LIKABEHANDLINGSPLAN. NYHEMS REKTORSOMRÅDE Grundsärskolan Ängelholms kommun Sockerbruksskolan inklusive Lejonkulans fritidshem

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN NYHEMS REKTORSOMRÅDE Grundsärskolan Ängelholms kommun Sockerbruksskolan inklusive Lejonkulans fritidshem

2 Innehåll 1. VISION FÖR SOCKERBRUKSSKOLANS LIKABEHANDLINGSARBETE Mål, Förebyggande åtgärder kopplade till kartläggning och mål :1 Kunskap om Likabehandlingsplanen :2 Arbetet med kränkande behandling och likabehandlingsfrågor Åtgärder :1 Vid misstanke om kränkande behandling mellan elever :2 Vid misstanke om kränkande behandling från vuxen mot elev Trygghetsgruppen Förväntansdokument :1 Förväntningar på skolans och fritids personal :2 Förväntningar på föräldrarna :3 Förväntningar på eleverna utifrån deras förmåga Utvärdering av målen i föregående års plan, Arbetsgång med den årliga planen Analys och kartläggning, Lagstiftning :1 Definitioner... 7 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 1. Vision för Sockerbruksskolans likabehandlingsarbete Sockerbruksskolan och Lejonkulan skall vara trygga och stimulerande, platser dit både elever och föräldrar känner lust att gå. Ett förebyggande arbete som genomsyrar hela skolan är en naturlig utgångspunkt. Skolans värdegrund skall vara väl förankrad hos alla. En viktig uppgift för lärarna och elevassistenterna är att hjälpa eleverna att utveckla empati och respekt för andra människors lika värde. För att nå dit krävs först och främst att skolan och fritids arbetar på ett systematiskt och aktivt sätt. Skolans och fritids ordningsregler och likabehandlingsplan skall kännetecknas av ett helhetstänkande. Eleverna skall utifrån sina förutsättningar delta i det system som bidrar till ökad trivsel och trygghet. Centrala delar i vårt likabehandlingsarbete: Alla visar hänsyn till varandra Alla känner sig trygga i skolan och på fritids Alla har samma rättigheter och möjligheter till en positiv skoldag Vi är schyssta mot varandra Vi lyssnar på varandra Vi inkluderar alla Vi lär oss att acceptera varandras olikheter 2. Mål, För att skapa större förståelse mellan grundskolan och grundsärskolan informeras eleverna i förskoleklasserna i början av läsåret om grundsärskolans verksamhet. Då ges möjlighet att ställa frågor om sådant de funderar över (grundsärskolans mentorer och skolledning ansvarar). Ny kartläggning påbörjas i januari. (Trygghetsgruppen ansvarar) Öka svarsfrekvensen på trygghetsenkäten genom att låta personalen svara på enkäten vid arbetsplatsträffar och vårdnadshavarna vid föräldramöte eller utvecklingssamtal. (Trygghetsgruppen, rektor och pedagoger ansvarar för att göra detta möjligt) Trygghetsenkäten ges ut både digitalt på Fronter samt analogt på utvecklingssamtal med svarskuvert bifogat. (Trygghetsgruppen ansvarar) Likabehandlingsplanen implementeras hos all personal och i verksamhetens alla delar genom bl.a. APT och arbetslagsträffar. (Trygghetsgruppen ansvarar) Vårdnadshavare ges möjlighet att ta del av och ge synpunkter på planen genom Fronter och föräldrasamverkan. (Trygghetsgruppen, rektor och pedagoger ansvarar för att göra detta möjligt) 3

4 Likabehandling och förebyggande arbete mot kränkande behandling diskuteras på arbetsplatsträffarna. (Trygghetsgruppen ansvarar) Skolan och fritids skall arbeta med att motverka kränkningar via nätet eller andra sociala medier både mellan elev- elev och personal elev.(all personal ansvarar) Alla former av kränkningar och trakasserier skall förebyggas, uppmärksammas samt åtgärdas genom kontinuerligt värdegrundsarbete. (All personal ansvarar) Samtal med eleverna kring värdegrunden utefter vardagliga händelser/situationer. (All personal ansvarar) Göra eleverna medvetna om andras svårigheter ökad förståelse. (All personal ansvarar) Personalen är förebilder i sitt bemötande gentemot elever och varandra. (All personal ansvarar) Personalen arbetar för förståelse och samverkan mellan grund- och särskola och även mellan särskolans olika elev- och personalgrupper. (All personal ansvarar, pedagog och assistent i trygghetsgruppen har uppdrag att informera grundskola) Trygghetsgruppen bistår med två aktuella teman i samband med APT, förslagsvis ett på höstterminen och ett på vårterminen. 3. Förebyggande åtgärder kopplade till kartläggning och mål 3:1 Kunskap om Likabehandlingsplanen Elever och personal på Sockerbruksskolan och Lejonkulans fritidshem skall ha kunskap om Likabehandlingsplanen för att motverka diskriminering och kränkande behandling: Genom klassråd, elevråd, föräldrasamverkansgrupper, arbetslagsträffar skall möjligheten ges att delta i utformningen av denna plan Genom information om planen för föräldrar vid föräldramöte och för elever vid terminsstart samt för nyinflyttade. Elever som har svårighet att ta del av planen får stöd i sin förståelse genom olika verktyg (tecken, bilder etc) 3:2 Arbetet med kränkande behandling och likabehandlingsfrågor Sker genom ett uppmärksammat och kontinuerligt värdegrundsarbete. En del elever har samverkan med Montessori klasserna. Denna samverkan sker utifrån elevernas förutsättningar. Information om grundsärskolan ges till förskoleklassen samt åk 4 på Montessori. Ytterligare information ges vid önskemål. Eleverna får hjälpa varandra under skoldagen. Sockerbruksskolan och Lejonkulan värdesätter det goda samarbetet med elevernas föräldrar. Tillsammans med Föräldrasamverkansgruppen kan negativa tendenser uppmärksammas och diskussioner kan föras kring aktuella problem, möjligheter, riktlinjer, åtgärder och lösningar. Alla föräldrar är inbjudna till detta. Föräldrasamverkansgruppen träffas tillsammans med skolledarna fyra gånger per läsår (rektor ansvarar). Personal från Sockerbruksskolan, inklusive Lejonkulan och Ängelholms Montessoriskola har regelbundna möten för gemensamma frågor, här uppmuntras grundskolans personal att ta direkt kontakt med grundsärskolans personal vid situationer som rör diskriminering eller kränkande behandling. Trygghetsgruppen med initiativ från logoped har diskuterat att framöver bjuda in Montessori elever på så kallad e work-shop kring alternativ kommunikation. 4

5 Vi har gemensamma skolavslutningar och firar Lucia tillsammans. Aktivitetsgruppen med representanter från både Sockerbrukets grundsärskola och Montessori skolan har till uppgift att anordna aktiviteter under terminerna i syfte att främja gemenskapen. Information om grundsärskolan erbjuds all ny personal på Montessoriskolan. Diskutera och reflektera kring genus, vid exempelvis inköp av material kan man vara mer observant. Årligen görs en kartläggning avseende elevers mående och trivsel samt eventuell kränkande behandling. Skolans fysiska miljö kartläggs och riskfyllda platser uppmärksammas. Kartläggningen, anpassad efter elevernas nivå, sker genom t ex samtalsmatta, enkät med bilder eller enkät i textform. Kartläggning sker våren Åtgärder Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. (Skollagen, SFS 2010:800, 6 kap 10. Detta anmäls via KIA.) 4:1 Vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Alla som arbetar på Grundsärskolan och fritids har skyldighet att: 1. När man går förbi en incident eller ett ser ett sammanhang som verkar misstänktstanna till och fråga eleverna vad som pågår. Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera. Skolans och fritids personal är skyldig att alltid reagera bestämt och konsekvent (all personal). 2. Den som uppmärksammar kränkningen informerar om händelsen till berörd personal. När en pedagog får kännedom om kränkande behandling (från elev, förälder, eller annan personal) 1. Berörd personal samlar information (mentor) 2. Samtal med de inblandade 3. Kontakta föräldrar 4. Informera rektor Om problemet fortsätter: Rektor sammankallar Elevhälsoteamet och/eller trygghetsgruppen utefter situationens behov. 4:2 Vid misstanke om kränkande behandling från vuxen mot elev 1. Kontakta rektor (den som har hört eller sett händelsen) 2. Utredning görs, samtal med eleven och den vuxne. Var för sig (rektors uppgift) 3. Föräldrar kontaktas om man inte har gjort detta tidigare i processen (rektors uppgift) 4. Situationen och ärendets natur avgör hur man skall gå vidare. Målet är att situationen skall lösas och att kränkningen upphör (rektors uppgift) 5. Uppföljning inom en vecka (rektors uppgift) 5

6 5. Trygghetsgruppen Sockerbruksskolans och Lejonkulans trygghetsgrupp består av skolsköterska, specialpedagoger, skolkurator, logoped, fritidspedagog och rektor. Gruppen träffas i denna form en gång per läsår, i augusti, då planen revideras, samt om behov uppstår. Vid revidering kan även andra från personalgruppen vara med. Kartläggningen påbörjas i januari och innebär en undersökning av elevers trygghet och trivsel i skolan. Gruppen har ansvar för att det kontinuerligt görs en översyn av de behov som framkommer i likabehandlingsarbetet och håller arbetet levande bland elever, pedagoger, assistenter samt övrig personal på skola och fritids. Rektor är sammankallande. 6. Förväntansdokument 6:1 Förväntningar på skolans och fritids personal Föregår med gott exempel. Aktivt och regelbundet främjande och förebyggande arbete i grupperna. Alltid reaktion vid misstanke om kränkande behandling. Vara lyhörd för elevers signaler om kränkande behandling. Skolans och fritids rutiner vid misstanke om kränkande behandling följs. Information till elevhälsoteam vid upprepad kränkande behandling. Föräldrar kontaktas om något inträffat. Vår årliga plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling är ett levande dokument i alla klasser och grupper. 6:2 Förväntningar på föräldrarna Tar del av vår årliga plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Informerar skolan eller fritids, t ex mentorn eller någon i elevhälsoteam, vid misstanke om att ens barn eller någon annan elev är utsatt för kränkande behandling. Är införstådda med att skolans eller fritids personal tar kontakt om något har hänt. 6:3 Förväntningar på eleverna utifrån deras förmåga Signalerar, eller på något annat sätt visar, för någon vuxen när något har hänt. Följer skolans och fritids ordnings- och trivselregler. Visar hänsyn för sina kamrater. Föregår med gott exempel. 7. Utvärdering av målen i föregående års plan, Elever, föräldrar och personal fick ta del av samt ha synpunkter på Likabehandlingsplanen ht 16. Likabehandling och förebyggande arbete mot kränkande behandling diskuterades på arbetsplatsträffar. Tema på arbetsplatsträffar har bland annat varit genus, sekretess och prata över huvudet på elever Alla elever på Montessori skulle informerats om grundsärskolan under hösten 17, detta är till dags datum ännu ej gjort. Dagligen arbetar skolan med att göra eleverna medvetna om andras svårigheter ökad förståelse. Utifrån svarsresultatet av trygghetsenkäten så kommer trygghetsgruppen att inför 2018 års kartläggning revidera lite av frågorna i syfte att förhoppningsvis få fram ett större och tydligare resultat som gruppen senare kan arbeta vidare med. De resultat som framkom i enkäten från 2017 var bland annat att viss otrygghet finns vid omklädningsrummen. I resultatet framgår det dock inte om detta beror på situation, plats eller 6

7 funktionsnedsättning. Detta är anledningen till att vi i enkäten 2018 vill revidera frågeställningarna så att vi kan undvika eventuella misstolkningar. 8. Arbetsgång med den årliga planen Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument. Det är ett arbetsredskap som hela tiden skall användas för att motverka all form av diskriminering bland elever och personal. Varje år upprättas alternativt revideras planen. För att kunna göra det arbetet krävs det att en kartläggning genomförs, uppgifter samlas in från arbetsplatsträffar och incidentrapporter. Innan planen kan fastställas har den tagits upp på arbetsplatsträffar, elevråd, klassråd (för de elever som har möjlighet att delta) samt genom föräldrasamverkan. Planen skall finnas tillgänglig på skolans hemsida. Den finns också i pappersformat på Sockerbruksskolans expedition. Ytterst ansvarig för revideringsarbetet är rektor. Kartläggning/trivselundersökning sker under vårterminen. 9. Analys och kartläggning, Alla elever deltar, utifrån sina förutsättningar, i det förebyggande arbetet mot mobbing. Elever ges verktyg för att kunna uttrycka sina upplevelser till olika situationer och platser. Genom ex samtalsmatta får de möjlighet att visa eller säga Ja/Nej med ord, tecken, symboler och bilder. Viss kartläggning bygger även på föräldrarnas och personalens observationer och slutsatser. Under läsåret som gått har ingen incidentrapportering gällande mobbing eller kränkande behandling inkommit till trygghetsgruppen. Svarsfrekvensen på enkäten har varit låg utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. Framöver kommer revidering av enkät ske samt tillvägagångssätt för insamlande av enkätsvar förändras. Alla elever som svarade på enkäten känner sig trygga med skolans pedagoger och elevassistenter. Utifrån trygghetskartläggningen som genomfördes upptäcktes det att någon eller få elever kände otrygghet i gymnastiksal och i omklädningsrum. 10. Lagstiftning Diskrimineringslagen och skollagen skyddar eleven mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och repressalier. Huvudmannen skall se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter. Diskrimineringslagen innefattar diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800). 10:1 Definitioner Diskriminering i skolan och på fritids innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt: Direkt diskriminering kan vara t ex om skolan eller fritids gör en utflykt med buss och alla kan följa med utom en elev som är rullstolsburen. Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika, det serveras t.ex. ingen alternativ kost i matsalen. Detta gäller även elever som utan allergier kan ha svårigheter med viss mat, t ex blandad mat som grytor, soppor och gratänger. 7

8 Kränkande behandling innebär att någon kränker principen om alla människors lika värde. Om en elev känner sig kränkt är det viktigt att denna känsla tas på allvar. Kränkande behandling innebär att man kränker en elevs värdighet. Kränkningen har inte med diskrimineringsgrunderna att göra. Kränkningarna kan vara: Med texter och bild, t.ex. Facebook, klotter, foton, sms eller mms. Psykosociala: ryktesspridning, blickar och utfrysning. Att uttala sig på ett icke respektfullt sätt om och inför elever och föräldrar. Att prata över huvudet på eleverna. Verbala: hot och öknamn. Fysiska: slag och knuffar. Notat: Kränkande behandling elev mot elev samt vuxen mot elev tas upp i skolans och fritids likabehandlingsplan. Kränkning elev mot vuxen tas ej upp i likabehandlingsplanen. Rutiner för detta finns att studera i skolans krisplan samt på Insikten, kommunens intranät under arbetsmiljö. Mobbning är när det sker upprepade kränkningar mot en elev under en längre tid. Repressalier får inte förekomma för att någon har anmält att det förekommer diskriminering eller har påtalat att det förekommer kränkande behandling eller förekomst av trakasserier. Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Ängelholm Sockerbruksskolan och Lejonkulan, Nyhems rektorsområde Helena Collijn 8

9 Bilaga 1 Trivselregler för Sockerbruksskolan och Fritidshemmet Lejonkulan NYHEMS REKTORSOMRÅDE Vi har alla rätt att känna oss trygga i skolan och på fritids. Alla ska känna sig trygga i skolan. Vi använder ett trevligt språk mot kamrater och vuxna. Vi är rädda om varandra, och hjälper varandra. Vi är rädda om skolans miljö, inne och ute. Vi berättar för vuxna när någon är arg eller ledsen eller på annat sätt uttrycker att man inte mår bra. Vi går och pratar lugnt inomhus. 9

10 Bilaga 2 De sju diskrimineringsgrunderna är: 1) Kön Man eller kvinna Ex: Pedro blir retad av kompisarna på skolan för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. 2) Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. 3) Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad enligt lag. Ingen får missgynnas p.g.a. sin religion. 4) Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd skada eller förvärvad skada. 5) Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. 6) Könsöverskridande identitet eller uttryck Med detta begrepp menas att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ge uttryck för att tillhöra ett annat kön. Ex: Tomas som är mörkhyad får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Läraren avfärdar honom med att du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar inget illa. Ex: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan blir ofta retad för det. De säger det på skämt, men han tycker inte det är roligt. Ex: Elena har en CP-skada och hon känner sig sårad och ledsen av att många i skolan använder det som ett skällsord. Ex: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt som är kopplade till hennes identitet. Ex: Johan har alltid velat kallas Johan sedan han var liten. När han börjar skolan envisas fröken med att kalla honom för Johanna, vilket är det namn han är folkbokförd under. 7) Ålder Uppnådd levnadsålder Ex: Kalle är ett år yngre än sina klasskamrater och duktig i skolan. Men så fort han inte kan något eller inte får göra något, p.g.a. sin ålder, är klasskamraterna snabba med att kommentarer, som t ex Det är bara för att du är yngre än vi. 10

11 Bilaga 3 Grundsärskolans trygghetsgrupp Representanter från grundsärskolan träffas en gång per läsår och samarbetar med grundskolan vid behov. Helena Collijn, Rektor Helena.collijn@engelholm.se Linnea Ahlqvist vik, Skolkurator linnea.ahlqvist@engelholm.se Birgitta Esbjörnsson, Skolsköterska Birgitta.esbjornsson@engelholm.se Ida Hedman, Logoped Ida.hedman@engelholm.se Susanne Nordh, elevassistent Susanne.nordh@engelholm.se Eva Söderlund Johnsson, Specialpedagog Eva.soderlundjohnsson@engelholm.se

12 Bilaga 4 Övriga kontaktmöjligheter BRIS- barnens rätt i samhället: Rädda Barnen: Socialtjänsten i Ängelholm: Barn och ungdomspsykiatrin i Ängelholm: samt En väg in: