153/18 Utseende av ny ledamot i styrgruppen för Svenska LifeWatch (SLW) under perioden Prorektor beslutar, i rektors frånvaro,

Transkript

1 Ledningskansliet Maria Lindfors REKTORS BESLUT (REB) BESLUTSLISTA Närvarande: Karin Holmgren Martin Melkersson Maria Lindfors Prorektor Universitetsdirektör Sekreterare 153/18 Utseende av ny ledamot i styrgruppen för Svenska LifeWatch (SLW) under perioden SLU ua Prorektor beslutar, i rektors frånvaro, att utse Eva Stensköld vid Riksbankens Jubileumsfond till ledamot i styrgruppen för SLW fr.o.m. 26 september 2018 t.o.m. 31 december 2020, att entlediga Sanja Halling från uppdraget som ledamot av styrgruppen med omedelbar verkan. Föredragande: Boel Åström 154/18 SLU:s yttrande över utvärdering av det svenska medlemskapet i IIASA SLU ua Rektor beslutar att underteckna och överlämna yttrande till Formas enligt förslag. Föredragande: Boel Åström Beslut har fattats av rektor den 10 september Postadress: Box 7070, UPPSALA Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé 8 Mobilnr: Org nr: Maria.Lindfors@slu.se

2 Rektor BESLUT SLU.ua Exp. 11/9-18/BÅ Sändlista Utseende av ny ledamot i styrgruppen för Svenska LifeWatch (SLW) under perioden Beslut Rektor beslutar att utse Eva Stensköld vid Riksbankens Jubileumsfond till ledamot i styrgruppen för SLW fr.o.m. 26 september 2018 t.o.m. 31 december 2020, samt att entlediga Sanja Halling från uppdraget som ledamot av styrgruppen med omedelbar verkan. Redogörelse för ärendet Rektor beslutade den 6 juni 2018 att utse en styrgrupp för den nationella forskningsinfrastrukturen Svenska LifeWatch, SLW (dnr SLU.ua ). Styrgruppen för SLW är gemensam med den nationella forskningsinfrastrukturen Svensk biodiversitetsatlas, BAS. Ledamoten Sanja Halling, Riksarkivet, har begärt att entledigas från sitt uppdrag i styrgruppen med omedelbar verkan. Förslaget till efterträdare har beretts internt inom såväl SLW och BAS och godkänts av parterna samt Vetenskapsrådet. Styrgruppens uppdrag och mandat framgår av konsortieavtalet för SLW (se dnr SLU.ua ). Beslut i detta ärende har i rektors frånvaro fattats av prorektor Karin Holmgren efter föredragning av forskningssekreterare Boel Åström och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. I beredningen av ärendet har även vicerektor Kevin Bishop samt SLW:s föreståndare Holger Dettki deltagit. Karin Holmgren Boel Åström Postadress: Box 7082, Uppsala Besöksadress: Almas allé 8 Org nr: Tel: (vx) (direkt) boel.astrom@slu.se

3 Utseende av ny ledamot i styrgruppen för Svenska LifeWatch (SLW) under perioden Sändlista Eva Stensköld Sanja Halling SLW:s Styrgrupp Holger Dettki 2/2

4 Rektor YTTRANDE SLU.ua SLU:s synpunkter på utvärdering av det svenska medlemskapet i IIASA Sammanfattning av övergripande synpunkter på medlemskapet i IIASA SLU anser att: IIASA är en god plattform för avancerade kvantitativa modellberäkningar av stort värde för globalt naturresursutnyttjande och dito miljöpolitik Sverige bör fortsätta sitt medlemskap i IIASA Medlemskapet bör utnyttjas för att stötta IIASA:s reformarbete och driva på moderniseringen av organisationen Formas bör utforma en strategi för det svenska IIASA-samarbetet Synpunkter på slutsatser och rekommendationer i utvärderingen SLU ser positivt på att en genomlysning görs av Sveriges medlemskap. Den presenterade rapporten från DAMVAD innehåller dock ett antal felaktiga påståenden och dåligt underbyggda resonemang och slutsatser. SLU delar inte rekommendation som presenteras i rapporten om att Sverige bör överväga att avsluta sitt medlemskap i IIASA. Rapporten visar att SLU är det universitet, som har haft mest samarbete och utbyte med IIASA under den aktuella perioden, vilket är naturligt då både SLU och IIASA har ett starkt fokus på hållbar utveckling, miljö och klimat, och många gemensamma forskningsområden (miljövetenskap, skog- jordbruks- och biovetenskap, samt samhällsvetenskap). För enskilda SLU-forskare, postdoktorer och doktorander har vistelsen vid IIASA gett värdefulla erfarenheter på Postadress: Box 7070, Uppsala Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé Org nr: Boel.astrom@slu.se

5 SLU:s synpunkter på utvärdering av det svenska medlemskapet i IIASA internationell nivå och inneburit ett viktigt steg i karriären. Erfarenheter och kontakter har uppnåtts genom samarbete kring modellering och datautbyte, samarbete inom EU-projekt, etc. Medverkan av skogsfakultetens forskare i IIASA:s post-doc-program har dessutom stöttats av Kempestiftelsen. Betydande mervärden har skapats i utbyten och samarbeten inom systemanalysen. Det kontaktnät som forskare byggt upp genom deltagande i IIASA-samarbete har initierat metodutveckling som kommit även andra forskare till del. Utredningen framhåller att det låga deltagandet av doktorander från svenska universitet i IIASA:s YSS-program innebär att kunskapsåterföringen till Sverige blir liten (sid. 21). SLU anser att då Formas saknar en strategi för kunskapsåterföringen, och inte heller bedriver någon aktiv kampanj för att öka deltagandet, är det låga antalet i sig inte ett argument för att avsluta medlemskapet i IIASA. Det kan istället ses som ett argument för att utveckla riktade informationsinsatser från Formas sida kring YSSP, liksom för utveckling av en strategi för hur den kunskap som YSSP ger skall tas tillvara i Sverige. Rapporten hävdar att det inte finns några formella hinder för svenska forskare att samarbeta med IIASA-forskare om Sverige avslutar medlemskapet, vilket är riktigt i princip. I praktiken skulle detta dock minska möjligheterna för svenska forskare att få del av IIASA:s kontaktnät. Erfarenheten har visat att IIASA i första hand vänder sig till medlemsländer för samarbeten. IIASA-personal (inkl. forskare och postdoktorer) rekryteras företrädesvis från medlemsländerna, något som accentuerats allteftersom antalet medlemsländer ökat. Utan ett svenskt medlemskap blir det med stor sannolikhet svårt att få toppforskare från IIASA att delta i svenska projekt, och svenskarrangerade konferenser och seminarier. Dessutom är YSSP- och postdocprogrammen, där medlemskap krävs, ofta källa till fortsatt samarbete mellan forskargrupper i Sverige och på IIASA. Det är alltså inte bara en angelägenhet för de personer som för en tid vistas vid IIASA, utan för de kontakter dessa personer (och deras handledare/kollegor) tar med sig tillbaka och dela med sig av. Utredningen har ett överdrivet fokus på huruvida de deltagande doktoranderna och postdoktorerna från svenska universitet har svensk nationalitet (sid. 22). Så länge forskare från svenska universitet som deltar i utbyte med IIASA också återvänder till dessa, och tillämpar kunskaperna och nätverken för forskning och utbildning vid svenska universitet, är deltagarnas nationalitet ovidkommande. SLU ifrågasätter påståendet (exempelvis på sid. 22) att IIASA-samarbete enbart har fördelar för den enskilde, men inget strategiskt värde för Sverige. På sid. 17 i rapporten redovisas de facto 363 vetenskapliga artiklar samförfattade av forskare vid IIASA och svenska universitet under perioden Antalet har ökat kraftigt senaste åren, och under 2016 var 76 publikationer samförfattade. Andra, icke-kvantifierbara värden av IIASA-samarbeten och kontakter är EU-projekt som initierats av IIASA och där svenska universitet fått en nyckelroll (ett konkret exempel för SLU:s del är projektet COMPLEX). 2/5

6 SLU:s synpunkter på utvärdering av det svenska medlemskapet i IIASA Sammanfattningsvis anser SLU att DAMVAD-rapporten inte ger tillräckligt underlag för ett beslut att avsluta Sveriges medlemskap i IIASA. För SLU:s del finns det särskilt starka skäl för ett fortsatt medlemskap i IIASA, då våra organisationer har överlappande forskningsområden och en gemensam strävan mot en hållbar värld. Genom åren har SLU haft ett omfattande och fruktbart utbyte inom forskning och forskarutbildning, och detta utbyte har betydligt större möjligheter att utvecklas vidare med ett svenskt medlemskap. Ytterligare information eller underlag som ej beaktats i utvärderingen IIASA:s kapacitet att omsätta forskningsresultat till faktisk klimat- och miljöpolitik och dess ställning som internationellt oberoende forskningsinstitut nämns mycket kortfattat i rapporten, trots att det borde vara ett viktigt skäl också för Sverige att vara del av. Att argumentera för att Sverige, utan ett svenskt medlemskap, också skulle kunna få inflytande eller få tillgång till IIASA:s resultat utan att själv bidra är knappast rimligt. Utredningen bygger på data från enbart de senaste åtta åren. Det strategiska värdet av både utbildning och nätverkande kommer sannolikt på längre sikt än så, särskilt som mycket av utbytet med IIASA sker mycket tidigt i forskarkarriären, oftast under forskarutbildningen. För en fullständig bild är en utvärdering av medlemskapet under hela perioden sedan 2001 önskvärd. Några exempel på direkta felaktigheter i rapporten: Påståendet att IIASA först efter Berlin-murens fall började expandera bortom Europas gränser är direkt felaktigt, då USA, Kanada och Japan var medlemmar redan från starten Till skillnad från vad som påstås (sid. 21) skickar IIASA ut information om att söka YSSP, vilket bl.a. förmedlas till de svenska universiteten från IIASA-kommitténs medlemmar eller IIASA:s kontaktpersoner. IIASA-kostnaden för en YSSP-stipendiat är 3930 Euro, inte kr (ca Euro) som rapporten hävdar på sid 6, fotnot 1. Doktorander i YSSP väljs i de flesta fall ut av medlemsländerna, även om det förekommer undantag. Sista meningen i första stycket på sid. 10 är därför missvisande. Påståendet på sid. 21 att antalet svenska YSSP-stipendiater är relativt lågt är missvisande, då Sverige i genomsnitt skickar fyra doktorander årligen, vilket är klart över medel för de 23 medlemsländerna som ska dela på 50 platser. På många platser i rapporten, speciellt sid , hänvisas till några av de intervjuade, utan att ange hur många av de totalt 25 personer som avses. Urvalet av intervjupersoner kan ifrågasättas, då många svenskar som haft ledande positioner 3/5

7 SLU:s synpunkter på utvärdering av det svenska medlemskapet i IIASA eller tidigare öppet uttryckt sig positivt om IIASA inte blivit intervjuade eller fått komma till tals. Förslag avseende Sveriges fortsatta engagemang i IIASA, inklusive förslag på finansiering och organisation Som framgår ovan är SLU:s uppfattning att medlemskapet i IIASA bör bibehållas. Vi ser det som viktigt att Sverige fortsatt kan medverka, följa och påverka forskningsagendan vid IIASA. För SLU är ett fortsatt svenskt IIASA-medlemskap motiverat av det gemensamma globala perspektivet, med ett starkt engagemang för att bekämpa miljöproblem och fattigdom, liksom att säkra tillgång på energi, vatten och livsmedel, inte minst i fattiga delar av världen. Genom Sveriges medlemskap i IIASA kan vi öka våra kontaktytor och nätverk inom dessa områden i gemensam strävan att nå hållbarhetsmålen. SLU anser att samarbetet med IIASA har stor strategisk betydelse för kompetensutveckling och byggande av internationella nätverk, exempelvis inom områden som skogsvetenskap och systemanalys. IIASA fyller en viktig funktion med sitt fokus på globala och internationella policyfrågor rörande naturresurserna. Mot bakgrund av de aktiviteter som genomförts och de resultat som uppnåtts i samarbetet med IIASA anser SLU att medlemsavgiften är en rimlig investering. Vidare anser SLU att det vore olyckligt om Sverige, med sin tradition av internationellt och globalt samarbete, skulle avsluta sitt IIASA-medlemskap i ett läge då många länder blir alltmer isolationistiska och drar sig ur olika samarbeten och överenskommelser. Medlemskap i IIASA bör inte ses enbart ur ett nationellt nyttoperspektiv, utan också som ett åtagande som är av nytta för världssamfundet som sådant. Speciellt gäller detta för den viktiga kvantitativa forskningen kring klimatförändringar, och energi- och livsmedelsförsörjning, där IIASA har en framträdande roll i världen. SLU:s uppfattning är alltså att IIASA är en värdefull resurs för svensk forskning och att samarbetets strategiska betydelse sträcker sig utöver den nationella nyttan. Samtidigt har enskilda forskare upplevt vissa problem med IIASA-samarbetet, t.ex. administrativa svårigheter och bristande vilja från IIASA att tillmötesgå samarbetspartnerns önskemål om leveranser av resultat. IIASA uppfattas som en omodern organisation. Det finns alltså ett tydligt behov av en översyn av IIASA. SLU anser därför att Sverige bör utnyttja sitt medlemskap till att sätta press på IIASA att modernisera sitt arbetssätt. Sammanfattningsvis förordar SLU alltså starkt ett fortsatt svenskt IIASAmedlemskap. SLU föreslår att Formas ser över medlemskapet och utvecklar en strategi för hur det svenska engagemanget IIASA kan stärkas och hur återföringen av kunskaper kan ökas. 4/5

8 SLU:s synpunkter på utvärdering av det svenska medlemskapet i IIASA Beslut om detta yttrande har fattats av rektor Peter Högberg efter föredragning av enhetschef Boel Åström. Innehållet har utarbetats efter synpunkter från fakulteter och berörda forskare. Rektor Peter Högberg Enhetschef Boel Åström Kopia för kännedom Ylva Hillbur Håkan Schroeder Torleif Härd Göran Ståhl Annika Nordin Hans Liljenström Noel Holmgren 5/5