledig en viss procent för att studera. Information Vid kursstart erbjöds studenterna att komma till respektive campus för att träffa lärare och kurskamrater fysiskt. En gemensam videokonferens ägde rum vid detta tillfälle, där varje lärosäte kort beskrev den kurs de hade huvudansvar för. Vidare delades en programövergripande information ut till studenterna som sammanställts av samtliga lärosäten gemensamt. Två gånger per termin har en filminspelning gjorts där lärare ger en lägesrapport om vad som händer i och kring kurserna. Programutvärderingen visar att studenterna uppskattade erbjudandet om campusförlagd kursstart på respektive lärosäte. Bra att träffas på skolan första dagen Programutvärderingens fråga om studenterna fick den information de behövde om vad som förväntades, såväl inför utbildningsstart som under utbildningens gång (innehåll, utbildningsplan, kursplaner, förväntade lärande resultat, upplägg visar att en del studenter upplevde studiehandledningarna som bra och tydliga, medan andra hade lite svårt att se vad som förväntades av dem (medelvärde 4,0). Undervisning Programutvärderingens frågeställning om undervisningen i utbildningen har bidragit till lärandet, t.ex. föreläsningar, handledning, seminarier, diskussioner och liknande visar att en del 6

7 studenter önskar mer kontakt med lärarna och att dessa skulle ha deltagit mer i diskussioner med råd och kommentarer, vilket de anser kunde lyft diskussionen (medelvärde 4,3). Någon student uttrycker att föreläsningarna har varit intressanta men borde varit till mer hjälp vid inlämningsuppgifterna. Studenterna framhåller att de fått ta del av det bästa från varje lärosätes speciella kompetens. En student uttrycker att man fått "gräddan" av lärare inom äldreutbildning. Forskningsanknytning Den programövergripande frågeställningen om forskningsanknytningen under utbildningen har bidragit till lärandet, skattar studenterna högt (medelvärde 4,5). Det framkommer i kursutvärderingarna att studenterna lärt sig tolka vetenskapliga artiklar som kunnat relateras till arbetet med äldre, likaså att använda olika former av analysmetoder och bedömningar samt att inta ett mera kritiskt och granskande förhållningssätt. Jag har absolut fått ökade kunskaper i att använda mig av vetenskapliga studier och koppla dessa till mitt praktiska arbete. Känner en ökad trygghet då man kan styrka sitt resonemang med evidensbaserad kunskap. Basgrupp och mentor Studentgruppen delades in i två till tre basgrupper vid varje lärosäte. Till respektive basgrupp utsågs en mentor, vid det egna lärosätet, som har följt studenterna genom alla kurser. Mentorsgrupperna bestod av ca 5 studenter vilka har träffats via Ping-Pong eller fysiskt ca två gånger per termin. Syftet med mentorskapet var att främja kommunikationen mellan studenter, lärare och universitet/högskola samt att stödja den individuella lärprocessen under hela utbildningen. Vad gäller tillhörighet till en basgrupp framkommer att tillhörigheten till en basgrupp upplevts positivt (medelvärde 3,7). Flertalet grupper önskar att behålla samma arbetsgrupp under hela utbildningen och de anger att det är bra med mindre grupper och en förstående handledare. På frågeställningen hur kontakten med mentorn under utbildningen har bidragit till mitt lärande, svarar en del studenter att det fungerat väl och att de haft god kontakt med mentorn samt att mejlkontakter med frågor har besvarats snabbt (medelvärde 3,5). En student anger att min basgrupp är super, utan dessa hade jag nog inte orkat andra uttrycker att mentorskapet kunde ha fungerat bättre och att tätare kontakter hade varit önskvärda. 7

8 Självreflektionen och dagbok I varje kurs har det ingått att göra en självvärdering, både i början och i slutet av kursen, där studenterna har bedömt sitt utgångsläge samt reflekterat över sin insats och utveckling efter genomförd kurs. Självvärderingen har genomförts i form av en enkät. Dessutom har studenterna uppmuntrats till att kontinuerligt föra dagbok under hela utbildningen. Programutvärderingens frågeställningar om självreflektionen i samband med start och avslut av kurserna har bidragit till mitt lärande och att skriva dagbok under utbildningen har bidragit till mitt lärande är områden där några studenter menar att de var aktiva med dagboken i början men ju längre utbildningen pågick, desto mer tog annat arbete i kurserna över. Dagbok (medelvärde 1,9) samt självreflektion (medelvärde 2,9) upplevs inte ha tillfört särskilt mycket. Tidsaspekten anges också som en viktig faktor till att det inte hunnits med. Verksamhetsförlagd utbildning I samtliga kurser ingår integrering av teori och empiri i form av verksamhetsförlagd utbildning (vfu). Vfu genomförs främst i form av riktade uppgifter mot den egna vårdverksamheten. Det kan handla om att identifiera komplexa omvårdnadsproblem som analyseras och problematiseras under de teoretiska studierna och sedan återkopplas till verksamheten. Programutvärderingens frågeställningar om Integrerad verksamhetsförlagd utbildning (vfu) i samtliga kurser i form av riktade uppgifter mot verksamheten har bidragit till mitt lärande och om vfu har bidragit till ökad förståelse för kopplingen mellan teori och praktik. Studenterna anger att de upplever att det har varit värdefullt att kombinera studierna och den egna arbetsplatsen, framförallt med tanke på den sista kursen i förbättringsarbete, men också genom alla de riktade uppgifter i form av intervjuer, samtal och observationer som genomförts under hela programmet. Den verksamhetsförlagda utbildningen anses ha bidragit till att kompetensen inom professionen/aktuellt yrkesområde ökat (medelvärde 4,3). Kopplingen mellan teori o praktik upplevs tydlig och har bidragit till en ökad förståelse (medelvärde 4,2). Några studenter önskade VFU placering på andra enheter än den egna arbetsplatsen för att vidga vyerna och detta löstes genom egna studiebesök. På programutvärderingens frågeställning om Verksamhetsförlagd utbildning har bidragit till att min kompetens inom min aktuella eller framtida profession utvecklats anger studenterna att genom respons på de riktade uppgifterna har en ökad styrka uppnåtts även i det dagliga kliniska arbetet. Flera studenter uttalar sig positivt om anknytningen till verksamheten och uttrycker att förståelsen och insikten fördjupas i vårdandet av de äldre, dessutom anses reflektionsförmågan utvecklas (medelvärde 4,1). 8

9 Lärandemål-Måluppfyllelse Studenterna fick i programutvärderingen frågan om utbildningen gav förutsättningar att nå upp till lärandemålen som beskrivs i utbildningsplanen under rubrikerna, kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningsätt. Programutvärderingens frågor under varje rubrik presenteras i bilaga. Kunskap och förståelse Studenterna kommenterar att de fått ökade kunskaper inom vård av äldre och ökade kunskaper om vetenskaplighet. Några uttrycker att det stärkt dem i rollen som sjuksköterska och att de lärt sig att bättre kunna se hela människan och sätta henne i centrum, inte bara sjukdomen. Någon student menar att kursens styrka är också att använda ett nytt synsätt på äldres hälsoproblem och att stödja och använda de äldres friska resurser. Någon uttalar att det hade varit önskvärt om det hade ingått något mer kring sjukdomarna som de äldre kan drabbas av. Extern bedömare: Ingenstans problematiseras tydligt den spänning som finns mellan friskt och sjukt i äldrevården. Att ha ett salutogent synsätt bland multisjuka ställer stora krav på personalen och inte minst på ledarskapet. Kanske behöver detta problematiseras och ett inslag om konflikthantering övervägas? Samtliga medelvärden på programutvärderingens frågor under kunskap och förståelse ligger över 4 på en skala mellan 1-5, förutom åldrandets medicinska konsekvenser som skattas till 3,8. Färdighet och förmåga Studenternas kommentarer uttrycker ökade kunskaper i användandet av vetenskapliga studier och att kunna koppla dessa till det praktiska arbetet, dessutom anger de att den reflekterande förmågan har utvecklats. Studenterna poängterar även att samtliga kurser har bidragit till att fördjupa kunskapen i vården av äldre och att yrkesrollen som sjuksköterska inom äldreområdet har stärkts. Andra aspekter som studenterna lyfter fram är att förmågan att kommunicera de nyvunna kunskaperna till patienter och personal har förbättrats, likaså samarbetsförmågan. Studenterna ser också den äldre mera utifrån ett holistiskt och salutogent perspektiv. Ett exempel från kursutvärderingarna uttrycker att de tar oftare diskussioner med läkare beträffande ordinationer som inte verkar lämpliga. Samtliga medelvärden ligger mellan 4,2-4,5 förutom vårdpedagogisk förmåga som har ett medelvärde på 4,0. 9

10 Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenterna uttrycker att de fått mer kunskap och insikt i olika analysmetoder, vilka bidrar till att öka förståelsen för den äldre människan. Studenterna anger dessutom att de växt i sin personliga utveckling och stimulerats till att söka och finna ytterligare kunskap. Utbildningen har också stärkt förmågan till reflektion över äldre personers livsvillkor. De lyfter fram livsberättelsens betydelse i vården av de äldre vilket uttrycks på följande sätt Väcker våra känslor, tar oss på andra sidan, tillåter oss att komma in i andras livsvärld., Bra utbildning med mycket djup förändring i mitt "tänk" om hur vi vill bli behandlade som äldre och delaktigheten i alla åtgärder vi gör. Samtliga medelvärden ligger mellan 4,3-4,6. Programutvärderingens frågeställning beträffande utbildningsplanen stämmer väl överens med utbildningens innehåll och upplägg (medelvärde på 4,15). Extern granskare: Överensstämmelse mellan högskoleförordningens mål och de lokala mål som formulerats och de olika kursplanernas mål och innehåll är god. Möjligtvis saknas tillräckligt kursinnehåll för att uppnå målet vårdpedagogisk förmåga. Pedagogiska interventioner har avgörande betydelse för vårdkvaliteten vare sig sådana riktar sig till vårdtagare, närstående, personal eller allmänhet. I utbildningsplanen används begreppet vetenskapliga metoder på ett något oklart sätt. Användbarhet Studenterna anser att den erhållna kunskapen direkt kan överföras till verksamheten som blivande specialistsjuksköterska och att de har skaffat sig ökad professionell kompetens samt förbättrad förmåga att kommunicera den nya kunskapen i mötet med patienter, personal och närstående. En student uttrycker att Kursen har dessutom fått mig att ha en öppen inställning och förförståelse inför varje möte med en patient, lättare söka kunskap. Studenterna menar också att de har utvecklat förmågan att upptäcka problem som behöver förbättras och att de fått kunskap om olika verktyg som kan användas i kvalitetsförbättring. De upplever sig stärkta i sin roll som sjuksköterska, med fördjupade kunskaper om äldre och ökade kunskaper om vetenskap och att de kan väva in vetenskapen i det praktiska arbetet. Dessutom uttrycker de att de fått större förståelse för bedömningsinstrument och dess användbarhet. Extern granskare: Utbildningen är, så långt det går att läsa ut, i samklang med Socialstyrelsens syn på sjuksköterskekompetens. Det övergripande intrycket är en mycket gedigen utbildning som borde rusta sjuksköterskor väl för arbetet inom äldrevård. 10

11 Progression Programutvärderingen visar att progressionen i och mellan kurserna har varit tydlig (medelvärde 3,9) under utbildningen. Bra avslutning på hela utbildningen att genomföra ett litet förbättringsarbete, sätter alla kunskaper på prov. Studenterna uttrycker att kunskapen genom kurserna ökar. Från studenterna är det sparsamt med kommentarer angående progressionen i utbildningen, däremot framkommer det i kursutvärderingarna att kunskapen från en kurs successivt fördjupats i påföljande kurs. Samverkan och den röda tråden Innehållet i utbildningens olika kurser har varit väl sammanlänkad (den s.k. röda tråden ) (Medelvärde: 4,1) Eftersom utbildningen är nätbaserad, har man som student inte märkt speciellt mycket att det varit olika lärosäten som stått för de olika kurserna. Studenterna uttalar att det är bra och lärorikt att få kontakt med studenter vid andra lärosäten, det ses som en styrka. Det märks också att lärarna samarbetat och varit engagerade och intresserade av denna utbildning. En ytterligare kommentar var att Det har fungerat mkt bra och det har gjort att man fått del av varje respektive lärosäters speciella kompetens inom ett visst område. Detta anses bidra till att höja kvaliteten i utbildningen och kurserna beskrivs som up to date. Någon har uttalat att de olika lärosätena kanske gjorde att utbildningen kändes lite ojämn, vissa kurser kändes som väldigt välexaminerade medan andra inte kändes lika krävande eller som om det höll samma nivå. Extern granskare: Det syns klart att man samarbetat i planeringen. Dock finns det risk att viktiga teman faller mellan stolarna när olika kursgivare svarar för olika delar, som till exempel genusperspektivet och det kulturella perspektivet. Diskussion I nätbaserad utbildning är lärplattformen betydelsefull, men än viktigare är interaktionen mellan studenterna och mellan studenterna och lärarna. För att skapa ett gott lärande är det betydelsefullt med en god kursintroduktion där faktorer som framförhållning, struktur, tydlighet och gemenskap ingår (Gillberg 2006; Högskoleverket 2011:2; Häggström 2009). Inledningsvis gavs ett erbjudande till studenterna att träffas fysiskt på respektive lärosäte. Vid detta tillfälle genomfördes en gemensam videokonferens. Där gavs en strukturerad, samstämmig och tydlig introduktion, vilket kan anses vara en viktig förutsättning för att 11

12 studenterna i så stor utsträckning som möjligt skulle uppleva utbildningen som sammanhållen och att den röda tråden blev tydlig. Basgrupper och mentorskap kan anses vara en central del i ett utbildningsprogram av denna art och det finns kommentarer om att det förekommit vissa variationer mellan lärosätena, troligtvis beroende på vilken erfarenhet de olika lärarna haft av nätbaserade studier. Mentorskapet behöver således utvecklas och tydliggöras. Basgruppen har varit konstant under utbildningen men arbetsgrupperna förändrades vid en tidpunkt under utbildningen, vilket inte upplevdes meningsfullt av studenterna. Därför behöver förändringar i grupper introduceras på ett annorlunda sätt, för att bättre motivera studenterna. God överensstämmelse mellan studiehandledningar och övrigt material i utbildningen eftersträvades men ändå har några studenter uttryckt att strukturen kunde varit mer kongruent. Detta kommer att ses över inför nästkommande utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen genomfördes som en integrering mellan teori och praktik i samtliga kurser, där data hämtas i den egna verksamheten, bearbetas i teorin och sedan återförs till verksamheten. Grunden för detta angreppssätt var att traditionell vfu ej var möjlig eftersom den verksamhetsförlagda utbildningen ligger på avancerad nivå och förutsätter handledare med specialistkompetens och magisterexamen, vilket det i dagsläget inte finns i tillräckligt antal, samt att studenterna var spridda geografiskt. Synpunkter kan finnas på i vilken mån studenterna vidgar sina vyer då de befinner sig inom den egna verksamheten, det kan också innebära svårigheter för de studenter som inte har en naturlig anknytning till en arbetsplats. Det har dock gått att lösa genom att student eller lärare kontaktat en vårdverksamhet med förfrågan om möjlighet för studenten att få utföra sina uppgifter där. Denna förläggning av verksamhetsförlagd utbildning, har utvärderats positivt och ny kunskap har kunnat implementeras i verksamheten. Enligt den externa granskningen finns det en samstämmighet mellan övergripande mål och innehåll i utbildningens olika dokument och utbildningen rustar studenterna väl för arbete inom äldrevården. Att bedriva en specialistutbildning i samverkan kan sannolikt göra att studenterna får ta del av de olika lärosätenas specifika kompetens. Detta visas också i programutvärderingen där studenterna uttrycker att de kan rekommendera utbildningen till andra. Den externa granskningen visar att genusperspektivet behöver tydliggöras, likaså kan det kulturella perspektivet med fördel utvidgas. Lärosätena bör ta till sig detta och beakta inför nästkommande utbildningar. Det som lärare och studenter har upplevt som problematiskt har varit sista årets parallella kurser, där examensarbetet har genomförts samtidigt med den palliativa kursen samt kursen i organisation, ledning och utveckling. Förändringar av sista årets placering av kurserna har därför gjorts inför kommande utbildning. 12

13 Kursernas placering i programmet har varit ett sätt att försöka säkerställa progression och den röda tråden, (se kursöversikt). Kursuppgifter som genomförts i en kurs har fördjupats och använts i nästkommande kurser. Genomgående har studenterna uttryckt att utbildningen gett fördjupad kunskap inom äldreområdet och att studenterna har stimulerats till att använda sig av aktuell forskning i verksamheten. Dessutom har ett nytt förhållningssätt kunnat skönjas i mötet med den äldre och dennes närstående. Bristen på specialistkompetens hos sjuksköterskor som arbetar inom äldreområdet har under senare tid aktualiserats både på nationell och lokal nivå och studier visar att specialistkunskaper om äldre förbättrar hälsa och livskvalitet. Socialstyrelsen (2012) visade i sin rapport om kompetensökning inom geriatrik och gerontologi, att det finns ett lågt antal (1,6 %) specialistsjuksköterskor inom äldrevård. Det kan då tyckas motsägelsefullt att arbetsgivarna inte erbjuder studenterna nedsättning i sin tjänst eller annat stöd för att möjliggöra studier. Varför anser arbetsgivarna det viktigt med specialistkunskap endast inom vissa områden? Det är givet att arbetsgivarna kräver att t ex. distriktssköterskor har specialistutbildning och även stödjer deras utbildning ekonomiskt. Varför är det inte lika givet att vården av äldre ska utföraras av sjuksköterskor med specialistkompetens? Ska denna brist kunna avhjälpas, behöver goda förutsättningar för studier erbjudas av arbetsgivarna och specialistkunskap krävas för att arbeta inom vård av äldre. För att möta dessa behov kan samverkan mellan lärosäten utgöra en möjlighet att öka antalet utexaminerade specialistsjuksköterskor inom vård av äldre. 13

14 Referenser Gillberg, G (2006). Framgångsfaktorer för nätbaserade distansutbildningar. I Jobring O, Carlen U & Bergenholtz J (red) Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet. Lund: Studentlitteratur. Häggström, E., Hofsten, A & Wadensten, B (2009). Nurses opinions about a web-based distance course in a specialist education programme for the care of older people: a questionnaire study. International Journal of Older people Nursing, 3; Högskoleverket (2011:2). Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor. Stockholm. SFS 1992:1434. Ändring 2006:173 Högskolelagen. Stockholm SFS 1993:100. Ändring 2006:1053 Högskoleförordningen. Stockholm Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm. Socialstyrelsen (2012). Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi - förslag till utformning och genomförande av satsning. Stockholm.. 14

15 Bilaga Programutvärderingens frågeområden Hur väl stämmer följande påståenden: Utbildningen gav mig förutsättningar att nå upp till lärandemålen som beskrivs i utbildningsplanerna under rubrikerna kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt. Kunskap och förståelse Kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. Fördjupade kunskaper i gerontologi för att självständigt bedöma behov, planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder för att stödja äldre i deras naturliga åldrande. Fördjupade kunskaper i åldrandets medicinska konsekvenser i relation till omvårdnad. Fördjupade kunskaper i organisation, ledarskap och för området aktuellt regelverk samt kunskaper i förbättringskunskap för att kunna leda och utveckla omvårdnad inom vård av äldre i samverkan med andra. Färdighet och förmåga Fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan. Förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Fördjupad förmåga att initiera genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete. Förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer. Förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede 15

16 Vårdpedagogisk förmåga. Tillämpa vetenskapliga metoder för att förstå komplexa situationer och vårdbehov hos äldre. Samla in analysera och förmedla medicinsk information för att både självständigt samt i ett interprofessionellt samarbete kunna vårda äldre med ohälsa samt värdera effekter av insatt behandling Göra etiska överväganden i mötet med den äldre människan och dennes närstående. Visa förmåga att använda ett livsvärldsperspektiv för att utveckla den individuella omvårdnaden av den äldre människan. Utifrån den palliativa vårdfilosofin kunna bedöma, värdera, prioritera och hantera äldres behov vid sjukdomstillstånd där bot inte är möjlig samt förstå och hantera närståendes behov av stöd. Genomföra ett fördjupningsarbete med tillämpning av vetenskaplig metod inom omvårdnad med inriktning mot vård av äldre. Värderingsförmåga och förhållningssätt Självkännedom och empatisk förmåga. Förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. Förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående. Förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Reflektera över och bedöma yrkesetiska riktlinjer som kvalitetskrav för omvårdnaden av den äldre människan. Analysera och reflektera över hur forskning inom omvårdnadsområdet kan tillämpas och utvecklas inom vård av äldre. 16