Referat från hjärtsviktsgruppens nationella utbildningsdagar oktober 2010

Transkript

1 Nyhetsbrev december 2010 nr 85 årgång 9 Tack till er som svarat på enkäten om nyhetsbrevet. De flesta som svarat var nöjda och många spred informationen vidare det är vi glada för. Här några av önskemålen: att bredda informationen till att omfatta alla som arbetar med palliativ vård hela vårdteamet samt även information från annat än storstäder och att samtliga diagnoser ska inkluderas. Tack för synpunkterna och ni är alltid välkomna att skicka information och upplysningar som jag gärna vidarebefordrar i nyhetsbrevet. Förutsättningarna för att bedriva vård är mycket olika runt om i världen och i en ny film kan du se lite mer om den palliativa vården i Kenya. Filmen är på engelska och cirka 20 minuter lång. Referat från hjärtsviktsgruppens nationella utbildningsdagar oktober 2010 Enligt socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård har palliativ vård högsta prioritet för patienter med hjärtsvikt i NYHA klass III-IV när dessa inte svarar på behandling, livskvaliteten snabbt försämras och förväntad överlevnad är mindre än ett år. Trots detta erbjuds få personer med hjärtsvikt palliativ vård. En definition av mindfulness - medveten närvaro, är att det är en form av träning som består i att rikta uppmärksamheten på det man vill och behålla den. Syftet är främst att öka livskvaliteten. Genom att erbjuda redskap för att använda sig av nuet, kan träning i medveten närvaro bl.a. bidra till minskad stress, oro och smärta. Ovanstående är ett litet axplock ur rapporten som finns som pdf-fil på under Ladda ner filer "Årets Palliativa omvårdnadssjuksköterska 2009" Margareth Jeppsson, Malmö Hospice avd 2, har blivit utsedd till "Årets Palliativa omvårdnadssjuksköterska 2009" av SFPO s styrelse och GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S. Förutom utmärkelsen fick Margareth ett stipendium på 9500:- med motiveringen: Margareth är en mångsidig sjuksköterska som har SPN Nyhetsbrev december 2010 nr 85 årgång 9 1 (5)

2 förmågan att i sitt arbete förena de för palliativ vård viktiga hörnstenarna, de fysiska, sociala och existentiella behoven avhandlade Margareth sin magisteruppsats i ämnet självbildbegreppets innebörd för sjuksköterskor inom palliativ vård. Hon är en person som med stringens och intelligens förenar omtänksam omvårdnad och inspirerar övrig personal och närstående till optimerad vård i livets slutskede. Det finns 2 nya stipendier att söka - rese- alternativt forskningsstipendium. För ytterligare information gå in på: Natverk/Sjukskoterskor-for-Palliativ-Omvardnad/Stipendium/Stipendium/ Första internationella konferensen någonsin för sjukgymnaster inom palliativ vård ägde rum i oktober på St Christophers Hospice i London. Det var intressanta dagar tyckte Ulla Frymark och om du vill veta mer om Pilates träning, The Gold fish bowl och balansträning med nintendo för dessa patienter så finns det en pdf-fil på under Ladda ner filer som heter Physio Europe and beyond där du kan läsa mer. Boklotteri: Förra månadens böcker till utlottning Saknad - dikter ur sorgen av Ewa Åkerlind ville 67 vinna. Vann gjorde Maria Bengtsson, Oxie, Ingela Närkander, Linköping, Pia Stålnacke, Kiruna och Berit Tropp-Ljungberg, Jönköping Magisteruppsats från Högskolan i Borås av Ulrika Hägg Johansson och Gunilla Jonsson Nätverkssamverkan för hälsa i palliativ hemsjukvård en intervjustudie av samordnare Sammanfattning: Med syftet att utveckla den kommunala hemsjukvården har representanter från kommun, svenska kyrkan samt primärvården startat ett samverkansprojekt. Detta för att se om samverkan kan öka möjligheterna att tillgodose den palliativa patienten och dess SPN Nyhetsbrev december 2010 nr 85 årgång 9 2 (5)

3 närståendes behov. Denna samverkan startade då parterna upplever att palliativ vård är en komplex vård med många behov hos patienter och närstående. Ambitionen är att se om samverkan kan öka förutsättningarna för att bättre tillgodose de existentiella och andliga behoven då det ofta saknas kunskap om hur och vem som bäst kan hjälpa patienten och dess närstående att hantera dessa frågor. Syftet är att beskriva samordnarnas erfarenhet av samverkan mellan kommun, primärvård och Svenska kyrkan inom den palliativa hemsjukvården. Sju semistrukturerade intervjuer med samordnare för de lokala samverkansgrupperna genomfördes, datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Samverkan; förutsättningar för samverkan, samverkan ger ökad trygghet, brister i samverkansarbetet. Nätverksgruppernas arbete; kontinuitet och organisation, förändrade rutiner. Palliativ vård inom kommunal verksamhet; upplevelse av att arbeta med palliativ vård, resurser och arbetssätt. Resultatet visar att det inom nätverksgrupperna har pågått ett flitigt arbete med att arbeta fram lokala handlingsplaner, samt att samarbetet mellan kommun och svenska kyrkan är tillfredsställande medan det upplevs svårare att få primärvården engagerad i samma utsträckning. I diskussionen diskuteras resultatet samt den valda metoden, arbetet avslutas med önskan och förslag på fortsatt forskning. Gunilla Jonsson e-post: gunilla.jonsson@svenljunga.se Ulrika Hägg Johansson e-post: uhagg@live.se Behandlingsrekommendationer för smärtlindring i livets slutskede Den 8 december 2010 publicerar Läkemedelsverket rekommendationer för smärtlindring i livets slutskede. Dokumentet har tagits fram av en nationell expertgrupp under 2010 och belyser de olika medicinska åtgärder som används i vården idag. Smärta i livets slutskede är en laddad och väldigt angelägen fråga både för patienten och dess anhöriga och kanske den faktor som skapar mest ångest och oro inte minst hos de som drabbats av en sjukdom med kort förväntad överlevnadstid. Vård i livets slutskede (palliativ vård) ska se till att patienten mår så bra som möjligt ur flera aspekter - fysiskt, psykiskt, socialt och andligt/existentiellt. Smärtbehandling i livets slutskede ska alltid ses i ett helhetsperspektiv där smärtan är ett av flera vanliga och oftast samtidigt förekommande symtom. Sjukdomsförloppet för olika diagnoser varierar. Det är viktigt att identifiera var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig för att kunna föra en meningsfull dialog om målsättningen med vård och behandling och att kunna erbjuda fullgod smärt- och symtomlindring på rätt vårdnivå. SPN Nyhetsbrev december 2010 nr 85 årgång 9 3 (5)

4 Syftet med vården i livets slutskede är bibehållen eller ökad livskvalitet, inte livsförlängning. När patienten är döende finns en sista chans att se till att döendet blir så lite påfrestande som möjligt för både patienten och de närstående. Det är viktigt att identifiera när döden är nära förestående för att kunna förbereda anhöriga och vårdpersonal på att slutet väntas inom timmar till dagar. Det behövs också kontroll av att ordinerade läkemedel ger tillräcklig lindring dygnet runt även om patienten vistas i hemmet. Rekommendationen är skriven för vårdpersonal, men en sammanfattning finns även för patienter och allmänhet. Rekommendationerna finns på under Ladda ner filer Supporting people to live and die well a frame work for social care in end of life care National end of Life Care Programme, Improving end of Life Care In July 2008 the End of Life Care Strategy for England and Wales was published, launching a comprehensive programme to transform the care given to people approaching the end of life, their families and their carers. The National End of Life Care Programme can point to many successes already in changing the culture of dying, and improving the services provided and skills and training of the workforce. Simultaneously, social care is undergoing a transformation. The vision set out in Putting People First is for services to work around the people who use them, the social care workforce having at its heart a commitment to work in partnership with service users and their carers, supporting the choices they have made for their care. We are delighted to commend to you this framework for social care at the end of life. It brings together these two major policy thrusts in an ambitious initiative to enhance the quality of care and support for people who are nearing the end of life. Without the full engagement of social care in end of life care, the support provided for individuals and their families and communities as they approach the end of life will not achieve its full potential. Without recognition in social care services that many people may want to include end of life in their care planning, as well as a commitment to maintain quality of life throughout the end of life, the support that social care workers offer will similarly be less than it could be. Hela rapporten kan laddas ner från under Ladda ner filer SPN Nyhetsbrev december 2010 nr 85 årgång 9 4 (5)

5 Magisteruppsats från Högskolan i Dalarna: Palliativ vård Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i kommunalt särskilt boende En kvalitativ studie av Annika Larsson Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete. Analysen genomfördes enligt Husserls metod i fyra steg med intention att ge kunskap om fenomenet vård i livets slutskede på kommunalt särskilt boende. Sjuksköterskan upplevde sin roll som mycket viktig i vården kring den döende patienten. Sjuksköterskan upplevde att hon hade en nyckelroll och organiserade arbetet kring den döende patienten. Sjuksköterskan var beroende av information från närstående och omvårdnadspersonal för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Symtomlindring var centralt men det förekom att symtomlindringen inte var optimal. Sjuksköterskorna använde klinisk blick och tidigare erfarenheter i bedömning gällande symtom. Uppsatsen finns för nedladdning på Annika Larsson e-postadress: annikalarsson@malung-salenkommun.se Detta är årets sista nyhetsbrev. Vi återkommer i januari 2011 och fram tills dess Trevliga helger och Gott Nytt År! Vänliga hälsningar Sylvia Sauter Carl Johan Fürst Detta nyhetsbrev har gått ut till alla som anmält intresse för att delta i nätverket. Vill du inte längre ha Nyhetsbrevet eller har du bytt e-postadress, vänligen hör av dig till infospn@stockholmssjukhem.se SPN Nyhetsbrev december 2010 nr 85 årgång 9 5 (5)