Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll OMSORGSSTYRELSEN Plats och tid Omsorgsförvaltningen, kl. 14:00-16:15, ajournering 15:54-15: Beslutande Susanne Berger (S), ordförande Tom Andersson (S), , Kirsti Persson (S) Jonas Wells (S) Eva Blixt (S) Hans Danielsen (S) Daniel Brogedahl (S), , Pia Aronsson (V) Maarit Hessling (M) Rolf Rickmo (M) Christina Kaloinen (M) Lars-Åke Carlsson (C) Madeleine Ingmarstedt (M), ersättare för Sara Persson (C) Rose-Marie Ljungqvist (SD), ersättare för Marianne Smått (SD) Margareta Lindgren (SD) Övriga deltagande Jessica Gustavsson (S), ersättare Olle Hirsch (S), ersättare Carina Johansson, förvaltningschef Ann-Christine Magnusson, socialchef Anna Nurmilehto, vård- och omsorgschef Mia Lindmark, förvaltningsekonom Cecilia Dresch, utredningssekreterare Eleonor Brännström, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska 113 Eva Westling och Margareta Ohlén, enhetschefer 113 Monica Andersson, Kommunal Max Jonsson, Socialt Ansvarig Socionom 122 Hanna Österberg, 1 :e socialsekreterare Mimoza Krenzi, socialsekreterare Åsa Lantz, sekreterare Utses att justera Kirsti Persson (S) Justeringens plats och tid Avesta Parken torsdag 19 september 2019 kl. 09:30 Underskrifter Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Omsorgsstyrelsen Datum Anslag sätts upp Anslag tas ner Protokollets förvaring Omsorgsförvaltningens kansli Åsa Lantz

2 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 ÄRENDELISTA 113 Rapport från verksamheten Rapport från kontaktperson Ekonomisk delårsrapport Investeringar Mål och Budget Föreningsbidrag Omsorgsförvaltningen Yttrande Kommunrevisionens granskningsrapport Grundläggande granskning 14 maj Beslut om nytt Dataskyddsombud Installationsavgift trygghetslarm Organisation av Nystartsjobbare, matleverans Sekretessparagraf Sekretessparagraf Sekretessparagraf Sekretessparagraf Anmälan om delegationsbeslut Delgivningar 25

3 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Rapport från verksamheten - Förvaltningen, genom enhetscheferna Eva Westling och Margareta Ohlén, informerar om Livsmedelsverkets nya riktlinjer om måltider i äldreomsorgen. - Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Eleonor Brännström redovisar patientsäkerhetsberättelse för andra kvartalet 2019, hälso- och sjukvård (dnr OS ). - Förvaltningen informerar om att omsorgsstyrelsens arbetsutskott den 2 oktober 2019 ställs in.

4 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Rapport från kontaktperson Ingen rapport lämnas av kontaktpolitiker.

5 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Ekonomisk delårsrapport OS Delårsrapport till och med augusti 2019 med årsprognos och målavstämning för omsorgsstyrelsens verksamhetsområde föredras. Resultatet visar underskott för socialtjänst med :- och överskott för vård och omsorg med :-. Med den buffert som fanns under perioden på :- var det ackumulerade överskottet :-. Årsprognos: Budget i balans. Beslut - Delårsrapporten godkänns.

6 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Investeringar Mål och Budget OS Förslag till mål och budget avseende investeringar för omsorgsstyrelsens verksamhet föredras. Beredning - Mål och budget , Investeringar. Beslut - Mål och budget avseende investeringar fastställs enligt förslag. Kommunfullmäktige Förvaltningschefer Resultatenhetschefer Ekonomer

7 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Föreningsbidrag Omsorgsförvaltningen OS Ärendet Omsorgsstyrelsen beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att revidera riktlinjerna för föreningsbidrag. Omsorgsstyrelsens föreningsbidrag kan sökas av föreningar/organisationer vars verksamhet är ett viktigt komplement till omsorgsförvaltningens egna insatser för olika brukare. Exempel på sådana organisationer är pensionärsföreningar och de som bedriver stöd-, råd- och hjälpverksamhet för missbrukare, fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta, barn och ungdomar i riskzonen samt kvinnor i utsatta situationer. Analys Vid en omvärldsanalys av föreningsbidrag inom omsorgsstyrelsens ansvarsområde så liknar Avesta kommuns riktlinjer andra kommuner. Med den utformningen som föreningsbidraget har i Avesta och i andra kommuner så är riktlinjerna relativt allmänt hållna. Det finns kommuner som i stället för att ge årliga bidrag till föreningar inom socialtjänstområdet istället ger bidrag för tillfälliga aktiviteter till särskilt utsatta grupper. Det finns också kommuner som inte ger bidrag alls då detta område inte är lagstadgat. På uppdrag av en tidigare omsorgsstyrelse omarbetades föreningsbidraget till att premiera föreningsaktiviteter som utfördes på äldreboende. Efter ett (1) år beslutades att tidigare riktlinjer skulle gälla men viss del av skrivning kring aktiviteter kvarstod. Förvaltningen anser att det är viktigt att föreningar och idéburna organisationer som erhåller bidrag har en långsiktighet och stadga i sitt samhällsengagemang under ett helt verksamhetsår. De nuvarande riktlinjerna kan tolkas som om bidrag kan sökas för enskilda aktiviteter ex, fysiska aktiviteter eller studiecirklar. Förvaltningen föreslår därför att riktlinjerna revideras till att det är en samlad bedömning av föreningens medlemsantal, aktiviteter, engagemang och samhällsnytta, som kompletterande aktör utifrån omsorgsstyrelsens ansvarsområde under ett verksamhetsår, som utgör grunden för föreningsbidrag. Beslut om föreningsbidrag kan inte överklagas. Vidare justeras riktlinjerna avseende de föreningar som har särskilda villkor för ansökan och som har upphört under De föreningar som har upphört är HSO och Ria. Förvaltningsekonom

8 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Beredning - Förvaltningens skrivelse 7 augusti 2019 tillsammans med förslag på justerade riktlinjer. - Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 3 september Beslut - Revidering av riktlinjer för föreningsbidrag godkänns. Förvaltningsekonom

9 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Yttrande Kommunrevisionens granskningsrapport Grundläggande granskning 14 maj 2019 OS Ärendet Kommunrevisionen har genomfört granskning 14 maj av styrelsernas förutsättningar för att nå/infria kommunfullmäktige målet: -Alla invånare skall uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta. Det sammanfattande intrycket från grundläggande granskning, powerpointpresentationer och paneldebatt är mycket positiv. Revisonen anser att underlaget ger kommunfullmäktige underlag för att pröva styrelsernas ansvarsfrihet avseende Trygghetsmålet. Kommunrevisionen önskar svar/förtydliganden på följande frågor: -Vilka är, i Avesta, de främsta bakomliggande orsakerna till att drogmissbruket ökar? -Vilka ytterligare åtgärder kommer omsorgen att vidtaga för att minska droganvändandet bland unga och vuxna? Vilka digitala verktyg är under framtagande som ska reducera administrativa arbetsuppgifter och frigöra tid för omsorg rörande patienter och brukare? Yttrande Ökningen av drogmissbruket i Avesta skiljer sig inte nämnvärt från landet i stort. I den senaste rapporten från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) beskrivs bland annat ökad tillgång, ökat utbud, prisfall och internethandel. Förvaltningen vill också nämna drogliberaliseringen som en avgörande faktor samt socioekonomiska faktorer som ex; arbetslöshet, låg utbildning, barnfattigdom och psykisk hälsa. Användningen av narkotika i Sverige under 2000-talet har varit mera omfattande jämfört med tidigare. Narkotikaanvändningen tycks dessutom ha fortsatt att öka under senaste femårsperioden. Tillgången till narkotika har ökat under 2000-talet. Tull och polis har tagit allt större mängder i beslag utan att detta påverkat prisbilden, annat än för cannabis. Att gatupriserna på hasch och marijuana har stigit något beror dock främst på att styrkan (THC-halten) på dessa produkter har ökat. Tillgängliga data pekar också på att narkotikatillgången ökat regionalt. Till skillnad från läget för 20 år sedan finns numera exempelvis kokain och marijuana att tillgå i de flesta svenska län. Vidare har utbudet av olika sorters narkotika ökat, inte minst pga. att nya psykoaktiva substanser introducerats bl.a. via internethandel, tillsammans med mera traditionella narkotikaklassade läkemedel. Kommunfullmäktige

10 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Enligt frågeundersökningar bland skolungdomar har en viss ökning av användning av narkotika skett bland gymnasieeleverna under 2000-talet medan andelen som rapporterat användning av narkotika i nian varit mera oförändrad. Bland elever som använt narkotika finns dock en ökningstendens vad gäller mera frekvent användning. I befolkningen år har en ökning av användning av cannabis skett under 2000-talet. Årsaktuell cannabiskonsumtion är vanligast i åldersgruppen år men den största ökningen har samtidigt skett bland åringar. Totalt har ca 3 % i befolkningen (motsvarande personer) använt cannabis senaste året. Användning av cannabis är vanligare bland män än bland kvinnor och könsskillnaderna uppstår i gymnasieåldern men syns inte lika tydligt bland eleverna i årskurs 9. Mellan 2013 och 2017 ökade förutom cannabisanvändning under senaste 12-månadersperioden även konsumtionen av kokain och ecstasy. År 2017 hade totalt 9 % (eller personer) använt narkotika senaste året, inklusive icke-föreskriven användning av narkotikaklassade läkemedel. Enligt samma studie hade 1,8 % av den vuxna befolkningen någon form av substansbrukssyndrom till följd av konsumtion av narkotiska preparat, inklusive narkotikaklassade läkemedel, varav 0,4 % hade ett svårt substansbruk. För substansbrukssyndrom var könsskillnaderna relativt små. I brist på direkta mått över utvecklingen av den mera problematiska narkotikaanvändningen under talet är man hänvisad till indikativa källor, dvs. uppgifter som indirekt kan tänkas spegla omfattning och effekter av missbruk, exempelvis sjuk- eller dödlighetsstatistik. Denna typ av källor indikerar en ökning av problematisk narkotikaanvändning under 2000-talet och pekar på historiskt höga nivåer för den senaste femårsperioden. I än högre grad gäller detta kriminalstatistiska uppgifter. Samtidigt måste denna typ av uppgifter tolkas med viss försiktighet eftersom denna typ av statistik också kan påverkas av andra faktorer än narkotikaanvändningens omfattning. Ovan nämnda källor indikerar att nyrekryteringen till mera problematisk narkotikaanvändningen inte avtagit under 2000-talet utan snarast ökat. Vidare pekar indikatorerna på att narkotikaanvändningen blivit mer jämnt spridd i landet. Före millennieskiftet var användning av narkotika vanligare i storstadsregioner, i synnerhet Stockholms län, men successivt har en utjämning skett och narkotikaproblemen är idag förhållandevis väl spridda mellan storstads- och icke storstadsregioner. Vidare visar denna typ av källor att män är i majoritet vad gäller mera problematisk narkotikaanvändning och att könsskillnaderna ökat ytterligare under 2000-talet vad gäller statistik relaterad till sjuklighet och dödlighet. Ytterligare åtgärder för att minska droganvändandet i kommunen behöver ske i samverkan. Samverkan är som nämnts i granskningen väl uppbyggd och fungerande i Avestamodellen 3.0 med bildningsförvaltningen. Socialtjänsten samverkar regionalt och lokalt med Region Dalarna, ett samarbete som är under ständig utveckling med implementering av nya nationella riktlinjer för missbruk och nya behandlingsmetoder. Den öppna kommunala vuxenvården byggs ut i Avesta under 2019 med fler platser på Malmgården, beroendeterapeut och handläggare. För att kunna arbeta mer förebyggande med vuxna behövs mer samverkan och tidigare upptäckt av drogbruk med screening och samtal i den regionala primärvården. Ungdomsvården i Avesta har genomgått en förändring med ett mer strukturerat arbetssätt Kommunfullmäktige

11 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) från aktualisering till utredning och insatser. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har granskat program som ska förebygga missbruk bland unga. Det visade sig att programmen inte hade någon märkbar mätbar effekt. Vid tidig upptäck av bruk kan dock metoden mottivarande samtal ha gynnsamma effekter, åtminstone under viss tid. Förvaltningen arbetar sedan länge med de metoder som anges i nationella riktlinjer för missbruk och däribland motiverande samtal. Förvaltningen anser att ett större nationellt grepp behöver genomföras för att minska tillgängligheten till droger samt för att öka polisnärvaron i särskilt utsatta områden. Förvaltningen arbetar utifrån omsorgsstyrelsens handlingsplan för digitalisering som revideras varje år. Det nationella och regionala arbetet med digitalisering utgör grunden för omsorgsstyrelsens handlingsplan. Gemensamma digitala lösningar med stat, region och kommun med stöd av SKL, Inera och Dalarnas hjälpmedelscenter är ett pågående arbete. Dalarnas hjälpmedelscenter omvärldsbevakar och upphandlar (digitala) hjälpmedel åt såväl kommun som region. Omsorgsstyrelsens fokus på digitalisering är nytta och inkludering. Under en lång rad av år har förvaltningen gemensamt med ovan nämnda aktörer infört ex. digitala kvalitetsregister, säker inloggning med SITHS-kort, kommunal tillgång till nationellt patientjournalsystem, applikationer för läkemedelsförskrivning, elektroniska tjänster som stödjer handläggningen av ekonomiskt bistånd, digitala trygghetslarm m.m. Det lokala arbetet har fokuserat på att underlätta för alla personalkategorier genom att inköpa nya modernare användarvänliga digitala system för utredning och verkställighet. Det är viktigt att poängtera att införande av nya digitala verktyg i form av verksamhetssystem tar tid eftersom det inte finns ekonomiska möjligheter att avsätta medel för vikariekostnader för personalens upplärning i dessa system. Brukarnas behov måste prioriteras i första hand. Exempel på nya verksamhetssystem är IBIC, mobil insatsrapportering och nyckelfria lås, mobil planering, mobil dokumentation och mobil genomförandeplan. Vidare har bland annat e-tjänster för ekonomiskt bistånd, e-ansökan om servicetjänster och e-ansökan för särskilt boende införts. Pågående och kommande aktiviteter är exempelvis; fortsatt implementering av nya verksamhetssystem, nattillsyn via kamera (eller annan digital tillsyn via ex. rörelsedetektorer), digitala läkemedelsskåp i ordinärt boende, digitala armband för fallprevention och/eller tillsyn, digital rapportering av assistanstimmar genom FK, mobil dokumentation för legitimerad personal, mobila rehab och träningsprogram, digital avgiftsmodul, digital läkemedelssignering, e-tjänster för ansökan om tillstånd för alkohol och tobak. Vidare ska utredning genomföras om möjligheterna att införa automatiserad handläggning av ekonomiskt bistånd. Beredning - Grundläggande Granskning den 19 maj 2019 Kommunrevisionens Granskningsrapport. Kommunfullmäktige

12 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) - Kommunfullmäktige 17 juni 2019 ( 95) - Förvaltningens skrivelse 2 augusti Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 3 september Beslut - Förvaltningens yttrande godkänns. Kommunfullmäktige

13 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Beslut om nytt Dataskyddsombud OS Ärendet Avesta kommun har från årsskiftet 2019/2020 sagt upp samverkansavtalet med Hedemora kommun gällande dataskyddsombud. Det innebär att nytt dataskyddsombud ska utses. Kommunstyrelsen, bildningsstyrelsen, omsorgsstyrelsen, V-Dala miljö- och byggnadsnämnd, Avesta Vatten och Avfall AB, Gamla Byn AB och valnämnden ska därför under hösten 2019 fatta beslut i ärendet. Kommunstyrelsen bör även fatta beslut gällande överförmyndarens och revisionens verksamhet i kommunen. Till nytt dataskyddsombud från den 1 januari 2020 föreslås utredare Cecilia Dresch, kommunkansliet, utses. Förslag till beslut för kommunstyrelsen - Utredare Cecilia Dresch utses till dataskyddsombud för kommunstyrelsen, inklusive överförmyndarens och revisionens verksamhet, i Avesta kommun. - Beslutet gäller från och med 1 januari Förslag till beslut för bildningsstyrelsen, omsorgsstyrelsen, V-Dala miljö- och byggnadsnämnd, Avesta Vatten och Avfall AB, Gamla Byn AB och valnämnden - Utredare Cecilia Dresch utses till dataskyddsombud för omsorgsstyrelsen. - Beslutet gäller från och med 1 januari Beredning - Kommunkansliets tjänsteskrivelse 16 augusti Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 3 september Beslut - Utredare Cecilia Dresch utses till dataskyddsombud för omsorgsstyrelsen. - Beslutet gäller från och med 1 januari Kommunsekreterare Utredningssekreterare

14 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Installationsavgift trygghetslarm OS Sammanfattning Idag kan alla personer i Avesta kommun som fyllt 67 år beställa servicetjänsten trygghetslarm. Tjänsten är inte biståndsprövande vilket innebär att trygghetslarm kan beställas utan att det föregås av en biståndsbedömning. Beställningen görs hos de administrativa handläggarna på vård och omsorg och när trygghetslarmet sedan skall installeras skickas en beställning till den hemtjänstgrupp som beställaren tillhör. Personal från den hemtjänstgruppen blir de som sedan utför själva installationen av larmet. När trygghetslarm beställs som en servicetjänst har personen inte några andra insatser från kommunens hemtjänst. Det innebär att kommunen idag inte kan ta betalt för den tid som det tar att installera trygghetslarmet då Avesta kommun idag inte tar ut någon avgift för att installera ett trygghetslarm. Normal tid för att installera ett trygghetslarm är ungefär 30 minuter 1 timme. Av 10 undersökta närliggande kommuner till Avesta kommun har 8 kommuner svarat att de tar ut en installationsavgift för trygghetslarm som en engångskostnad. Engångskostnaden som dessa kommuner tar ut är: Fagersta kommun 296:- Smedjebackens kommun 250:- Rättviks kommun 600:- Ludvika kommun 250:- Mora kommun 550:- Hedemora kommun 1000:- Borlänge kommun 225:- Älvdalens kommun 1325:- Om brukare förstör eller tappar bort larmet debiteras 875:- Skinnskattebergs kommun 320:- Då Avesta kommun idag inte har någon taxa för installationen innebär det att hemtjänstpersonal som utför installationen gör det arbetet gratis, men den kostnaden belastar i stället hemtjänstgrupperna. Resultatenhetschef Enhetschef Ekonomer

15 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Förvaltningens förslag - Kommunfullmäktig föreslås att fatta beslut om en avgift vid installation av trygghetslarm. - Kommunfullmäktige föreslås att fatta beslut om att avgift för installation av trygghetslarm skall vara en engångskostnad som följer timtaxan för en (1) hemtjänsttimme som för år 2020 motsvarar en engångskostnad av 298 kronor och som skall ingå i maxtaxan. Susanne Berger (S) yrkar på att det inte ska införas någon avgift vid installation av trygghetslarm. Rolf Rickmo (M) och Christina Kaloinen (M) avstår från att delta i beslutet. Arbetsutskottets förslag till omsorgsstyrelsen - Arbetsutskottet föreslår att det inte ska införas någon avgift vid installation av trygghetslarm. Beredning - Förvaltningens skrivelse 19 augusti Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 3 september Komplettering till Förvaltningens skrivelse i form av Sammanfattning, Trygghetslarm. Vid omsorgsstyrelsens möte beslutas om en kort ajournering, på begäran av Rolf Rickmo (M), för överläggning i partigruppen. Mötet ajourneras mellan kl. 15:54 och kl. 15:58. Pia Aronsson (V) yrkar att arbetsutskottets förslag till beslut, som innebär att det inte ska införas någon avgift vid installation av trygghetslarm, ska bifallas. Rolf Rickmo (M) yrkar att arbetsutskottets förslag till beslut ska bifallas. Susanne Berger (S) yrkar att arbetsutskottets förslag till beslut ska bifallas. Resultatenhetschef Enhetschef Ekonomer

16 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Beslut - Avgift vid installation av trygghetslarm ska inte införas. Resultatenhetschef Enhetschef Ekonomer

17 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Organisation av Nystartsjobbare, matleverans OS Bakgrund Förvaltningen har fått i uppdrag att utreda om det finns möjlighet till en annan organisation för de nystartare som idag levererar mat, ordinärt boende. Utreda möjlighet att minska antalet från 4 st till 2 st. Syfte med matdistribution Personer som inte kan tillaga huvudmålet för dagen ska kunna få hjälp att få matdistribution. Kommunens riktlinje; Frukost och lättare kvällsmål tillagas av hemtjänstpersonal i hemmet. Matdistribution används som en möjlighet att få färdiglagad mat hemlevererad. Vid behov av värmning av matlåda skall detta framgå av beslut. Matdistribution kan också fås som servicetjänst utan biståndsprövning för personer 67 år och över. Kan man välja på matdistribution eller få hjälp med lagad mat? Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande inom socialtjänsten. Detta innebär att den enskilde själv bestämmer om han eller hon ska ta emot erbjudanden om en viss social tjänst. Det är den enskilde som gör valet dock inom ramen för befintliga resurser. Frivillighet och självbestämmande innebär inte att socialtjänsten ska vara kravlös. Till socialtjänstens uppgifter hör att på olika sätt försöka motivera den enskilde för en viss insats. En ny skrivning i socialtjänstlagen (2001:453) tillkom i 5 kap. 4 och 5 där det framkommer att omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får; leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) och att den äldre personen ska så långt möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Enligt HFD , mål nr kan den enskilde inte fritt välja insats. Avesta kommun har sedan flera år en värdegrund som är känd i organisationen. Vid beslut om insatser ska en genomförandeplan upprättas så att den enskilde kan få inflytande och medbestämmande när och hur insatsen/insatserna ska ges. Resultatenhetschef

18 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Matdistribution idag Matdistribution i form av kalla matlådor med dessert till personer i ordinärt boende har funnits sedan länge inom äldreomsorgen i Avesta. Brukarna har två alternativ att välja på varje dag samt dessert eller frukt. Hemtjänstens personal tar idag upp en skriftlig beställning av matönskemål hos varje brukare. Beställningen lämnas till kostenheten, en kopia lämnas till brukaren och en kopia finns kvar i grupplokalen. I dag produceras de personliga matlådorna på Skogsgläntans kök. Matlådorna hämtas och levereras av nystartsjobbarna/hemtjänstgrupperna. Matlådorna ska sen packas om i kylväskor inne i grupplokalen för att köras ut till respektive brukare. Denna leverans sköter nystartsjobbare till största delen, ibland är det dock hemtjänsten som måste se till att maten levereras ( vid frånvaro) I dagsläget är ca 200 personer beviljade matdistribution enligt SoL och 6 personer har mat som servicetjänst enligt 67+ lagen. Fördelning är; Avesta 100 Transporttid ca. 72% tjänstetid Horndal 36 ca. 12% tjänstetid Krylbo 47 ca. 20% tjänstetid Skogsbo 23 ca. 68% tjänstetid Förvaltningen har utrett möjligheten att effektivisera matdistributionen och att minska antalet personer som idag levererar maten till ordinärt boende, från 4 st till 2 st. Det förvaltningen kommit fram till är att det i dagsläget inte är genomförbart på grund av anställningsformer/budget. Idag utser Arbetsförmedlingen de personer som uppfyller kraven på ett nystartsarbete och dessutom har körkort, förvaltningen kan sen anställa dem för 1 år. En förändring av organisationen för matdistribution skulle vara möjlig om förvaltningen kunde ha 2 st på ex en Trygghetsanställning, då skulle dessa sysslor kunna skötas av 2 st på 100%. En av de 4 matutkörarna har idag en sådan form av anställning, dock krävs ytterligare en. Resultatenhetschef

19 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om dessa Trygghetsanställningar och i dagsläget finns ingen inskriven hos dem som uppfyller kraven för en sådan tjänst. Beredning - Förvaltningens skrivelse 5 juli Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 3 september Beslut - Vård- och omsorgschef ges delegation till effektivisering av matdistributionen när den är möjlig att genomföra. Resultatenhetschef

20 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Sekretessparagraf

21 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Sekretessparagraf

22 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Sekretessparagraf

23 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Sekretessparagraf

24 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Anmälan om delegationsbeslut - Arbetsutskottet protokoll Individutskottets protokoll Delegationsbeslut socialtjänsten augusti Delegationsbeslut vård och omsorg augusti Ordförandebeslut - Delegationsbeslut individärende 2019:7

25 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Delgivningar Avsändare Kommunal Innehåll Kommunal motsäger sig ensamarbete nattetid.