PILOTLÄN FÖR GRÖN UTVECKLING NORRBOTTEN

Transkript

1 Pilotlän för Grön Utveckling Norrbotten

2 Titel: Pilotlän för Grön Utveckling Norrbotten Rapportnummer: 8/2013 År: 2013 Ansvarig utgivare: Länsstyrelsen i Norrbottens län Adress: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå Telefon: E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: Grafisk produktion och textbearbetning: Favör Reklambyrå Upplaga: 100 ex. ISSN:

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 SUMMARY... 4 INLEDNING... 5 Regeringsuppdraget...5 Länsstyrelsernas roll i energi- och klimatarbetet...5 Följeforskning...6 UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE I NORRBOTTEN... 7 Kommunicering och rapportering av uppdraget...7 Samverkan...8 Tvärsektoriella och sektorsvisa träffar...8 Samordning med övriga pilotlän...8 GENOMFÖRDA AKTIVITETER OCH RESULTAT... 9 Ge vägledning rörande arbetsmetoder och verktyg...9 Uppdaterat och utvecklat åtgärdsprogram för klimatoch energiarbetet i Norrbotten Resultat...9 Climate and Economic Research in Organizations CERO...9 Förnybar energi Miljödriven tillväxt Regional samverkan för finansiering Regional entreprenörsdriven investeringsplattform Innovationsarena Hållbar ekonomisk tillväxt Integrera klimat/energi i befintlig verksamhet Utveckla samverkan Folkbildning, information, kunskapsspridning Industrins energiomställning Transportsektorns energiomställning Bebyggelsesektorns energiomställning Den offentliga sektorns energiomställning INSPIRERA, STÖDJA OCH VÄGLEDA ANDRA LÄN I DERAS STRATEGISKA ARBETE Stöd till grannlänen ESN Fortsatt energisamverkan mellan länsstyrelserna Webbaserad vägledning ANALYSERA STYRMEDEL Analys av regionala styrmedel, arbetsmetoder och verktyg Fortsatt arbete med att ta fram indikatorer för att mäta måluppfyllelse ANALYS AV NATIONELLA STYRMEDEL Byggreglerna bromsar fjärrvärme VARA REGIONAL KONTAKTYTA OCH DIALOGPART FÖR REGERINGEN Regional kontaktyta för regeringen Regional kontaktyta för nationella myndigheter SAMVERKA MED REGIONALA OCH LOKALA AKTÖRER, FÅNGA IDÉER Utvecklad samverkan ESN Stöd till kommunerna FRAMGÅNGSFAKTORER, UTMANINGAR, SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

4 Sammanfattning En framgångsfaktor i Norrbotten har varit att kombinera strategiskt klimat- och energiarbete med aktiviteter och projekt med målet att få fram snabbare resultat. Klimat- och energifrågan har implementerats som ett horisontellt kriterium i alla regionala utvecklingsområden. För att få fram maximalt antal utfall har fokus bland annat lagts på samverkan med den regionala utvecklingen, projekt- och företagsstöd, gränsregional utveckling samt landsbygdsutveckling. Inriktningen på det strategiska arbetet har kunnat styras genom resultat från ett antal genomförda projekt och studier. Direkta effekter av insatser har analyserats och använts i det strategiska arbetet, däremot kräver indirekta och mer långsiktiga effekter längre tid. Implementering av klimat- och energifrågan i Länsstyrelsens olika sakområden har förutom utvecklingsområden gjorts i arbetet med miljömål och samhällsplanering. När det gäller projekt och insatser är en av slutsatserna att det allt för sällan sätts in i ett större strukturellt sammanhang. Det krävs relativt stora resurser att handlägga projekt om syfte, resultat och effektmål ska kopplas till strukturella sammanhang. I några exempel har resurser i pilotlänsuppdraget använts till detta. Det är svårt att uppskatta hur resurskrävande det har varit, men en uppskattning är minst tre gånger så resurskrävande i inledningsskedet som en normal projekthandläggning. Checklistor och rutiner kan aldrig täcka upp när ansökningar rör sig om så vitt skilda områden. Specifika kunskaper inom respektive område är en förutsättning, bra uppföljning av tidigare genomfört, tydliga delmål och resultat i en väl genomarbetad projektplanering och sist men inte minst uppföljning av respektive delmål. Summary One success factor in Norrbotten has been to combine strategic climate and energ y work activities and projects with sustainable growth and focus on fast results. Climate and energ y issues have been implemented as a horizontal criterion for all aspects of regional development. To obtain the maximum number of outcomes, the focus has been on cooperation with regional development, project and business support, border regional development and rural development. The focus on the strategic work has been guided by the results from a number of completed projects and studies. Direct effects of interventions were analyzed and used in strategic work, however indirect and longer-term effects require more time. When it comes to projects and activities, one of the conclusions is that they too rarely are put in relation to larger structural context. It requires relatively large resources to handle projects if purpose, results and outcome should be linked to structural context. In some examples, resources of the pilot county mission have been used to obtain this. It is difficult to estimate how costly it has been, but one estimate is at least three times as costly in the initial stages of a normal project management. Checklists and procedures can never cover up when applications are of so many different areas. Specific knowledge in the respective field is essential, good follow-up was conducted, clear milestones and results in a well-conceived project and last but not least, monitoring of the results at each milestone. 4

5 Inledning REGERINGSUPPDRAGET Regeringen gav i augusti 2010 uppdraget till Länsstyrelserna i Dalarnas, Skåne samt i Norrbottens län att i nära samarbete med Region Dalarna respektive Region Skåne samt med övriga berörda aktörer (såsom kommuner, landsting, privata och offentliga företag samt högskolor och ideella organisationer) i respektive län: Utveckla och analysera olika arbetsmetoder och verktyg som stimulerar en minskad klimatpåverkan och energiomställning regionalt och samtidigt bidrar till att främja en grön utveckling. Utifrån dessa erfarenheter ta fram en vägledning till stöd för övriga län. Aktivt arbeta för att inspirera, stödja samt sprida vägledning och erfarenheter till andra län i deras arbete med att utveckla arbetet med klimat- och energistrategier och därigenom omställningen till en grön utveckling. Genomföra fördjupade analyser av konsekvenser av nationella styrmedel för minskad klimatpåverkan och energiomställning på regional nivå för att identifiera brister, hinder och möjligheter och behov av justeringar och kompletteringar av dessa. Vara regional kontaktyta och dialogpart för regeringen och nationella myndigheter under arbetets gång för att påvisa hinder och föreslå prioriteringar och förbättringsmöjligheter ur ett regionalt perspektiv beträffande nationella insatser och åtgärder för klimat- och energiutmaningarna och för hur de kan främja en grön utveckling. Utgöra en sammanhållande länk mellan olika regionala och lokala aktörer inom näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer för att fånga upp och stödja idéer som kan ingå i pilotlänssatsningen. Samtidigt fick även följande nationella sektorsmyndigheter i uppdrag att bistå pilotlänen i uppdragets genomförande; Statens energimyndighet, Boverket, Tillväxtverket, Trafikverket, Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen. Som bakgrund och skäl till regeringens beslut betonades länsstyrelsernas centrala roll i genomförandet av den nationella klimat- och energipolitiken i landet och behovet av bred samverkan. Regeringen konstaterade samtidigt att kvalitén i länens arbete varierar och ville att framgångsrika län skulle stödja och inspirera andra län som inte kommit lika långt samt dela med sig av erfarenheter till den nationella nivån. Regeringen betonar även behovet av att nyttja synergier mellan klimat- och energipolitiken och det regionala tillväxtarbetet i syfte att skapa nya jobb, tillväxt och ökad konkurrenskraft. LÄNSSTYRELSERNAS ROLL I ENERGI- OCH KLIMATARBETET Regeringen har genom sina regleringsbrev gett länsstyrelserna i uppdrag att arbeta för att regionala klimatoch energistrategier tas fram i en bred samverkan med länets aktörer. Detta uppdrag har funnits med sedan år 2008 och har formulerats på i stort sett samma sätt för varje budgetår. I regleringsbrevet för år 2013, punkt 37, är detta uttryckt på följande sätt: Länsstyrelserna ska redovisa: Insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder med särskilt fokus på innovativa och resurseffektiva lösningar för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning. Insatser för att stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete med att förverkliga regeringens politik för minskad klimatpåverkan och energiomställning. Insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och -tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete. Insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete. Insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft. Insatser för att bidra till regeringens arbete med Färdplan Den politik som regleringsbrevet hänvisar till kan identifieras i form av de mål som sattes upp i 2009 års klimatproposition, och som av riksdagen också definierats som etappmål inom miljömålsområdet Begränsad klimatpåverkan: Utsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 40 procent lägre än utsläppen år Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande 5

6 sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM. Det nationella målet ska ge ett starkt bidrag till en global och övergripande klimatöverenskommelse. För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms ambitionen för minskningen av utsläppen gemensamt på EU-nivån inom ramen för handelssystemets regler. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning bör för närvarande inte inkluderas i det nationella målet för år När resultatet från förhandlingarna om en framtida internationell klimatregim föreligger bör frågan prövas på nytt. I Norrbottens län har arbetet med energi och klimatfrågor pågått under lång tid. Under 2006 identifierades ett tydligt behov av bred samsyn och gemensamma diskussioner kring frågorna. Därför inleddes ett samarbete mellan Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län med fokus på att hantera för länet strategiskt viktiga aspekter vad gäller energi och klimat. FÖLJEFORSKNING En extern följforskare har utvärderat de tre pilotlänens arbete. En enkätundersökning har genomförts med samtliga län och medverkande nationella myndigheter. Resultaten sammanställdes i en folder som presenterades under Följeforskningen samlade slutsatser finns i en särskild rapport Pilotlän för grön utveckling - Följeforskningens arbetsmaterial, vilken finns att ladda ner på länsstyrelsernas gemensamma webbplats 6

7 Uppdragets genomförande i Norrbotten Syftet med Norrbottens arbete inom uppdraget har varit att fördjupa och utveckla genomförandet av Norrbottens klimat- och energistrategi på ett sätt som skapar brett engagemang i länet. Målet var att förverkliga den regionala strategin och visa hur energi- och klimatomställningen kan bidra till ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft för länet. För att göra detta har det regionala partnerskaper i länet fungerat som beslutsorgan för strategier och åtgärdsprogram. En styrgrupp har fattat beslut om aktiviteter som rör den dagliga verksamheten och en operativ grupp, bestående av klimat- och energisamordnarna, har arbetat med att genomföra dessa. Till sin hjälp har den operativa gruppen haft en intern styrgrupp där representanter från flera verksamheter inom länsstyrelsen deltagit samt olika arbetsgrupper som satts samman utifrån olika aktiviteters behov. Norrbottens län är Sveriges till ytan största län och utgör en fjärdedel av Sverige. Länet är lika stort som Österrike och 10 gånger större än Skåne län. Här bor en kvarts miljon människor, 2,6 procent av Sveriges befolkning, i 14 kommuner. De flesta, cirka , bor i kustområdet inom några mils radie från Luleå, länets residensstad. Om det bodde lika många människor i Norrbottens län som det gör inom EU i genomsnitt skulle det bo 12 miljoner människor här. BRP är det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region under ett år och visar hur stor produktionen är. Norrbotten har, med fem procent högre än riksgenomsnittet, den högsta produktiviteten mätt som BRP per sysselsatt. I genomsnitt har det investerats för 6,2 miljarder kronor i Norrbotten årligen Det motsvarar cirka kr/invånare vilket kan jämföras med till exempel Stockholm som investerat 6,1 miljarder per år eller kr/invånare. Norrbotten är Sveriges sjätte största export län (42,6 miljarder 2011) och har det högsta exportvärdet per invånare i Sverige. 1 KOMMUNICERING OCH RAPPORTERING AV UPPDRAGET Pilotlänsuppdraget har kommunicerats vid ett flertal regionala och lokala möten. Information finns också på hemsidor och presentationsmaterial har tagits fram. Länsstyrelsen har medverkat vid Energimyndighetens Energiutblick 2011 och 2012, i energisamordnarnätverkets aktiviteter samt vid möten med Tillväxtverket och Energimyndigheten. GENOMFÖRANDEORGANISATION Regionala partnerskapet Arbetsförmedlingen Företagarna i Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten LO Luleå tekniska universitet Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbotten läns landsting Norrbottens Handelskammare SACO Sametinget Trafikverket Unionen Styrgrupp Luleå tekniska universitet Norrbotten läns landsting Trafikverket Kommunförbundet Norrbotten Skogsstyrelsen Länsstyrelsen i Norrbottens län Operativ grupp Klimat- och energisamordnarna Intern referensgrupp Miljöskydd Miljöanalys Naturvården Plan och bostad Tillväxt och kommunikationer Gränsregional utveckling Landsbygd 1 Fakta om Norrbotten

8 SAMVERKAN Tvärsektoriella och sektorsvisa träffar Länsstyrelsernas övergripande roll inom klimat- och energiområdet är att strategiskt samordna det regionala arbetet med att förverkliga den statliga politiken för energiomställning och minskad klimatpåverkan. En annan viktig roll är att samverka kring de olika regionala aktiviteterna kring energi och klimat. Bland annat ska länsstyrelserna ta fram och samverka kring de regionala energi- och klimatstrategierna och genomföra insatser och åtgärder med lokala och regionala aktörer. 2 Länsstyrelserna har också en viktig roll i den fysiska planeringen. Dess roll i de kommunala översiktsplanerna är i första hand att verka för att statliga intressen tillgodoses, genom att förmedla underlag samt ge goda råd. Men länsstyrelserna kan även agera proaktivt och komma med förslag och stöd till kommunerna. Ambitionen är att samhället ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, att tillgängliga resurser tas till vara och att det skapas goda bostäder och boendemiljöer för alla. Länsstyrelsen ska även verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt när det gäller att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft. 2 Länsstyrelserna ska också stödja näringslivets och kommunernas energi- och klimatarbete och verka för utvecklingen av miljövänlig och effektiv teknik och förnybar energi. 2 Som en följd av detta och på indikation, från arbetsgrupperna, om behov av forum för att diskutera dessa frågor både sektorsvis och tvärsektoriellt ser Länsstyrelsen i Norrbotten att en strategiskt viktig uppgift för oss är att skapa utrymme för dessa forum. Detta kan ske genom att ett antal seminarier planeras och genomförs under programperioden. I dessa seminarier bör ingå en del av inspiration/kunskapsöverföring samt en del av tid för diskussion kring aktuella ämnen. För att seminarierna ska bli meningsfulla för aktörerna skall dessa vara med och planera innehåll och tidpunkt. Samordning med övriga pilotlän Pilotlänen Dalarna, Skåne och Norrbotten har varje månad haft telefonmöten för att koordinera gemensamma insatser och samordna dialogen med bland annat departement och nationella myndigheter. Pilotlänen har samverkat med övriga länsstyrelser genom bland annat länsstyrelsernas nätverk för energisamordnare. Norrbotten var ordförande för pilotlänens koordinering under det andra verksamhetsåret. Slutredovisning av uppdraget genom rapport och slutseminarium har samordnats mellan pilotlänen

9 Genomförda aktiviteter och resultat GE VÄGLEDNING RÖRANDE ARBETSMETODER OCH VERKTYG Uppdaterat och utvecklat åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten Norrbottens Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet har uppdaterats under 2012 och efter en bred remiss i länet beslutats av det Regionala Partnerskapet i mars Åtgärdsprogrammet har breddats med nya perspektiv och innehåller nu diskussioner och åtgärder för de tre prioriterade inriktningarna hållbar tillväxt, hållbar samhällsplanering och hållbara transporter utifrån sektorerna: Skog- och jordbruk, Trafik och Infrastruktur, Byggande och Bostäder, Industri, Kommuner och Besöksnäring. Tre av dem, de om trafik och infrastruktur, industri och skog- och jordbruk, återspeglar de sektorer som ger upphov till merparten av klimatpåverkande utsläpp inom länet medan de övriga föranleds av sådana aktiviteter inom länet där länets företag, myndigheter och enskilda har möjligheter att påverka. Rätt insatta åtgärder också har ekonomiska fördelar både för företagen och för samhället i stort. De kan spara pengar åt aktörer i länet, alternativt förebygga framtida kostnadsökningar, och de kan utgöra grunden för nya verksamheter och nya arbetstillfällen. Analyser och bedömning av åtgärder för hållbar produktion har beaktats. Hållbar produktion innefattar miljöanpassningar av produktion av varor och tjänster samt stöd till utveckling av miljöteknikområdet. Miljödriven tillväxt identifieras som en viktig drivkraft för energiomställningen. Som en del i arbetet med uppdateringen av åtgärdsprogrammet har Länsstyrelsen under året ordnat ett flertal möten och seminarier för olika sektorer, med målsättningen att höja kunskapsnivån och utbyta erfarenheter. Revideringen har samordnats med framtagandet av Norrbottens miljöhandlingsprogram, åtgärdsprogram för miljömålen, och de regionala miljömålen och den Regionala utvecklingsstrategin, i tillämpliga delar, framför allt vad gäller dokumentens mål. Klimat- och energisamordnarna för en löpande dialog med Miljömålssamordnaren, Klimatanpassningssamordnaren samt handläggare som arbetar med plan-, transport- och stödfrågor. RESULTAT Climate and Economic Research in Organizations CERO CERO är ett koncept utvecklat för att hjälpa organisationer att hitta ekonomiska hållbara strategier att nå uppsatta klimatmål för resor. Länsstyrelsen i Norrbotten beslutade, bland annat på grund av den processledningsmodell CERO använder, se figur 1, att introducera länets kommuner och landsting i konceptet. Processmodellen kan i princip genomföras av en organisation med egna resurser. Målet var därför att väcka intresse och få någon eller några organisationer att genomföra ett pilotprojekt där ett löpande informationsutbyte med övriga organisationer skulle lyfta och förankra möjligheter. Sedan i maj 2012 drivs ett pilotprojekt i Haparanda. Information om den pågående processen i Haparanda vid senaste nätverksträff, med länets kommuner, väckte nytt intresse hos flera organisationer. Projektet skulle enligt projektplanering genomföras under 2012, men har försenats 6-9 månader. I arbetet med att hitta åtgärder för att uppfylla Norrbottens klimat- och energimål har, förutom Länsstyrelsen i Norrbotten, följande aktörer deltagit: Luleå tekniska universitet Trafikverket Norrbottens Läns Landsting Skogsstyrelsen Kommunförbundet i Norrbotten Norrbottens Energikontor AB (Nenet) Galären AB NCC Construction AB Lulebo AB HSB Norr Sveaskog AB SCA Skog AB Norra skogsägarna AB Naturskyddsföreningen Hushållningssälskapet Nord Boliden AB LKAB BillerudKorsnäs AB Swedish Lapland SSAB LRF Kommuner 9

10 Kvar att göra i projektet är modellens seminarieserie där kommunen och projektorganisation, CERO, gemensamt arbetar fram mål och konkreta åtgärder kopplat till organisationens egna ekonomi- och miljömål. Det fortsatta arbetet baseras på genomförd kartläggning och resvaneundersökning. I Haparanda visade inledande studier och resvaneundersökning att, den största förbättringseffekten, ekonomiskt och miljömässigt, var effektivisering av arbetspendling och tjänsteresor med bil. Förnybar energi I takt med att styrningen bort från fossila bränslen skärps kommer troligen betalningsviljan för biobränslen att öka. Det är positivt för skogens bidrag i klimatarbetet, men kan också medföra fördyrad virkesförsörjning för annan skogsindustri. Vidare kan ökad efterfrågan på bränslesortiment medföra ytterligare ökad intensitet i skogsbruket och nya metoder för skörd. Det kan i sin tur inverka negativt på den biologiska mångfalden, de sociala värdena, kulturarvet och ren- och turistnäringarna, såvida inte hänsynen utvecklas i motsvarande takt. Detta kan leda till att den reella potentialen för bioenergiuttag blir mindre än vad som är tekniskt möjligt. Vid negativa konsekvenser av skogsbruket kan kompensationsåtgärder, i form av till exempel fortsatt avsättning av skog, användas för att motverka de negativa effekterna. Den stora potentialen för substitution av fossila energibärare är inom fordonsområdet, biobränslebaserade fordonsbränslen. Vid Luleå tekniska universitet och ETC har det länge bedrivits forskning inom området och sedan ett antal år har Cemrec en pilotanläggning för produktion av DME i Piteå. Långsiktiga spelregler är den sammanfattande bilden från industrin, forskningen och övriga marknaden för att detta ska gå vidare från forskning och pilotverksamhet. Potentialstudier för förnybar energi i Norrbotten Värmeproduktion i Norrbotten är sedan länge i huvudsak baserad på bioenergi, träbränslen och avfall samt överskott av värme från industrin. Kustkommunerna Luleå och Piteå, samt Boden har de lägsta fjärrvärmepriserna i landet och mycket stor anslutningsgrad, cirka procent inom tätorten. I Norrbottens kommuner finns en målsättning och vilja att fortsätta med utvecklingen av fjärrvärme. I de få fall där energibäraren inte är bioenergi finns intentioner och målsättningar att konvertera till hållbara alternativ. När det handlar om anläggningar i näten avsedda för spetslast och backup kan olja och el förekomma i något större utsträckning. Även dessa anläggningar är i de flesta fall föremål för konvertering eller förstudier för konvertering. Det kan på tekniska och ekonomiska grunder vara oskäligt med konvertering till träbränslebaserad värmeproduktion i dessa fall. Där tittar man istället på oljepannor för biologiska oljor, vilket idag inte avviker så mycket ekonomiskt från oljepannor för fossila oljor. Norrbotten har en enorm potential jämfört med nuvarande uttag av biomassa, Tabell 1, för en utbyggnad och konvertering till trädbränslebaserad energiproduktion. TABELL 1. BIOMASSA SKOGSSTYRELSEN Årligt uttag av GROT, 3-års medelvärde, , Årlig mängd GROT vid föryngringsavverkning för perioden , utan restriktioner Årlig mängd GROT vid föryngringsavverkning för perioden , efter ekologiska restriktioner Årlig mängd GROT vid föryngringsavverkning för perioden , efter ekonomiska och tekniska restriktion Årlig nettopotential av barrträdstubbar i föryngringsavverkning, förutsatt Skogsstyrelsens rekommendationer för stubbskörd, GWh 3069 GWh 2221 GWh 1537 GWh 2374 GWh BACKCASTING Årlig nettopotential av barrträdstubbar i föryngringsavverkning, förutsatt Skogsstyrelsens rekommendationer för stubbskörd, GWh KARTLÄGGNING POLICYÅTGÄRDER MÅLFORMULERING Utsläppsnivåer Kostnader för resor Personalens bostadsort Arbetsförutsättnignar Tillgång till färdmedel Personliga preferenser Familjeförhållanden Företagets resepolicies Annat Bil Kollektiva färdmedel Cykel Bilpool Samåkning Taxi Videokonferens Distansarbete CO 2 Ekonomi Personalens acceptans Figur 1. Analysens tre delsteg är målformulering och kartläggning som ligger till grund för valet av policyåtgärder. Biogaspotentialen i Norrbotten och Västerbotten Som komplement till detta fortgår projektet, Färdplan biogas för Norrbotten och Västerbotten, , vilket är ett exempel där biogasproduktion via samverkan mellan kommuner och näringsliv ska utredas och utvecklas. Länsstyrelsen mål med projektet är att utreda förutsättningar, möjligheter och hinder för en biogasproduktion där substraten i första hand är befintliga restprodukter i regionen, Norrbotten och Västerbotten. Givet berörs och studeras också övriga potentiella substrat i regionen som kan bidra till ökad produktion. En viktig del är marknadsutvecklingspotentialen genom samverkan 10

11 mellan potentiella aktörer, avseende både substrat och backup av fordonsgas. När det gäller backup av gas kommer även möjligheter med naturgas att beaktas som en försäkring för att gasleverans alltid ska finnas när marknaden av gasfordon ökar. Dagens biogasproduktion på 75 GWh per år skulle kunna utökas till cirka 570 GWh per år, potentialstudie i pågående projekt. Biogasproduktionen i Norr- och Västerbotten kan därmed växa med 495 GWh per år, vilket motsvarar en ökning på cirka 85 procent. Den kända planerade biogasproduktionen i regionen uppgår till cirka 50 GWh per år, vilket motsvarar cirka 9 procent av den totala biogaspotentialen i regionen. Tillgängliga råvaror kommer från matavfall, restprodukter från livsmedelsindustri och annan industri, avloppsslam, gödsel, skörderester samt energigrödor. Det är främst inom lantbruket som en betydande biogaspotential återfinns. Hur stora arealer som kan vara tillgängligt för odling av energigröda behöver dock utredas ytterligare. Inom pappers- och massaindustrin finns också en större biogaspotential, vars utnyttjande bedöms vara aktuell tidigast om år. Inventeringen visar att råvarorna i huvudsak är lokaliserade i kustregionen. Längst med kustregionen återfinns de flesta biogasinitiativ från producenter, näringsliv och kommuner. I projektet har potentialen av substrat i kommuner och lantbruk studerats för Norrbotten, 140 GWh, och Västerbotten, 230 GWh, se förnybar energi. I detta ingår matavfall, avfall från livsmedelsindustrin, avloppsslam, gödsel, skörderester och energigrödor, 10 procent av vallarealen. Till sommaren, juni, ska en kartläggning av samverkansformer och en marknadsutvecklingsplan presenteras. För skogs- och jordbrukssektorn handlar åtgärderna till stor del om att öka biomassan i skogen, i första hand nära tillgänglig infrastruktur, men också om att skapa möjligheter att substituera fossil energi mot förnybar och att skapa förutsättningar för att byta ut energiintensiva byggmaterial mot trä. För att minska transportarbetet bör satsningar på att höja förädlingsgraden på råvaran regionalt genomföras. Åtgärder för att säkerställa energieffektiva och miljömässigt hållbara transportvägar är viktigt för att kunna nyttja skogens potential på ett bra sätt. En annan åtgärd är att ändra brukandet av skogen så att kolförrådet i skog eller mark ökar. De flesta tänkbara åtgärder med det syftet kommer emellertid att resultera i minskad eller fördyrad leverans av skogsbiomassa. För att en att ökad användning av bioenergi ska leda till en minskad användning av fossila bränslen är det viktigt med en tydlig styrning mot minskade växthusgasemissioner och ökad energieffektivitet i samhället. Bioenergileveranser från jordbruket kan öka via restprodukter som gödsel och blast men också via halm och grödor som ger drivmedel och värme. Biogasproduktion bidrar också till att minska metanutsläppen från gödsellagring. Åtgärderna kommer till stor del att handla om fortbildning för skogsägare, samverkan med andra aktörer samt åtgärder för att få till stånd en god infrastruktur. Processtudier vid tillverkning av pyrolysolja Processtudier är genomförda vid Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC. Syftet med projektet är att genom snabb pyrolys, inert, studera möjligheten för uppgradering av ett fast biobränsle till ett flytande biobränsle, pyrolysolja, med ett större användningsområde och högre energitäthet. Projektet som har beviljats och genomförts under pilotlänsuppdraget är slutfört och resultatet visar på goda möjligheter för att utvinna pyrolysolja. Oljan blir en energität transportförpackning, 20-22Mj/kg, som kan användas direkt, förbränning, eller vidareförädlas till fordonsbränsle. Förutom oljan bildas koks som skulle kunna användas som substitut av fossilt kol i framtiden. Teoretiska massballansen är procent olja, procent fast koks och procent gas. En fortsättning av projektet är beviljat av Energimyndigheten. Där är syftet bland annat att ta fram grunddata för strategiska studier var processen lämpligast kan implementeras i större strukturer. Även alternativa råvaror till exempel GROT ska studeras hur det påverkar processen. I genomfört projekt har stamved använts, vilket inte är en trolig råvarufraktion i en framtida storskalig produktion. Miljödriven tillväxt Klimatsmart företagande är en förstudie som ska skapa en djupare förståelse för bakomliggande orsaker och mekanismer som kan öka andelen SME-företag att arbeta systematiskt och affärsmässigt med energi-, klimatoch miljöfrågor. Norrbottens energikontor är projektägare och Länsstyrelsen medfinansierar och kommer att följa projektet nära då det kompletterar Länsstyrelsens klimat- och energiarbete på ett bra sätt. Regional samverkan för finansiering Den regionala utvecklingsstrategin är ett övergripande strategidokument för att bygga en hållbar framtid i Norrbotten. Strategin anger vägval för en framtida hållbar tillväxt. Ett av de horisontella kriterierna i den regionala utvecklingsstrategin är energi- och klimatområdet, vilket ska beaktas vid utvecklingsinsatser. Regionala aktörer har med detta som utgångspunkt och inom ramen för länets klimat- och energistrategi samverkat för finansiering av utvecklingsinsatser. Under föregående programperiod, , har till exempel länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland, Norrbottens läns Landsting, Region Västerbotten och Almi samverkat i olika projekt inom hållbar utveckling, klimat- och energiområdet. Samordning och samverkan avseende finansiering för utvecklingsinsatser inom klimat- och energiområdet är mycket viktigt kommande år. 11

12 Regional entreprenörsdriven investeringsplattform Den regionala utvecklingsstrategin betonar en utveckling av Norrbotten som ett energieffektivt län med hög andel förnybar energi. Energiomställningsarbetet stärker den regionala tillväxten samtidigt som det bidrar till uppfyllandet av Sveriges och EU:s klimatmål. För att uppfylla de klimatrelaterade målen samt mål relaterat till ett hållbart samhälle krävs en ökad användning av innovativa produkter och tjänster inom miljöteknik. Länsstyrelsen bör tillsammans med Norrbottens Läns Landsting arbeta med att förstärka arbetet inom området. Det finns en stor outnyttjad potential i kommersialisering och export av norrbottnisk miljöteknik. För att uppfylla potentialen krävs det ökat fokus på entreprenörskap och kommersialisering. Samverkan för att åstadkomma effektiva innovationskedjor bör ske inom hela FUDIK området (Forskning, Utveckling, Demonstration, Innovation och Kommersialisering). Detta medför att Norrbottens regionala aktörer avser arbeta med att öka sina insatser för utveckling av miljöteknik och energieffektiva lösningar samt främja affärsutvecklande insatser med bas i klimatförändringarna. Klokt nyttjat kan länets tillgångar bidra till att stärka Norrbotten inom det på världsmarknaden snabbt expanderande miljöteknikområdet. Arenor för samverkan mellan forskning/utveckling/demonstrationer, näringsliv och samhälle skapar förutsättningar för energieffektivisering, utveckling av produkter och tjänster och demonstration av ny teknik. En ökad samverkan skapar innovativa miljöer (mötesplatser) där kreativiteten hos studenter, forskare, entreprenörer, innovatörer, företag och organisationer kan tillvaratas. Ett hinder för utveckling inom miljöteknikområdet är att det finns en generell brist på kapital i ett projekts demonstrationsfas så väl som i tidiga faser av företagsutveckling. Dessutom investerar de befintliga aktörerna i allt senare skeden, vilket innebär större investeringar i färre bolag. Förutom att tillgången på kapital har minskat för tillväxtbolag ger utvecklingen med färre aktörer i tidiga faser att saminvesteringar försvåras. För miljötekniksektorn är bristen på kapital, särskilt i de tidiga faserna, ett reellt hinder för tillväxt, därför måste det offentliga samhället ta ett större ansvar. Målet med det regionala arbetet inom detta område är att ta fram förslag på hur åtgärder för stärkt samverkan och ökad kommunikation mellan myndigheter, innovatörer, entreprenörer samt affärsänglar och riskkapitalister m.fl. kan utformas, i syfte att öka privata aktörers investeringar i miljöteknikområdet samt uppnå bättre förutsättningar för hållbara affärsidéer och ökad i tidiga kommersiella skeden. Det allra viktigaste syftet är att skapa arenor för möten, det vill säga arenor för den interaktion som sker när grupper tillsammans diskuterar möjliga insatser för att öka tillgången till privat kapital för små- och medelstora företag i tidiga skeden. Kompetensöverföring sker i båda riktningarna. Innovationsarena En regions, eller ett lands, innovationsförmåga är avgörande för att kunna möta de utmaningar och möjligheter som den globala ekonomin innebär. Innovation börjar med människan. Det är människor som får idéer och utvecklar kunskap. Det är människor som använder sin kunskap, kompetens och erfarenhet i nya lösningar i sitt företagande, på sin arbetsplats, på sin fritid eller som konsumenter. 4 Genom att delta vid de mötesplatser som skapas ges en möjlighet för miljöteknikföretagen att etablera affärsmässiga och strategiska partnerskap vilket möjliggör en ökad interaktion och ökat intresse för investeringar inom miljöteknikområdet. För industrin innebär förslaget att de får möjlighet att hålla sig uppdaterade om den senaste miljöteknikutvecklingen. För miljöteknikföretagen skulle det innebära en möjlighet att få en tidig kontakt med industrin, vilket kan leda till utvärdering av innovationens potential, uppfattning om kundintresse eller en kravspecifikation för den fortsatta utvecklingen mot en kundanpassad produkt. Återkoppling från kundgruppen kan vara ett värdefullt underlag att användas vid en eventuell kapitalanskaffning inför företagets fortsatta utveckling. Investerarplattform I syfte att öka investeringar, underlätta faktainsamling till investeringsanalyser och minska den upplevda risken vid investeringar inom miljöteknikområdet, bör innovationsarenan också erbjuda en mötesplats för riskkapitalaktörer, banker och andra finansiärer Förslaget innebär att skapa en Investerarplattform för och med riskkapitalaktörer med fokus på tidiga kommersiella skeden inom miljöteknikområdet. Förväntat resultat En åtgärd i arbetet med hållbar tillväxt för minskad klimatpåverkan och en omställning av energisystemet i Förväntad nytta för länet: 1. Ett av den regionala utvecklingsstrategins mål är att skapa ökad tillväxt i nya och befintliga företag. Genom att företagen växer skapas nya arbetstillfällen med en ökad tillväxt som följd. 2. Möjligheten för ökad kommersialisering av miljöteknikföretag kan bidra till positiva miljöeffekter. 3. En ökad kommersialisering inom miljöteknikområdet gör att Norrbottens konkurrenskraft ökar, vilket är avgörande för att vi ska kunna möta de globala utmaningarna. 4 Näringsdepartementet. Den nationella innovationsstrategin (2012). 12

13 Norrbotten, är att skapa en innovationsarena för aktörer inom miljöteknikområdet, med syfte att öka kommersialiseringen av hållbara affärsidéer. Detta bör göras i samverkan med och genom vidareutveckling av det redan påbörjade arbetet inom området. Förslaget är att skapa en gemensam regional innovationsarena med tillhörande investerarplattform inom miljöteknikområdet. Hållbar ekonomisk tillväxt Länets kommuner har lyft markanvändningsfrågan och det finns ett antal kommuner där ökad andel förnyelsebart inte är prioriterat. Vindkraftsutveckling står ibland i konflikt med andra branscher, turism, flyg, med mera som skulle hämmas av en utbyggnad. Ökat uttag av biomassa med trakthyggesbruk skulle påtagligt påverka möjligheten för till exempel turism i en del kommuner. Däremot finns det inte något motstånd mot skogsvård genom blädning. Ett skogsbruk genom blädning kan dessutom göra skogen mer tillgänglig och ses därför som en fördel vid planer på turistsatsningar. Något exempel på finansiering, skillnaden i avkastning mellan trakthyggesbruk och blädning, för att försäkra sig om till exempel en turistsatsning med bibehållen skog i ett område finns inte i Norrbotten. Det finns också ett antal kommuner som har en tydlig genomarbetad strategi, där markanvändningsfrågan är utredd med alla intressenter samt på politisk nivå. Områden för olika tillväxtområden är utpekade och planer är förankrade. I Piteå anses utvecklingen med en vindkraftsutbyggnad i allmänhet och Markbygden i synnerhet vara en tillväxtfaktor. IUC har gjort en rapport avseende utvecklingen på arbetsmarknaden om utvecklingen följer intentioner och planer. Luleå tekniska universitet jobbar med denna fråga och en sammanställning kommer att redovisas under våren. Här anses också utvecklingen på bioenergisidan, fordonsbränslen i första hand, vara en möjlig tillväxtmotor för regionen. Integrera klimat/energi i befintlig verksamhet Genom att klimat- och energistrategin nu är inskriven som ett horisontellt kriterium i den regionala utvecklingsstrategin, RUS, beaktas frågan vid projektansökningar på ett rutinmässigt sätt. Den interna samordningen utvecklas kontinuerligt för att klimat- och energifrågan ska beaktas inom respektive sakområde i deras dagliga handläggning. Under arbetet med nytt åtgärdsprogram deltar alla interna enheter som berörs av energifrågan. Utveckla samverkan För att utveckla stöd och samverkan, internt och externt, krävs god kunskap om organisationers, aktörers och interna verksamheters, sakområden, rutiner, regler och arbetsordning. Länets kommuner har besökts under hösten med en dagordning enligt nedan. Uppslutningen från kommunerna sida har varit väldigt bra, kommunalråd, kommun-, förvaltnings- och bolagschefer samt tekniker, strateger och rådgivare inom området har deltagit. Länets klimat- och energistrategi Kommunens arbete, historik, handlingsplan och förankringsprocess Energiförsörjningen i kommunen Tillväxt Nytt regionalt åtgärdsprogram, kommuner en av arbetsgrupperna Målet är att samordning och stöd ska utvecklas med ökad kunskap om förutsättningar och möjligheter på lokal nivå. Hitta mekanismer för ökad takt av energieffektivisering och substitution av el och fossila bränslen för uppvärmning Hitta samverkansformer mellan kommuner inom transporter och energislag med liten lokal potential som kan utvecklas genom samordning och samverkan Bred förankring i nytt regionalt åtgärdsprogram och hur respektive kommun kan bidra till de regionala målen Sammanfattning och slutsatser ska sammanställas under början av 2013, men idag kan några detaljer konstateras. Det är stor variation hur arbetet är förankrat och prioriteras. Förhoppningen om att nå uppsatta mål varierar relativt mycket. För det mesta hänvisas till ekonomi och andra prioriteringar i verksamheten. Detta trots att det överlag är ekonomiska incitament som ligger bakom val av åtgärder, vilket blir motsägelsefullt. Det har framförts att det är brist på konkurrens inom biomassa för energiproduktion och följden blir höga råvarupriser. Detta är något som kommer att studeras vidare. Folkbildning, information, kunskapsspridning ClimActRegions är ett EU Interreg IVC projekt för att sprida information om klimatsmarta strategier och hållbar framtidsplanering baserat på goda exempel från hela Europa. Det övergripande målet med projektet är att minska effekterna av klimatförändringar genom att fokusera på de europeiska regionerna och deras kapacitet för att skapa en politik för att minska utsläpp av växthusgaser. Två handböcker har tagits fram i projektet: Handledning för inventering av växthusgaser på kommunal och regional nivå och God samhällsstyrning och delaktighet i det regionala klimatarbetet - en praktisk handledning med goda exempel Projektet Northern Network on Climate Change, NNCC vill bidra till ett brett förankrat och strategiskt arbete med energi, klimat och miljöfrågor. Projektet syftar till att sammanföra lokala och regionala aktörer för att tackla gemensamma utmaningar. Projektet finansieras via Interreg IV A Nord, Landstinget i Norrbotten, Lapin ELY-keskus och Nordland Fylkeskommun. Länsstyrelsen har under året deltagit i seminarier och aktiviteter ordnade av och i projektet. 13

14 Industrins energiomställning Norrbottnisk industri utgörs av ett litet antal mycket stora anläggningar, främst inom skogs- och stålindustri. Industrisektorns energianvändning är hög och visar inte på någon minskning vare sig i absoluta tal eller i relation till bruttoregionalprodukten. I Figur 2 nedan visas utvecklingen för industrins och byggsektorns energianvändning i Norrbotten från 2005 och till De effektiviseringar som försiggår sker i allt väsentligt på rent företagsekonomiska grunder, men har gynnats av nationella och internationella initiativ som elcertifikat, utsläppshandel och det så kallade Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE). Råvaruindustrin är motorn i Norrbottens näringsliv. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga både för länet och för Sverige. Men exporterande tillverkningsföretag, en växande tjänstesektor och småföretag inom många olika områden får allt större betydelse. Investeringsviljan i befintliga företag har aldrig varit så stor som nu. Gruvföretagen miljardinvesterar på flera platser i länet. I gruvorna i Malmberget och Kiruna bryts 90 procent av Europas järnmalm. Stora investeringar sker vid samtliga gruvor det finns planer på att öppna flera nya gruvor. I Pajala har en ny järnmalmsgruva öppnat Malmtågen går i skytteltrafik från gruvorna i Malmberget och Kiruna till Luleå samt Narvik i Norge. Hamnen i Narvik är isfri året om tack vare Golfströmmen. Skeppningen sker jämnt över året från båda hamnarna. Vid en jämförelse mellan europeiska stålverk är masugnen i Luleå den mest energieffektiva. Norrbottens stålindustri har specialiserat sig på höghållfast stål. Höghållfast stål gör att mindre mängd metall behöver användas för att uppnå samma hållfasthet och bärförmåga konstruktioner. Detta bidrar dels till en effektivare materialanvändning men också till mindre transportarbete och mindre energianvändning i till exempel fordon då vikten på konstruktionen blir mindre. Den tunga industrin i Norrbotten håller en hög teknisk standard. Produktionen sker med teknik som möjliggör effektiv, lönsam produktion samtidigt som miljöhänsyn i ett globalt perspektiv gynnas. Exportandelen är hög och kunderna finns på ett stort geografiskt avstånd. Företagen arbetar på en global, konkurrensutsatt, marknad. Det är därför viktigt att villkoren för produktionen i regionen är sådana att företagen inte missgynnas av det geografiska läget. Detta gör att effektiva och hållbara transportvägar är en viktig förutsättning för industrins fortsatta utveckling. Industriaktörerna har identifierat åtgärder för att minska sin klimatpåverkan inom i huvudsak två områden: kompetens- och teknikutveckling. Vad gäller kompetensutveckling handlar mycket om att sprida information och kunskap mellan varandra men också till viss del om internutbildning samt att bistå företag som vill utvecklas och ta sig in på nya marknader Teknikfrågorna handlar till största del om att fortsätta testa och utveckla system för att ta hand om de stora mängder koldioxid som branschen släpper ut. Man avser också arbeta med att testa nya metoder och processer som bidrar till minskade utsläpp. Transportsektorns energiomställning Energianvändningen inom transportsektorn i Norrbotten uppgick 2010 till TWh, se Figur 3. I Sverige stod inrikes transporter (samtliga trafikslag) år 2010 för 31 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser. Om utrikes sjöfart och flyg inkluderas står transporter för 39 procent av de svenska utsläppen. Räknar man dessutom in utsläppen under hela livscykeln för infrastruktur, drivmedel och fordon ökar andelen ytterligare. 5 Vägtrafik, sjöfart och flygtrafik samt väg- och järnvägsinfrastruktur står för de största delarna av transportsektorns utsläpp av klimatgaser och energianvändning. Järnvägstrafikens energianvändning står bara för några enstaka procent, och om man räknar järnvägens andel av utsläppen av klimatgaser utifrån svensk elproduktion är den ännu lägre. För vägtrafikens energianvändning och utsläpp dominerar personbilar och tunga lastbilar. För flyget står persontransporter för den största delen medan det för sjöfart är godstransporterna som dominerar. 5 Detta gör det angeläget att sätta in rätt sorts åtgärder. Åtgärderna kan bestå av flera olika typer av insatser till exempel en samhällsplanering som gör att behovet av Figur 2. Industri- och byggsektorns energianvändning från Figur 3. Transportsektorns energianvändning från Samlat planeringsunderlag Energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan. TRV 2012:

15 att transportera sig med bil minskar, beteendepåverkande åtgärder för att få fler att välja gång-, cykel- eller kollektivtrafik, att bygga ut och investera i effektiv kollektivtrafik och/eller att stimulera användningen av bränslesnåla fordon och förnybara fordonsbränslen. Dessutom anger exportindustrin ökade järnvägstransporter som en förutsättning för fortsatt konkurrenskraft och för att nå branschens egna klimatmål. På grund av den nuvarande bristen på kapacitet och robusthet väljer industrin att ligga kvar med sina transporter på väg. 6 Länets järnvägsnät i såväl nord-sydlig riktning som till Finland och vidare österut är mycket viktiga länkar för såväl gods- som persontrafiken. Malmbanan mellan Luleå och Narvik i Nordnorge är ett av Sveriges viktigaste godsstråk. Hälften av Sveriges totala tonnage på järnväg fraktas mellan Kiruna och Narvik. Samtidigt finns en av norra Sveriges största kapacitetsbegränsningar på sträckan. Trängseln på spåren leder till problem med försenade tåg och är dels ett förtroendeproblem, dels ett hinder mot att utöka trafiken ytterligare. 6 Nationella undersökningar av resvanor visar att 32 procent av arbetsresorna i storstäder sker kollektivt. I många kommuner utanför storstäderna är andelen mindre än 10 procent. Det gäller även Norrbottens kommuner. Då Norrbottens län är en av Sveriges biltätaste regioner finns anledning att tro att många av arbetsresorna sker med bil. För att uppnå ett minskat bilresande och ett ökat resande med kollektivtrafik krävs det att människor kan genomföra hela resan smidigt även över kommungränser. Regional och kommunal planering av bostäder, service och trafikinfrastruktur måste därför integreras fullt ut. Det regionala perspektivet behöver få utrymme i de kommunala strategierna, och den regionala planeringen behöver skapa dialog om stadsutveckling tillsammans med kommunerna. 7 Erfarenheter visar dock att samspelet mellan kommuners översiktsplaner och de regionala utvecklingsprogrammen är relativt outvecklat, trots att det har blivit bättre under de senaste åren. För att stärka samspelet ytterligare krävs en samverkan mellan kommunal och regional nivå om gemensamt viktiga frågor. Därför har länsstyrelsen, av regeringen, fått i uppdrag att titta på hur det ömsesidiga sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering kan samordnas. Detta behöver kontinuerligt förankras hos kommunala och regionala politiker samt medborgare och näringsliv. 8 Transportsektorns åtgärder kommer på många sätt att handla om att stötta de andra sektorerna i deras åtgärder. Det handlar väldigt mycket om att se över möjligheterna att planera samhällets kommunikationer på ett sådant sätt att energianvändningen minskar genom ett minskat transportbehov. Inom programperioden kommer åtgärder som syftar till att öka möjligheten att nyttja förnybara bränslekällor och att flytta transportarbete från väg till andra transportslag att dominera. Även beteendepåverkande insatser för att minska ensamåkande i bil bör prioriteras. Bebyggelsesektorns energiomställning Byggnader står för drygt 30 procent av Sveriges totala energianvändning. Det är framför allt i driftfasen som energi används för uppvärmning, hushållsel och driftsel. Det är därför viktigt att redan under projekterings- och byggfaserna lägga grunden för att minimera en byggnads framtida energibehov. Byggsektorns energianvändning är relativt hög i Figur 9 ovan visas utvecklingen för industrins och byggsektorns energianvändning från 2005 och till Expansionen i gruvnäringen skapar behov av arbetskraftsrekrytering, vilket ytterligare ökar trycket på länets bostadsmarknad. När inflyttning av arbetskraft dessutom ska ske i kombination med samhällsomvandling (både i Kiruna och Gällivare kommuner) där fungerande bostäder och infrastruktur måste rivas för att ge plats för gruvbrytning blir kraven på de kommunala planeringsresurserna extra stora. De åtgärder som identifierats av aktörerna inom byggande och bostäder i Norrbotten ligger i tydlig linje med vad som diskuteras inom sektorn i övriga landet. Åtgärder för att skapa beteendeförändringar hos aktörer bör prioriteras högt då nybyggnations- och renoveringsstakten under de närmaste tre åren, trots stor efterfrågan, troligen kommer att ligga relativt lågt i hela länet. Detta gör att möjligheterna att effektivisera energianvändningen eller att byta energikälla är begränsad. Aktörer lyfter tydligt fram behovet av att utbilda och behålla kompetenta projektörer med kunskap om hållbart och energieffektivt byggande. Man ser också ett behov av att skapa beteendeförändringar hos brukare. Detta kan ske genom att visualisera och koppla energianvändning (framför allt vad gäller varmvatten) till debitering. Dessa åtgärder bör också kopplas till informationsinsatser. Aktörerna lyfter också fram behovet av att utveckla och nyttja nya tekniklösningar, främst för styrning av installationer men också vad gäller inkopplingen av förnybara energikällor till befintligt nät. Den största potentialen för att minska energianvändningen ligger i befintligt bestånd. Därför bör stor vikt läggas på energismart renovering. Certifieringar mot system som till exempel Miljöbyggnad och GreenBuilding är ett viktigt verktyg. De utgör ett sätt att marknadsföra sina produkter mot kund och i vissa fall är certifiering en förutsättning för att ha möjlighet att sälja sina produkter. En följdeffekt av detta är att aktörerna inom byggsektorn som deltagit i arbetet med programmet sällan uppför byggnader som förbrukar mer än 75 procent av de maximalt tillåtna energimängderna enligt Boverkets byggregler. Tillsammans med länets kommuner och i arbetet med nytt åtgärdsprogram har bebyggelsens energiomställning varit en stor fråga. Länets tillväxt påverkar bo- 6 Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren Trafikverket 2011:139 7 Trafikverket (2010) Så får vi den goda staden, publikationsnummer 2010:108, 8 ÖP-RUP: från svag lank till plattform for utvecklingskraft (2009), Forskningsprogrammet Stadsregioner och utvecklingskraft (STOUT), Carl-Johan Engstrom, Charlotta Fredriksson och Anna Hult, KTH 15