Minnesanteckningar tjänstemannaledning hälsa, stöd, vård och omsorg 11 juni 2019, klockan 09: , Regionens hus

Transkript

1 Minnesanteckningar tjänstemannaledning hälsa, stöd, vård och omsorg 11 juni 2019, klockan 09: , Regionens hus Deltagande Åsa Himmelsköld, Region Uppsala, Regionkontoret Mikael Köhler, Region Uppsala, Akademiska sjukhuset Gunilla Svedström, Region Uppsala, Akademiska sjukhuset Åsa Dahlen, Region Uppsala, Regionkontoret Jan Andersson, Region Uppsala, Regionkontoret Torun Hall, Region Uppsala, Nära vård och hälsa Johanna Wojtler, Region Uppsala, Lasarettet i Enköping Susanne Söderberg, Uppsala kommun, Samverkanschef Lenita Granlund, Uppsala kommun, Omsorgsförvaltningen Elisabeth Kantor, Enköpings kommun, Socialförvaltningen Mats Ståhl Elgström, Håbo kommun, Socialförvaltningen Helena Carlsson, Tierps kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Hans Åhnberg, Knivsta kommun, Utbildningskontoret Catrin Josephsson, Knivsta kommun, Socialförvaltningen Håkan Dahlqvist, Östhammars kommun, Socialförvaltningen Förhinder Lotta Tronet, Enköpings kommun, Socialförvaltningen Mikael Sjöberg, Tierps kommun, Socialförvaltningen Ulrika Hjerpe, Älvkarleby kommun, Utbildning och omsorg Åsa Johansson Heby kommun, Vård- och omsorg Inbjudna Henrik Andreasson Anita Lakström Kerstin Evelius Birgitta Ekholm Lejman Monika Jonsson Eva-Lena Nilsson Ann-Sofie Geschwindt Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (6) 1. Inledning Två nya medlemmar i gruppen presenterades: Johanna Wojtler, sjukhuschef Enköpings lasarett och Catrin Josephsson, Socialchef Knivsta. 2. Samverkansstrukturen och samverkansprocesser a) Bakgrund och nuläge RUS 2020 (regional utvecklingsstrategi). Bilder bifogas. (Henrik Andreasson) Presentation av bakgrund till nuvarande RUS och arbetsprocessen. Arbetet handlar om att revidera gällande RUS. Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen är en viktig utgångspunkt för arbetet. Målet är att den reviderade RUS:en ska vara väl förankrad hos nyckelaktörer i länet och att formerna för det regionala utvecklingsarbetet ytterligare ska ha utvecklats. Översiktlig tidplan för arbetet: Aktualitetsprövning sommaren 2019 Konkretisering av reviderad RUS höst och vinter 2019 Remissperiod vår sommar 2020 Beslut nov 2020 Uppföljning genom diskussionsfrågor: Vilken roll tycker ni att befintlig RUS har spelat? Vilken roll ska den spela framåt? RUS:en har använts på olika sätt i olika kommuner. Delvis med i VP och strategier på ett övergripande plan. Bra om det går att få en tydligare koppling till planeringsprocesserna i framtiden. Ingen har tydligt följt upp och frågat tidigare. På chefsnivå har återkoppling när det gäller RUS varit tydligare. Hur ser kopplingen till Barnkonventionen (blir lag) ut? NVH har gjort kopplingar till RUS i målkort och styrning. Stärker styrningen om medarbetarna ser kopplingen i hela styrkedjan. Viktigt att hitta nya arbetsformer för att fånga ungas intresse. Vi jobbar med frågor som är centrala för den övergripande strategiska inriktningen, men det är snarare så att vi söker kopplingar och avstämning i efterhand med strategidokument. Vad saknas eller behöver förstärkas? Hur får vi till ägarskap och genomförande? Mer vård nära, det saknas kvalitetsmål De tre övergripande inriktningsmålen är bra. Färre och vassare mål. Kan tydliggöra kopplingen och RUS roll. I denna typen av arbetsprocesser tenderar luften att gå ur lite efter det inledande arbetet med dokumentet. Implementeringsprocessen blir ofta svagare. Hälsa, stöd, vård och omsorg är ett bättre begrepp än vård och omsorg. Bör användas.

3 3 (6) När HSVO tilldelas uppdrag från Regionalt forum är de inte direkt kopplade till RUS:en, vilket de borde vara. Ta tillvara de nationella folkhälsopolitiska målen som redan finns framtagna. Viktigt att vi formulerar mål för egna förflyttningar, inte bara jämför oss med andra. 3. Prioriterade sakfrågor a) Liv och hälsa ung 2019 resultat och hur går vi vidare? Bilder bifogas (Carin Östling) Enkäten Liv och hälsa ung genomförs vartannat år sen Carin redovisade dels trenden över tid, dels vilket resultatet var Kort sammanfattning av resultatet: Ojämlika förutsättningar för barn och unga i länet. Färre brukar droger och alkohol. Ökad otrivsel i skolan de senaste åren. b) Effektiv och nära vård Effektiv och nära vård: Förstärkt geografiskt hälsouppdrag. Bilder bifogas. (Helen Unberg Askebro) Delprojekt förstärkt geografiskt hälsouppdrag. Generellt uppdrag för hälsocentraler kommer senare. Pilotstudie ska genomföras Vårdcentrum ska ha ett bredare uppdrag för befolkningens hälsa, inte bara för listade. Fokus ligger på samarbete mellan kommun, region, civila samhället m.fl. Det handlar inte bara om tillgänglighet, utan även uppsökande insatser. Områden som omfattas är riskbruk, motion, matvanor, stress, sömnproblem och icke-vald ensamhet. Brett samarbete på lokal nivå är viktigt. Förslaget: Lokala samordnare: hälsopedagog, folkhälsovetare Uppsökande verksamhet ska vara basen Samverkan kring de bra verksamheter som finns lokalt Lokal samverkan inom ramen för närvårdssamverkan och organisation av lokal arbetsgrupp under lokala tjänstemannaledningen. Kommentarer från gruppen: Folkhälsoarbetet har haft svårt att hitta ansvarig inom kommunen. Det saknas kunskap, information och uthållighet. De privata måste med på banan. Uppdraget måste tydliggöras i regelböcker m.m. Det är ett bra förslag, viktigt att förankra tidigt med politiken. Svårt att få loss pengar till sånt som inte är lagstiftningsstadgat annars. Bra att det sker inom ramen för närvårdssamverkan. Närvårdsstrategens roll kan vara viktig och kan förtydligas. TML HSVO beslutar att ställa sig bakom föreslaget arbetssätt.

4 4 (6) Effektiv och nära vård: Barn och unga psykisk hälsa. Bilder bifogas. (Kerstin Evelius, Birgitta Ekholm Lejman) Fokus är förebyggande och främjande insatser för psykisk hälsa. Översyn av vårdkedjan. Utgå från effektiv och nära vård och det som är på gång inom ramen för det. Fånga upp alla organisationer. Information om förebyggande och främjande insatser: Hälsoäventyret Snorkel Hjälp på vägen Infoteket Hur når vi en väg in när det gäller information och egenvårdsstöd? Oavsett kommun och region. Vi måste tänka målgrupper. Går det att nyttja 1177 på något sätt? Effektiv och nära vård: Dialog och iakttagelser del 2 kommundialoger Eva-Lena Nilsson Worksshops har genomförts i Tierp, Östhammar, Enköping och Uppsala. Innehållet har handlat om befolkningens behov, det befintliga utbudet och vad gör vi idag samt att ta fram ett idékoncept. Sammantaget bra diskussioner. Nya lösningar för att arbeta tillsammans har kommit upp. De nådde inte ända fram när det gäller idékoncept. Där var det mer av resonemang kring lösningar. En lärdom är att vi måste förstå varandras berednings- och beslutsprocesser. Det är också viktigt att klargöra vilka mandat man har när man deltar i denna typ av diskussioner. Resultatet finns dokumenterat hos projektledningen. Exempel på frågor som tagits upp: Hemvårdsenhet och mobil verksamhet Former för styrning och ledning Vårdnivå för närvårdsplatser Vilka behov ska röntgen och labb kunna möta? Medskick från gruppen: Det är viktigt att så snart som möjligt tänka på hur politiken ska involveras och hur den förankringsprocessen ska se ut. Genomför workshops på samrådet, på regionalt forum och på RLG. Se till att involvera kommunikation bättre i arbetet och ta fram kommunikationsplaner. c) Effektiv utskrivningsprocess plan för genomförandeprojekt Cosmic Link. (Anita Lakström) En visning av Link genomfördes den 5 juni tillsammans med Västerås stad. En omvärldsanalys av andra regioners arbetssätt pågår.

5 5 (6) Planeringen av införande påbörjas nu. Rekrytering av projektledare för övergång Prator- Link har påbörjats. Projektägare blir Erik Sköldenberg på Region Uppsala. En arbetsgrupp ska etableras, kontaktpersoner bör finnas för respektive kommun. Vilka ska ingå i en styrgrupp? Viktigt att barn och ungdomspsykiatrin involveras i projektet. TML HSVO beslutar att förslag till representanter i styrgrupp och kontaktpersoner från kommunerna skickas till Anita Lakström. d) Team Maria delrapportering. (Susanne Söderberg) Susanne redovisade erfarenheter från projektet. Positivt: Tvärprofessionellt team Snabbt och enkelt att komma in. Länkar ihop huvudmännen Samordnande funktion Negativt: Problem att skilja utredning och behandling åt Remisser/orosanmälning Tydliggörande av vad som är specialistpsykiatri Huvudmännen känner inte till varandras arbete Behov av motiverande arbete Brister i alkohol- och drogtestning Behov av förstärkt behandlingskompetens i vissa kommuner Formerna för arbetet behöver utvecklas. Förslag till budget för fortsatt arbete ska vara framtaget i januari TML HSVO beslutar att rapporten läggs till handlingarna. styrgruppen tar upp om kartläggning ska genomföras och hur det fortsatta arbetet ska genomföras. 4. Ekonomi, lagstiftning, avtal, riktlinjer och rutiner som fastställs i samverkan a) Avstämning riktlinje om patient och brukarmedverkan. Bilaga kompletteras. Ann Sofie Geschwindt, ( ) Uppdrag för att ta fram riktlinje gick till redaktionsrådet. Förslag till riktlinje är framtagen och färdig för remiss. Finns även nationell riktlinje från nationell arbetsgrupp för kunskapsstyrning framtagen. Den är ännu ej beslutad. TML HSVO beslutar att vänta in den nationella riktlinjen för att därefter remisshantera den regionala riktlinjen.

6 6 (6) b) Resultatredovisning av uppföljning SIP. Bilder bifogas. (Monica Jonsson) Handlar om samverkan med och runt individer. SIP tillämpas idag regelbundet förutom inom förutom inom äldreområdet. Används särskilt om en vill betona allvar. Det är stort fokus på mötet i samverkansprocessen. Användarna efterfrågar någon som håller ihop och har kunskap om helheten. Verksamheternas synpunkter: Samverkan är angeläget, men tidskrävande. Hyllar och efterfrågar stödfunktioner. Samordnarrollen är otydlig Samtycke oklart och osmidigt Användarens perspektiv och delaktighet kan diskuteras. Önskar bättre kunskap om varandras uppdrag och verksamheter. Föreslagen handlingsplan har två övergripande mål: Personer med SIP har en eller flera samordningsansvariga Samordningsmötet är en del av SIP-processen och förbereds tillsammans med den det handlar om. Förslagen omfattar regionala aktiviteter: Tydliggör och revidera riktlinjer och rutiner. Utred skolans ansvar och roll genom att analysera konsekvenserna Utbilda i grundläggande kunskap om SIP samt för särskilt viktiga roller (samordningsansvariga, mötesledare m.fl.) Lokala aktiviteter: Implementering Förändrade arbetssätt TML HSVO beslutar att Ställa sig bakom föreslagen handlingsplan Styrgrupp för projekt får i uppdrag att arbeta vidare med utvecklingen av de föreslagna regionala aktiviteterna 5. Övriga frågor, avrundning a) Information från styrgruppen för barn och unga Det behövs mer tid för att ta fram den lagstadgade överenskommelsen för hur vi ska samverka kring barn som är placerade. Överenskommelsen kommer gå på remiss under hösten och är klar innan året är slut. Arbetsgruppen som blev utsedd för att ta fram hur vi ska arbeta med komplex problematik fick också uppdraget att ta fram överenskommelse. När den är klar kommer det att behövas en särskild rutin hur vi ska samverka med de ungdomar som har komplex problematik och då behövs det andra deltagare till arbetsgruppen. Finns utvecklingsområden kring målgruppen som har identifierats. Dessa bör man gå vidare med när överenskommelsen är klar.

7 Revidering av Regional utvecklingsstrategi TML HSVO Henrik Andréasson, Region Uppsala

8 RÅDANDE RUS Antogs i Regionförbundets sista styrelse Fastställdes i Region Uppsalas första fullmäktige i februari 2017 Ingår i en struktur av styr- och policydokument i flera nivåer - från de globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030, genom EU och nationellt, till kommunerna på lokal nivå.

9

10 UPPDRAGET Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar: 5 Ett landsting ska utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin Förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete: Med regionalt tillväxtarbete avses i denna förordning insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling Förordningen: Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet ska vara en integrerad del i analyser, strategier, program och insatser i arbetet Den regionala utvecklingsstrategin ska bidra till sektorsövergripande samverkan ska upprättas utifrån analys av de särskilda förutsättningarna i länet ska utarbetas i samverkan. Även näringsliv och civila samhällets organisationer ska erbjudas möjlighet till samverkan ska innehålla mål och långsiktiga prioriteringar

11 AGENDA 2030 OCH DE GLOBALA MÅLEN Ska integreras - ger definition av hållbarhet Kan ge språk och ram Aktuellt i staten, Region Uppsala, länets kommuner i företag, organisationer, civilsamhälle Kan ge engagemang

12 Medskick från våra ungdomar! Liv och hälsa ung 2019

13 FRAMTIDSTRO BLAND UNGA 8 av 10 unga ser ljust på framtiden för personlig del 3 av 10 unga ser ljust på framtiden för världen i stort Vi frågade också: Vilken tror du är den viktigaste framtidsfrågan för dig personligen? för världen i stort? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur ser du på framtiden för världen i stort? Andel som svarat "Mycket ljust/ganska ljust" Flickor Pojkar Alla

14

15

16 MÅL MED REVIDERINGSARBETET En reviderad regional utvecklingsstrategi fastställs av regionfullmäktige i nov 2020 med grund i faktabaserad bild av länet som integrerar relevanta perspektiv och mål som innehåller en gemensam vision, mål och åtaganden och har ett fokus på utvalda områden Slutresultatet ska vara förankrat hos nyckelaktörer med gemensam syn på RUS syfte och roll som känner ägarskap och engagemang där strategin ses som hela länets RUS och mål och åtaganden bryts ner Formerna för det regionala utvecklingsarbetet ska ytterligare ha utvecklats genom att aktörer ser sin roll i, och värdet av, regionalt utvecklingsarbete och det finns tydliga strukturer och metodik för arbetet i länet samt internt i Region Uppsala

17 TIDPLAN VÅR 2019 VÅR + SOMMAR 2019 HÖST + VINTER 2019/20 VÅR + SOMMAR 2020 NOV Planering och initiering Aktualitetsprövning Konkretisering Remissperiod Beslut Genomförande

18 AKTUALITETSPRÖVNING NUVARANDE RUS Uppföljning av nuvarande RUS Är igångsatt Mot nyckelaktörer och mot samverkansgrupperingar, och internt Ser på framtagandeprocess, RUS syfte och roll, struktur och uppbyggnad, sakinnehåll Uppföljning nuvarande RUS Gemensam bild av länets nuläge Aktualitetsprövning nuvarande RUS Omvärldsanalys Agenda 2030 och andra relevanta perspektiv

19 UPPFÖLJNINGSFRÅGOR IDAG Vilken roll tycker ni att befintlig RUS har spelat, och vilken roll vill ni att den ska spela framöver? Utifrån ert perspektiv: Hur aktuellt är sakinnehållet i dagens RUS: Vad (i stort) kan fortsatt gälla? Vad saknas eller behöver förstärkas? Hur får vi till ägarskap och genomförande?

20 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!

21 Liv och hälsa Ung Ungdomars hälsa och livsvillkor Carin Östling Utvecklingsstrateg, Region Uppsala LIV & HÄLSA UNG

22 Kort om undersökningen: Genomförs vartannat år sedan 2005 med syfte att följa hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos länets ungdomar Erbjuder alla länets skolor med elever i årskurs 7, 9 och årskurs 2 gymnasiet att delta skolan får sitt eget resultat Genomförs i skolan, av skolpersonal, under skoltid och under provliknande former, ca 150 frågor anonymitet! Samägd av länets kommuner och Region Uppsala sedan 2013 kommunen äger sitt eget resultat LIV & HÄLSA UNG

23 Kort om undersökningen: 2015 infördes batteri för att mäta kliniskt klassad psykisk ohälsa, SDQ (The Strengths and Difficulties Questionnaire, internationellt beprövat, samverkan med forskare UU) 2017 synkronisering av frågor tillsammans med Örebro, Sörmland och Västmanland större och säkrare underlag, fördjupningsrapporter Mår alla bra? utifrån jämlikhet utifrån Hur mår du?, levnadsvanor, delaktighet och trygghet (ej publicerad). Finns på infördes batteri om positiv psykisk hälsa Mental health continuum för att mäta positiv psykisk hälsa (även Västmanland) analys pågår! LIV & HÄLSA UNG

24 Liv och Hälsa Ung är en levande produkt, våra ungdomar här och nu idag! Resultatet ska användas ihop med kunskap från ungdomar själva, andra kunskapskällor, analys och prioriteringar inför beslut. Undersökningen 2017, ca 6600 svarande genomförd och analyserad (regionuppsala.se/lhu) År 2019, ca 7400 svarande genomförd och resultatet färdigt analys pågår och presenteras löpande Dagens presentation: Trender över tid Uppsala län Resultat 2019 län och kommunnivå Länsgemensamma analyser för Uppsala, Örebro, Sörmland och Västmanland LIV & HÄLSA UNG

25 ! 7 av 10 svarar att de mår mycket bra/bra Men 6 av 10 tjejer svarar att de mår mycket bra/ bra Medan 8 av 10 killar svarar att de mår mycket bra/bra LIV & HÄLSA UNG Mår alla bra? I årskurs 7 är det flest som anger att de mår mycket bra eller bra och så sjunker andelen i årskurs 9 och ännu lite till i årskurs 2 på gymnasiet. De som angett att de är osäkra på sin könstillhörighet och annan sexualitet än hetro, mår sämst Och det finns skillnader utifrån andra indelningsgrunder så som funktionsvariationer, utländsk bakgrund och om man är orolig för sin familjs ekonomi

26 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Och vi vet att hur mår du rent allmänt? över tid har en negativ utveckling Hur mår du rent allmänt? Andel som svarat "Mycket bra/ganska bra" Flickor Pojkar Alla LIV & HÄLSA UNG Att det råder skillnader mellan kön, om man har funktionsvariationer, utländsk bakgrund och om man är orolig för sin familjs ekonomi är genomgående för nästintill alla levnadsvanor och livsvillkor. Därför är det viktigt att förstå skillnader och förutsättningar till hälsa och livsvillkor. Filmtips: 1000 kronorsloppet dkqg6r5zqs

27 Hur förhåller sig den negativa trenden av den upplevda allmänna hälsan i förhållande till blomstrande psykisk hälsa (MHC) och kliniskt klassad psykisk ohälsa (SDQ)? Och vad tror ungdomarna själva att det beror på? Och vilka typer av insatser vill de ha? Och hur löste vi utmaningen med den ökade psykiska ohälsan år 2050? Svar kommer i Regionens Almedalsseminarium! LIV & HÄLSA UNG Mår bra, blomstrande psykisk hälsa Mår dåligt men ej klassad psykisk ohälsa Positiv psykisk hälsa Symptom av psykisk ohälsa Positiv psykisk hälsa men med symtomatiska besvär Klassad psykisk ohälsa Mår bra men symptomatiska besvär Mår dåligt, konstaterad psykisk ohälsa

28 De flesta tycker att skolan är viktig för att klara sig bra senare i livet. Tjejer svarar att den är viktig i högre utsträckning än killar Frågan om hur man trivs i skolan har en fortsatt negativ utveckling och skillnaden mellan tjejer och killar kvarstår. LIV & HÄLSA UNG 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Hur trivs du i skolan? Andel som svarat "Mycket bra/ganska bra" Flickor Pojkar Alla

29 Hur man trivs i skolan är ojämnt fördelat utifrån olika indelningsgrunder. Andel svar på frågan Hur trivs du i skolan? från elever i årskurs 9 i CDUT, uppdelat på indelningsgrunderna. Andelar (%). *ej Sörmland LIV & HÄLSA UNG

30 100% Druckit alkohol senaste 12 månader Andel som svarat "Nej" 100% Röker du? Andel som svarat "Nej" 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% % Flickor Pojkar Alla Flickor Pojkar Alla LIV & HÄLSA UNG

31 Årskurs 9 CDUT LIV & HÄLSA UNG

32 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% Använt narkotika Andel som svarat "Aldrig" Flickor Pojkar Alla Andelen tjejer som svarar att aldrig använt narkotika fortsätter att öka, medans det sjunker för killar (och därmed totalen). Vi ser en ökad skillnad 2019 mot De flesta har testat cannabis, ligger dock stabil sedan Frågeställning ökat användande av andra droger: Amfetamin, kokain, heroin, ecstacy, LSD, GHB, spice och annan LIV & HÄLSA UNG

33 Årskurs 9 CDUT LIV & HÄLSA UNG

34 Trygghetsfrågor utifrån olika arenor över tid. Skillnader mellan kön och årskurser finns, främst gällande om man känner sig trygg på stan eller i centrum. Exempel: Andel som svarat nej på frågan om de känner sig trygga på stan eller i centrum Uppsala kommun, åk 2 gymnasiet: Flickor Pojkar % 3% % 6% LIV & HÄLSA UNG 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Känner du dig trygg på följande ställen? Andel som svarat Ja, alltid eller Ja, oftast

35 Tillit och delaktighet Vi ställer många frågor om tillit, delaktighet och inkludering Här är några resultat Andel som känner sig inkluderade i Sverige som land 55% 47% Kommunen där du bor 53% 47% I ditt bostadsområde/ort 63% 57% I din familj/släkt 90% 90% LIV & HÄLSA UNG

36 Och så till framtidstro för personlig del 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% Framtiden för den personliga del Andel som svarat "Mycket ljus/ganska ljus" Och så till fritextfrågan: vilken är den 60% viktigaste frågan för dig 55% personligen? 50% LIV & HÄLSA UNG Flickor Pojkar Alla

37 Att hitta någon jag kan leva mitt liv med och hålla ekonomin på lagom nivå man behöver inte va rik men man ska ha så att det räcker till. Komma in på en bra skola, och sedan få ett bra jobb men det är inte säkert för världen kan gå under. Jag måste kämpa för att få en bra framtid Hur mår man bättre? LIV & HÄLSA UNG

38 Och så till framtidstro för världen i stort. 60% Framtiden för värden i stort Andel som svarat "Mycket ljus/ganska ljus" 50% 40% 30% 20% Och så till fritextfrågan: vilken är den 10% viktigaste frågan för världen i stort? 0% LIV & HÄLSA UNG Flickor Pojkar Alla

39 För miljön tror jag att det är viktigt att man inte skräpar ner, man tänker på att det finns andra människor och respekt, gud det finns mycket men skulle vara roligt om vi lyckades med de globala målen. Moder jord mår inte bra! Att fixa miljön asså alla kommer ju dö om vi fortsätter med utsläpp osv, dessutom så är typ halva världen deprimerad utan att säga det, och att depression är anledningen till hälften av alla dödsfall i dagens samhälle är helt stört och så hemskt. Att kolonisera Mars LIV & HÄLSA UNG

40 LIV & HÄLSA UNG Så vi kan konstatera att alla ungdomar inte har samma förutsättningar till hälsa och livsvillkor. Och vi vet vilka grupper som det råder mest ojämlikhet i. Det är en viktig kunskap när vi fattar beslut om insatser och åtgärder. Och nationellt tar vi krafttag utifrån kommissionen för jämlik hälsas rekomendationer och de reiverade folkhälsomålen.

41 LIV & HÄLSA UNG Rådet för social hållbarhet har antagit en överenskommelse med tillhörande samverkansplan där vi alla, tillsammans, ska arbeta för att främja psykisk hälsa utifrån fyra insatsområden: Kompensatoriska insatser för goda och jämlika livsvillkor Förutsättningar för goda levnadsvanor Egenmakt, inflytande och delaktighet Trygga miljöer En plan som kommer ligga inom den reviderade RUS:en

42 Tack! Projektledare: Carin Östling LIV & HÄLSA UNG Henrik Andréasson

43 Förstärkt geografiskt hälsouppdrag (ett folkhälsouppdrag) regionuppsala.se

44 Projekt vår 2019 Ta fram förslag på ett uppdrag för förstärkt geografiskt hälsoansvar Vad ska ingå i det geografiska områdesansvaret (vad ska det bestå av)? Hur kan en modell för samverkan med andra aktörer i lokalsamhället se ut? regionuppsala.se

45 Delprojekt förstärkt geografiskt hälsouppdrag Källor experter Intervjuer med befolkningen Frågeformulär kommuner Fokusgrupp med Hälsokoordinatorer Folktandvården Smittskyddsenheten Länsstyrelsen Upplands idrottsförbund Kerstin Troedsson (Akademiska) Regionalt nätverk för god och jämlik hälsa Länsstyrelsens ANDTLS nätverk Kommundialoger Inna Feldman Hälsoekonomi regionuppsala.se

46 Shararehs equity bild

47 Uppdraget är långt upp i forsen! Hälsofrämjande åtgärd = Åtgärd för att stärka eller bibehålla människans fysiska psykiska och sociala välbefinnande Förebyggande åtgärd = Åtgärd att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem regionuppsala.se

48 Fyra levnadsvanor + två Socialstyrelsens riktlinjer Matvanor + Stress Fysisk aktivitet Tobak Riskbruk av alkohol Sömnvanor regionuppsala.se

49 Uppdragets ramar Ett basuppdrag för samtliga Vårdcentrum Målgrupp: Hela befolkningen inte endast listade Ej sjukvård utan hälsofrämjande och förebyggande Uppsökande arbete för jämlik hälsa Samverkan med andra aktörer i lokalsamhället Fysisk aktivitet (motionerar minst 150 min/vecka regionuppsala.se

50 Vi är mycket intresserade av samverkan då vi har grupper som befinner sig i riskzon för ohälsa med behov av hälsofrämjande insatser / MAS i en kommun i länet Det finns ett stort behov av att utveckla samverkan mellan kommunens verksamheter, andra verksamheter som drivs av regionen och med våra lokala vårdcentraler, inte enbart kring hälsofrämjande insatser. /Verksamhetsutvecklare i en kommun i länet Man bör samla aktörerna runt gruppen för gemensamma ansatser. Helst i labbande verksamhet där insatserna arbetas fram tillsammans med målgruppen och övriga aktörer genom små tester som kryddas med evidensbaserade metoder på respektive område /Förändringsledare i en kommun i länet regionuppsala.se

51 Samarbete med alla aktörer är viktigt. Det är viktigt att alla parter vet vem man ska vända sig till i de andra organisationerna. Vi måste få kunskap om vad de andra verksamheterna gör! /Röst från work shop i Tierp regionuppsala.se

52 De får gärna komma ut och prata/synas på föreningar/träffpunkter har en del kontakt med Röda korset, kanske genom dem? / Kvinna 85 år Mer öppna föreläsningar för allmänheten, gratis / kvinna 35 år Inbjudande och upplysande mer än pekfinger och fostrande. Roliga kampanjer/öppna föreläsningar/musikevent/matlagningskurser etc. som kan engagera folk i olika åldrar. Samarbete mellan olika aktörer som t.ex. Friskis Svettis, lokala mathandlare, skola, kommun /kvinna 40 år Större tillgänglighet då det gäller förebyggande insatser. Kanske en utökning av distriktssköterskefunktionen som även innehåller en kuratorfunktion. /Man 78 år regionuppsala.se

53 Man ska inte behöva skämmas om man känner att man behöver ta hjälp exempelvis för att stoppa sin tobaksförbrukning. Jag tror att fler skulle våga söka hjälp om man inte skulle behöva blotta sig speciellt mycket. Man kanske skulle kunna ta fram en digital tjänst där man kan gå in och prata med någon om sin hälsa och livsstil. /Flicka 15 år regionuppsala.se

54 Potentiella hälsovinster för hälsofrämjande arbete Beräkningsscenario Jämlik hälsa Beräkningsscenariot visar samhällsbesparingar om vi lyckas öka jämlikhet i befolkningen vad det gäller förekomst av osunda levnadsvanor utifrån ett femårsperspektiv. Om hela befolkningen i regionen skulle ha samma förekomst av kraftig övervikt, daglig rökning, fysisk inaktivitet och missbruk av alkohol som befolkningen i Knivsta sparar hälso-och sjukvården 22 miljoner kronor per år medan kommunernas kostnader minskar med 13 miljoner kronor per år och den statliga sjukförsäkringen beräknas spara 9 miljoner kronor per år. regionuppsala.se

55 Förslag på uppdrag Lokala samordnare: Hälsopedagog, Folkhälsovetare Uppsökande verksamhet basen Många bra verksamheter finns redan samverka kring dessa Samverkan lokalt grundläggande Det lokala samordningsarbetet föreslås ske inom ramen för närvårdssamverkan och organiseringen för lokal arbetsgrupp under lokala tjänstemannaledningsgruppen. regionuppsala.se

56 Förbättring av Förebyggande och främjande insatser psykisk hälsa

57 Uppdraget Komma med förslag som förbättrar vården på primärvårdsnivån rörande barn och ungas psykiska hälsa, göra en översyn av hela vårdkedjan i syfte att öka tillgängligheten till vård, och säkerställa att brister och förslag som påtalats i den revisionsgranskning som genomförts rörande tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin beaktas och omhändertas. Region Uppsala Dnr LS

58 Vårdkedjan - Effektiv och nära vård Översyn av vårdkedjan Förebyggande/främjande Mental health literacy Första hjälpen psykisk hälsa Erbjuda program i skolor Samverkan civilsamhället Headspace Hälsoäventyret Infoteket Egenvård och ingång i vården Närvård och hälsocentraler Vårdcentrum Specialiserad vård ej sjukhus Läns/riks/regionsjukhus Snorkel BUP:s telefonlinje Nära samverkan skola och elevhälsa Sömnskola Stresskola Digitala lösningar Utredning Psykologisk behandling Medicinsk behandling Hjälpmedel, psykoedukativa insatser Komplicerade tillstånd Livshotande tillstånd

59 Fakta 98 procent av barn och unga tror att man måste ha självmordstankar för att söka hjälp samtidigt som 88 procent bara känner till BUP som vårdgivare. Var fjärde flicka i Gy/2 har kliniskt relevanta emotionella symtom och var femte pojke har hyperaktivitet/koncentrationssvårigheter som är kliniskt relevanta. Fyra av fem ser ljust på sin egen framtid, men bara en av fyra på världens framtid.

60 Unga efterfrågar Kunskap om psykisk hälsa och ohälsa ska vara en del av läroplanen Kontinuerliga och obligatoriska samtal med elevhälsan Närvarande vuxna i samhället Hjälp och stöd ska vara individanpassat och utgå från den enskildes behov Fler unga företrädare i samhällets beslutsprocesser Ungas beställning till samhället,

61 Mental health literacy Förmågan att känna igen olika former av psykisk ohälsa, kunskap om vad som kan vara riskfaktorer, kunskap om hur hjälp kan ges i form av egen hjälp eller professionell hjälp, attityder som kan bidra till identifikation och hjälpsökande, förstå hur man får och upprätthåller positiv mental hälsa, att förstå psykiska sjukdomar och behandlingar, att reducera stigma relaterat till psykisk ohälsa, och att förbättra effekten av hjälpsökande. Jorm, F. Anthony (2011) Mental Health Literacy: Empowering the Community to Take Action for Better Mental Health

62 Förebyggande och främjande Hälsoäventyret Snorkel Hjälp på vägen Infoteket

63 Vad kan vi göra förebyggande/främjande? Regionen? Kommunerna? Tillsammans?

64 Resurscentrum Region Uppsala Övergång Prator Link

65 Detta har hänt 1 mars information vid HSVO-möte 11 mars uppdrag till EPJ att göra en risk- och konsekvensanalys 8 april risk- och konsekvensanalys genomförs 9 maj beslut på HSVO om övergång från Prator till Link 5 juni visning av Link Resurscentrum Region Uppsala

66 Pågår Projektledare Övergång Prator Link Projektägare? Arbetsgrupp behöver etableras hur ska den se ut? Delprojektledare? Styrgrupp? Ta fram projektplan med aktiviteter Resurscentrum Region Uppsala

67 Delprojekt Utbildning Teknik Arbetsflöde Ev migrering Kommunikation/information Utdata Test Införande Resurscentrum Region Uppsala

68 Personcentrerade arbetssätt och metoder Riktlinje för patient och brukarmedverkan i Uppsala Län Underlag avstämning HSVO 10 juni

69 Bakgrund Genom samverkan på flera nivåer och även mellan huvudmännen stärka och stimulera ökad patient och brukarmedverkan inom vård och omsorg inom regionen. Patienter och brukare medverkar aktivt på individ, verksamhets, och systemnivå Behov av en gemensam riktlinje för patient och brukarmedverkan inkl. principer för arvodering

70 Uppdrag HSVO gav Redaktionsrådet i uppdrag att utse en arbetsgrupp och arbeta fram ett förslag till riktlinje för patient och brukarmedverkan. Mål Ta fram en riktlinje som skapar förutsättningar för huvudmännen att systematiskt arbeta med kvalitetsförbättringar där medborgare, patient och närståendemedverkan är en självklar del.

71 Genomförande Arbetsgruppen har tagit fram ett förslag till riktlinje Nästa steg är att skicka ut på remiss och därefter formera förslag till beslut i HSVO 30 augusti Nationella systemet för kunskapsstyrning Nationella arbetsgruppen för kunskapsstyrning arbetar med att ta fram en gemensam rutin innehållandes arbetsformer, rutiner, uppdragsbeskrivning, ersättningsmodell och utbildning för patient och brukarmedverkan.

72 Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) Samordnad Individuell Plan tillämpas Tjänstemannaledning HSVO 11 juni 2019

73 Grundläggande krav Fokus utifrån de grundläggande intentionerna med SIP: Personens perspektiv Delaktighet Processinriktat arbetssätt

74 Metod Omvärldsspaning: Västra Götaland, Kalmar, Örebro, Norrbotten, Gotland, Jönköping Intervjuer: Ca 75 personer Workshop Avstämning

75 Uppsala län Nulägesbild från intervjuer december februari 2018/2019

76 Generellt kan sägas: SIP tillämpas: Förutom inom äldreområdet Särskilt när man vill betona allvar Stort fokus på MÖTET i samverkansprocessen

77 Användarnas perspektiv Efterfrågar någon som håller ihop och har kunskap om helheten Adekvata möten med tydligt syfte och tydlig sammanfattning om vad mötet ledde fram till

78 Verksamhetens perspektiv Samverkan uppfattas angeläget men tidskrävande. Hyllar och efterfrågar stödfunktioner Samordnarrollen är otydlig Samtycke oklart och osmidigt Användarens perspektiv och delaktighet kan diskuteras!!! Önskar bättre kunskap om varandras uppdrag och verksamheter

79 Handlingsplan

80 Övergripande mål Personer med SIP har en eller flera namngivna samordningsansvariga Samordningsmötet är en del av SIP processen som förbereds tillsammans med den som omfattas av planen

81 Regionala aktiviteter Tydliggör och revidera riktlinjer och rutiner Utred skolans ansvar och roll genom att analysera konsekvenser Utbilda i grundläggande kunskap om SIP samt för särskilt viktiga roller (samordningsansvarig, mötesledare etc.)

82 Lokala aktiviteter Implementering Förändrade arbetssätt Tydliggör hur administration och mötesledning ska hanteras

83 Uppföljning Uppföljning: Nytta Involvera SIP i uppdraget för gemensam analysgrupp (GAP) Kvalitet SIP kollen (SKL) Stödfunktioner i förbättringsarbete

84 Tack för förtroendet! Monica Jonsson