Onkologirapport från Svenska kolorektalcancerregistret. maj 2019

Transkript

1 Onkologirapport 17 från Svenska kolorektalcancerregistret maj 19

2 Beställningsadress Regionalt cancercentrum Norr Norrlands universitetssjukhus SE UMEÅ Tel Mailadress - rccnorr@vll.se Rapporterna kan laddas ner från rapporter 17 Regionalt cancercentrum Norr, sjukvårdsregionen

3 Innehållsförteckning Kapitel 1: Inledning Kapitel 2: Förklaringar/Definitioner Kapitel 3: Organisation av styrgrupp Kapitel 4: Neo-adjuvant/adjuvant onkologisk behandling Strålbehandling Kemoterapi Kapitel 5: Generaliserad onkologisk behandling

4

5 KAPITEL 1 Inledning Detta är den femte onkologirapporten för kolorektalcancer från Svenska Kolorektalcancerregistret. Registret har varit igång sedan 1995, då man började registrera rektalcancer. Sedan 7 ingår även koloncancer i registret. Fram till dess registrerades icke-kirurgiska behandlingar i mycket begränsad omfattning, huvudsakligen huruvida preoperativ strålbehandling hade getts eller inte. Kring 7 utarbetades en separat blankett för neoadjuvant och adjuvant onkologisk behandling, som sedan 9 har fyllts i med tillfredsställande täckningsgrad. lanserades en blankett rörande onkologisk behandling av generaliserad kolorektal cancer, först i några regioner och sedan 13/14 har den fyllts i med rimligt acceptabel täckningsgrad i hela landet. Fr.o.m. 17 används en kombinerad onkologiblankett som täcker både (neo)adjuvant terapi och behandling av generaliserad sjukdom. Såväl den neoadjuvanta som den adjuvanta behandlingen kan pågå upp till cirka ett halvt år och kan vara skild tidsmässigt från det kirurgiska ingreppet med upp till några månader. På grund av detta kommer en rapport som ska vara färdigställd under våren efter ett kalenderår inte uppnå fullständig täckning för det året. Av den anledningen är onkologirapporten fördröjd ett år jämfört med kirurgblanketten. När det gäller generaliserad sjukdom så är registreringen fortfarande långt ifrån heltäckande, delvis pga logistiska och blankett-tekniska problem. Huvuddelen av patienterna i registret är sådana med synkrona fjärrmetastaser, medan patienter som fått fjärrmetastaser senare i förloppet, dvs metakron fjärrmetastasering, till stor del saknas i registret. Detta är förstås en stor brist och begränsar våra möjligheter att dra slutsatser angående behandling av metastaserad kolorektal cancer. Förhoppningen är att detta ska bli bättre med de nya blanketterna. En annan förklaring till ofullständig registrering av onkologiska medicinska behandlingar är den tidsmässiga komplexiteten, jämfört med andra åtgärder. Kirurgi sker som regel vid ett tillfälle och strålbehandling ges under en begränsad period; några dagar upp till drygt fem veckor. Medicinsk behandling av generaliserad sjukdom ges däremot under halvår till många år vid återkommande tillfällen i olika behandlingslinjer, ofta med kortare eller längre behandlingspauser emellan. Det är därför en logistisk utmaning att få registreringen av samtliga behandlingsomgångar fullständig. Att få detta att fungera är med dagens IT-system mycket tids- och resurskrävande. Önskvärt vore att få en automatisk dataöverföring från journalsystem till kvalitetsregister, vilket det jobbats på under många år, hittills utan synbara resultat. När det gäller medicinska onkologiska behandlingar så har vi nu data sedan ca 5 år. Därför har vissa av figurerna nu ändrats så att man tydligare kan följa trender avseende behandlingsval, både beträffande adjuvant behandling och användning av antikroppar vi spridd sjukdom. Ytterligare tabeller och figurer finns innanför inloggning på INCA: Denna rapport är framtagen av onkologrepresentanterna från, och i samarbete med Lena Nathanaelsson och Erik Lindberg vid Regionalt Cancercentrum Norr och baseras på datauttag från Svenska kolorektalcancerregistret på INCA-plattformen Onkologirapport 17 1

6 KAPITEL 2 Förklaringar/Definitioner Diagnosår: I onkologirapportens avsnitt om adjuvant behandling avses diagnosår. Diagnosår respektive kemostartår: I onkologirapportens avsnitt om behandling vid generaliserad sjukdom anges två olika tidsangivelser. För flertalet uppgifter är rapportåret detsamma som diagnosåret. Detta för att kunna beskriva vad som hänt med individerna diagnosticerade ett visst år. För de uppgifter som rör val av läkemedel hänförs uppgifterna i stället till det år läkemedelsbehandlingen startade (kemostartår). Många behandlingar vid metastaserad cancer kan starta många år efter det att primärdiagnosen ställdes, antingen pga. att metastaserna diagnosticerades först flera år senare (metakrona) eller pga. att patienten fått behandling i flera omgångar under något eller några års tid. Val av behandling måste betraktas i ljuset av den kunskap som finns då behandlingen startade, inte då primärtumören diagnostiserades. Preoperativt stråldatum: I första hand preoperativt stråldatum från onkologblanketten, i andra hand preoperativt stråldatum från kirurgblanketten (dvs stråldatum från kirurgblanketten när stråldatum saknas på onkologblanketten). Stråldatum på onkologblanketten finns registrerat från och med år 9 och på kirurgblanketten till och med 12. Preoperativ strålbehandling: I första hand är uppgiften om preoperativ strålbehandling, ensamt eller med cytostatika hämtats från onkologblanketten, i andra hand från kirurgblanketten om uppgift saknas på onkologblanketten. I figurerna 4- ingår all radioterapi i begreppet preoperativ strålbehandling medan i figuren 11 och framåt har en uppdelning skett utifrån hur strålbehandlingen givits (från onkologblanketten). Stråldos: Kort stråldos: Dos=5, fraktioner=4-5 Lång stråldos: Dos= , fraktioner=- Strålgrupper: Ej preop strål: preop strål=nej och radiokemoterapi=nej Kort strål: preop strål=ja och kort stråldos Lång strål enbart: preop strål=ja, lång stråldos, preop cyt=nej/uppgift saknas och radiokemoterapi=nej/uppgift saknas Radiokemoterapi: radiokemoterapi=ja och preop strål=nej/uppgift saknas Typ av behandling: Cyt enbart: preop cyt=ja, radiokemoterapi=nej och preop strål=nej kort strål + cyt: preop cyt=ja, preop strål=ja och kort stråldos CRT + cyt: preop cyt=ja, radiokemoterapi=ja, preop strål=nej och tid mellan strål och cyt ska vara minst 7 dagar M-stadium: I första hand cm, i andra hand pm (dvs pm när cm-uppgift saknas). Men M-stadium är alltid 1 om någon av cm eller pm är 1. Resecerade fall, kolon: Följande operationstyper ingår; ileocekal resektion, högersidig hemikolektomi, transversumresektion, vänstersidig hemikolektomi, sigmoideumresektion, kolektomi, främre resektion och Hartmann s operation. Resecerade fall, rektum: Följande operationstyper ingår; rektumamputation, främre resektion och Hartmann s operation. 2 Onkologirapport 17

7 KAPITEL 3 Organisation av styrgrupp Ledningsgrupp Ordförande: Ingvar Syk, Ingvar.K.Syk@skane.se Forskningsansvarig: Peter Matthiessen, peter.matthiessen@regionorebrolan.se Kolon huvudansvar: Håkan Olsson, hakan.olsson@regionvasterbotten.se Rektum huvudansvar: Dan Asplund, dan.asplund@vgregion.se Kirurgrepresentanter Anna Martling och Annika Sjövall, regionen Peter Matthiessen och Kenneth Smedh, regionen Niklas Zar och Bärbel Jung, regionen Ingvar Syk och Mattias Söderholm, regionen Dan Asplund och Stefan Skullman, regionen Christoffer Odensten och Håkan Olsson, regionen Onkologrepresentanter Maria Gustafsson-Liljefors och Caroline Staff, regionen Peter Nygren, regionen Maria Albertsson och Ursula Scheibling, regionen Anders Johnsson, regionen Susanne Ottosson, regionen Petra Flygare, regionen Patologrepresentant Richard Palmqvist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Radiologrepresentanter Lennart Blomqvist, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm Sjuksköterskerepresentant Hanna Rosén, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm Seniorrepresentant Bengt Glimelius, regionen Patientrepresentanter Vuokko Elner, Göteborg, ILCO Maria Boqvist Olsson, Göteborg, ILCO Fredrik Hopfgarten, Söderhamn, Mag- och tarmförbundet Nationellt stödteam vid Regionalt Cancercentrum Norr, Umeå Gunilla Andersson, Koordinator, gunilla.andersson@regionvasterbotten.se Lisa Tykosson, Registerproduktägare, lisa.tykosson@regionvasterbotten.se Lena Nathanaelsson, Statistiker, lena.nathanaelsson@regionvasterbotten.se Erik Lindberg, Statistiker, erik.g.lindberg@regionvasterbotten.se Elin Moritz, Statistiker, elin.moritz@regionvasterbotten.se Arvid Widenlou-Nordmark, Nationell registersamordnare Onkologirapport 17 3

8 KAPITEL 4 Neo-adjuvant/adjuvant onkologisk behandling 4.1 Strålbehandling Tabell Antal inrapporterade patienter samt täckningsgrad, neoadjuvant/adjuvanta blanketten, Kolon Rektum (99) 249 (99) 84 (56) (97) 182 (99) 283 (97) 111 (73) 226 (97) 122 (97) 118 (89) 8 (97) 3 (96) 199 (98) 181 (9) 6 () 238 (98) 165 (96) 182 (89) 187 (98) 173 (96) 75 (91) 83 (97) 81 () 1 (97) Totalt 958 (97) 848 (87) 47 (98) 952 (94) Täckningsgraden är i förhållande till antalet patienter som fått preop strålbehandling, preop cytostatika, adjuvant behandling planerad eller remitterad till onkolog eller ytterligare behandling och förnyad bedömning med kurativ intention planerad. Endast M. Täljaren baseras på ifylld (neo)adjuvant-formulär eller ifyllt formulär för generaliserad sjukdom. 4 Onkologirapport 17

9 KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Sjukhus N Eksjö 9 Halmstad 24 Hudiksvall 12 Jönköping 13 Karlstad 27 Kristianstad 13 Kungälv 22 Linköping 12 Mora 12 Skellefteå 9 Skövde 9 Sundsvall 21 Torsby 8 Värnamo 13 Västerås 34 Växjö 19 Örebro 17 Örnsköldsvik 4 Östersund 16 Varberg 32 Ystad 39 Falun 26 Norrköping Skånes univsjh 52 St Görans 18 Sunderbyn 17 Umeå 16 NU sjukvården 41 Gävle 12 Östra sjukhuset 52 Helsingborg 27 Uppsala 36 Nyköping 8 Eskilstuna 15 Sverige 98 Borås 22 Kalmar 21 Karolinska 26 Lidköping 8 Ljungby 4 Danderyd Ersta 11 Blekingesjukhuset 26 Alingsås 16 Visby 5 Västervik 13 Södersjukhuset Figur Antal inrapporterade patienter med koloncancer samt täckningsgrad, neoadjuvant/adjuvanta blanketten, 17 Onkologirapport 17 5

10 4.1 Strålbehandling Sjukhus N Borås 39 Eskilstuna 16 Falun 21 Jönköping 35 Karlstad 33 Kristianstad 41 Linköping 46 Ljungby 4 Mora 6 NU sjukvården 28 Nyköping 15 Skövde Sunderbyn 38 Sundsvall 28 Varberg 19 Västerås Växjö 34 Örebro 24 Östersund 8 Skånes univsjh 88 Danderyd Helsingborg 37 Blekingesjukhuset 25 Umeå 26 Sverige 18 Uppsala 35 Halmstad 15 Gävle Östra sjukhuset Kalmar St Görans 5 Karolinska Övriga 6 67 Södersjukhuset 43 Ersta Figur Antal inrapporterade patienter med rektalcancer samt täckningsgrad, neoadjuvant/adjuvanta blanketten, 17 Tabell och figur Täckningsgraden är i förhållande till antalet fall där kirurgblanketten angivit att onkologisk behandling givits före eller efter det kirurgiska ingreppet. M1 exkluderad. 6 Onkologirapport 17

11 KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Sjukhus N Median Skövde Sahlgrenska 8 21 Örebro 37 Blekingesjukhuset 3 36 Varberg 9 28 Jönköping Lidköping Falun 4 35 Kalmar Växjö Borås Sverige Karolinska 4 26 Östra sjukhuset Skånes univsjh NU sjukvården 29 Uppsala 27 Umeå Karlstad Eskilstuna Gävle 21.5 Halmstad 2 26 Helsingborg 3 38 Kristianstad 4 19 Linköping 44.5 Mora 3 27 St Görans 1 36 Sunderbyn Sundsvall Södersjukhuset 26 Västerås Figur Väntetid från preoperativ MDT till start av preoperativ strålbehandling, andel inom två veckor samt mediantid (dagar), 17 för patienter med rektalcancer. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är exkluderade Figur Väntetiderna för preoperativ strålbehandling av rektalcancer är fortfarande för långa i hela landet. Ingen klinik är ens i närheten av målvärdet, som innebär att 9% av patienterna startar strålbehandling inom 2 veckor från MDT. Andelen patienter som startade sin strålbehandling i tid ligger på 11% i riket, oförändrat jämfört med 16. Onkologirapport 17 7

12 4.1 Strålbehandling År Figur Preoperativ strålbehandling för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, År Figur Preoperativ strålbehandling för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, <75 år, Onkologirapport 17

13 KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING År Figur Preoperativ strålbehandling för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, 75 år, Figur Figurerna visar att andelen patienter som strålbehandlats, med eller utan cytostatisk behandling, före operationen och som opererats för en rektalcancer ökade något mellan 1995 och cirka 5. Därefter har andelen patienter som strålats preoperativt legat tämligen stabilt på drygt %. Notabelt är att variationen mellan regionerna var betydligt större på 199-talet än på senare år, talande för en ökande samsyn i landet vad gäller selektion till preoperativ strålbehandling. Variationen mellan regioner i andel preoperativt bestrålade är större bland äldre patienter (>75 år) än bland patienter <75 år. Onkologirapport 17 9

14 4.1 Strålbehandling Sjukhus N Nyköping Karolinska Karlstad 47 Borås 42 Växjö 29 Eskilstuna Helsingborg 42 Västerås 42 Blekingesjukhuset 34 Skånes univsjh 5 Sundsvall 38 Skövde 44 Uppsala 41 Gävle 42 Kalmar 33 Sverige 1362 Södersjukhuset 45 Kristianstad 59 Jönköping 45 Umeå Mora 7 Linköping NU sjukvården 49 Falun 23 Varberg 27 Örebro 33 Ersta 47 Sunderbyn 41 Östra sjukhuset Halmstad Danderyd 42 Östersund St Görans Övriga Figur Preoperativ strålbehandling för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, 17. Figur Den andel patienter som preoperativt strålbehandlats vid rektalcancer varierar fortfarande kraftigt mellan olika sjukhus. Oklart hur mycket av variationen som beror på skillnader i case-mix respektive lokala terapitraditioner. Onkologirapport 17

15 KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING cm 6 cm cm År Figur Preoperativ strålbehandling för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, uppdelat på tumörnivå, Figur Andelen som fått preoperativ strålbehandling varierar med tumörläge, med högre andel bestrålade tumörer belägna i distala och mellersta rektum än i proximala rektum, vilket är i linje med aktuella rekommendationer. Fram till cirka 5 sågs en ökning av andel bestrålade patienter, varefter samtliga kurvor planat ut År Figur Kort strålbehandling för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann, 9-17 Onkologirapport 17 11

16 4.1 Strålbehandling År Figur Radiokemoterapi för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann, 9-17 Figur Andelen patienter med rektalcancer som fått kort strålbehandling har legat konstant mellan -% sedan 9 i samtliga regioner med en lätt nedgång sedan 12. Andelen som fått kemoradioterapi skiljer sig åt mellan regionerna och man noterar också relativt stora variationer från år till år, vilket kan bero på RAPIDO-studien samt regionala riktlinjer som justerats efter hand. Minskningen från 16 till 17 i vissa regioner beror sannolikt på LARCTUS-protokollet. Antal Enbart cyt Kort strål och cyt CRT och cyt År Figur Antal patienter med rektalcancer som fått generell cytostatika som preoperativ behandling och som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM, lokal excision eller laparatomi utan resektion, M, 9-17 Figur Generellt få fall behandlas med systemisk cytostatika preoperativt i avsaknad av fjärrmetastasering. Dock ses en ökning 17, sannolikt beroende på LARCTUS-protokollet. 12 Onkologirapport 17

17 KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Antal <11 dagar dagar >48 dagar År Figur Antal patienter med rektalcancer som fått kort stråldos och som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM, lokal excision eller laparatomi utan resektion, uppdelat på kategorier av tid (dagar) från start av preoperativ strålning till operation, <11 dagar motsvarar ca 1 v efter avslutad strålbehandling, dagar: ca 1-6 v efter avslutad strålbehandling, >48 dagar: ca >6 v efter avslutad strålbehandling. Antal År Figur Antal patienter med rektalcancer som fått kort stråldos och som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM, lokal excision eller laparatomi utan resektion och där tid från preoperativ strålbehandling till operation är >35 dagar, >35 dagar motsvarar ca >4v efter avslutad strålning. Onkologirapport 17 13

18 4.1 Strålbehandling År Figur Fördröjd kirurgi mer än 21 dagar från strålstart för patienter med rektalcancer som fått kort stråldos och opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, <75 år, Mer än 21 dagar från strålstart motsvarar ca >2v År Figur Fördröjd kirurgi mer än 21 dagar från strålstart för patienter med rektalcancer som fått kort stråldos och opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, 75 år, Mer än 21 dagar från strålstart motsvarar ca >2v. Figur Tidigare opererades flertalet patienter som fått kort preoperativ strålbehandling (5x5 Gy) under veckan därpå. Under senare år har allt fler patienter opererats med fördröjd kirurgi, dvs >6 veckor efter avslutad strålbehandling (4.1.12) och 17 var denna andel lika stor som den som opererades direkt. Andelen som opereras med fördröjd kirurgi varierar mycket mellan regionerna (4.1.13), både bland yngre (4.1.14) och äldre (4.1.15) patienter. Andelen med fördröjd kirurgi är betydligt högre i fr.a. - men även i -regionerna, sannolikt drivet av Stockholm III-studien, där man fortsatt med 14 Onkologirapport 17

19 KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING fördröjd kirurgi även efter att patientrekryteringen upphörde 13. Stockholm III-studien visade ingen skillnad i lokalrecidivfrekvens beroende på om operationen gjorts direkt eller fördröjt. Inte heller sågs någon överlevnadsskillnad. De kirurgiska komplikationerna efter direkt kirurgi är något högre än efter fördröjd kirurgi, men ingen skillnad sågs i postoperativ död. Några strålrelaterade komplikationer ses inte om kirurgin görs direkt. Dessa orsakar att ca 5% av patienterna kräver inläggning på sjukhus veckan efter strålbehandlingens avslutande om kirurgin fördröjs. Olika regioner har valt olika strategier beträffande när man opererar efter kort strålbehandling direkt eller fördröjt. Antal <78 dagar dagar 92 5 dagar >5 dagar År Figur Antal patienter med rektalcancer som fått preoperativ radiokemoterapi (utan att patienten fått enbart cytostatika), uppdelat på kategorier av tid (dagar) från preoperativ radiokemoterapi till operation, <78 dagar motsvarar ca <6 v efter avslutad radiokemoterapi,78-91 dagar: ca 6-8 v efter avslutad radiokemoterapi, 92-5 dagar: ca 8- v efter avslutad radiokemoterapi, >5 dagar: ca > v efter avslutad radiokemoterapi. Figur Kemoradioterapi ges rutinmässigt vid lokalt avancerad rektalcancer för att öka möjligheterna till radikal operation. För att undvika den akuta strålreaktionen måste kirurgin fördröjas åtminstone 4 veckor efter avslutad strålbehandling. Som framgår har tiden från strålbehandlingen till kirurgin successivt fördröjts och numera opereras majoriteten av patienter >8 veckor efter avslutad behandling. Flera studier har genomförts på senare tid som jämför olika tidsintervall från behandling till operation, men resultaten hittills är motstridiga, varför optimalt intervall ännu är oklart. Onkologirapport 17 15

20 4.2 Kemoterapi 4.2 Kemoterapi Sjukhus N Median Eksjö 8 33 Hudiksvall 9 Jönköping 9 37 Kalmar Kristianstad Lidköping 5 48 Ljungby 3 43 Mora Nyköping 4.5 Sundsvall Södersjukhuset 7 42 Visby 2 38 Västervik 5 38 Örebro Örnsköldsvik 3 49 Danderyd Uppsala Varberg Östra sjukhuset St Görans Växjö Ystad Östersund Karlstad Västerås Skånes univsjh Värnamo 42 Eskilstuna 9 49 Falun Skellefteå Sunderbyn Sverige Borås Ersta 7 49 Torsby 7 42 Umeå Halmstad Gävle 6 41 Alingsås 5 Helsingborg NU sjukvården Linköping 8 48 Karolinska Skövde 9 49 Kungälv Norrköping Blekingesjukhuset Figur Väntetid från operation till start av adjuvant behandling, andel inom 8 veckor, för patienter med koloncancer där adjuvant behandling har planerats, resecerade fall, 17. De som saknar uppgift eller har negativ ledtid är exkluderade Onkologirapport 17

21 KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Sjukhus N Median Halmstad Karolinska Kristianstad Mora 1 44 Nyköping 1 49 St Görans 2.5 Södersjukhuset 2 51 Uppsala Örebro 9 28 Östersund 1 Övriga 1 Kalmar Växjö 9 43 Gävle Jönköping Skånes univsjh Sundsvall 7 53 Borås Västerås 6 49 Sverige 2 47 Falun 5 55 Umeå Skövde NU sjukvården 7 42 Varberg 7 42 Östra sjukhuset Sunderbyn Linköping Blekingesjukhuset Danderyd Karlstad Helsingborg Figur Väntetid från operation till start av adjuvant behandling, andel inom 8 veckor, för patienter med rektalcancer där adjuvant behandling har planerats, resecerade fall, 17. De som saknar uppgift eller har negativ ledtid är exkluderade. Figur Adjuvant cytostatikabehandling bör i princip kunna starta så fort patienten återhämtat sig från det kirurgiska ingreppet, vilket oftast tar minst 3-4 veckor men som kan bli längre om komplikationer har tillstött. För att det adjuvanta behandlingen ska ge maximal effekt bör den påbörjas inom 8 veckor efter kirurgin. Dessa rekommendationer är i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer (14), Nationellt Vårdprogram kolorektal cancer (16) samt Standardiserat vårdförlopp (SVF) kolorektal cancer (16). I SVF-arbetet utgör en av kvalitetsindikatorerna ett målvärde på att >8% av patienterna som startar adjuvant cytostatikabehandling, har startat inom 8 veckor efter operationen. För vissa patienter kan det dock Onkologirapport 17 17

22 4.2 Kemoterapi utifrån medicinska faktorer (framförallt komplikationer efter operationen) eller personens situation finnas skäl att starta behandlingen efter 8 veckor, dock absolut inom 12 veckor efter kirurgin. 5FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med koloncancer, stadium II, < 75 år, FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med koloncancer, stadium III, < 75 år, Figur Andelen patienter med koloncancer som fått adjuvant behandling i stadium II under 75 år är cirka % medan den är 7 8% i stadium III. I stadium II har flertalet patienter fått fluoropyrimidinbehandling enbart medan flertalet i stadium III, fått en kombination med oxaliplatin. Då behandling planerats, dvs uppgiften har fyllts i på kirurgblanketten, har sådan i regel givits. 18 Onkologirapport 17

23 KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING 5FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium II, < 75 år, FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium III, < 75 år, Figur Andelen patienter med rektalcancer yngre än 75 år som fått adjuvant cytostatika är något lägre än vid koloncancer men motsvarande skillnad ses mellan stadierna. I stadium II har cirka 15% erhållit adjuvant cytostatika och vid stadium III har ca % fått sådan behandling. Noteras att en större andel patienter med rektalcancer, som planerats för adjuvant cytostatika, dvs. uppgiften har fyllts i på kirurgblanketten, inte har erhållit denna behandling jämfört med koloncancer. Onkologirapport 17 19

24 4.2 Kemoterapi FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med kolorektalcancer, stadium II-III, Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Figur Av samtliga patienter som opererats med kolorektalcancer stadium II och III under har cirka % fått adjuvant cytostatisk behandling och skiljer sig inte nämnvärt mellan regionerna. Då behandling planerats, dvs. uppgiften har fyllts i på kirurgblanketten, har sådan i regel givits År Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med kolorektalcancer, stadium II-III, 9-17 Onkologirapport 17

25 KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med koloncancer, stadium II, < 75 år, Siffran vid varje stapel anger det totala antalet FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med koloncancer, stadium III, < 75 år, Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Onkologirapport 17 21

26 4.2 Kemoterapi FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium II, < 75 år, Siffran vid varje stapel anger det totala antalet FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium III, < 75 år, Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Figur Andelen patienter, yngre än 75 år, med koloncancer stadium II/III som fått adjuvant cytostatisk behandling under skiljer sig inte nämnvärt mellan regionerna (fig ). Det finns dock en variation mellan regionerna med avseende på kombinationsbehandling med oxaliplatin än enbart fluoropyrimidin, där, och regionerna har en högre andel framförallt vid koloncancer stadium III. Andelen patienter, yngre än 75 år, med rektalcancer stadium III, som erhållit adjuvant cytostatika varierar mellan ca % till knappt 7% mellan regionerna (fig ). Motsvarande variation mellan regionerna med avseende på kombinationsbehandling med oxaliplatin ses även för rektalcancer. Antalet fall per region framgår. 22 Onkologirapport 17

27 KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Sjukhus N Sverige298 Alingsås 82 Blekingesjukhuset 2 Borås 215 Danderyd 369 Eksjö 82 Ersta 244 Eskilstuna 193 Falun 288 Gävle 222 Halmstad 6 Helsingborg 353 Hudiksvall 74 Jönköping 225 Kalmar 235 Karlstad 29 Karolinska 444 Kristianstad 254 Kungälv 124 Lidköping 93 Linköping 214 Ljungby Mora 8 Norrköping 298 NU sjukvården 384 Nyköping 124 Skellefteå 81 Skånes univsjh 6 Skövde 195 St Görans 196 Sunderbyn 275 Sundsvall 192 Södersjukhuset 412 Torsby Umeå 227 Uppsala 346 Varberg 195 Visby 52 Värnamo 72 Västervik 2 Västerås 3 Växjö 157 Ystad 183 Örebro 338 Örnsköldsvik 82 Östersund 154 Östra sjukhuset 584 Övriga 94 5FU/CAP enbart FU/CAP+Oxa Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med kolorektalcancer, stadium II-III, Figur Den andel patienter som fått adjuvant cytostatika vid kolorektalcancer och den andel av dessa som fått oxaliplatinbaserad kombinationsbehandling varierar påtagligt mellan sjukhusen. Onkologirapport 17 23

28 4.2 Kemoterapi Sjukhus N Västerås 176 Kristianstad 136 Ljungby 28 Mora Linköping 94 Uppsala 191 Växjö 77 Falun 154 Karolinska 251 Norrköping 225 Visby 51 Borås 9 Jönköping 114 Hudiksvall 52 Östersund 83 Halmstad 128 Ystad 142 Östra sjukhuset 268 Gävle 135 Skånes univsjh 317 Sverige 16 Värnamo 55 Alingsås 59 Eksjö 82 Skövde St Görans 143 Örebro 194 Danderyd 189 Nyköping 65 Varberg 99 Örnsköldsvik 54 NU sjukvården 2 Blekingesjukhuset 135 Helsingborg 194 Kalmar 142 Lidköping 7 Sundsvall 75 Södersjukhuset 226 Övriga 131 Skellefteå 66 Sunderbyn 1 Västervik 71 Ersta 164 Kungälv 83 Eskilstuna 116 Karlstad 159 Umeå 123 Torsby Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med koloncancer, stadium II, Onkologirapport 17

29 KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Sjukhus N Växjö 79 Umeå 122 Halmstad 113 Ljungby 28 Uppsala 193 Västerås 161 Hudiksvall 59 Kalmar 135 Karlstad 169 Varberg 122 Danderyd 228 Kristianstad 133 Skånes univsjh 397 Alingsås 64 Östersund 89 Östra sjukhuset 369 Borås 123 Ystad 7 Blekingesjukhuset 1 Jönköping 89 Eksjö 64 Linköping 87 Sverige 5919 Gävle 6 Falun 153 Helsingborg 6 Nyköping 66 Sunderbyn 128 Torsby 26 Värnamo 56 Skellefteå 47 Skövde 96 Ersta 127 Kungälv 4 Norrköping 19 NU sjukvården 5 Övriga 133 Eskilstuna 1 Visby 26 Lidköping 8 Karolinska 222 Mora 55 Sundsvall 124 Västervik 7 Örebro 1 St Görans 128 Södersjukhuset 229 Örnsköldsvik Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med koloncancer, stadium III, Onkologirapport 17 25

30 4.2 Kemoterapi Sjukhus N Växjö Borås Västerås 58 Varberg 39 Gävle 67 Mora 19 Sunderbyn 75 Linköping 67 Övriga 97 Karlstad 63 Karolinska 1 Falun 59 Sundsvall 34 Östersund 26 Östra sjukhuset 134 Örebro 72 Sverige 2134 Skånes univsjh 191 Uppsala 7 St Görans 38 Blekingesjukhuset 45 Kristianstad 74 Skövde 56 Umeå 67 Kalmar 49 NU sjukvården 88 Helsingborg 81 Halmstad 24 Ersta 62 Jönköping 62 Nyköping Danderyd 49 2 Södersjukhuset 68 1 Eskilstuna 48 Ljungby Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium II, Onkologirapport 17

31 KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Sjukhus N Skånes univsjh Kristianstad 77 Umeå 63 Varberg 56 Borås 67 Växjö 52 Gävle 77 Östra sjukhuset 218 Kalmar 67 Östersund Skövde 74 Sunderbyn 72 Helsingborg 76 Jönköping 93 Mora 28 Övriga 143 Karlstad 72 Sverige 2777 Västerås 9 Linköping 5 NU sjukvården 97 Halmstad 49 Danderyd 81 Uppsala 9 Blekingesjukhuset 58 Örebro 93 St Görans 39 Sundsvall 63 Falun Ersta 76 Karolinska Nyköping 46 Södersjukhuset Eskilstuna 53 6 Ljungby Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium III, Figur Andelen patienter som startar adjuvant cytostatisk behandling vid koloncancer stadium II/III och rektalcancer stadium II/III varierar påtagligt mellan sjukhusen, framförallt vid koloncancer stadium II och rektalcancer oavsett stadium. Onkologirapport 17 27

32 4.2 Kemoterapi Ej preop beh 782 Kort strål direkt op 1781 Kort strål fördröjd op 8 Radiokemoterapi 16 <75 år 3778 >=75 år FU+Oxa CAP+Oxa CAP enbart 5FU enbart Övriga komb Ej adj beh Figur Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium III, Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Figur Vid rektalcancer oberoende av ålder och stadium är andelen patienter som fått adjuvant cytostatika betydligt högre om det inte gavs någon preoperativ behandling. Fler patienter har också fått adjuvant cytostatika om den preoperativa behandlingen varit radiokemoterapi än kort strålbehandling, framför allt om kirurgin varit fördröjd. Få individer över 75 år har fått adjuvant cytostatika vid rektalcancer. Evidensen för tillräcklig effekt av adjuvant cytostatika är lägre och omdiskuterad vid rektalcancer än vid koloncancer, framförallt efter preoperativ radiokemoterapi. I Sverige erhåller en förhållandevis hög andel av dessa patienter adjuvant cytostatika. Äldre patienter med rektalcancer får adjuvant cytostatika betydligt mindre ofta än yngre. 28 Onkologirapport 17

33 KAPITEL 5 Generaliserad onkologisk behandling Onkologisk beh ej given Cytostatika Strålbehandling Kirurgi Figur 5.1. Onkologisk behandling given resp ej given för kolorektalcancer, M1, diagnosår Siffran vid varje stapel anger antalet för respektive kategori. Figur 5.1. I kapitel 5 redovisas patientdata från den registerdel som beskriver generaliserad kolorektalcancer. För denna mer komplexa patientgrupp, som följs i ett längre perspektiv, blir registreringen fördröjd eller uteblir i högre grad, vilket ska invägas vid uttolkningen av uppgifterna. Figur 5.1 beskriver, för registrerade patienter, diagnosåren 16-17, behandling med aktiv onkologisk och kirurgisk behandling vid generaliserad sjukdom. Ca 75% har fått cytostatika. Det är sannolikt att andelen som fått cytostatika är betydligt lägre hos de som inte registrerats. Onkologirapport 17 29

34 Totalt FU/CAP enbart 5FU/CAP + Iri 5FU/CAP + Oxa Figur 5.2. Kemoterapi i första behandlingslinjen för patienter med kolorektal cancer, kemostartår 17. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Figur 5.2. I första behandlingslinje, 17, ges till patienter med metastaserad sjukdom kemoterapi oftast som oxaliplatinkombination, näst vanligast irinotekankombination och därefter singelbehandling med FU/kapecitabin. Mellan regionerna varierar förstahandsvalet mycket och samma mönster ses som under föregående år År Figur 5.3. Tillägg av antikropp bevacizumab i första behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer, kemostartår Onkologirapport 17

35 KAPITEL 5 GENERALISERAD ONKOLOGISK BEHANDLING År Figur 5.4. Tillägg av antikropp cetuximab/panitumumab i första behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer, kemostartår År Figur 5.5. Tillägg av antikropp bevacizumab i andra eller senare behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer, kemostartår Onkologirapport 17 31

36 År Figur 5.6. Tillägg av antikropp cetuximab/panitumumab i andra eller senare behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer, kemostartår Figur Antikroppsbehandling med bevacizumab och cetuximab/panitumumab i första respektive andra/senare behandlingslinjer redovisas som trender mellan åren Bevacizumab i första linjen varierar kraftigt mellan vissa regioner, dock stabilt över tid, som synes ges detta oftare i två av sjukvårdsregionerna (fig 5.3). Ungefär 1/6 av patienterna, nu mer lika över landet, erhöll 17 bevacizumab i andra/senare behandlingslinjer (fig 5.5). Cetuximab/panitumumab i första behandlingslinje ökar något i landet, i de flesta regioner (fig 5.4). Dessa antikroppar visar i andra/senare behandlingslinjer en stor skillnad i användningsgrad mellan regioner, ges mest i och (fig 5.6). 32 Onkologirapport 17

37 KAPITEL 5 GENERALISERAD ONKOLOGISK BEHANDLING Adjuvant (efter metastaskirurgi) Konvertering Neo adjuvant Palliativ Figur 5.7. Kemoterapi i första behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer, uppdelat på behandlingens syfte, diagnosår 17. Siffran vid varje stapel anger antalet för respektive kategori Figur 5.7. Palliativ behandlingsintention dominerar, gäller för ca 75% av patienterna i första behandlingslinje, diagnosår 17. Neoadjuvant behandling ges vid tekniskt resekabel sjukdom, konvertering beskriver en potentiellt resekabel sjukdom om tumörregress uppnås och behandlingen kan också definieras som adjuvant efter metastaskirurgi. Antalet registrerade fall betydligt lägre jämfört med föregående år. 5FU/CAP enbart 21 5FU/CAP + Iri 43 5FU/CAP + Oxa 231 5FU/CAP + Iri + Oxa 5 Bevac 17 Panit/Cetux 7 8 Figur 5.8. Kemoterapi i första behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer där syftet med behandlingen är neo-adjuvant, kemostartår Siffran vid varje stapel anger antalet för respektive kategori. Figur års samlade registrerade fall med metastasering som erhållit neoadjuvant kemoterapi visas där oxaliplatinkombination dominerar. Notabelt att antikroppar användes vid denna indikation till enstaka patienter. Onkologirapport 17 33

38 5FU/CAP enbart 21 5FU/CAP + Iri 76 5FU/CAP + Oxa 138 5FU/CAP + Iri + Oxa 19 Bevac 38 Panit/Cetux 59 Figur 5.9. Kemoterapi i första behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer där syftet med behandlingen är konvertering, kemostartår Siffran vid varje stapel anger antalet för respektive kategori. Figur års summerade registrerade fall med metastasering där konvertering varit syftet. Kombinationskemoterapi är vanligast, trippelkemoterapi ges i runt 8% av fallen, andelen har ökat. Jämfört med tidigare år har användandet av EGFR-hämmande antikroppar fortsatt ökat, ges till ca 22% och bevacizumab till ca 14%. 5FU/CAP enbart 882 5FU/CAP + Iri 5FU/CAP + Oxa FU/CAP + Iri + Oxa 18 Bevac 4 Panit/Cetux Figur 5.. Kemoterapi i första behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer där syftet med behandlingen är palliativ, kemostartår Siffran vid varje stapel anger antalet för respektive kategori. Figur 5.. Terapivalet vid 1:a linjes behandling där behandlingsintentionen är palliativ för 5 års summerade fall där både kombinationskemoterapi och singelbehandling är vanlig. Användandet av bevacizumab ligger kvar kring 15% och EGFRhämmarna har ökat något till 5%. 34 Onkologirapport 17

39 KAPITEL 5 GENERALISERAD ONKOLOGISK BEHANDLING Totalt :a linjen >=3:e linjen Figur Kemoterapi för patienter med kolorektalcancer, uppdelat på 2:a och 3:e linjens behandling, kemostartår Siffran vid varje stapel anger antalet för respektive kategori Figur När 2:a och senare linjers behandling vid generaliserad sjukdom, för 5 summerade år, redovisas bör siffrorna tolkas med försiktighet pga risk för underregistrering. För registrerade patienter redovisas behandling i 2:a linje till % och 3.e linje till 25% hos de som startade 1:a linjens behandling. Aflibercept Regorafenib Övriga Antal Figur Användning av aflibercept, regorafenib och övriga läkemedel, kemostartår Figur Från registreringsstart 16 har femtiotalet patienter registrerats för behandling med andra läkemedel än de i rapporten tidigare omnämnda. Onkologirapport 17 35

40 Figur Mutationsanalys av KRAS gjord, kemostartår 17. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Figur För patienter med generaliserad kolorektalcancer, som startade kemoterapi 17, befanns KRAS-mutationsanalys registrerad i 12-31% av fallen, i de skilda regionerna. Analysen betraktas som en surrogatmarkör för den utvidgade mutationsanalysen. NRAS 14 KRAS 137 BRAF 46 Figur Mutation vid analys av KRAS, NRAS och BRAF, kemostartår 17. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Figur Förekomsten av KRAS, NRAS respektive BRAF-mutation, andel av testade fall i registrets population av generaliserad kolorektalcancer. Notera att andelen med BRAF mutation är högre än de som rapporterats i kliniska studier men väl i paritet med de i ett populationsbaserat skandinaviskt material. 36 Onkologirapport 17

41 KAPITEL 5 GENERALISERAD ONKOLOGISK BEHANDLING Tabell 5.1. Död inom dagar från start av kemoterapi för patienter med kolorektalcancer, uppdelat på behandlingslinje, kemostartår :a linjen 55 (7) 54 (5) 21 (5) (7) 61 (9) 17 (5) 2:a linjen 21 (5) 23 (4) 14 (7) 15 (6) 13 (5) 4 (2) >=3 linjen 16 (3) 23 (6) 2 (2) 12 (8) 14 (7) 6 (6) Tabell 5.2. Död inom dagar från slut av kemoterapi för patienter med kolorektalcancer, uppdelat på behandlingslinje, kemostartår :a linjen 98 (12) 116 (11) 54 (12) 116 () 1 (18) 47 (13) 2:a linjen 62 (14) 72 (13) 34 (17) 58 (21) 51 () 24 (15) >=3 linjen 58 (11) 49 (12) 16 (13) 35 (23) 41 () 21 (21) Tabell Tabellerna redovisar 5 summerade år. För död inom dagar efter start av kemoterapibehandling i första linjens behandling ligger andelen på 5-7%, utan ökning i senare linjer. Död inom dagar efter den sist givna behandlingen ligger mellan 11-23%, ävenså utan ökning i senare linjer. Höga andelar kan tyda på att man behandlar i längre framskridna sjukdomsförlopp visavi att låga andelar kan indikera en alltför restriktiv behandlingstradition. Tabell 5.3. Klinisk nytta av behandlingen där syftet var palliativ behandling för patienter med kolorektalcancer, kemostartår Ja Nej Ej bedömbar Uppgift saknas Totalt 459 (79) 72 (12) 44 (8) 6 (1) (43) 241 (29) 138 (16) 2 (12) (37) 56 (17) 68 (21) 79 (24) (49) 136 (27) 96 (19) 22 (4) (45) 143 (24) 1 () 7 (12) (57) 68 (24) (14) 14 (5) 283 Totalt 1619 (52) 716 (23) 6 (16) 293 (9) 3134 Tabell 5.3. Drygt palliativt syftande behandlingars kliniska nytta har värderats. Med klinisk och palliativ nytta avses om patientens symtom lindrats, om tid till tumörprogress förlängts utan att samtidig toxicitet negativt påverkat patientens livssituation under behandlingsperioden. 52% bedömdes haft nytta och 23% inte haft nytta av given behandling. I 16% kunde nytta ej bedömas och i 9% saknades uppgiften. Onkologirapport 17 37