GRANKULLA STAD Stadsfullmäktige MÖTESKALLELSE 6/ Tid: kl. 19:00. Stadsfullmäktiges sessionssal ÄRENDEN

Transkript

1 MÖTESKALLELSE 6/ Tid: kl. 19:00 Plats: s sessionssal ÄRENDEN Nummer Rubrik Sida 1 Konstituering av sammanträdet 2 2 Förnyande och uppdatering av beslut om att bevilja proprieborgen för lån som tas för tillbyggnad av Grankulla Idrottspark (Targa arena) 3 Ordförande Tapani Ala-Reinikka Protokollet läggs fram offentligt Grankulla stads webbplats

2 MÖTESKALLELSE 6/ Konstituering av sammanträdet STF STF - konstaterar att sammanträdet är lagenligt sammankallat samt efter nam nupprop att sammanträdet med hänsyn till antalet när va rande leda möter är beslutfört - väljer två protokolljusterare.

3 MÖTESKALLELSE 6/ Förnyande och uppdatering av beslut om att bevilja proprieborgen för lån som tas för tillbyggnad av Grankulla Idrottspark (Targa arena) 295/ /2017 STF Mer information: stadsjurist Lena Filipsson-Korento, tfn ekonomidirektör Mikael Boström, tfn fornamn.efternamn@grankulla.fi Vid sitt sammanträde beslutade fullmäktige, förutsatt att stats bidrag beviljas för projektet, 1. att bevilja Grankulla Idrottspark Ab stadens proprieborgen enligt föl jande: Låntagare Långivare Lånebelopp Lånetid Amorteringar Räntegrund för lånet Grankulla Idrottspark Ab, på basis av konkurrensutsättning, högst euro som ett eller flera lån, högst 20 år från undertecknandet av borgens för bin del sen, jämnstora amorteringar, amorteringsfri tid högst 1 år från lyftandet av den första lå nera ten, 12 månaders euribor med ränteskydd eller fast ränta eller kombination av dessa. Beslutet om proprieborgen är giltigt högst till , och borgen ska ges före det. 2. att staden som motsäkerhet för borgen ska få en an lägg ning sin teckning i fastighetens arrenderätt och byggnader, som är 1,3 gånger så stor som det lånebelopp för vilket borgen ges, efter inteckningar på 4 mil joner euro tillsammans med Esbo stad. 3. att staden för borgensförbindelsen tar ut en garantiprovision på 0,3 % per år räknat på lånets medelsaldo, 4. att förutsätta att Grankulla Idrottspark Ab håller objektet försäkrat till sitt fulla värde så länge som borgensförbindelsen gäller, 5. att förutsätta att parterna ingår ett delägaravtal för att trygga de rättighe ter som hänför sig till stadens B-aktier, 6. att befullmäktiga stadsdirektören att kontrollera att räntan och marginalen vid tidpunkten då borgensförbindelsen ingås motsvarar det rå dan de marknadsläget samt avtala om sådana smärre ändringar i villko ren för huvudförpliktelsen som kräver samtycke av borgensmannen. Så da na smärre ändringar kan vara t.ex.

4 MÖTESKALLELSE 6/ en ändring av betalningsperioden för lånets amorterings- och rän tera ter utan att den ursprungliga återbetalningstiden ändras, - en ändring av referensräntan, - en ändring av marginalen. 7. att berättiga stadsstyrelsen att besluta om eventuell förlängd tidsfrist som kan behövas för stadens borgen. Länk till fullmäktigebehandlingen: m&id= Länk till föregående behandling i stadsstyrelsen: m&id= Till följd av att projektet inte beviljades statsbidrag våren 2019 har borgen in te getts inom den giltighetstid som fastställdes av fullmäktige. Grankulla Id rotts park Ab har ansökt om att borgensbeslutet ska förnyas, samt att sta den ska bevilja borgen till bolaget även utan statsbidrag under fö rut sättning att bolaget i så fall placerar minst euro i egna medel i pro jektet. Eftersom ärendet inte gäller enbart att bevilja en förlängning på tiden då borgen ska ges, är det fullmäktige som innehar beslutanderätten i ärendet. Här kan tilläggas att hallen har bytt namn från Freedom Fund Arena till Targa arena. Grankulla Idrottspark Ab ansöker om borgen för ett banklån som bolaget tar för att finansiera en tillbyggnad av en byggnad bolaget äger med ca m 2. Enligt ansökan går Grankulla stad i borgen för 50 % av det bank lån på euro som bolaget ansöker om, dvs euro. Den and ra hälften (50 %) av lånet går Esbo stad i borgen för. De totala kost na der na för projektet uppgår till ca euro. Avsikten är att finansiera res ten av investeringen i första hand med statsbidrag och vid behov med egen finansiering, och i andra hand med egen finansiering och ett banklån utan säkerhet. Grankulla Idrottspark Ab:s ekonomiska situation är bra och stabil. Bolaget gav en vinst på euro under räkenskapsperioden Vinsten över för des till bolagets fria egna kapital. Bolaget delar inte ut dividender till ägar na, utan vinsten används för att täcka idrottscentrets utgifter, bland an nat kostnaderna för skötseln av lån. Bolagets kassamedel uppgick till euro Bolaget har gjort upp en omsättningskalkyl för tillbyggnaden och den nya hel he ten under de första åren. Efter att tillbyggnaden blivit klar kommer intäk ter na att överskrida utgifterna med uppskattningsvis euro i året. I kalkylen har man beaktat de totala intäkterna minus idrottscentrets alla drifts kost na der, räntorna på och amorteringarna av lånen samt den skatt som ska betalas. Bolagets resultat förutspås uppgå till eu ro per år under samma period. Bolaget har fram till augusti 2019 amorte rat 1,2 miljoner euro av ett lån på 3,75 miljoner euro som beviljades hösten 2009.

5 MÖTESKALLELSE 6/ Det uppdaterade materialet i anslutning till tillbyggnaden ingår som bakgrunds ma te rial (endast till fullmäktigeledamöterna): - Förslaget om tillbyggnad 5/ Projekt- och finansieringsplan Översikt över återbetalningarna hittills av det nuvarande lånet för hallen ( Rahoitus ) - Bokslutet 2018 Här kan konstateras att Esbo inte ställde något villkor om statsbidrag och att Esbo fullmäktiges beslut om beviljande av borgen ännu är giltigt. Länk till fullmäktigebehandlingen i Esbo: m&id= Här kan ytterligare konstateras att projektet efter att fullmäktige fattade bes lut i saken har framskridit på följande sätt: - Byggnadsnämnden i Esbo har beviljat bygglov för projektet tem&id= , - enligt beslut från stadsstyrelsen har arrendeavtalet upp date rats så att det motsvarar detaljplaneändringen som har gjorts upp för om rå det, - enligt beslut från fullmäktige har parterna ingått ett delägarav tal för att trygga de rättigheter som hänför sig till stadens B-aktier (stadss ty rel sen ). Det nuvarande arrendeavtalet gäller t.o.m , dvs. det går ut innan lå ne ti den upphör för det 20 års lån som ännu inte har tagits. Innan staden be vil jar borgen bör arrendeavtalet justeras så att det gäller under hela låne ti den. I praktiken kommer detta att bli aktuellt i samband med att borgen ges, och med tanke på tidsschemat föreslås därför att stadsstyrelsen befull mäk ti gar stadsdirektören att fatta beslut om den förlängning av ar rendeav ta lets giltighet som behövs. Enligt 129 i kommunallagen får lån, borgen eller annan säkerhet som be vil jats av kommunen inte äventyra kommunens förmåga att svara för sina lagstadgade uppgifter. Kommunen får inte bevilja lån, borgen eller annan säkerhet om de är förenade med en betydande ekonomisk risk. Kommunens intressen ska tillgodoses med tillräckliga motsäkerheter. Enligt 3 mom. i nämnda paragraf får kommunen bevilja ett bolag som bedriver verk sam het i ett konkurrensläge på marknaden borgen eller annan sä ker het för en skuld, om detta hänför sig till främjandet av en uppgift som kom mu nen har enligt idrottslagen. Förutsättningarna och villkoren för att bevilja borgen utreddes mycket grun dligt i anslutning till beslutet i fjol om att bevilja borgen. Situationen har in te ändrats sedan dess och därmed föreligger inget hinder för att förnya bor gens bes lu tet. Eftersom stadens borgensansvar inte påverkas om sökan den använder egen finansiering i stället för statsbidrag så kan ett god-

6 MÖTESKALLELSE 6/ kän nan de också av sökandens alternativa ansökan förordas. I det fall att stats bi drag inte beviljas ska villkoret för lånet vara högst 20 års lånetid, med fast ränta på högst 1,5 % under de 10 första åren. Avsikten är fort faran de att befullmäktiga stadsdirektören att kontrollera att räntan och marginalen vid tidpunkten då borgensförbindelsen ingås motsvarar det rådan de marknadsläget. Beslutsförslaget motsvarar besluten som fattades i fjol, med beaktande av ovans tåen de förändringar. Stadsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde att föreslå att full mäk ti ge ska bevilja ansökan på de villkor som räknas upp nedan. Samti digt beslutade styrelsen på villkor att fullmäktige beviljar borgen att också föl jan de ska ingå i villkoren för att underteckna borgensförbindelsen: - statsbidrag har beviljats eller Grankulla Idrottspark Ab har investerat eg na medel i projektet till en summa på minst euro, - motsäkerheter har getts, och - en utredning har företetts om att bygglovet har laga kraft och att ob jektet är försäkrat. Ytterligare beslutade styrelsen att befullmäktiga stadsdirektören att under ovan nämnda förutsättningar förlänga arrendetiden för objektet i ar rendeav ta let så att det motsvarar lånetiden och borgensförbindelsens giltighet. STS: Fullmäktige beslutar att 1. på villkor att projektet har beviljats statsbidrag bevilja Grankulla Id rottspark Ab stadens proprieborgen enligt följande: Låntagare Långivare Lånebelopp Lånetid Amorteringar Räntegrund för lånet Grankulla Idrottspark Ab, på basis av konkurrensutsättning, högst euro som ett eller flera lån, högst 20 år från undertecknandet av borgens för bin del sen, jämnstora amorteringar, amorteringsfri tid högst 1 år från lyftandet av den första lå nera ten, 12 månaders euribor med ränteskydd eller fast ränta eller kombination av dessa. Beslutet om proprieborgen är giltigt högst till , och borgen ska ges före det. 2. i det fall att projektet inte beviljas statsbidrag och på det villkor att Grankulla Idrottspark Ab har investerat egna medel i projektet till en summa på minst euro bevilja Grankulla Idrottspark Ab stadens proprieborgen enligt följande: Låntagare Långivare Grankulla Idrottspark Ab, på basis av konkurrensutsättning,

7 MÖTESKALLELSE 6/ Lånebelopp Lånetid Amorteringar högst euro som ett eller flera lån, högst 20 år från undertecknandet av borgens för bin del sen, jämnstora amorteringar, amorteringsfri tid högst 1 år från lyftandet av den första lå nera ten, Räntegrund för lånet fast ränta på högst 1,5 % under de första 10 åren. Beslutet om proprieborgen är giltigt högst till , och borgen ska ges före det. 3. att staden som motsäkerhet för borgen ska få en an lägg ning sin teckning i fastighetens arrenderätt och byggnader, som är 1,3 gånger så stor som det lånebelopp för vilket borgen ges, efter inteckningar på 4 mil joner euro tillsammans med Esbo stad. 4. att staden för borgensförbindelsen tar ut en garantiprovision på 0,3 % per år räknat på lånets medelsaldo, 5. att förutsätta att Grankulla Idrottspark Ab håller objektet försäkrat till sitt fulla värde så länge som borgensförbindelsen gäller, 6. att befullmäktiga stadsdirektören att kontrollera att räntan och marginalen vid tidpunkten då borgensförbindelsen ingås motsvarar det rå dan de marknadsläget samt avtala om sådana smärre ändringar i villko ren för huvudförpliktelsen som kräver samtycke av borgensmannen. Så da na smärre ändringar kan vara t.ex. - en ändring av betalningsperioden för lånets amorterings- och rän tera ter utan att den ursprungliga återbetalningstiden ändras, - en ändring av referensräntan, - en ändring av marginalen. 7. att berättiga stadsstyrelsen att besluta om eventuell förlängd tidsfrist som kan behövas för att ge stadens borgen.

8 TILLÄGGSLISTA 6/ Tid: kl. 19:00 Plats: s sessionssal ÄRENDEN Nummer Rubrik Sida 3 Ändring av grundavtalet för HRM 2 4 Justering av byggnadstillsynstaxan beträffande tillsynsuppgifter inom markanvändningens resultatområde ( 25) 5 5 Svar på fullmäktigemotion om att ändra rutten för busslinje Svar på fullmäktigemotion om sopsorteringskärl för begravningsplatsen 9

9 TILLÄGGSLISTA 6/ Ändring av grundavtalet för HRM 598/ /2014 STF Mer information: direktör för samhällstekniken Marianna Harju, tfn stadsjurist Lena Filipsson-Korento, tfn fornamn.efternamn@grankulla.fi Styrelsen för samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster be han dlade vid sitt möte ett ärende angående ändring av samkommunens grundavtal och beslutade att sända ut förslaget till ändring av grun dav ta let för behandling i medlemskommunerna. Enligt 55 i kommunallagen ska grundavtalet för en samkommun godkännas av medlemskommunernas fullmäktige. Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster grundades 2009 genom ett avtal mellan medlemskommunerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Gran kul la stad. I grundavtalet bestäms de centrala principerna för samkom munens verksamhet och förvaltning. Kommunallagen förnyades och bestämmelserna om samarbete mel lan kommuner i den nya kommunallagen avviker i viss mån från dem som ingick i kommunallagen från Enligt övergångsbestämmelserna i 147 i den nya kommunallagen ska kommunernas samarbetsavtal upp date ras före utgången av 2019 enligt det som bestäms i kommunallagens 8 ka pi tel. I 56 i kommunallagen finns bestämmelserna om vad som ska ingå i grun dav ta let för en samkommun. I grundavtalet ska det åtminstone bestäm mas om: 1. samkommunens namn, hemort och medlemskommuner, 2. samkommunens uppgifter samt vid behov om överföringen av organisering sans va ret enligt 8, 3. antalet representanter vid samkommunsstämman eller antalet le damö ter i samkommunsfullmäktige eller något annat organ som utövar den högsta beslutanderätten samt om grunderna för rösträtten, 4. samkommunens övriga organ samt om organens uppgifter och beslu tan de rätt och sammankallandet av dem, 5. vilket av samkommunens organ som bevakar samkommunens intres sen, representerar samkommunen och ingår avtal för dess räkning, 6. medlemskommunernas andelar i samkommunens tillgångar och deras ansvar för samkommunens skulder samt om annat som gäller sam kom munens ekonomi,

10 TILLÄGGSLISTA 6/ granskningen av samkommunens förvaltning och ekonomi, 8. ställningen för en medlemskommun som utträder ur samkommunen och för de medlemskommuner som fortsätter verksamheten, 9. förfarandet vid upplösning och likvidation av samkommunen, 10. det förfarande genom vilket samkommunens underskott täcks i en si tu ati on där medlemskommunerna inte har godkänt det avtal om balan se rin gen av samkommunens ekonomi som avses i mom., 11. ett system för att följa ekonomin och verksamheten och om rap por terin gen till medlemskommunerna. Ändringen av grundavtalet har beretts av HRM:s och med lems kom munernas jurister. Bestämmelserna om förfarande för att täcka underskott, system för att följa ekonomin och verksamheten, samt om rapporteringen till med lems kom muner na som förutsätts enligt kommunallagen har lagts till i grun dav ta let. Kommunförbundets mall för grundavtal från 2016 har använts som modell för formuleringen. Justeringar har också gjorts i grundav ta let så att texten motsvarar nuläget vad gäller samkommunens upp gif ter, det som behandlas på samkommunsstämman och ut lå tan de förfa ran det. Bestämmelserna om styrelsens mandatperiod och antalet medlemmar i revi si on snämn den i det ändrade grundavtalet kommer att motsvara grun davta let för samkommunen HRT. Samhällstekniska utskottet beslutade dock vid sitt möte att föres lå att grundavtalet ska kompletteras med följande: 5 Röstandelarna avrundas till närmaste hela tal som är minst 1. 9 Ersättare har alltid närvaro- och yttranderätt vid styrelsemötena. I övrigt godkände utskottet det ändrade grundavtalet och beslutade att föres lå för stadsstyrelsen att den ska föreslå för fullmäktige att HRM:s grundav tal ska godkännas enligt bilaga 2 som HRM kompletterar med ovan an för da tillägg. I styrelseberedningen (STS ) påpekades det att en förutsättning för att grundavtalet ska kunna träda i kraft är att medlemskommunernas full mäk ti ge har godkänt det med samstämmiga beslut. Eftersom de övriga med lems kom muner nas fullmäktige redan har godkänt förslaget till nytt grun dav tal (Vanda , Helsingfors och Esbo ) lig ger det en rätt stor utmaning i att i detta skede föreslå ändringar i grundav ta let. I sig är tilläggen som samhällstekniska utskottet föreslår förståeliga och de ut gör ett uttryck för en liten kommuns oro för att förlora sitt inflytande i och med att de övriga medlemskommunernas invånarantal i absoluta tal ökar mycket snabbare än det gör i Grankulla.

11 TILLÄGGSLISTA 6/ Med anledning av tilläggen som samhällstekniska utskottet föreslår på peka des det för styrelsen att varje medlemskommun enligt första stycket i 5 i grundavtalet i bilaga 2 har en representant, vilket innebär att andra stycket närmast utgör en precisering av fördelningen av röst rätt san de larna. Eftersom styckena inte kan vara sinsemellan motstridiga blir slutsatsen att Grankulla även i fortsättningen enligt det grundavtal som nu godkänns all tid kommer att ha en representant på samkommunsstämman, och att den ne har minst en röst. Vidare kommer, enligt andra stycket i 9 i bilagan, Grankulla att även i fort sätt nin gen representeras av minst en ordinarie styrelsemedlem (ef tersom det inte finns andra medlemskommuner i samkommunen än de som nämns). Riktigheten i det ovanstående har skilt för sig kontrollerats hos HRM, och enligt HRM:s jurist kommer också grundavtalet att ändras om en ny medlem tas med i samkommunen, på motsvarande sätt som i t.ex. HRT. Efter diskussionen som fördes under styrelsens möte beslutade styrelsen att godkänna grundavtalet men samtidigt föreslå för fullmäktige att fullmäk ti ge ska förutsätta att alla de grundande medlemskommunerna även i fort sätt nin gen ska ha minst en ordinarie post i styrelsen, också om antalet med lems kom muner i HRM ökar vid ett senare tillfälle. Ändringarna som görs i grundavtalet kan ses i bilaga 1, där strykningar visas i röd text och övriga ändringar med blått. De svenska översättningarna av båda bilagorna är inofficiella och endast den finska texten godkänns. Utö ver de innehållsliga ändringarna som visas med rött eller blått in nehåller den svenska texten också vissa språkliga ändringar jämfört med den ti di ga re inofficiella svenska översättningen från HRM:s styrelses förslag till den version av grundavtalet som ska godkännas finns i bilaga 2 till föredragningslistan. STS: Fullmäktige beslutar att godkänna HRM:s grundavtal enligt bilaga 2. Samti digt förutsätter fullmäktige att alla de grundande medlemskommunerna även i fortsättningen ska ha minst en ordinarie post i styrelsen, också om an ta let medlemskommuner i HRM ökar vid ett senare tillfälle. Vidare beslutar fullmäktige att befullmäktiga stadsdirektören att vid behov gö ra korrigeringar av teknisk natur i avtalet. Verkställigheten av beslutet förutsätter att samkommunens övriga medlems kom muner har fattat likalydande beslut.

12 TILLÄGGSLISTA 6/ Justering av byggnadstillsynstaxan beträffande tillsynsuppgifter inom markanvändningens resultatområde ( 25) 460/ /2014 STF Mer information: ledande byggnadsinspektör Sirkka Lamberg, tfn fornamn.efternamn@grankulla.fi I taxan för byggnadstillsynens inspektions- och tillsynsuppgifter och andra till byggarbete hörande myndighetsuppgifter ingår i 25 även avgifter för till syn över byggarbete inom markanvändningens resultatområde. Resultatområdet för markanvändning justerar avgifterna årligen och föreslår nu att priserna i 25 höjs med 1,9 4,3 procent med beaktande av dels ök nin gen i kostnaderna, dels det faktum att prisnivån släpar efter i regional jäm fö rel se. Den nuvarande taxan delas ut som bakgrundsmaterial till fö re drag ningslis tan. Förslaget till ny taxa ingår som bilaga till föredragningslistan. De föres lag na ändringarna har skrivits in i förslaget med röd text (i parentes finns den gällande avgiften med svart text). STS: Fullmäktige beslutar att godkänna ändringen av paragraf 25 i bygg nads tillsyns ta xan (tillsynsuppgifter inom markanvändningens resultatområde) enligt bilagan, så att den nya taxan träder i kraft

13 TILLÄGGSLISTA 6/ Svar på fullmäktigemotion om att ändra rutten för busslinje / /2018, 100/ /2018 STF Mer information: direktör för samhällstekniken Marianna Harju, tfn projektingenjör för kommuntekniken Minna Raatikka, tfn fornamn.efternamn@grankulla.fi Fullmäktigeledamoten och stadsfullmäktiges ordförande Tapani Ala-Reinik ka och 19 andra ledamöter lämnade vid fullmäktigesammanträdet en fullmäktigemotion där de föreslår förhandlingar med HRT om att ändra den nuvarande rutten för Esbo-Grankulla-busslinjen 224 så att den i Grankulla trafikerar länken Grankulla centrum Kauniala Kasa ber get Villa Breda Grankulla centrum åt båda hållen. Motionen delas ut som bakgrundsmaterial till föredragningslistan. Enligt ledamöterna som undertecknat motionen behövdes den nedlagda buss lin jen 51 och den nuvarande rutten för busslinje 224 ger inte samma ser vi cenivå, särskilt inte inom Kauniala-Kasabergsområdet, där bl.a. skolor, Kauniala sjukhus och servicecentret Villa Breda ligger. Bakgrund Staden har under årens lopp fått riklig respons i anslutning till att busslinje 51 lades ner 2016, och om de ersättande arrangemangen. HRT har mo tive rat indragningen av linje 51 bl.a. med arrangemangen kring linjer som ska ansluta till Västmetron samt med att busslinjen hade låg an vänd ningsgrad. Grankulla har vid flera tillfällen framfört sin åsikt om linjeändringarna till HRT, bl.a (STS 175) och (STS 94), och framhållit vikten av att upprätthålla den lokala servicenivån inom kol lek tivt ra fiken vid sidan om satsningar på stamlinjer. Utlåtandena har uttryckligen pro tes te rat mot indragningen av linje 51. Grankulla har flera gånger i sina ut lå tan den om besluten om servicenivå anfört rättelser: en stor del av elever na i Grankullaskolorna kommer från kommuner utanför Grankulla, särskilt från omgivande områden i Esbo. Linje 51 utgjorde en viktig förbindelse för den här kundgruppen, särskilt dem som ska till Kasavuoren kou lu kes kus. Utö ver detta har ett brev daterat skickats till HRT:s sty rel se och verkställande direktör angående återinförande av busslinje 51. Bre vet, som ger en sammanställning av stadens beslut och yrkanden, delas ut som bakgrundsmaterial till föredragningslistan. HRT:s styrelse behandlade samkommunens trafikplan för och i det sammanhanget också Grankulla stads förslag att återin fö ra busslinje 51. Det ansågs inte ändamålsenligt att återinföra busslinje 51 i sin tidigare form, eftersom en ersättande ny linje 224 (Alberga Doms by) hade införts i det nya linjenätet.

14 TILLÄGGSLISTA 6/ År 2017 lämnades en fullmäktigemotion om att återinföra den indragna linje 51 ( ) och en motion om att utveckla den interna busstrafiken i Gran kul la ( ). Utöver fullmäktigemotionen har närbusslinje 232 va rit föremål för en hel del önskemål både gällande rutten och tätare in tervall. Kommuntekniken förhandlade med samkommunen HRT om en justering av trafikplanen för närbusslinje 232. Målet var att förbättra linjens service och planera ruttändringar som ger mer nytta för seniorer och personer med funktionsnedsättning inom ramen för de nuvarande tra fi ke rings kostna der na med beaktande av att närbusslinjen sköts med ett enda fordon. Samhällstekniska utskottet godkände vid sitt möte en ändring av trafikplanen för närbusslinje 232, och fullmäktige konstaterade vid sitt möte fullmäktigemotionerna och slutbehandlade. Svar till samhällstekniska utskottet på den aktuella full mäk ti gemo tio nen Samkommunen HRT ansåg det inte möjligt att ändra rutten för linje 224 så att den trafikerar också Kasabergslänken utöver sin nuvarande rutt. Därför har samhällstekniken fört vidare diskussioner med HRT om andra möjlighe ter att förbättra servicenivån inom området kring den s.k. Ka sa bergslän ken, antingen genom att ändra rutten för någon av linjerna som tra fi kerar Stationsvägen eller genom att vidareutveckla servicelinjens rutt. Målet var primärt att finna en kostnadsneutral lösning. Ett kostnadsneutralt alternativ som utreddes var att ändra rutten för linje 549 så att den kör till Jorv via Bembölevägen i stället för Sta tions vä gen Åbo vä gen. Samkommunen HRT ansåg det inte möjligt att ändra rut ten för lin je 549, med hänvisning till trafikeringsförhållandena. Följande al ter na tiv som utreddes var att stärka servicelinjerna med en ny servicelinje 233 som stöd och komplettering för den nuvarande servicelinjen 232. För att en ny ser vi ce lin je ska kunna införas krävs det en buss till för ser vi ce lin jet ra fi ken, och kostnaderna för det blir euro per år. Denna til läggs kost nad ska i så fall i sin helhet betalas av Grankulla, i form av ett tillägg till kommunan de len. Kostnaderna för den befintliga servicelinjen 232 är eu ro per år. Samhällstekniska utskottet beslutade på förslag av ordföranden att re mitte ra ärendet för vidare diskussion med HRT. Svar till samhällstekniska utskottet på den aktuella full mäk ti gemo tio nen Under våren 2019 fördes vidare diskussioner med HRT om att återinföra busst ra fik på den s.k. Kasabergslänken. Saken är av största vikt för Grankul la bor na, eftersom Kasavuoren koulukeskus och Villa Breda ligger invid rut ten ifråga; båda två har mycket besökare och har ursprungligen anlagts vid fungerande kollektivtrafikleder. Byggandet av flervåningshus i området kring Björkgårds station pågår också, och då det slutförs kommer hun dratals nya Grankullabor i området att behöva busslinjer till skolan, häl sos tatio nen, simhallen osv.

15 TILLÄGGSLISTA 6/ Förhandlingarna har lett till ett resultat i och med att rutten för linje 212 har än drats så att den nu trafikerar Kasabergslänken i båda riktningarna. Den nya ruttkartan för linje 212 ingår som bakgrundsmaterial till fö re dragnings lis tan. Den nya rutten infördes då höstterminen började på Kasavuoren kou lu keskus och då HRT:s trafik övergick till hösttidtabeller Lösningen fö rut sat te att Grankulla stad i snabb ordning anlade nya busshållplatser un der sommaren, efter HRT:s beslut Kommuntekniken har anlagt sex nya hållplatser: Villa Breda, Tallbackavägen, Mikael Lybecks väg, Yr jö Liipolas väg, Kasaberget och Kasavuoren koulukeskus. Kostnaden för hållplatserna uppgår till ca euro, vilket har förts in i kom mun tek ni kens driftsekonomi inom ramen för anslagsreserveringen för kol lek tivt ra fik. Finansieringen av hållplatserna hade beräknats i förväg och rap por te ra des till beslutsfattarna i anslutning till den första de lårs rap porten. STS: Fullmäktige antecknar det ovan anförda för kännedom som svar på fullmäk ti ge mo tio nen om att ändra rutten för busslinje 224 och konstaterar att mo tio nen är slutbehandlad.

16 MÖTESKALLELSE 6/ Svar på fullmäktigemotion om sopsorteringskärl för begravningsplatsen 401/ /2018, 100/ /2018 STF Mer information: kommunteknikchef Jarkko Riipinen, tfn fornamn.efternamn@grankulla.fi Ledamot Sederholm m.fl. har undertecknat en motion med datum där de önskar att staden utreder möjligheterna att få sop sor terings kärl vid begravningsplatsen i första hand för energi- och bioavfall, metall och glas, kanske även plast. Motionen delas ut som bak grunds ma terial till föredragningslistan. HRM ordnar avfallshanteringen för bostadsfastigheter och den offentliga för valt nin gen i huvudstadsregionen och Kyrkslätt. Energiavfall samlas inte in i huvudstadsregionens fastigheter, eftersom blan dav fal let utnyttjas för energiproduktion i avfallskraftverket i Vanda. HRM startade insamlingen av energiavfall 2007 som en tillfällig tjänst. Då fanns det inget kraftverk i huvudstadsregionen där avfall kunde ha omvandlats till energi. Det energiavfall, dvs. brännbara avfall, som fas ti ghe terna sor te ra de ut fraktades på den tiden till Lahtis, där det utnyttjades för pro duk tion av fjärrvärme och el. HRM:s insamling av energiavfall avs lu tades i ap ril 2016 efter att avfallskraftverket blev klart. I stället för energiavfall började fastigheterna 2016 att sortera plastavfall. Plas tav fal let som samlas in används som råvara för returplast. HRM:s återvinningsplatser övergick till Suomen Pakkauskierrätys RINKI Oy fr.o.m Från och med det svarar Rinki för allt som har med un der hål let av ekopunkterna och kundtjänsten inom huvudstadsregionen att göra. Inom Grankulla stad finns två ekopunkter, en vid korsningen av Hel singfors vä gen och Magistervägen (infartsparkeringen) och en vid korsningen av Stenbergsvägen och Kasabergsvägen. Vid båda ekopunkterna finns sor te rings kärl för kartong, glas, metall, papper och kläder. Sortering och återvinning av avfall är i linje med stadens strategiska mål och följer också den gällande lagstiftningen om avfallshantering, där kraven med tiden blir strängare. Återvinning sparar energi och naturresurser. Det minskar också koldioxidutsläppen, som är skadliga för naturen, och mins kar belastningen på avstjälpningsplatserna. Tömningen av stora sorte rings punk ter innebär att de olika avfallsslagen samlas in på ett effektivt sätt, att sorteringspunkterna inte behöver tömmas så ofta, att koldioxidutsläp pen från sopbilarna minskar, att tömningskostnaderna hålls ne re, att det uppstår mindre buller och att trafiksäkerheten inom området som hel het blir bättre.

17 MÖTESKALLELSE 6/ På begravningsplatsen i Grankulla finns i nuläget åtta insamlingspunkter för blandavfall på 300 liter var. Kärlen finns vid gångstråken på området. In sam lings punk ter na töms manuellt 1 2 gånger i veckan, först på ett mindre skräpflak och därifrån på stora flak för blandavfall. På begravningsplatsen uppkommer ca 30 m 3 blandavfall per år. Upps kattnings vis är ca 15 m 3 rent bioavfall, 13 m 3 blandavfall och 2 m 3 plast. Begravningsplatsens område är 3,1 ha, av vilket 2,6 ha upptas av gravar, gångst råk, kontor, förråd mm. Gångstråken är mycket smala utom vid kontors bygg na den och de lämpar sig inte för körning med tunga fordon. Det är möjligt att anlägga återvinningspunkter utanför begravningsplatsen, men det kan leda till att punkterna utnyttjas också av privata fastigheter. Avfallet som uppkommer på begravningsplatsen är svårsorterat, med undan tag av bioavfallet. Blomsterarrangemang och ljus innehåller ofta järnoch plastdelar som är svåra att separera. Glasinsamling ordnas oftast inte på begravningsplatser av den anledningen att det värmebeständiga glaset i gravljusen ännu inte kan återvinnas. Det är motiverat att placera centraliserade avfallskärl på beg rav ningsplatsen med hänvisning till miljön samt ekonomiska och praktiska orsaker. Det lö nar sig att införa sortering för rent bioavfall och för plast. Utöver djup be hål lar na för avfall kommer separata mindre sorteringskärl att skaffas för prob le mav fall såsom batterier och elljus. De gamla blan davfalls be hål lar na tas bort. Nya djupbehållare för avfall (3 st.) anskaffas med medel från beg rav ningsplat sens driftsbudget och installeras under Engångskostnaden för beg rav nings plat sens nya djupbehållare blir ca euro. Djupbehållarna för avfall kommer att placeras invid huvudingångarna så att de kan tömmas direkt med sopbil. Avgifterna för blandavfall minskar och arbetet med tömningen faller bort, vilket kommer att ge inbesparingar på uppskattningsvis ca euro per år. STS: Fullmäktige antecknar det ovan anförda för kännedom som svar på fullmäk ti ge mo tio nen om sopsorteringskärl för begravningsplatsen och kons tate rar att motionen är slutbehandlad.