Tid: Tisdag den 9 september 2019, klockan 08:30-11:30 Plats: Ultuna, Ulls hus, Ultunarummet

Transkript

1 Fomar MINNESANTECKNING Ärenden Formalia Öppnande/dagordning/justerare Minnesanteckning föregående möte Miljöövervakningsutredningen Budget för 2020 inkl formella åtaganden Förberedelser inför rektors besök Rektor besöker Fomar Vad hörde rådet? Övriga frågor: PSI-direktivet, strategiarbetet, datavärdskapen/källhänvisningar Nästa möte: 2 oktober Mötet avslutas... 7 Formalia Tid: Tisdag den 9 september 2019, klockan 08:30-11:30 Plats: Ultuna, Ulls hus, Ultunarummet Närvarande: Ledamöter Kevin Bishop, vicerektor (ordf.) Karl Lövrie, LTV-fak (på länk) Richard Johnson, NJ-fak Johanna Mattila, NJ-fak Pernilla Christensen, S-fak (på länk) Johan Dicksved, VH-fak Chrysoula Morfi, Sluss DN Adjungerade med närvaro- och yttranderätt Joakim Hjelm, Aqua (på länk) Lena Sundin Rådström, ADB Hans Petersson, SRH (på länk) Lars Sonesten, IVM/Mom Göran Adelsköld, Plan-avd Mariette Manktelow, Plan-avd (fr.o.m. p. 4) Ann-Katrin Hallin, Kommu (fr.o.m. p. 5) Maria Knutson Wedel, rektor (p. 6) Sekreterare: Ann-Sofie Morén, Plan-avd Postadress: Postadress Besöksadress: Besöksadress Org nr: Tel: (vx) Mobilnr: XXX-XXX fornamn.efternamn@slu.se

2 1. Öppnande/dagordning/justerare Underlag: dagordning Kevin hälsar alla välkomna. Då det är några nya inleder vi med en kort presentationsrunda. Genomgång av dagordningen. Tillägg av övrig fråga om ändringar i PSI-direktivet. Johan utses till justerare vid dagens möte. 2. Minnesanteckning föregående möte Underlag: minne_190523_justerad_kb_pc Minnesanteckningen från föregående möte läggs till handlingarna. 3. Miljöövervakningsutredningen Underlag: Skrivelse till N- och M-departementen SLU lämnade i början av sommaren en skrivelse till Närings- och Miljödepartementen i enlighet med intentionen vid Fomar 23 maj, punkt 6, att när det gäller utredningens förslag om besparingar agera snabbt. Enligt källor vid Naturvårdsverket kommer betänkandet på remiss under hösten, dock oklart när. Rådet diskuterar frågan om vilken roll som SLU vill ha i miljöövervakning och kommer in på erfarenheter av vad som fungerar/at bra eller mindre bra. Erfarenheter som rör ekonomi, trovärdighet, handlingsutrymme, förtroende för och samarbete med uppdragsgivare. Enligt förslaget vid Fomar 23 maj, punkt 6, håller Richard och Pernilla i arbetet med remissvaret. Noteras ett önskemål/ambition från rådets sida att få relationerna med NV och JV att fungera bättre och att SLU behöver extra resurser för att kunna delta aktivt i arbetet inom SMI. 4. Budget för 2020 inkl formella åtaganden Underlag: AF 2020 förslag, behov S-fak formella åtaganden 2020 Förberedande diskussion inför beslut om rådets förslag till rektor vid nästa möte. I underlaget med förslag till anslagsfördelning för 2020, flik "basfördelning 2020", har de formella åtagandena och högt prioriterade verksamheterna räknats upp med sedvanlig pris och löneuppräkning med undantag för Svea och Svenska artprojektet. För kommunikations- och miljödatastöden är behoven för 2020 inte fastställda än. Ungefär 9 mnkr återstår att fördela. Fliken "Fomar satsningar 2020" innehåller de förslag som diskuterades vid rådets möte 23 maj (punkt 7a och c), ett 2/7

3 tillkommande förslag att räkna upp Svenska artprojektet med pris och löneomräkning, samt behov som identifierats vid S-fak (majmötet punkt 7b). Noteras följande från diskussionen baserad på underlaget för rådets satsningar 2020 Pernilla kommenterar att de belopp som angetts i underlaget om utökad budget för Riksskogstaxeringen och Heureka skulle kunna minskas lite. Lena skulle hellre vilja prioritera medborgarforskning än uppräkning av Svenska artprojektet men föreslår att rådet, innan något beslut tas, tar del av resultatet från projektet om medborgarforskningsplattform 1 som snart kommer att avrapporteras. Kevin informerar om att han skulle vilja lyfta medborarforskning som ett SLU-gemensamt intresse och ta ett helhetsgrepp för SLU - här finns förutom miljöanalys bl.a. även bioinformatik, Max IV och Nagoyaprotokollet. Nej till förslag om att lyfta in Faunaväkteriet som högt prioriterad verksamhet med motivation att det som kommer in är mycket svårt att lyfta ut. S-fakulteten har pressat de formella åtaganden som de ansvarar för att använda överskott. Nu finns inte så mycket kvar att ta av. Det är en parallell till Artdatabanken och en fråga om hur vi hanterar våra ansvar när resuserna inte räcker. Det är flera av verksamheterna som listas som formella åtaganden som har kontrakt som bara löper t.o.m För ICOS och Svenska lifewatch ligger ansökningar om fortsättning hos VR. HMI kommer att utvärderas Rådet verkar vara ganska enigt om att medlen till miljöanalysprogrammen är de viktigaste och att det ska vara koordinatorerna som hanterar dem. Karl informerar om att LTV har medel från JV för programmet odlad mångfald. Han skulle vilja diskutera om det inte borde räknas som ett miljöanalysprojekt. Lars poängterar att det är viktigt att prioritera sådant som innebär att SLU syns och som kan bli avknoppningar, t.ex. SMI. När vi äskar medel kan det vara bra att kunna visa vad vi gjort och vad det lett till, som t.ex barcoding. Kevin lyfter att han skulle vilja göra en översyn av miljöanalysens roll i SLU som helhet och Göran påminner om att det börjar vara dags för en utvärdering av miljöanlysprogrammen om vi ska hålla den periodicitet som föreslogs när utvärderingarna gjordes första gången. Vid kommande möte diskutera inriktning för kommande utvärdering/översyn av miljöanalys. Kevin följer upp på hur medfinansieringarna av ICOS och SLW hanteras i de nya ansökningarna till VR. 1 Fomar 28 februari 2018, 19 och vicerektors beslut, SLU ua , om fördelning av anslag 3/7

4 5. Förberedelser inför rektors besök Som förberedelse inför rektors besök visar Kevin sin presentation om rådet för rådet. 6. Rektor besöker Fomar Rektor är lite sen och rådet hinner avhandla frågan om PSI-lagen som antecknats vid punkt 8, övriga frågor. Kevin hälsar rektor välkommen. Rektor berättar (efter en inledande) presentationsrunda att en av anledningarna till att hon tagit uppdraget som rektor är att SLU står för hållbarhet och jobbar i nära samhället. Här ser hon både institutisrollen och miljöanalysen som viktiga komponenter i hållbarhetsarbetet och som implementerar det som inget annat universitet kan göra. Hon är jättenyfiken på vad vi gör inom miljöanalys, hur vi gör och hur vi får det att fungera ihop med övrig verksamhet. Hon tycker att det är intressant att det framgår av Kon att miljöanalysen stärker forskningen. Kevin informerar lite om miljöanalysen och hur han vill integrera miljöanalysen bättre i berättelsen om SLU. Han refererar till diskussionen om PSI-direktivet (punkt 8 nedan) och lyfter att öppna data faktiskt kostar. Några noteringar från efterföljande dialog Rektor tror att det är viktigt att visa på kostnaderna för digitalisering. Richard refererar synen från NV/Hav på de beställningar som vi utför på deras uppdrag. De förväntar att SLU:s forskning står för en del av kostnaderna eftersom våra forskare får tillgång till de datainfrastrukturer som genereras genom miljöövervakningsuppdragen. Det är en fråga som varit svår att få gehör för hos SLU:s ledning. Rektor ser två möjligheter, att vi undersöker om vi redan lägger mer tid i uppdragen än som ersätts inom ramen för överenskommelerna och om det är så synliggör det mot uppdragsgivarna. Alternativt diskuterar vi om det är en infrastrukturresurs för forskningen. Lena berättar om bakgrunden till den översyn som, tillsammans med NV, görs av Artportalen för att identifera kostnaderna för de olika delarna. I översynen belyser Artdatabanken vilka verksamhetsförmågor som finns vid SLU, vilket resulterat i att NV gör en motsvarande mappning av deras förmågor. Lena hoppas att det kommer att öka NV:s egen förståelse för kostnaderna. Rektor konstaterar att om vi inte lyckas få mera medel får vi helt enkelt sluta göra det som vi inte får ersättning för. Richard håller med om att inte fortsätta med något som myndigheterna inte ser behov av men pekar samtidigt på att metodutveckling, som vi kan bidra till och som det är svårt att hitta medel för på andra håll, kan leda till stora effektiviseringsvinster inom miljöövervakningen, t.ex. SLU:s arbete med barcoding. 4/7

5 Rektor tar upp det livslånga lärandet, som hon drev på under sin tid som vicerektor vid Chalmers. Det resulterade i ett namnbyte från utbildning till utbildning och livslångt lärande. Universitetet har ett ansvar för alumnerna. Hur ser deras verklighet ut och vad behöver de? Betalningsviljan är begränsad. Vi behöver hitta vad vi kan göra. Vad kan SLU göra för de som inte har en utbildning från oss, exv frågor som rör förändrat klimat eller förändrad syn på urbanisering. Vad har SLU råd att göra, vad kan vi göra, kan vi få finansiering från departementet? Kevin tackar för rektors tid. 7. Vad hörde rådet? Kevin summerar intrycken med att det var en positiv upplevelse och att det känns bra. 8. Övriga frågor: PSI-direktivet, strategiarbetet, datavärdskapen/ källhänvisningar a. PSI-direktivet 2 EU vill driva på utvecklingen av åtkomst till offentliga data. Därför har man gjort en del ändringar i PSI-direktivet. För implementeringen av förändringarna har regeringen lagt ut flera uppdrag. Information om uppdragen (till digitaliseringsmyndigheten, Lantmäteriet respektive en särskild utredare) finns på regeringens webb: Uppdraget till Lantmäteriet innebär att identifiera vilka datamängder som kan komma i fråga att tillgängliggöras enligt PSI-direktivet (särskilt värdefulla data) och vilka aktörer som kan komma att omfattas av kravet att tillgängliggöra sådana data. Kravet är att data ska vara avgiftsfria och maskinläsbara. EU har bara pekat ut inom vilka områden som dessa kan finnas. Lantmäteriet ska också uppskatta vad det kostar staten att data blir öppna och analyseras nyttan. Uppdraget ska slutredovisas januari Några noteringar från diskussionen: 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG (även kallat PSI-direktivet) har som syfte att ge allmänheten och näringslivet inom EU bättre möjligheter att använda den information som finns inom den offentliga sektorn för olika ändamål, både kommersiella och ideella. PSI står för Public Sector Information. Direktivet har implementerats i Sverige genom lag (2010:566), även kallad PSI-lagen, om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. (Informationen hämtad från SGU:s webb ) 5/7

6 Göran bedömer att det kan vara en fördel för SLU att få data klassade som särskilt värdefulla enligt PSI-direktivet genom att kostnaden för data blir synlig. Lena ser en koppling till SMI och frågor om långsiktig finansierng. Lars menar att kraven är desamma som för datavärdskapen idag. Att data är tillgänliga via maskinläsning (API-nivå) innebär att de bara kan nås via appar. Det är Inte tal om några portaler där allmänheten kan nå data. Enlig Göran bryter PSI-lagen inte sekretess (apropå skyddade data). Kevin och Göran föreslår att man också kan överväga att föreslå data som vi skulle önska användes mer och inte bara de data där vi har statistik på stor efterfrågan. Det är oklart hur vi ska hantera data inom datavärdskapen. Göran skickar ut ett mejl för skriftlig respons från rådet om särskilt värdefulla data. Lena föreslår PSI som en punkt på dagordningen med rådets strategiska referensgrupp där vi kan informera om vad vi betraktar som särskilt värdefulla data. b. Strategiarbetet Den nya strategin ska vara 5-årig och sammanhållen. Det är än så länge oklart vad Fomar och Sar förväntas bidra med i strategiarbetet. Kevin påminner om varumärkesdokumentet och vill gärna att rådet tar en titt på det - här finns mycket inspiration och uppmuntran till såväl ledning, som till institutioner och forskargrupper. c. Datavärdskapen/källhänvisningar Det pågår en dialog med NV i samband med de nya datavärdskapen om vilken av Creative commons 3 licenser som ska gälla för data inom datavärdskapen. Det står mellan att använda licensen CC0, som innebär att man inte behöver hänvisa till källan, eller CC-BY där källa ska anges. Pernilla tillsammans med Artdatabanken fortsätter att driva frågan och kommer att ta stöd av en jurist i dialogen. Göran informerar om att det hänger mycket på hur publiceringen sker och just nu fungerar licensen CC-BY inte bra vid maskinläsning. 3 Creative Commons (CC) är en ideell organisation som vill öka mängden av fria kulturella verk och öppet innehåll, genom att bland annat erbjuda upphovsmän lämpliga licenser för konstnärliga verk, texter, bilder, ljud med mera. Organisationen startades (Informationen hämtad från Wikipedia ) 6/7

7 9. Nästa möte: 2 oktober Mötet avslutas Kevin tackar alla och avslutar mötet. Vid minnesanteckningen Ann-Sofie Morén Sekreterare Justeras Kevin Bishop Ordförande Johan Dicksved Justeringsperson 7/7