LIKABEHANDLINGSPLAN. NYHEMS REKTORSOMRÅDE Grundskolan Ro2

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN NYHEMS REKTORSOMRÅDE Grundskolan Ro2 Reviderad augusti 2018

2 Innehållsförteckning 1. Introduktion och vision Lagstiftning Definitioner Diskriminering Kränkande behandling Mobbning Repressalier Befogade tillsägelser Årligen återkommande förebyggande arbete Kunskap om Likabehandlingsplanen Arbetet med likabehandlingsfrågor Åtgärder Vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Vid misstanke om kränkande behandling från vuxen mot elev Trygghetsgruppen Skolans trygghetsgrupp Kamratstödjargrupp Förväntansdokument Förväntningar på skolans personal Förväntningar på föräldrarna Förväntningar på eleverna Arbetsgång med den årliga planen Mål för läsåret 18/ Mål Mål Uppföljning och utvärdering av målen 18/ Bilagor... 8 Bilaga 1 De sju diskrimineringsgrunderna... 8 Bilaga 2 - Nyhemsskolans trygghetsgrupp Bilaga 3 - Andra kontaktmöjligheter

3 1. Introduktion och vision Nyhemsskolan skall vara trygg och stimulerande, en plats dit både elever, föräldrar och personal känner lust att gå. Strävan är att ha ett ständigt förebyggande arbete som genomsyrar hela skolan som en naturlig utgångspunkt. För att lyckas med detta ska skolans värdegrund vara väl förankrad hos alla. Eleverna skall veta att det finns en organisation som arbetar för ökad trivsel och trygghet. Skolans ordningsregler och likabehandlingsplan kännetecknas av ett helhetstänkande. En viktig uppgift för lärarna är att hjälpa eleverna att utveckla empati och respekt för andra människors lika värde. Elever och personal ska tillsammans arbeta för ett klimat präglat av omsorg och engagemang. De vuxna ska vara positiva förebilder men också tydliga ledare som sätter klara gränser och agerar när något händer. På Nyhemsskolan ska ingen bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. På vår skola vill vi att: Man visar hänsyn till varandra Alla ska kunna känna sig trygga i skolan Alla ska ha samma möjligheter till en positiv skolgång Vi lyssnar på och respekterar varandra Vi inkluderar alla Vi accepterar varandras olikheter 2. Lagstiftning Likabehandlingsarbete regleras i två regelverk, skollagen och diskrimineringslagen. Dessa lagar skyddar eleven mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och repressalier. Av skollagen 6 kap. framgår det bl a att skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling varje år upprätta en plan över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 3. Definitioner 3.1 Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder försummar en elev och missgynnandet har samband med någon eller några av de sju diskrimineringsgrunderna (Se bilaga 1). Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering kan vara när en skola arrangerar en avslutningsaktivitet såsom 2

4 att alla i åk 9 skall åka till Liseberg. Om inte skolan bekostar denna aktivitet för alla elever, är det direkt diskriminering, då man utgår från att alla har de ekonomiska medel som krävs för att få följa med. Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika, det serveras t.ex. ingen alternativ kost i matsalen för de som är vegetarianer, har allergier mot vissa födoämnen eller av religiösa skäl behöver annan mat. 3.2 Kränkande behandling Kränkande behandling innebär att någon kränker principen om alla människors lika värde. Om en elev känner sig kränkt är det viktigt att denna känsla tas på allvar. Kränkningen har inte med diskrimineringsgrunderna att göra. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningarna kan vara: Med texter och bild, t.ex. Facebook, klotter, foton, sms eller mms. Psykosociala: ryktesspridning, blickar och utfrysning Att uttala sig på ett icke respektfullt sätt om och inför elever och föräldrar. Att prata över huvudet på elever. Verbala: hot och öknamn Fysiska: slag och knuffar 3.3 Mobbning Mobbning är när det sker upprepade kränkningar mot en person under längre tid. 3.4 Repressalier Repressalier får inte förekomma för att någon har anmält att diskriminering äger rum eller har påtalat att kränkande behandling eller trakasserier förekommer. 3.5 Befogade tillsägelser Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. 4. Årligen återkommande förebyggande arbete 4.1 Kunskap om Likabehandlingsplanen Elever och personal på skolan skall ha kunskap om den årliga planen för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Detta görs genom klassråd, elevråd, föräldrasamverkansgrupper och arbetslagsträffar skall möjligheten ges att delta i utformningen av denna plan. genom information om planen för föräldrar vid föräldramöte, utvecklingssamtal och för elever vid terminsstart samt för nyinflyttade. 4.2 Arbetet med likabehandlingsfrågor Sker genom ett uppmärksammat och kontinuerligt värdegrundsarbete. Eleverna uppmuntras att aktivt hjälpa varandra under skoldagen. Nyhemsskolan värdesätter högt det goda samarbetet med elevernas föräldrar. 3

5 Tillsammans med föräldrasamverkansgruppen kan negativa tendenser uppmärksammas och diskussioner kan föras kring aktuella problem, möjligheter, riktlinjer, åtgärder och lösningar. Alla föräldrar är inbjudna till att delta i detta arbete. Föräldrasamverkansgruppen träffas tillsammans med skolledarna fyra gånger per läsår (skolledning ansvarar). Diskutera och reflektera kring genus och relationer under hela skolvardagen. Nyhemsskolan arrangerar en mångfaldsdag för grundskolans åk 7 under deras första termin. För att skapa större förståelse mellan grundskolan och grundsärskolan informeras eleverna i åk 7 i början av läsåret om grundsärskolans verksamhet. Då ges möjlighet att ställa frågor om sådant de funderar över (grundsärskolans mentorer och skolledning ansvarar, läggs in i Läsårs PM vid terminsstart). I början av varje termin har hela skolan en trivseldag då man spelar brännboll. (Idrottslärarna ansvarar). Årligen görs en kartläggning avseende elevers mående och trivsel samt eventuell kränkande behandling. Skolans fysiska miljö kartläggs och riskfyllda platser uppmärksammas. 5. Åtgärder Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. (Skollagen, SFS 2010:800, 6 kap 10. Detta anmäls via KIA. 5.1 Vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Alla som arbetar på Nyhemsskolan har skyldighet att: Får man upplysningar om eller själv upptäcker något som kan upplevas som kränkande behandling mellan elever frågar man i första hand eleverna (helst enskilt) vad som hänt. Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera. Skolans personal är skyldig att alltid reagera bestämt och konsekvent (all personal). Informera berörd personal om händelsen. När en pedagog får kännedom om kränkande behandling (från elev, förälder, eller annan personal) kontaktar man i första hand elevens mentor. Berörd personal samt mentor samlar information om vad som skett. Samtal hålls med de inblandade eleverna. Föräldrar till berörda elever kontaktas. Rektorn informeras om vad som hänt. Om problemet fortsätter: Anmäl ärendet till trygghetsgruppen (Bilaga 2). Trygghetsgruppens arbetsgång vid upprepad kränkande behandling: 1. Två personer tar ansvar för ärendet. 2. Dessa personer samlar in nödvändig information. 3. Samtal med de inblandade. 4. Eventuellt samla samtliga berörda för att försonas. 4

6 5. Uppföljningssamtal med var och en av de inblandade två veckor efter händelsen. 6. Vid fortsatt problematik: informera EHT, ytterligare samtal, klass- och/eller rastobservationer. Eventuell elevkonferens, anmälan till polis eller socialtjänst. 7. Ärendet avslutas när berörda parter är nöjda. 5.2 Vid misstanke om kränkande behandling från vuxen mot elev Kontakta rektor (den som har hört eller sett händelsen). Utredning görs, samtal med eleven och den vuxne, var för sig. Föräldrar kontaktas, om man inte har gjort detta tidigare i processen. Situationen och ärendets natur avgör hur man skall gå vidare. Uppföljning inom en vecka. Notat: Kränkning elev mot vuxen behandlas ej i skolans likabehandlingsplan. Rutiner för detta finns att studera i skolans krisplan samt på Insikten, kommunens intranät under arbetsmiljö. 6. Trygghetsgruppen 6.1 Skolans trygghetsgrupp Gruppen består av rektorer, kurator, skolsköterska, elevassistent och pedagoger. Gruppen träffas i denna form en gång per månad, då de diskuterar frågor som har uppstått bland kamratstödjare, eller om det är andra aktuella ärenden som bör tas upp. Trygghetsgruppen arbetar även med utveckling av likabehandlingsfrågor och utbildning av kamratstödjare. Gruppen har ansvar för att det kontinuerligt görs en översyn av de behov som framkommer i likabehandlingsarbetet på skolan, och håller arbetet levande bland elever, lärare samt övrig personal på skolan. 6.2 Kamratstödjargrupp Nyhemsskolan arbetar med kamratstödjare för att få en större inblick i trivseln i varje klass. Kamratstödjarna träffas en gång i månaden för att diskutera hur de har det i de olika klasserna, och om det finns behov för ytterligare hjälp och stöd från vuxna i klassen. Kamratstödjarna väljs varje år vid behov. Det är däremot önskvärt om de som blir valda i åk 7, väljer att vara kamratstödjare under hela sin högstadietid. 7. Förväntansdokument 7.1 Förväntningar på skolans personal Föregå med gott exempel. Aktivt och regelbundet främjande och förebyggande arbete i grupperna. Alltid reagera vid misstanke om kränkande behandling. Följa skolans rutiner vid misstanke om kränkande behandling. Information till trygghetsgruppen vid upprepad kränkande behandling. Föräldrar kontaktas om något inträffat. Den årliga planen för att motverka diskriminering och kränkande behandling är ett levande dokument i alla klasser och grupper. 5

7 7.2 Förväntningar på föräldrarna Föregå med gott exempel. Ta del av vår årliga plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling Informera skolan, t ex mentorn eller någon i trygghetsgruppen, vid misstanke om att någon elev är utsatt för kränkande behandling. Är införstådd med att skolans personal tar kontakt om något har hänt. 7.3 Förväntningar på eleverna Föregå med gott exempel. Ta del av vår årliga plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling Berätta för någon vuxen när något tvivelaktigt har hänt. Följa skolans ordnings- och trivselregler. 8. Arbetsgång med den årliga planen Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument. Den är ett arbetsredskap som hela tiden skall användas för att motverka all form av diskriminering bland personal, elever och föräldrar. Varje år upprättas alternativt revideras planen. Detta sker genom enkäter, uppgifter från arbetsplatsträffar och incidentrapporter. Före planen kan fastställas har den tagits upp på arbetsplatsträffar, elevråd, klassråd samt med skolans föräldraförening. Planen skall finnas tillgänglig på skolans hemsida. Den finns också i pappersformat på skolans expedition. För personer med ett annat hemspråk rekommenderas översättningstjänsten i Word. Likabehandlingsplanen revideras och omarbetas årligen. Ytterst ansvarig för det arbetet är rektor. 6

8 9. Mål för läsåret 18/ Mål 1 En kartläggning gällande elevernas trygghet och trivsel har genomförts våren Den visar att eleverna känner sig trygga i stora delar av skolan. Nulägesanalys: Två områden där eleverna upplever otrygghet är utanför studion vid studieplatserna och i cafeterian. Åtgärd: Utöka rastvaktsbemanningen vid dessa områden. Personalen informeras vid APT. 9.2 Mål 2 Alla elever på Nyhemsskolan ska kunna vara sig själva, acceptera varandra och känna sig trygga på skolan. Nulägesanalys: Skolan behöver arbeta för bättre sammanhållning och trygghet i klasserna. Åtgärd: Alla klasser ska kontinuerligt arbeta med värdegrundsfrågor på mentorstiden. I mentorspärmen finns samarbetsövningar och diskussionsfrågor som ett hjälpmedel i arbetet. 10. Uppföljning och utvärdering av målen 18/19 Ängelholm Nyhems rektorsområde Lars Nilsson Rektor, Ro 2 7

9 Bilagor Bilaga 1 De sju diskrimineringsgrunderna De sju diskrimineringsgrunderna är: 1) Kön Man eller kvinna Ex: Pedro blir retad av kompisarna på skolan för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. 2) Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. 3) Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad enligt lag. Ingen får missgynnas p.g.a. sin religion. 4) Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd skada eller förvärvad skada. 5) Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Ex: Emma vill göra sin praktik inom räddningstjänsten, men studie och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet att det är ett för hårt arbete för en tjej. Ex: Tomas som är mörkhyad får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Ex: Rebecka blir utsatt för nedsättande kommentarer som har samband med hennes etiska tillhörighet. Ex: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan blir ofta retad för det. De säger det på skämt, men han tycker inte det är roligt. Ex: Elena har en CP-skada och hon känner sig sårad och ledsen av att många i skolan använder det som ett skällsord. Ex: Max får inte vara med på skolans friluftsdag då han använder rullstol. Ex: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt som är kopplade till hennes sexuella läggning. 6) Könsöverskridande identitet eller uttryck Med detta begrepp menas att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ge uttryck för att tillhöra ett annat kön. Ex: Johan har alltid velat kallas Johan sedan han var liten. När han börjar skolan envisas fröken med att kalla honom för Johanna, vilket är det namn han är folkbokförd under. 8

10 7) Ålder Uppnådd levnadsålder Ex: Kalle är ett år yngre än sina klasskamrater och duktig i skolan. Men så fort han inte kan något eller inte får göra något, p.g.a. sin ålder, är klasskamraterna snabba med att kommentarer, som t ex Det är bara för att du är yngre än vi. 9

11 Bilaga 2 - Nyhemsskolans trygghetsgrupp Tommy Svensson, rektor Ro 1 tommy.svensson@engelholm.se Lars Nilsson, rektor Ro 2 lars.nilsson2@engelholm.se Jannicka Aneslätt, kurator jannicka.aneslätt@engelholm.se Anna Lennwall, skolsköterska anna.lennwall@engelholm.se Sebastian Dahlström, pedagog sebastian.dahlstrom@engelholm.se Markus Karlsson, pedagog markus.karlsson@engelholm.se Berit Jonsson, pedagog berit.jonsson@engelholm.se Kristoffer Johnsson, pedagog kristoffer.johnsson@engelholm.se Sanna Nikolajsen, pedagog sanna.nikolajsen@engelholm.se Eva Ågren, elevassistent eva.agren@engelholm.se

12 Bilaga 3 - Andra kontaktmöjligheter BRIS- barnens rätt i samhället Rädda Barnen Socialtjänsten i Ängelholm (kundtjänst) Barn- och ungdomspsykiatrin i Ängelholm - En väg in Ungdomsmottagningen i Ängelholm: