Granskning i medborgarnas tjänst idag och i framtiden

Transkript

1 Granskning i medborgarnas tjänst idag och i framtiden Föredrag vid SkyRevs årsmöte 28 september 2012 Anders Hanberger För fullmäktige För medborgarna

2 Innehåll 1. Revisionen i granskningssamhället 2. Kommunal revision 3. Hur kan revisonen utvecklas?

3 1. Utvärderings- och granskningssamhället Effektanalyser Policy utvärdering Rankinglistor Formativ utvärdering Översyn Kvalitetsmätning Mediegranskning Evidensbaserad utvärdering Tillsyn Revision Måluppfyllelseutvärdering Demokratisk utvärdering Intressent utvärdering

4 Uppföljnings- och utvärderingssystem t.ex. PISA, Salsa, brottsstatistik, öppna jämförelser t.ex. Sidas och Högskoleverkets utvärderingssystem t.ex. system för inspektion och kommunal revision (se Kusek &Rist, 2004)

5 Fem kommungranskare Kommunala revisorer Media Kommun Statliga granskare Externa utvärderare Medborgare/ intresseorg. (Hanberger, Khakee, Nygren & Segerholm, 2005; Hanberger, 2009)

6 Medias roller i granskningssamhället Granskare i medborgarnas tjänst Rapportera om andra granskningar Forum för samtal och debatt om granskningar

7 Det politiska systemets kontroll av kommuner Lokal kontroll Kommunal revision Kommunalbesvär Förvaltningsbesvär Central kontroll JO:s och JK:s tillsyn Förvaltningsmyndigheters tillsyn Riksrevision

8 Granskningars oberoende till politiken Integrerad Separerad Delvis integrerad G P P G P G Förkortningar: P = Politik; G = Granskning Hanberger, 2003

9 Tre typer av granskning Finansiell (ekonomisk hushållning) Regelefterlevnad Prestationer Behn, 2001, 2003

10 Granskningar kan fylla olika funktioner: Demokratiskt ansvarsutkrävande Verksamhetsutveckling Legitimering Symbolisk Boswell, 2009; Hanberger, 2011

11 Granskningssamhället i förändring mer redovisning nationell granskning medborgar- och brukargranskning nya utvärderingssystem Cykelfrämjandet utser

12 Medborgargranskning utan ombud exempel gångbarhetsgranskning i City of Greenville, South Carolina

13 Trygghetsvandring Björkskatan Luleå Tid och plats: Björkskatans centrum, torsdagen den 1 juni 2006 klockan Närvarande: Boende på Björkskatan, repr. från områdesgruppen, fritidsgården Björx, Björkskatakyrkan, PRO, Lulebo, HSB samt Luleå kommuns stadsbyggnadskontor, avdelning för gata och trafik, natur- och parkavdelning, fastigheter och Luleå kommun fritid Sammankallande: Stadsbyggnadskontoret

14 2. Kommunal revision 2.1 Kommunal revision i förändring 2.2 Revisionens oberoende och makt 2.3 Revisionens relation till media

15 2.1 Kommunal revision utreds och debatteras Ds 2009:11; prop 2009/10:46; Andersson m fl, 2010; Hanberger, 2010; Lundin, 2010

16 -> 20 anmälningar om korruptionsbrott per år > nöjes- eller konferensresa och byggbranschen vanligast -> Totalt 24 åtalade -> Mer än 50% av pol./tjm tror på förekomst av korruption

17 2.2 Revisionens oberoende och makt:

18 Revisionens makt Har makt att: - initiera revision - självständigt granska - få tillgång till uppgifter - framföra kritik (anmärkning) - offentliggöra granskningar Makten begränsas av: - revisionens budget - kommunallagen - revisorernas kompetens, auktoritet och oberoende - tillgång till sanktionsmedel

19 2.3 Kommunal revision och media Kommunala revisorer? FM Media Kommun Medborgare

20 Hur kan/bör revisionen förhålla sig till media? (ej) välkomna tips om behov av granskning (ej) underlätta för media att rapportera om gjorda granskningar (ej) förberedd på att media kan granska revisorerna (ej) bemöta/kritisera media vid vinklad rapportering om revisionen (ej) medverka i diskussioner i media som följer av granskningar

21 3.Hur kan revisionen utvecklas? Via fullmäktige Direkt

22 Revisionens generella uppdrag är att granska: om verksamheten är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande om räkenskaperna är rättvisande om internkontrollen inom nämnderna är tillräcklig om delårsrapport och årsbokslut är förenlig med FM:s mål - all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhet (ej myndighetsutövning mot enskild): - ska göras i omfattning som följer av god revisionssed

23 Revisionens medborgaruppdrag: Att ge medborgare insyn i kommunal politik och förvaltning och avslöja ev. maktmissbruk Främst fullmäktiges kontrollorgan ge underlag för ansvarsutkrävande Upp till varje revisor att tjäna kommunmedborgare mer direkt Hur fungerar dagens revision sett ur ett medborgarperspektiv?

24 Vad vill medborgare att revisionen granskar? Det vet vi inte, men tänkbart är att: Upptäcka oegentligheter, maktmissbruk Ge insyn verksamheter och genomförandet av politiken Granska användningen av skattemedel och politikens resultat Ge underlag för medborgarnas eget ansvarsutkrävande

25 Granskning med medborgarperspektiv (TD) t.ex. mål för personaltäthet Utgå från beslut, mål och regelverk

26 Granskning med medborgarperspektiv: BU Bemötande, personalkontinuitet Tidtabell, linjesträckor, hållplatser Utgå från medborgarnas behov

27 I vilka faser av revisionsprocessen kan ett medborgarperspektiv utvecklas? Vid initiering av granskning (t.ex. öppna för whisle-blowing, lyssna på brukarorganisationer, val av granskningsobjekt och frågor/kriterier) Vid genomförande av granskning (t.ex. fråga brukare, brukarrevision) Vid resultatspridning (t.ex. öka tillgängligheten, presentera samlad rapport om resultat av revisionen inför val )

28 Hur kan en revision i medborgarnas tjänst utvecklas (med dagens regelverk)? tjäna medborgare via fullmäktige tjäna medborgare direkt - Beställ granskningar med medborgarperspektiv - Granska genomslag av policy ute i verksamheter - Förbättra begripligheten - Följ upp granskningskritik - Utveckla informationen till FM - Öka tillgänglighet/begriplighet - Uppmuntra whisle-blowers - Öka medborgares inflytande och delaktighet - Hearings, presskonferenser - Sammanfatta granskningar och granskningsuppföljningar

29 Diskussion - Finns idag tillräckliga förutsättningar för att revisionen ska kunna sköta sitt medborgaruppdrag? - Kan/ bör revisionen arbeta mer direkt mot medborgarna? - Om svaret är ja, vilka hinder och möjligheter finns? - Hur bör revisionen förhålla sig till media?

30 Referenser Almqvist, L., Sköllerhorn, E., och Hanberger, A.. (2004) Vad granskas i kommunal revision? En studie av revisionsrapporter i fyra kommuner Arbetsrapport. Umeå: Centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet. Andersson S. m fl. (2010) Korruption, maktmissbruk och legitimitet. Nordstedts. Behn, R. (2001) Rethinking Democratic Accountability Washington, D.C, Brookings Inst. Press. Behn, R. (2003) Why Measure Performance? Different Purposes Require Different Measures. Public Administration Review Vol 63 (5): Bosswell, C. (2009) The Political Uses of Expert Knowledge. Immigration Policy and Social Research. Cambridge. Cambridge University Press. Kusek, Jody Zall; Rist, Ray C. (2004) Ten Steps to a Results-Based Monitoring and Evaluation System : A Handbook for Development Practitioners. Washington, DC, USA: World Bank Publications, Ds 2009:11Oberoendet i den kommunala revisionen. Prop 2009/10:46 Oberoendet i den kommunala revisionen. Hanberger, A. (2003) Den dolda utvärderingspolitiken. I:Studies in Educational Policy and Educational Philosophy. E-tidsskrift 2003:1. Hanberger, A., Khakee, A., Nygren L. & Segerholm, C. (2005) De kommungranskande aktörernas betydelse. Slutrapport från ett forskningsprojekt. Umeå: Centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet. Hanberger, Anders (2009) Democratic accountability in decentralised governance i Scandinavian Political Studies. Vol.32.(1):1-22. Hanberger, A. (2010) Dagens kommungranskning: Är den effektiv i att förebygga och upptäcka missförhållanden? I: Andersson S. m fl. (2010) Korruption, maktmissbruk och legitimitet. Nordstedts. Hanberger, A. (2011) The Real Functions of Evaluation and Response systems. Evaluation 17(4) Statskontoret (2012:20) Köpa relationer: om korruption i det kommunala Sverige Lundin, O. (2010) Revisionen reviderad- en rapport om en kommunal angelägenhet. Rapport till Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi 2010:6. Finansdepartementet.