LIKABEHANDLINGSPLAN. NYHEMS REKTORSOMRÅDE Grundsärskolan Ängelholms kommun Nyhemsskolan

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN NYHEMS REKTORSOMRÅDE Grundsärskolan Ängelholms kommun Nyhemsskolan

2 Innehåll 1. VISION FÖR NYHEMSKOLANS GRUNDSÄRSKOLAS LIKABEHANDLINGSARBETE Lagstiftning :2 Definitioner Trygghetsgruppen Arbetsgång med den årliga planen Utvärdering av målen i föregående års plan Analys och kartläggning Mål Förebyggande åtgärder kopplade till kartläggning och mål :1 Kunskap om likabehandlingsplanen :2 Arbetet mot kränkande behandling och likabehandlingsfrågor Åtgärder :1 Vid misstanke om kränkande behandling mellan elever :2 Vid misstanke om kränkande behandling från vuxen mot elev Förväntansdokument :1 Förväntningar på skolans personal :2 Förväntningar på föräldrarna :3 Förväntningar på eleverna utifrån deras förmåga... 8 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 1. VISION FÖR NYHEMSKOLANS GRUNDSÄRSKOLAS LIKABEHANDLINGSARBETE Nyhemsskolans grundsärskola (härmed endast refererad till som Nyhemskolan) skall vara trygg och stimulerande, en plats dit både elever och föräldrar känner lust att gå. Ett förebyggande arbete som genomsyrar hela skolan är en naturlig utgångspunkt. Skolans värdegrund skall vara väl förankrad hos alla. En viktig uppgift för lärarna och elevassistenterna är att hjälpa eleverna att utveckla empati och respekt för andra människors lika värde. För att nå dit krävs först och främst att skolan arbetar på ett systematiskt och aktivt sätt. Skolans ordningsregler och likabehandlingsplan skall kännetecknas av ett helhetstänkande. Eleverna skall veta att det finns ett system som bidrar till ökad trivsel och trygghet. Centrala delar i vårt likabehandlingsarbete: Alla visar hänsyn till varandra Alla känner sig trygga i skolan Alla har samma rättigheter och möjligheter till en positiv skolvardag Vi är schyssta mot varandra Vi lyssnar på varandra Vi inkluderar alla Vi lär oss att acceptera varandras olikheter 3

4 2. Lagstiftning Diskrimineringslagen och skollagen skyddar eleven mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och repressalier. Huvudmannen skall se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter. Diskrimineringslagen innefattar diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800). 2:1 Definitioner Diskriminering i skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt: Direkt diskriminering kan vara t ex om skolan gör en utflykt med buss och alla kan följa med utom en elev som är rullstolsburen. Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika, det serveras t.ex. ingen alternativ kost i matsalen. Detta gäller även elever som utan allergier kan ha svårigheter med viss mat, t ex blandad mat som grytor, soppor och gratänger. Kränkande behandling innebär att någon kränker principen om alla människors lika värde. Om en elev känner sig kränkt är det viktigt att denna känsla tas på allvar. Kränkande behandling innebär att man kränker en elevs värdighet. Kränkningen har inte med diskrimineringsgrunderna att göra. Kränkningarna kan vara: Med texter och bild, t.ex. facebook, klotter, foton, sms eller mms. Psykosociala: ryktesspridning, blickar och utfrysning. Att uttala sig på ett icke respektfullt sätt om och inför elever och föräldrar. Att prata över huvudet på eleverna. Verbala: hot och öknamn. Fysiska: slag och knuffar. Notat: Kränkande behandling elev mot elev samt vuxen mot elev tas upp i skolans likabehandlingsplan. Kränkning elev mot vuxen tas ej upp i skolans likabehandlingsplan. Rutiner för detta finns att studera i skolans krisplan samt på Insikten, kommunens intranät under arbetsmiljö. Mobbning är när det sker upprepade kränkningar mot en person under en längre tid. Repressalier får inte förekomma för att någon har anmält att diskriminering äger rum eller har påtalat att kränkande behandling eller trakasserier förekommer. Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. 4

5 3. Trygghetsgruppen Nyhemskolans trygghetsgrupp består av skolsköterska, specialpedagoger, kurator, logoped, elevassistent och rektor. Gruppen träffas i denna form en gång per läsår i februari då planen revideras, samt om behov uppstår. Vid revidering kan även andra från personalgruppen vara med. Kartläggning innebär undersökning av elevers trygghet och trivsel i skolan. Gruppen har ansvar för att det kontinuerligt görs en översyn av de behov som framkommer i likabehandlingsarbetet på skolan och håller arbetet levande bland elever, lärare samt övrig personal på skolan. 4. Arbetsgång med den årliga planen Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument. Det är ett arbetsredskap som hela tiden skall användas för att motverka all form av diskriminering bland elever, personal och föräldrar. Varje år upprättas alternativt revideras planen. För att kunna göra det arbetet krävs det att en kartläggning genomförs, uppgifter samlas även in från arbetsplatsträffar och incidentrapporter. Före planen kan fastställas har den tagits upp på arbetsplatsträffar, elevråd, klassråd (för de elever som har möjlighet att delta) samt genom föräldrasamverkan. Planen skall finnas tillgänglig på skolans hemsida. Den finns också i pappersformat på skolans expedition. Ytterst ansvarig för revideringsarbetet är rektor. Kartläggning/trivselundersökning sker under vårterminen. 5. Utvärdering av målen i föregående års plan 6. Analys och kartläggning Alla elever deltar, utifrån sina förutsättningar, i det förebyggande arbetet mot mobbing. Elever ges verktyg för att kunna uttrycka sina upplevelser till olika situationer och platser. Genom ex samtalsmatta får de möjlighet att visa eller säga Ja/Nej med ord, tecken, symboler och bilder. Viss kartläggning bygger även på föräldrarnas och personalens observationer och slutsatser. 7. Mål Ge information om grundsärskolan till grundskolan. Under arbetas en mall för kartläggning fram. Likabehandlingsplanen implementeras hos all personal och i verksamhetens alla delar. Vårdnadshavare ges möjlighet att ta del av och ge synpunkter på planen genom Fronter och föräldrasamverkan. Likabehandling och förebyggande arbete mot kränkande behandling diskuteras på arbetsplatsträffarna. Skolan skall arbeta med att motverka kränkningar via nätet eller andra sociala medier både mellan elev- elev och personal elev. Alla former av kränkningar och trakasserier skall förebyggas, uppmärksammas samt åtgärdas genom kontinuerligt värdegrundsarbete. Samtal ska ske med eleverna kring värdegrunden utefter vardagliga händelser/situationer. Göra eleverna medvetna om andras svårigheter ökad förståelse. Personalen är förebilder i sitt bemötande gentemot elever och varandra. Personalen arbetar för förståelse och samverkan mellan grund- och särskola och även mellan särskolans olika elev- och personalgrupper. 5

6 8. Förebyggande åtgärder kopplade till kartläggning och mål 8:1 Kunskap om likabehandlingsplanen Elever och personal i Grundsärskolan skall ha kunskap om den årliga planen för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Genom klassråd, elevråd, föräldrasamverkansgrupper och arbetslagsträffar skall möjligheten ges att delta i utformningen av denna plan. Genom information om planen för föräldrar vid föräldramöte och för elever vid terminsstart samt för nyinflyttade. Elever som har svårighet att ta del av planen får stöd i sin förståelse genom olika resurser (tecken, bilder etc). 8:2 Arbetet med likabehandlingsfrågor och mot kränkande behandling Sker genom ett uppmärksammat och kontinuerligt värdegrundsarbete. Eleverna uppmuntras att aktivt hjälpa varandra under skoldagen. För att skapa större förståelse mellan grundskolan och grundsärskolan informeras eleverna i år 7 i början av läsåret om grundsärskolans verksamhet. Då ges möjlighet att ställa frågor om sådant de funderar över (grundsärskolans mentorer och skolledning ansvarar). Nyhemsskolan värdesätter högt det goda samarbetet med elevernas föräldrar. Tillsammans med föräldrarepresentantgruppen kan negativa tendenser uppmärksammas och diskussioner kan föras kring aktuella problem, möjligheter, riktlinjer, åtgärder och lösningar. Alla föräldrar är inbjudna till detta. Föräldrasamverkansgruppen träffas tillsammans med skolledarna fyra gånger per läsår (skolledning ansvarar). Nyhemsskolan arrangerar en Alla kan -dag för grundskolans åk 7 under deras första termin. Eleverna i grundsärskolan medverkar denna dag. (Idrottslärarna ansvarar). I början av varje termin har hela skolan en trivseldag då man spelar brännboll på Lingvallen. (Idrottslärarna ansvarar). Exempel på hur samarbete kan ske mellan en eller flera samverkansklasser från grundskolan och grundsärskolans elever. (Grundsärskolans mentorer ansvarar). o Några elever från grundskolan är med på en idrottslektion med grundsärskolans elever en gång per vecka. o Stranddag / utedag cyklar fallskärm göra semlor tillsammans julpysseldag. o Cafeteria rullande schema med två elever från grundskolan som hjälper till en gång per vecka. Årligen görs en kartläggning avseende elevers mående och trivsel samt eventuell kränkande behandling. Skolans fysiska miljö kartläggs och riskfyllda platser uppmärksammas. Kartläggningen, anpassad efter elevernas nivå, sker genom t ex samtalsmatta, enkät med bilder eller enkät i textform. Kartläggning sker från v. 46. (Rektor ansvarar för att kartläggningen genomförs under höstterminen). 6

7 9. Åtgärder Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. (Skollagen, SFS 2010:800, 6 kap 10. Detta anmäls via kommunens blankett för incidentrapportering till rektor. 9:1 Vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Alla som arbetar på Grundsärskolan har skyldighet att: 1. När man går förbi en incident eller ett ser ett sammanhang som verkar misstänktstanna till och fråga eleverna vad som pågår. Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera. Skolans personal är skyldig att alltid reagera bestämt och konsekvent (all personal). 2. Den som uppmärksammar kränkningen informerar om händelsen till berörd personal. När en pedagog får kännedom om kränkande behandling (från elev, förälder, eller annan personal). 1. Berörd personal samlar information (mentor). 2. Samtal med de inblandade. 3. Informera rektor. 4. Kontakta föräldrar. Om problemet fortsätter: Rektor sammankallar Elevhälsoteamet och/eller trygghetsgruppen utefter situationens behov. 9:2 Vid misstanke om kränkande behandling från vuxen mot elev 1. Kontakta rektor (den som har hört eller sett händelsen). 2. Utredning görs, samtal med eleven och den vuxne. Var för sig (rektors uppgift). 3. Föräldrar kontaktas om man inte har gjort detta tidigare i processen (rektors uppgift). 4. Situationen och ärendets natur avgör hur man skall gå vidare. Målet är att situationen skall lösas och att kränkningen upphör (rektors uppgift). 5. Uppföljning inom en vecka (rektors uppgift). 10. Förväntansdokument 10:1 Förväntningar på skolans personal Föregår med gott exempel. Aktivt och regelbundet främjande och förebyggande arbete i grupperna. Alltid reaktion vid misstanke om kränkande behandling. Skolans rutiner vid misstanke om kränkande behandling följs. Information till Trygghetsgruppen vid upprepad kränkande behandling. Föräldrar kontaktas om något inträffat. Vår årliga plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling är ett levande dokument i alla klasser och grupper. 7

8 10:2 Förväntningar på föräldrarna Tar del av vår årliga plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Informerar skolan, t ex mentorn eller någon i Trygghetsgruppen, vid misstanke om att ens barn eller någon annan elev är utsatt för kränkande behandling. Är införstådda med att skolans personal tar kontakt om något har hänt. 10:3 Förväntningar på eleverna utifrån deras förmåga Signalerar, eller på något annat sätt visar, för någon vuxen när något har hänt. Följer skolans ordnings- och trivselregler. Visar hänsyn för sina kamrater. Föregår med gott exempel. Ängelholm För Nyhems rektorsområde Helena Collijn 8

9 Bilaga 1. De sju diskrimeringsgrunderna är: 1) Kön Man eller kvinna Ex: Pedro blir retad av kompisarna på skolan för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. 2) Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Ex: Tomas som är mörkhyad får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Läraren avfärdar honom med att du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar inget illa. 3) Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad enligt lag. Ingen får missgynnas p.g.a. sin religion. Ex: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan blir ofta retad för det. De säger det på skämt, men han tycker inte det är roligt. 4) Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd skada eller förvärvad skada. 5) Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Ex: Elena har en CP-skada och hon känner sig sårad och ledsen av att många i skolan använder uttrycket jävla CP!. Ex: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb och säger att hon har killkläder. 6) Könsöverskridande identitet eller uttryck Med detta begrepp menas att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ge uttryck för att tillhöra ett annat kön. Ex: Johan har alltid velat kallas Johan sedan han var liten. När han börjar skolan envisas fröken med att kalla honom för Johanna, vilket är det namn han är folkbokförd under. 7) Ålder Uppnådd levnadsålder Ex: Kalle är ett år yngre än sina klasskamrater och duktig i skolan. Men så fort han inte kan något eller inte får göra något, p.g.a. sin ålder, är klasskamraterna snabba med att kommentarer, som t ex Det är bara för att du är yngre än vi. 9

10 Bilaga 2 Ordnings och trivselregler för Nyhemsskolans särskola NYHEMS REKTORSOMRÅDE Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö Alla visar hänsyn till varandra Alla känner sig trygga i skolan Alla har samma rättigheter och möjligheter till en positiv skolvardag Vi är schyssta mot varandra Vi lyssnar på varandra Vi inkluderar alla Vi lär oss att acceptera varandras olikheter Ordningsregler är framtagna i samråd med elever, personal och representanter för vårdnadshavare. Ordningsregler skall bidra till att skapa arbetsro och trivsel i skolan. Då får vi också en trygg och lärande skolmiljö. Ordningsregler gäller inom skolans område eller där skolan har tillfällig verksamhet, t.ex. på friluftsdag. Ordningsregler skall vi alla följa. Det bidrar vi med genom att visa varandra hänsyn och respekt. Då blir det roligare att arbeta i skolan. Ordningsregler 1 Skolan är en arbetsplats, där vi kommer i tid till lektioner, 2 Alla skall kunna känna sig trygga i skolan. Därför är det inte tillåtet med fysisk, psykisk eller verbal kränkning. Det är inte heller tillåtet att diskriminera någon. 3 Knivar och andra föremål som kan användas för att skada någon är absolut förbjudet att ha i skolan. 4 Snöbollskastning är inte tillåten i någon form. 5 Vi är rädda om skolans egendom. Det gäller både byggnader, inventarier, böcker och övrig materiel. 6 Mobiltelefon och musikspelare får ej vara påslagna under lektionstid eller i biblioteket såvida det inte används som hjälpmedel. 7 Energidrycker är förbjudna att dricka och ha med på skolan. Vad händer om jag bryter mot en regel? Skolk anmäls omedelbart till vårdnadshavare. Sen ankomst anmäls till mentor. Mentor och vårdnadshavare kontaktas omedelbart. Vid kränkande behandling av någon form följs likabehandlingsplanen. Föremålen tas i beslag och anmäls ev. till polisen. Mentor och vårdnadshavare kontaktas. Hänvisning till knivlagen. Mentorn ansvarar för annan aktivitet. Om något förstörs anmäls detta till vårdnadshavare. Om du inte följer denna regel får du lämna ifrån dig enheten till undervisande lärare. Energidrycker tas i beslag och återlämnas efter kontakt med vårdnadshavare. 10

11 8 Skateboard, inlines o.dyl. får endast användas utomhus. 9 Cykel- och mopedkörning är förbjuden på skolans område. Gäller ej närmsta vägen mellan cykelbana/bilväg och cykel/moped-parkering. 10 Foto/ film Publicering(t.ex. på Internet) av bilder eller filmer, som fotograferats på skolan, kräver tillstånd både från dem som avbildats/filmats och från skolledningen. 11 Skolrestaurang Ät på anvisad lunchtid. Det som serveras skall ätas vid bordet. Torka upp om du råkar spilla. Personalens anvisningar skall följas. 12 Bibliotek Vi talar tyst för att inte störa dem som studerar. Biblioteket kan stängas, när det bedrivs lektion där. Personalens anvisningar skall följas. 13 Cafeteria Personalens anvisningar skall följas. Redskap tas i beslag och återlämnas efter skoldagens slut. Om du inte följer tillsägelse kontaktas mentor. Kamera tas i beslag och återlämnas efter kontakt med vårdnadshavare. Lunchrastvakt ser till att regler följs. Om du inte följer tillsägelsen kontaktas mentor. Biblioteksbesök sker tillsammans med mentor. Mentor kontaktas. 11

12 Bilaga 3. Grundsärskolans trygghetsgrupp Representanter från grundsärskolan träffas en gång per läsår och samarbetar med grundskolan vid behov. Helena Collijn, Rektor Anette Rönn Karlsson, Kurator Birgitta Esbjörnsson, Skolsköterska Ida Hedman, Logoped Martina Andersson, Specialpedagog Claes Carlsson, Elevassistent

13 Bilaga 4. Övriga kontaktmöjligheter BRIS- barnens rätt i samhället: Rädda Barnen: Socialtjänsten i Ängelholm: Barn och ungdomspsykiatrin i Ängelholm: samt En väg in: