MUNKÄNGEN. Ändring av detaljplanerna. Beskrivning av detaljplanen. Planens namn

Transkript

1 Beskrivning av detaljplanen Kommun Planens namn Kyrkslätt MUNKÄNGEN Ändring av detaljplanerna Ändring av detaljplanen för den östra delen av Munkkulla gäller kvarteren 207 och 215 samt gatuområden. Ändring av detaljplanen för Kyrkdalen gäller gatu- och järnvägsområden. Utarbetad av Elli Maalismaa, arkitekt SAFA, Optiplan Oy Anhängiggörande Kungörelse Behandlingar Program för deltagande och bedömning Samhällstekniska nämnden Detaljplaneförslag Samhällstekniska nämnden , kommunstyrelsen Godkännande av detaljplanen Samhällstekniska nämnden , kommunstyrelsen , kommunfullmäktige XX.X.2015 Projektnummer Ritningar Detaljplan, nr 3210 Illustration, nr 3211

2 1. BASUPPIFTER 1.1 Planeringsområdets läge Planeringsprojektet, som döpts till Detaljplan för Munkängen, avser området intill resecentret i Kyrkslätts affärsområde. Planeringsområdet är beläget på området mellan kustbanan och Västerleden (Stamväg 51) öster om Kyrkslätt. Planeringsområdet innefattar den sydligaste delen av Kyrkslättsvägen samt en del av järnvägsområdet. Planeringsområdets läge framgår av kartan nedan. Bild 1. På planeringsområdet finns varuhuset Prisma och servicestationen Teboil. Norr om planeringsområdet ligger affärscentrumet Kirsikka och till söder om det ligger Västerleden (Stamväg 51) med sina planskilda anslutningar. 1.2 Namn och mål för detaljplaneändringen Målet med detaljplaneändringen är att kompletteringsbygga varuhuset Prisma samt förbättra tätortsbilden, gatunätets funktionalitet och lättrafikförbindelserna. 2

3 1.3 Beskrivningens innehållsförteckning 1. BASUPPIFTER Planeringsområdets läge Namn och mål för detaljplaneändringen Beskrivningens innehållsförteckning Förteckning över dokumentbilagor i planen SAMMANFATTNING Planeringsprocessens skeden Ändring av detaljplanen Förverkligandet av detaljplaneändringen UTGÅNGSPUNKTER Utredning över förhållandena på planområdet Planeringsläget PLANERINGSSKEDENA I DETALJPLANEÄNDRINGEN Igångsättningen av planeringsarbetet på detaljplanen Delaktighet och växelverkan Målet med detaljplanen Alternativa lösningar till detaljplanen och deras verkningar BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Detaljplaneändringens struktur Hur förverkligas de mål som getts för omgivningens kvalitet Områdesreserveringar Verkningarna av detaljplaneändringen Störande element i omgivningen Planbeteckningar och -bestämmelser Namnbeståndet GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEÄNDRINGEN Planer som styr förverkligandet av detaljplaneändringen Förverkligande och tidtabell

4 1.4 Förteckning över dokumentbilagor i planen Bilagor till planen 1. Detaljplanens uppföljningsblankett 2. Karta över förslag till detaljplan 3. Planbeteckningar och - bestämmelser 4. Illustration över planområdet (Arkkitehtitoimisto Innovarch Oy 2014) 5. Hypermarket, bild över byggfaserna (Arkkitehtitoimisto Innovarch Oy 2014) 6. Hypermarket, situationsritning över gårdsområdet (Arkkitehtitoimisto Innovarch Oy 2014) 7. Hypermarket, parkeringstak och beskärningar (Arkkitehtitoimisto Innovarch Oy 2014) 8. Hypermarket, fasad mot Västerleden (Stam 51) (Arkkitehtitoimisto Innovarch Oy 2014 ) 9. Hypermarket, modellbilder (Arkkitehtitoimisto Innovarch Oy 2014) 10. Utdrag ur Trafikkalkyl och utredningar av trafikens funktionalitet (Sito Oy 2012) 11. Generalplan över gatorna i Klosterbrinkens område (Kyrkslätt kommun/sito Oy 2014) 12. Kyrkslättsvägens korsning och gångbro, preliminär huvudritning (Sito Oy 2014) 13. Gårdsarrangemangen i kvarteret 207 (Innovarch 2015) och granskning över körspår (Sito Oy) Gjorda utredningar under planarbetet Munkängen, ändring av detaljplanerna för den östra delen av Munkängen och Kyrkdalen, Program för deltagande och bedömning 2011 Munkängen. Trafikkalkyl och utredningar av trafikens funktionalitet (Sito Oy 2012) Utvärdering över miljökonsekvenserna för alternativ på övergångs- och undergångsställen på banan (Sito Oy och Optiplan 2012) Munkängen, Utdrag ur dagvattenutredning och plan för dagvattenhantering (Sito Oy 2014) Generalplan över gatorna på Klosterbrinkens område (Kyrkslätt kommun och Sito Oy 2014) Kyrkslättsvägens generalplan (Sito Oy 2014) 4

5 2. SAMMANFATTNING 2.1 Planeringsprocessens skeden Planeringsområdets mest betydande markägare, Varuboden-Osla (Andelslaget Varuboden t.o.m. den 30 juni 2011), har 2009 lämnat in en ansökan om ändring av detaljplanen genom sina egna fastighetsaktiebolag (Kiinteistö Oy Kirkkonummen Prisma och Kiinteistö Oy Kirkkonummen Leija). Som grund var att utveckla områdets affärs- och urbana bild. Kiinteistö Oy Kirkkonummen Leija gjorde ett förslag som skulle möjliggöra att den kommande affärsbyggnadens s.k. tornhusbyggnadsrätt skulle maximeras. Avtal om inledande av detaljplanläggning av Munkängen godkändes av kommunstyrelsen ( 231). Programmet för deltagande- och bedömning för Munkängens detaljplan, i enlighet med markanvändnings- och bygglagen 63, godkändes i samhällstekniska nämnden Det centrala innehållet i planeringen var att förbättra gång- och cykeltrafikförbindelserna och stadsbilden, eftersom Prisma är ett första intryck av kommuncentrumets affärsområde vid ankomst från Helsingfors och Obbnäsvägen. Som utgångspunkt i detaljplaneändringen var att Estlink-kabeln och Jolkbyån skulle förbli orörda. Under planeringen gjordes trafikkalkyl och utredning över hur fungerande gatunätet är, dagvattenutredning och plan över dagvattenhantering och en bedömning över miljökonsekvenserna av alternativ för att bygga en lättrafikled under eller över tågbanan. Tillsammans med Trafikverket undersökte man hur lättrafikleden mellan Kyrkslätt centrum och Tolls kunde placeras norr om järnvägsområdet. Alternativen för lättrafik och bedömning av lättrafikens miljökonsekvenser behandlades i samhällstekniska nämnden ( 40). Nämnden beslöt att planändringen förbereds enligt det alternativ som inkluderar en lättrafikled som går under järnvägsområdet på Kyrkdalens och hypermarketens område. Under utarbetningen av detaljplaneförslaget, konstaterade man ändå att förbindelsen under järnvägen är mycket utmanande både till kostnaderna och tekniskt sätt samt nästan omöjlig att förverkliga bl.a. på grund av Estlink-kabeln. På grund av detta beslöt kommunen sig för att utarbeta en plan där arrangemangen angående lättrafiken på båda sidor om järnvägen kopplas till järnvägsbron som skall förnyas. År 2013 lät Kyrkslätt kommun Sito Oy göra en generalplan över gatunätet över Klosterbackens område. Denna blev färdig I planen framlades bl.a. gatornas dimensionering, hållplatserna för kollektivtrafiken, lättrafikförbindelserna, gatuanslutningarna och fungerande körförbindelser till Teboils tomt. Kyrkslättsvägens bro planerades så att där förenas hissar och trappor som betjänar både fotgängares och cyklisters förbindelsebehov. Detta möjliggör trafikförbindelserna på det trafikmässigt sett utmanande området på båda sidor om järnvägsområdet. De arrangemang som beskrivits ovan, ersätter lättrafikleden under järnvägsområdet, vilken blev för dyr och vilken man avstod från helt. I planen är det möjligt att märka ut en parkeringsinrättning under brotaket söder om järnvägen. Inrättningen i fråga kan anvisas till användning för Munkkullaparkens giltiga generalplan. I planlösningen beaktades behovet av tilläggsspår på Strandbanan i enlighet med utredningen som gjorts 2009 (Trafik- och bantekniska rapport om utvecklingen av 5

6 pendeltågstrafiken Esbo-Kyrkslätt, Banförvaltningscentralen och Sito Oy 2009). På grund av att förverkligandet av stadsbanan kräver två nya tilläggsspår måste Munkkullavägen flyttas mer mot söder. Ur utredningen över hur fungerande gatunätet är, framgick också att en rondell behövs senast år 2018 i korsningen av Munkkullavägen och Padissvängen (Munkängen, Trafikkalkyl och utredningar av trafikens funktionalitet, Sito Oy 2012). På grund av förflyttningen av Munkkullavägen och utrymmesreserveringen för rondellen måste markanvändningen i kvarteren 207 och 215 bedömas på nytt, vilket också ses i planlösningen. Kyrkslätt kommun och Trafikverket kom också överens om att den gata/väg (pp), som reserverats för gång- och cykeltrafik på Kyrkdalens sida, kan placeras mellan rekreationsområdet och banan genom att ta lite utrymme från den sida där järnvägsområdet ligger. Markanvändningen och dess lättrafikförbindelser i området norr om järnvägen avgörs i Festbergets detaljplan. Området i detaljplaneändringen förminskades på Kyrkdalens sida på grund av att alternativet för att bygga en lättrafikled under tågbanan inte förverkligades. Området i detaljplaneändringen avgränsades till gränsen till järnvägsområdet, enligt överenskommelsen med Trafikverket. Detta underlättar utvecklandet av lättrafikförbindelserna till Kyrkslätt centrum, i riktning till Hindersby och Tolls i kommande detaljplaner. I kvarter 215, på den östra delen av Jolkbyån i riktning mot Tolls märktes ut ett ungefärligt område reserverat för gång- och cykeltrafik med namnet Munkängsstigen. Den samhällstekniska nämnden ( 45) / kommunstyrelsen ( 268) beslöt att ställa ändringsförslagen på Munkängens detaljplaner till påseende och be om nödvändiga utlåtanden. I beslutet förutsattes att man inte med dagvattnets hanteringsbestämmelser i detaljplanen fick äventyra de nuvarande byggnadernas fukttekniska funktionalitet eller ställa orimliga krav på dagvattenhanteringen. Innan detaljplaneändringen godkändes, skulle det finnas ett godkänt och undertecknat markanvändningsavtal mellan kommunen och den som framfört planläggningsförslaget. Av de 26 utlåtanden som man bad om fick man 15 och på basis av dessa granskades platsen för Munkängsvägens vändplats och i plankartan tillades namnet på gång- och cykelvägen. Under tiden för påseende lämnades inga anmärkningar. De hanteringsbestämmelser för dagvatten som framställs i kommunstyrelsens beslut, förutsätter inga speciallösningar och därmed orsakar det inte åt Kiinteistö Oy Kirkkonummen Prisma (Varuboden-Osla) mer orimliga krav på genomförande än normalt. Bredvid Jolkbyån har märkts ut riktgivande del av det område som reserveras för områdets dagvattensystem (hule). Efter samhällstekniska nämndens ( 77) / kommunstyrelsens ( 6) möte utreddes trafikens funktionalitet och parkeringsplatsernas placering på servicestationens (Teboils) gård i kvarteret 207, så att de nuvarande bilplatserna kan bevaras. Som resultat av utredningen förflyttades den norra gränsen av servicestationens tomt 0,5 m norrut. Förutom den reklamstolpe som placeras på kvartersområdet, tilläts en annan reklamstolpe på gatuområdet och planteringsbestämmelsen slopades. Till detaljplaneområdet anslöts en liten del av landsvägsområdet (LT) i den gällande detaljplanen. Den plantekniska kontrollen påverkar inte den nuvarande planskilda anslutningen på Västerleden. 6

7 Varuboden-Oslas konsulter var arkitektbyrån Arkkitehtitoimisto Innovarch Oy (markanvändning och byggnadsplanering), Sito Oy (trafik, dagvatten) och Optiplan Oy (planläggning). 2.2 Ändring av detaljplanen Munkängens detaljplaneändring följer de riksomfattande målen för områdesanvändningen, landskapsplanen och generalplanen. Den nuvarande hypermarketen inom detaljhandeln (varuhuset Prisma) ligger i centrum av Kyrkslätt kommun, i direkt närhet till Kyrkslätt resecentrum och längs Västerleden (Stamväg 51). Ändringen av detaljplanen möjliggör uppförandet av nya affärsutrymmen, en distributionsstation för bränsle och en biltvätt i samband med den hypermarket som finns. I och med nybygget uppstår vid infarten till Kyrkslätt ett landmärke som skapar en uppfattning om att anlända till centrum. Servicestationen (Teboil) som är belägen vid Kyrkslättsvägen förblir på sin nuvarande plats. Med hjälp av trafikreglering binds området allt mera till en del av stadsstrukturen i Kyrkslätt centrum samt till en del av affärscentrumet. Den sammanlagda ytan i kvartersområdena i detaljplaneändringen för Munkängen är närmare v-m2, varav affärsbyggnadens andel är ca k-m2 och bensinstationens andel är nästan 1000 v-m2. Jämfört med den giltiga detaljplanen förändras inte den sammanlagda byggnadsrätten. På plankartan har hypermarketkvarteret 215 samt skyddsgrönområdet (EV) och den obebyggda östra delen av Munkkullavägen i den nuvarande detaljplanen märkts ut som kvartersområde för affärsbyggnader (KM). På detta område får placeras en stor enhet inom detaljhandeln. Det största tillåtna våningsantalet är tre. Byggnadsarealen för utvidgningsbygget av affärsbyggnaden är utmärkt öster om den nuvarande huvudingången på kvartersområdet öster om Västerleden (Stamväg 51). För affärsutrymmena byggs sammanlagt ungefär tusen parkeringsplatser, som placeras på marknivå på båda sidor om Jolkbyån, på storenhetens tak och på nybygget i två våningar. Parkeringsområdet struktureras genom planteringar. Kvaliteten på byggnadsarkitekturen och gårdsplanernas utförande tryggas med planbestämmelser och byggnadsanvisningar. I kvarteret 215 öster om Jolkbyån bredvid järnvägsbanan har märkts ut ett ungefärligt område som reserverats för cykel- och gångtrafik till Tolls. Kvarteret 207 är omändrat från affärs- och kontorsbyggnaders kvartersområde till servicestationens kvartersområde (LH). Platsens lämplighet för byggande av kontor var inte fungerande. Kontorsbyggandet enligt den gällande detaljplanen har därför slopats. Kontorets byggnadsrätt (2 400 v-m2) har förflyttats i förbindelse till hypermarketen (varuhuset Prisma). Servicestationens tomt blir aningen mindre på Padissvängens och Munkkullavägens sida, men utvidgas i samma mån mot Kyrkslättsvägen. Körförbindelserna till tomten uppfyller användarens krav. Järnvägsområdet (LR) utvidgas till det område där Munkkulla för tillfället finns. Detta möjliggör byggandet av stadsbanan. Enligt det som nämnts i punkt 2.1, har den norra delen av järnvägsområdet förminskats aningen. På så sätt ryms förbindelsen för lättrafik till Tolls, norr om järnvägsspåret, i kommande detaljplaner. En planskild korsning (e) är utmärkt på järnvägsområdet, vid Kyrkslättsvägens järnvägsbro. Det är möjligt att förverkliga järnvägsbron enligt den utarbetade planen (Kyrkslättsvägens generalplan, Sito Oy 2014) så att bron vid Teboils tomt sträcker sig till den södra sidan om Munkkullavägen. Då kan en parkeringsinrättning under bron byggas på parkeringsplatsens område (ma-p) i detaljplanen. Under bron ryms cirka hundra parkeringsplatser på marknivå. Om parkeringsplatserna under bron placeras i två 7

8 våningar, stiger antalet till bilplatser. Under bron får placeras bilplatser för de närliggande kvarteren. Enligt principen för Kyrkdalens detaljplan, ändras de södra delarna av Kyrkslättsvägen till gatuområde från att ha varit trafikområde i Munkängens detaljplan. Munkkullavägen har blivit förflyttad till ett nytt ställe på grund av reserveringen för järnvägsspåret. Munkkullavägens och Padissvängens korsning gör det möjligt att bygga en rondell som behövs. Munkkullavägens vändplats finns på området öster om Jolkbyån. Då det planerade området förverkligas på området för Munkängens detaljplan uppstår ungefär nya arbetsplatser alltså i slutställningen sammanlagt ungefär arbetsplatser. Det planerade området är ca 11,3 hektar. 2.3 Förverkligandet av detaljplaneändringen Varuboden-Osla börjar bygga sin bensinstation och biltvätten på Prismas tomt som ägs av Kiinteistö Oy Kirkkonummi, då detaljplaneändringen träder i kraft. Affärsutrymmena, som möjliggörs med detaljplanen, byggs genom att följa det enhetliga byggsättet och de byggs stegvis som förlängning till bensinstationen och biltvätten. Innan de andra affärsutrymmena tas i bruk, frånsett bensinstationen och biltvätten, skall förbättringsåtgärder i gatuverket göras angående trafikarrangemangen. Det betyder bl.a. att en rondell byggs i korsningen till Munkkullavägen och Padissvängen samt det att Munkkullavägen förlängs till hypermarketens parkeringsområde på området mellan Strandbanan och Västerleden (Stamväg 51). De andra projekten i området i planändringen och hur de genomförs, berör reserveringarna för järnvägs- och gatuområdena. Tidtabellen för trafikregleringen beror på beslut som Trafikverket och Kyrkslätt kommun gör. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning över förhållandena på planområdet Överblick över området Planeringsområdet ligger söder om det affärsområde i Kyrkslätt som utvecklas. Kyrkslätt bygger ett trivsamt centrumområde med dragningskraft, som erbjuder mångsidig service, livlig verksamhet och upplevelser. Kollektivtrafikförbindelserna är bra och de utvecklas Den naturliga miljön Landskapsstrukturen, landskapsbilden I landskapsstrukturen kan urskiljas Jolkbyådal, som till en del är åker, till en del bebyggt centrumområde och Kyrkdalens parkområde. I öster avgränsas ådalen av de höga bergen i Hindersby. I väster byggs ett höghusområde vid kanten av parken. Därmed minskar Kyrkslättsvägens dominans i landskapet. De långa utsikterna från Kyrkdalsparken brister i strandbanan. 8

9 I trafikutsikten ses den nuvarande hypermarketen (varuhuset Prisma) som ett slags landmärke för Kyrkslätt. Hypermarketen och servicestationen Teboil ligger på grund av järnvägsbron lägre än Kyrkslättsvägen, som är huvudleden i kommuncentret och därför utskiljs en bred vy över planeringsområdet från bilfönstret. Varuhuset urskiljs i landskapet från Västerleden (Stamväg 51) och från tågfönstret och byggnaden har en stor inverkan på sin omgivning. Bild 2. Ortoflygfoto över det planerade område Naturförhållanden Munkängens planeringsområde ligger i Jolkbyådalen, som omringas av höga bergsbackar. Den högsta bergstoppen är Dagerberget, som ligger direkt norr om det planerade området. Jordmånen på planeringsområdet är gammalt havsbotten. Jordmånen är genomgående lera och dess vattenabsorberingsförmåga är svag. På planeringsområdet har åplatsen förflyttats två gånger tidigare. På området har inga fridlysta växter påträffats. De östra delarna av planeringsområdet är ängar. Trädbeståndet är litet, det växer lite björkar, aspar och pilar längs banan. I samband med den senaste förflyttningen av Jolkbyån har några gamla bottenundersökningar använts. Förutom dessa gjordes nya kompletterande undersökningar. Undersökningarna har inkluderat tyngdkraftsmätningar, ring- och hammarborrningar samt provtagningar. I dalen varierar lerskiktets tjocklek mellan 11 och 15 meter. Den översta delen lerskiktet består av ett 1,5 cm tjockt skikt av torrbark. Lerans vattenhalt varierar mellan w = %. Under lerskiktet finns ett lager av silt/sand. Alven fryser till. I Kyrkslätts översvämningsutredning har översvämningshöjder i Jolkbyån med återkomsttiderna 20, 100 och 1000 år granskats. I utredningen har översvämningshöj- 9

10 derna fastställts med en strömningsmodell. De lägsta bygghöjderna i Jolkbyåns fåra är beräknade enligt miljöförvaltningens rekommendationer. Den lägsta bygghöjden beräknas genom att tillägga en höjd m enligt omdöme till översvämningshöjden med återkomsttiden 50 år. Till de högsta översvämningshöjderna (HW 1/50) i Jolkbyån med återkomsttiden 50 år, har en tilläggshöjd (+ 1 m) enligt omdöme tillsatts. I beräkningarna har inte isdammarnas inverkningar på vattennivån beaktats Den bebyggda miljön Samhällsstrukturen Planeringsområdet ligger i den södra kanten av Kyrkslätt affärscentrum där det finns detaljhandelns storenheter och dit åker man främst med bil. Det planerade byggandet där är påbyggnad av de södra delarna av centrum och förbättrande av förbindelserna för lättrafiken. Tätortsstruktur och -bild Trafiklederna skiljer planeringsområdet från den andra tätortsbebyggelsen. Planeringsområdet är en viktig infart till Kyrkslätt och utgör ett första intryck av kommuncentrumet. Resecentret/parkeringshuset, köpcentret Kirsikka, de boningshus i fem våningar som byggs bredvid Kirsikka och varuhuset Prisma med sina parkeringsplatser är ett storskaligt område vid Kyrkslättsvägen. Helheten är en kontrast till det känsliga Kyrkdalens ålandskap. Som motsats till höghusen är de höga bergen i Hindersby. Hypermarketen (varuhuset Prisma) är byggd till en bilmarket, som vänder ryggen mot Västerleden (Stamväg 51) och Kyrkslättsvägen. Ingången öppnar sig mot parkeringsområdet, som är huvudutsikten från Strandbanan sett. Bild 3. Körförbindelse från Padissvängen till Prismas tak. Bild 4. Utsikt över Jolkbyån mot Prisma. Befolkningsstrukturen och -utvecklingen Kyrkslätt växer kraftigt. I början av år 2014 fanns det ca invånare och år 2030 beräknas invånarantalet vara Kommunen förbereder sig också på en större tillväxt än den som beskrivs ovan. Till kommuncentrumets närområde kommer sammanlagt nya invånare. Kyrkslätts befolkning består främst av barnfamiljer. I åldersfördelningen är andelen under 20-åringar och andelen åringar stora. Också mängden av de stora åldersgrupperna som går i pension är påtagliga och den kommer att öka under kommande årtionden. På planeringsområdet finns ingen bosättning. 10

11 Tjänster, arbetsplatser och näringsverksamhet Kyrkslätt centrum erbjuder mångsidiga offentliga tjänster. Visionen är ett förnyat kommuncentrum som betjänar ca invånare och som samtidigt också är kommersiellt mångsidigt och tillfredsställer invånarnas grundbehov av tjänster och butiker. Huvuddelen av arbetsplatserna i Kyrkslätt finns vid området vid Västerleden (Stamväg 51), i centrum-, Jorv- och Masala-området. På det planerade området finns den andra av de största detaljvaruaffärerna i kommunen, Prismas hypermarket och Teboils bensinstation. Dess par är köpcentret Kirsikka norr om tågbanan och där finns affärsområdets andra hypermarket (Citymarket). Enligt rapporten om expansionsprojektets handelseffekter, som Entrecon gjort år 2001, har Prisma för sin del hindrat köpkraften i kommunen från att förflytta till de stora affärerna och köpcentren i huvudstadsregionen. I Prisma och tillhörande affärer arbetar sammanlagt 100 anställda. Teboils servicestation sysselsätter ett tiotal personer. Rekreation De mest betydande rekreationsområdena i närheten till det planerade området är Kyrkdalsparken och Kyrkslätt idrottspark. Med tanke på människornas trivsel och rekreation är det också viktigt att kommuncentret förnyas. Trafik Fordonstrafik Till planeringsområdet kommer man i huvudsak med bil. Till hypermarketen (varuhuset Prisma) trafikerar man från Kyrkslättsvägen via Munkkullavägen samt Padissvängen och Klosterbrinken. Problem med trafiksmidigheten uppstår numera tidvis på rampen på Västerleden (Stamväg 51) från Helsingforshållet och i plankorsningen av Kyrkslättsvägen. Nylands NMT-central har utarbetat en vägplan för år 2011 för att förbättra den planskilda anslutningen till Kyrkslätt. I planen förbättras den planskilda korsningen med trafikljus. På grund av de parallella anslutningarna till Kyrkslättsvägen är fordonstrafiken via Munkkullavägen samt Padissvängen och Klosterbrinken till kvarteret där hypermarketen finns och tillbaka rätt så krånglig. Inga förändringar är att vänta angående de parallella anslutningarna på Kyrkslättsvägen, eftersom Kyrkslättsvägen i fortsättningen kommer att ändras till en gata med 2+2-filer. Över tågbanan från planeringsområdet kommer man för tillfället till det traditionella affärscentret och köpcentret Kirsikka endast via Kyrkslättsvägen. I delgeneralplanen för kommuncentrets 1 skede har en gatuförbindelse som kommer att gå under järnvägen märkts ut väster om den nuvarande järnvägsbron samt en s.k. ringförbindelse till affärsområdet och denna kommer troligen att byggas före järnvägsbron förnyas. Bron som går över tågbanan förnyas senast då tilläggsspåren för strandbanan förverkligas. För närvarande är Kyrkslättsvägens kapacitet nästan till fullt i användning. Kyrkslättsvägens förmedlingsförmåga skall under kommande år förbättras på sträckan mellan Västerleden (Stamväg 51) och Hagavägen. Ifall trafikmängden ökar enligt prognoserna, skall hela förbindelsesträckan förbättras till en väg med 2+2-filer senast I samband med detta byggs gång- och cykelbanor på båda sidor om Kyrkslättsvägen. (Kyrkslättsvägens generalplan 2014, Sito Oy). Enligt vägnätsplanen från år 2002 och de preciserade trafikberäkningarna år 2006 är trafikmängden på Munkkullavägen ca fordon/dygn. År 2012 var den ge- 11

12 nomsnittliga trafikmängden vid Kyrkslättsvägen fordon/dygn. Den genomsnittliga trafikmängden som förutspås för år 2030 är fordon/dygn. (Kyrkslättsvägens generalplan 2014, Sito Oy). Trafikmängdernas ökning på Munkkullavägen inkluderar förutom att hypotesen om Munkängens markanvändning förverkligas (Hypermarket/Prismas utbyggnad ca fordon/dygn eller 290 fordon/topptimme) även att östra gångförbindelsen under Kyrkslätt station förverkligas samt ökning av annan allmän trafik för gatunätets del ungefär 1 % årligen. Bild 5. Trafikens funktionsgranskning, kölängderna under kvällens rusningstimme Bild 6. Trafikens funktionsgranskning, fördröjning enligt fordon (servicenivå) under kvällens rusningstimme

13 I Munkängens planarbete har beaktats trafikökningen och trafikens funktionalitet som beror på ändringen i markanvändningen. Dessa har beaktats i såväl Kyrkslätts generalplan (2014) som i planeringen av Kyrkslätts planskilda anslutning (under arbete 2014). Sito Oy har ansvarat för trafikmängdsprognoserna samt funktionalitetsundersökningarna i alla dessa planer. De trafikmässiga funktionsanalyserna har gjorts med hjälp av simuleringsprogrammet (Synchro/SimTraffic) (bilderna 1-2). På basis av funktionsgranskningarna har framförts de åtgärder som behövs för att trafikens funktionalitet i en prognossituation, då den planerade markanvändningen förverkligas, är minst tillfredsställande. I prognossituationens funktionsgranskningar och trafikens simuleringar förutsattes att Kyrkslättsvägen är en förbättrad gata med 2+2-filer. I trafikutredningen över Kyrkslätts planskilda anslutning (2014/Sito) har däremot antagits att ökningen av Munkängens markanvändning ingår i den tillväxtkoefficient (2 % i året) som används i utredningen och de trafikmässiga lösningarna har förutsatts sammanfallande för den planskilda anslutningens del. Munkkullavägen fungerar numera som en gata som förenar affärs- och industriområdena söder om tågbanan. Östra sidan av gatan tillsammans med Padissvängen är en del av Kyrkslättsvägens plankorsning med körförbindelse till den nuvarande hypermarketen (varuhuset Prisma). Trafikmängden på Munkkullavägen stiger i och med den nya markanvändningen på det södra området om strandbanan. Fastän den nuvarande trafikmängden fördubblas eller tredubblas till år 2030 kommer Munkkullavägens trafikkapacitet med sina filer att räcka. I den östra delen fås tilläggskapacitet från den nya rondellen vid Munkkullavägen och Padissvängen. En rondell måste även byggas i korsningen av Munkkullavägen och Klosterbrinken. Kollektivtrafik Järnvägsstationen och resecentret, där tåg- och busstationen samt en taxistolpe finns, är på gångavstånd. Från Kyrkslättcentrum avgår dagligen ca 90 pendeltågturer och ca 95 bussturer. En stor del av Åbos fjärrtågstrafik stannar också i resecentret. På planeringsområdet finns den närmaste busshållplatsen på Munkkullavägen. Enligt den trafik- och bantekniska rapport om utvecklingen av pendeltågstrafiken Esbo-Kyrkslätt (Banförvaltningscentralen och Sito Oy) förutsätter utvecklingen av pendeltågstrafiken att två nya tågbanor byggs söder om den nuvarande tågbanan. Gång- och cykeltrafiknätet Enligt utvecklingsplanen för Kyrkslätts gång- och cykeltrafiknät och naturstigar byggs gång- och cykeltrafiknätet i Kyrkslätt i huvudsak upp på trafiklederna för fordon. Till bostadsområdena som omger kommuncentret leder radiala gång- och cykeltrafikförbindelser. Det finns inte tillräckligt av dem och de förenar sig inte heller så de skulle bygga ett nätverk mellan de olika bostadsområdena. Att uträtta ärenden på planeringsområdet gående eller med cykel är krångligt, eftersom det är komplicerat och bristfälligt att ansluta sig till nätverket för lättrafik. Från hypermarketen (varuhuset Prisma) till den norra sidan av strandbanan, som kraftigt utvecklas, finns för tillfället inga förbindelser för lättrafik, vilket leder till att tågbanan korsas farligt. Gång- och cykelbana finns endast på den västra sidan av Kyrkslättsvägen, vilket å sin sida igen leder till farliga korsningar över körbanan vid hypermarketen. Endast en gångförbindelse via stationens gångtunnel är tillgänglig 13

14 för dem som anländer resecentret till Munkkullavägen. Cykelbanan går under Kyrkslättsvägen till Munkkullavägen och därifrån vidare till hypermarketen. Markanvändning Enligt utredningen 2009 om behovet av tilläggsspår till Strandbanan, måste två nya spår till stadsbanan dimensioneras på järnvägsområdet. Den undergångstunnel från Kyrkdalen till hypermarketen (varuhuset Prisma) som den giltiga detaljplanen tillåter, har inte genomförts. Söder om tågbanan slutar Munkkullavägen vid hypermarketen. År 2002 antogs att en parallell väg söder om Strandbanan förverkligas i riktning mot Tolls. I samband med planeringen av motorvägen för Stamväg 51 har man avstått från denna förbindelse. Munkkullavägen förenar sig både via Padissvängen och Klosterbrinken till Kyrkslättsvägen. Arkitektbyrån Innovarch Oy har planerat Varuboden Prisma-hypermarketen och första skedet av denna byggdes år På samma tomt bredvid marketen fanns också Teboils servicestation, men servicestationsverksamheten förflyttades till kvarteret 207 i början på 2000-talet på grund av hypermarketens utvidgninsplaner. Byggnaden har två våningar och den totala arean är v - m2. Affärsutrymmena har sammanlagt 789 parkeringsplatser, varav ungefär hälften alltså 325 bilplatser finns på hypermarketens (varuhuset Prisma) tak. Två körramper leder till taket. Servicen sker från den gränsande tomten vid Västerleden (Stamväg 51). Parkeringsområdet avgränsas av Jolkbyån och öster om Jolkbyån finns ängar. Den nuvarande servicestationen Teboil togs i bruk år Enligt den gällande detaljplanen kan man på tomten invid Kyrkslättsvägen bygga en kontorsbyggnad med fyra våningar. Det är ändå svårt att genomföra det före Kyrkslättsvägens bro har förnyats. Tekniskt underhåll Området är beläget i det samhällstekniska nätverket. Vattenledningen till Kantviks område, avloppet och elöverföringsanslutningen Estlink går genom området. Estlink-kabelns möjliga förflyttande innebär märkbara kostnader. I de västra delarna av det planerade området finns byggt ca 500 meter dagvattenavlopp. Dagvattenrören töms i Jolkbyån. De dagvattenrör (315 M) som finns, är byggda år På parkeringsområdet i kvarteret 215 finns ingen byggd torkning, utan dagvattnet rinner som ytavrinning till bäcken. Miljöstörningsfaktorer Planeringsområdet hör till bullerområdet för Västerleden (Stamväg 51), Kyrkslättsvägen, Munkkullavägen samt tågtrafiken. Enligt utredningen om bullernivån för Hindersby delgeneralplan är planeringsområdet år 2030 ett område med en bullernivå på 60 db. På planeringsområdet är den högsta bullernivån 60 db närmast tågbanan och vid Stamväg 51 är bullernivån 40 db. På parkeringsområdet i kvarteret 215 är bullernivån db på grund av tågtrafiken. Enligt vibrationsutredningen över tågtrafiken (Järnvägstrafikens vibrationsutredning, Kyrkslätt centrum, Kyrkdalens generalplansområde samt områdena i Hindersby och Tolls, Kyrkslätt kommun, Kyrkslätt kyrkliga samfällighet, Sito Oy ) överskrids inte på vibrationsklass C på de avmätta punkterna på Kyrkdalens planeringsområde. Ett avstånd på minst 30 m från det yttersta spåret rekommenderas för de 14

15 nya byggnaderna. På affärsbyggnaderna tillämpas inte de värden som getts angående vibration, så det är godkänt att bygga på 30 meters avstånd från banan. Den sociala omgivningen Kyrkslätts centrum är ett mångsidigt område med tjänster, handel och boende, som vidareutvecklas för att bli ett trivsamt och högklassigt affärscentrum. Det satsas också på kvaliteten på de offentliga uteområdena och de gemensamma platserna. Planeringsområdet som en del av kommuncentret är en bra utgångspunkt för att utveckla en socialt mångsidig verksamhetsomgivning. Se även uppgifterna i punkt om befolkningsstrukturen och utvecklingen i Kyrkslätt Jordinnehav 3.2 Planeringsläget De största markägarna på området är Kiinteistö Oy Kyrkslätts Prisma (Osuuskauppa Varuboden Osla Handelslag), Kiinteistöyhtiö Kirkkonummen Tornikiinteistö Oy (Kiinteistö Oy Kirkkonummen Leija och Kiinteistö Oy Kirkkonummen Tähti), finska staten, Trafikverkets järnvägsavdelning och Kyrkslätt kommun. Dessutom förvaltas de sydligaste delarna av Kyrkslättsvägen av Nylands NTM-central (närings-, trafikoch miljöcentralen). Övriga delar av Kyrkslättsvägen inom planeringsområdet ägs av kommunen, likaså de detaljplanerade gatuområdena Planer, beslut och utredningar som berör planområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen Specifika mål i de riksomfattande målen för områdesanvändningen och den byggda kulturmiljön som stadsrådet beslutit om år 2000, är bl.a. det att bostads- och arbetsplatsområden eller områden för tjänstefunktioner inte placeras skilt från samhällsstrukturen. Det måste reserveras tillräckligt med rum för gång- och cykelvägsnätverk och deras kontinuitet måste främjas. Enligt de granskade målen för områdesanvändningen (trätt i kraft 2009) utvecklas Helsingforsregionen, landskapscentren och det nätverk som landsbygdens centrum bildar, som en grund för en fungerande områdesstruktur. I södra Finland grundar områdesstrukturen främst på järnvägsförbindelserna mellan Helsingforsregionen och andra stadscentrum. Planen stöder dessa mål. Landskapsplanen Landskapsplanen för Nyland (fastställd av miljöministeriet år 2006) är i kraft på området. I landskapsplanen har planeringsområdet reserverats för centrum- och tätortsfunktioner. I landskapsplanen har den kulturhistoriskt viktiga Gamla Kustvägen, som är en del av den historiska Kungsvägen, märkts ut med en separat beteckning. Vid planeringen av detaljplanen skall också, behovet av grönkorridorer i landskapet och den underjordiska kraftledningen beaktas. Söder om planeringsområdet finns nationellt viktiga trafikförbindelser, Västerleden (Stamväg 51) och på planeringsområdet kustbanan mellan Helsingfors och Åbo. Planen följer landskapsplanen. Etapplandskapsplan 2 för Nyland godkändes av landskapsfullmäktige våren För tillfället är planen i miljöministeriet för att fastställas. Beteckningarna i etapplandskapslagen gäller inte för planeringsområdet. 15

16 Bild 7. Utdrag ur en kombination av landskapsplanerna för Nyland, som gäller för Kyrkslätts centrumområde. En röd fyrkant på kartan betecknar ett område för centrumfunktioner. Fyrkanterna har placerats i Kommuncentrum och i Masaby. Generalplanen för Kyrkslätt 2020 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 vann laga kraft I generalplanen har planeringsområdet anvisats som område för centrumfunktioner (C), jordbruksområde (MT) och område för närrekreation (VL). Västerledens motorväg (Stamväg 51) och Strandbanan har märkts ut på generalplanen. Detaljplanen för Munkängen följer generalplanen. I områdets planering följs delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1. Delgenralplanen för kommuncentrum, etapp 1 Utgångspunkten för planeringen av markanvändningen vid detaljplaneringen är delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1 (vann laga kraft 2010). I delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, ligger ett område för centrumfunktioner (C), järnvägsområde (LR) och skyddsgrönområde (EV). Huvudrekreationsleden och elöverföringsanslutningen (Estlink) leder från Kyrkdalen mot Hjortlandet. Under järnvägen har man anvisat en gångtunnelanslutning från området kring hypermarketen (varuhuset Prisma) till Kyrkdalen och Hindersby i norr. Förutom järnvägsområdet har de centrala huvudtrafiklederna i tätorten märkts ut på delgeneralplanen. Hinderbsy delgeneralplan är belägen direkt norr om det planerade området och dit hör bl.a. järnvägsområdet. 16

17 Bild 8. Utdrag ur delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, ur vilken framgår bl.a. den västra körförbindelsen som går under järnvägen. Undergångsstället underlättar trafikstockningarna på Kyrkslättsvägen då det förverkligas, men på 2020-talet måste den nuvarande järnvägsbron ersättas med en bro med fyra körfiler. Detaljplaner Detaljplanen för Munkängen omfattar järnvägsområdet från Kyrkdalens detaljplan (lagakraftvunnen sedan 2007) norr om det planerade området och den södra delen av detaljplanen för Munkkulla, östra delen (lagakraftvunnen sedan 2003). Väster om det planerade området gäller detaljplanen för Kyrkslätt stationsområde, etapp 3 (lagakraftvunnen sedan 2010) och denna gör det möjligt att bl.a. bygga en ny storenhet inom handeln vid Klockarbrinken. I östra delen av detaljplanen för Munkkulla är det nuvarande servicestationskvarteret (Teboil) märkt som kvartersområde för affärs- eller kontorsbyggnader (K). Vid Kyrkslättsvägen får byggas en bensinstation i två (II) våningar med en area på 900 v-m2 samt en kontorsbyggnad som har högst fyra (IV) våningar och en area på v-m2. Till tomten finns tomtanslutningar från Munkkullavägen och Padissvängen. Vid Kyrkslättsvägen har anvisats den del av kvartersområdet som är reserverad för gångtrafiken. Hypermarketens tomt (varuhuset Prisma) är märkt som kvartersområde för affärsbyggnader, där en storenhet inom detaljhandel får uppföras (KM). Det största tilllåtna antalet våningar är tre vid Kyrkslättsvägen, men denna del har inte verkställts. Affärsbyggnaden är i huvudsak i två våningar. Tomten har v-m2 byggnadsrätt. Från Padissvängen finns en parallell anslutning till byggnadsområdet. Annars kommer man till området från Munkkullavägen. Vattenledningen till Kantvik har märkts ut. Även platsen för Jolkbyån med dess planteringsområden placerar sig öster om KM-området och där börjar skyddsgrönområdet (EV). På EV-området har en ungefärlig friluftsled märkts ut. 17

18 Bild 9. Kyrkdalens generalplan, där bl.a. en lättrafikled under järnvägen ar märkts ut. I Kyrkdalens generalplan har till Järnvägsområdet (LR) och Munkkullavägens gatuområde under tågbanan och gatan anvisats en gångtunnelanslutning, som leder till EV-området i den östra delen av Munkkulla. Kyrkslättsvägen är trafikområde (LYS) i generalplanen över den östra delen av Munkkulla, men i Kyrkdalens generalplan är den gatuområde. I Kyrkdalens detaljplan finns bl.a. det område som reserverats för en gång- och cykelväg under järnvägsområdet (pp). 18

19 Bild 10. Detaljplanen för Munkkulla, östra delen (ändring och utbyggnad). Byggnadsordning Kyrkslätts byggnadsordning godkändes i kommunfullmäktige den och trädde ikraft efter kungörelsen den Baskarta Baskartan för Munkängens generalplan uppfyller kraven i förordningen om planläggningsmätning 1284/99. Byggnadsförbud På området råder inte byggnadsförbud. Andra planer För planeringsområdet gäller bl.a. följande planer: Prisma, Kyrkslätt, Expansionsprojektets handelseffekter (Entrecon Oy 2001) Detaljplaneändring och utvidgning av de östra delarna av Munkkulla, utredning över miljöverkningar (LT-konsultit Oy 2002) Hindersby delgeneralplan. Bullerutredning, prognos 2030 (LT-konsultit Oy 2004) Kyrkslätt kommuncentrums kvalitets- och miljöplan, allmän plan (WSP 2006) Kyrkslätt kommuncentrums kvalitets- och miljöplan, kvalitetshandbok (WSP 2006) Järnvägstrafikens vibrationsutredning, Kyrkslätt centrum, Kyrkdalens general-plansområde samt områdena i Hindersby och Tolls (Sito Oy 2007) Trafik- och banteknisk rapport om utvecklingen av pendeltågstrafiken Esbo- Kyrkslätt (Banförvaltningscentralen och Sito Oy 2009). Generalplan över gatorna och parkeringsområdet på stationsområdet, Kyrkslätt (Sito Oy 2009) Kyrkslätts översvämningsutredning, Jolkbyån (Pöyry Environment Oy 2009) Utvecklingsplan för Kyrkslätts nätverk för lättrafik och naturstigar (Linea Konsultit Oy, kv 2010) 19

20 Referensplan över affärsbyggnaden Leija (Optiplan Oy 2010) Stamväg 51 Kyrkslätt - Stensvik STY (Destia 2010) Trafikutredning över den planskilda anslutningen vid Stamväg 51 och Kyrkslättsvägen (Sito Oy 2013) Generalplan för gatorna i Klosterbrinkens område (Kyrkslätt kommun/sito Oy 2014) Enligt planläggningsprogrammet har man år 2013 påbörjat en förnyelse av den gamla generalplanen som gäller för de västra delarna om Kyrkslättsvägen. Projektet heter Munkkullaparkens detaljplan och dess mål granskades i den uppdaterade deltagar- och utvärderingsplanen år Till detaljplaneändringen sammanhänger bl.a. förnyandet av markanvändningen på den gamla herrgårdsbyggnadens område samt trafikregleringar. 4. PLANERINGSSKEDENA I DETALJPLANEÄNDRINGEN 4.1 Igångsättningen av planeringsarbetet på detaljplanen Planeringsområdets mest betydande markägare, Varuboden-Osla (Andelslaget Varuboden t.o.m. den 30 juni 2011), har år 2009 lämnat in en ansökan om ändring av detaljplanen för sina egna fastighetsbolags del (Kiinteistö Oy Kyrkslätts Prisma och Kiinteistö Oy Kirkkonummen Leija). Som grund låg utvecklingen av områdets affärs- och urbana bild. Med ansökan vill man få till en ändring av detaljplanen, vilken skulle möjliggöra försäljning av bränslen (distributionstak) samt en ändring av naturskyddsområdet på kvarterets östra sida till ett kvartersområde för affärsbyggande (butiks-, kontors- och affärsutrymmen, servicestations- och restaurangmöjlighet). Kiinteistö Oy Kirkkonummen Leija hade gjort ett förslag som skulle möjliggöra att den kommande affärsbyggnadens s.k. tornhusbyggnadsrätt skulle maximeras. Den detaljvaruhandelns storenhet (varuhuset Prisma), som finns på området är delvis separat från nätverket för lättrafik i kommuncentret och hör inte funktionellt eller enligt stadsbilden till centrum på grund av järnvägens hindrande inverkan. Med hjälp av lyckat tilläggsbygge och genom att göra trafiknätet klarare, är det möjligt att förbättra samhällsstrukturen, trafik- och gångförbindelserna samt stadsbilden. Avtal om att starta Munkkulla detaljplanering godkändes av kommunstyrelsen ( 231). 4.2 Delaktighet och växelverkan Delaktiga I generalplanens deltagar- och utvärderingsplan har de delaktiga angetts. Delaktiga är markägarna samt ägarna och användarna av fastigheterna i planeringsområdet och invånarna i närområdet. Deltagar- och utvärderingsplanen har skickats åt de delaktiga. Inträde av anhängighet Om planens framläggning anmäldes med en kungörelse i kommunens annonseringstidningar och på kommunens internet-sidor, samt genom att skicka en deltagar- och utvärderingsplan åt de delaktiga. 20

21 4.2.2 Delaktighet och växelverkan Detaljplanen har uppgjorts i samarbete med Varuboden-Oslas representanter och konsulter samt med experter från Trafikverket, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och Kyrkslätt kommun. Programmet för deltagande- och bedömning för Munkängens detaljplan i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (63 ), behandlades i samhällstekniska nämnden I enlighet med markanvändnings- och bygglagen (63 ) har de delaktiga möjlighet att delta i planens förberedelser, att utvärdera följderna av planlösningen och skriftligt eller muntligt framföra sina åsikter om saken. Invånartillfället hölls Myndighetssamarbete Myndigheter och offentliga sammanslutningar har informerats om att planläggningen inletts genom att skicka programmet för deltagande och bedömning till dem. Dessutom har myndigheter informerats separat om hur planläggningen framskrider. Då planläggningen framskrider bes utlåtanden om förslaget till detaljplanen. 4.3 Målet med detaljplanen Ändringen av detaljplanen för planeringsområdet har en betydande effekt på hela området kring kommuncentrumet: hypermarketen (varuhuset Prisma) och nytt affärsbyggande lockar stora kundflöden till området och därmed blir de trafikmässiga effekterna betydande. Samtidigt fortsätter byggandet av affärsområdet i Kyrkslätts kommuncentrum och befolkningsantalet i de omgivande områdena förutspås öka förhållandevis snabbt. På grund av detta måste speciellt gång- och cykelförbindelserna på planeringsområdet förbättras Mål som uppstått av materialet över utgångspunkterna Målet med ändringen av detaljplanen är att förstärka Kyrkslätts centrum som ett mångsidigt kommersiellt område. Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändning är det speciellt viktigt att förbättra gång- och cykelförbindelserna till området och främja deras kontinuitet. Med detaljplaneförändringen skall möjliggöras att två nya tågspår byggs samt att en gång- och cykelförbindelse byggs över eller under tågbanan. Det primära målet stadsbildmässigt är att förbättra tätortsbilden för det planerade området, eftersom det planerade området är det första landmärket och utgör ett första intryck av Kyrkslätts centrum vid ankomst från Helsingfors och Obbnäsvägen. Även utsikten från tåget är viktig. Mål för Kyrkslätt kommun är bl.a. följande: Utsikten över Västerleden (Stamväg 51) förbättras med enhetligt byggande, på grund av vilket bl.a. bensinstationen och biltvätten integreras i de andra byggnaderna. En bättre tätortsbild och ett byggande av hög kvalitet, försäkras med en närområdes- och byggmetodsanvisning, som bifogas bl.a. till det markanvändningsavtal som utarbetas. Med trafikarrangemang görs ankomsten till det planerade området klarare och säkerheten att röra sig på hypermarketens område förbättras. Säkra 21

22 gång-och cykelförbindelser genomförs från Kyrkdalen till affärsområdet söder om tågbanan. Jolkbyån förblir orörd. I första hand bör också Estlink-kabeln förbli orörd. Dessutom har kommunen som mål att de lättrafikförbindelser som börjar i Kyrkdalen och Hindersby, fortsätter via förbindelsen under/över järnvägen genom det planerade området över bron som byggs över Västerleden (Stamväg 51) till idrottsområdet i Hjortlandet. Det här målet förkastades bl.a. på grund av de krångliga terrängförhållandena söder om Västerleden.. Varuboden-Oslas mål är att utveckla det nuvarande Prisma-varuhusets tjänster: med detaljplaneändringen möjliggörs uppförandet av en bensinstation och en biltvätt samt nya affärsutrymmen. I första skedet av planeringen ville Kiinteistö Oy Kirkkonummen Leija att en s.k. tornhusbyggnadsrätt i kvarter 207 skulle bevaras. Det här målet förkastades senare. Se punkt Alternativa lösningar till detaljplanen och deras verkningar Beskrivning och utslagning av preliminära planer Under planeringsprocessen utreddes planeringsområdets anslutning till den omgivande tätortsstrukturen med alternativa markanvändningsutkast och gång- och cykelförbindelser. I planeringen ingick en plan över det omgivande gatunätet och behovet av tilläggsspår på tågbanan, vilka påverkade markanvändningen på hela planområdet. Planeringsarbetet påbörjades i maj På höstens första planeringsmöte 2011 ( ) fanns fyra olika alternativ till utbygget av den nya storenheten (varuhuset Prisma) för detaljhandel. I två av alternativen placerades affärsbygget öster om storenheten och som en ny byggnad på grönskyddsområdet. Bensinstationen var motsatspar till affärsbyggnaden. I dessa fall utgjorde nybygget ett första intryck av Kyrkslätts centrum då man kör västerut längs Västerleden (Stamväg 51). De olika variationerna i lösningen ansågs fungerande med tanke på tätortsbilden. I ett alternativ framfördes också att storenheten utvidgas österut och på den södra delen av tomten. Bensinstationen var möjligt att integrera till tilläggsbygget. Byggnaderna utgjorde en naturlig tätorts gräns längs Västerleden (Stamväg 51) och parkeringen kunde förflyttas till grönskyddsområdet. Det är enklare att uträtta ärenden i affärerna närmast den nuvarande hypermarketen (varuhuset Prisma) än i en skild affärsbyggnad. Förslaget blev liggande, men det togs upp igen senare på våren På höstens följande planeringsmöte ( ) angående skisskedet, presenterades alla byggnader på planeringsområdet. Då ansågs den nya affärsbyggnadens utseende och funktionalitet vara bra. 22

23 Bild 11. Utbyggnaden och den nya affären avskilt, Innovarch Oy Bild 12. Utbyggnaden bredvid Prisma, Innovarch Oy Bild 13. Illustration, Innovarch Oy Bild 14. Utsikt från Västerleden: Den nya affärsbyggnaden till höger, Innovarch Oy

24 I det möte som hölls med Trafikverket kom man överens om att Sito utreder den utrymmesreservering (vid det ca 4-6 m branta berget) norr om järnvägsspåret, som krävs för lättrafikleden mellan Tolls och Kyrkdalen. Under hösten 2011 utreddes också förbättringen av gång- och cykelförbindelserna till centrum och mot Hindersby. På planeringsmötet i slutet på 2011 ( ) presenterade planerarna tre alternativ (VE 1, VE 2 och VE 3): VE1 och VE2 inkluderade övergångsställen över tågbanan till två ställen. VE1 placerades vid trädgårdsförsäljning vid den nuvarande storenheten och andra ändan av den vid bostadshöghusens parkeringsområde. VE2 placerades öster om Estlink-kabeln. Gångbron måste byggas på samma nivå som den tredje våningen, alltså på ungefär åtta meters höjd och då kan det lätt bli att den ser lösryckt ut och dominerar landskapet för mycket. Alternativet inkluderade ett hissbygge. I VE3 placerades gångleden under tågbanan öster om Jolkbyån. Problemet med detta alternativ var höjdstationerna, där en fri passage kräver en ca 80 m lång ramp. Ån måste då förses med rör på en ca 100 meter lång sträcka och förutom detta bygga ett vattentätt betongtråg. Alternativet var också funktionellt och tekniskt sett krångligt. På planeringsmötet ( ) bestämdes att Optiplan Oy sammanställer en utvärdering över miljöverkningarna av de olika alternativen. Trafikberäkningarna och funktionsutredningen över gatunätet blev klara i december Enligt utredningen borde en rondell i Munkkullavägens och Padissvängens korsning byggas år 2015, senast år På samma möte utreddes också det att lättrafikförbindelsen till Tolls skulle placeras norr om tågbanan med hjälp av genomskärningar. På basis av utredningen bestämde Trafikverket och kommunen att gång- och cykelvägen kan placeras mellan berget och tågbanan genom att göra järnvägsområdet smalare. I lösningen ingår ett skyddsstaket och eventuellt att diket förses med rör. På basis av den gjorda utredningen sammanställdes ett specificerat förslag över det nya järnvägsområdets avgränsning. I början av år 2012 utarbetades utredning över miljöverkningarna på gång- och cykelförbindelserna över och under tågbanan. Sito Oy gav en riktgivande kostnadsprognos på alternativen. Förbindelsen över tågbanan med två torn med trappor och hissar kostade 1,2 milj. euro. Enligt prognosen kostade förbindelsen under tågbanan 1,8 2,0 milj. euro. Saken redogjordes för den samhällstekniska nämnden ( 40). Nämnden beslöt att planeringen fortskrider enligt det alternativ där förbindelsen går under tågbanan. 24