Borås - Sveriges föreningsvänligaste kommun 2012?

Transkript

1 Borås - Sveriges föreningsvänligaste kommun 2012?

2 Innehåll Borås...3 Hållbarhet och delaktighet...4 Säkra och trygga föreningar...5 Aktivitetsplatser...6 Föreningsdrift...6 Föreningsbidrag till sociala föreningar...7 Bidrag till kulturverksamhet...7 Integrationspris...8 Boråsklasssikern...9 Föreningsveckan...9 Idrottsskolan...10 Föreningsutbildningar...11 Hallutredning...12 Bidrag...12 Politisk enighet...13

3 Borås balanserar mellan småstad och storstad. Stor nog att rymma ett brett utbud av nöjen, kultur och service. Liten nog för att ha allt inom bekvämt avstånd. Borås ligger i en folktät region i Västsverige. 1,5 miljoner människor bor inom 10 mils radie. Med över invånare är Borås landets trettonde största kommun. Förutom centralorten Borås finns det 20 tätorter i kommunen. De största är Dalsjöfors, Fristad, Sandared och Viskafors. Vision 2025 Borås Stad Borås utvecklar sin framtid på arvet inom textil och handel. I Borås står möten mellan människor i fokus. Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap, förmåga och idéer. Borås utmärks av kreativitet och mod att tänka och handla i nya banor. I Borås lever människor tillsammans, och i harmoni med naturen och omvärlden. Viskan var förr den livsnerv som industrin byggde sin framtid på. Nu ger Viskans flöde inspiration till rekreation och upplevelser. Det Gröna Borås Staden ligger inbäddad i parker och gröna områden. Och det är alltid nära till naturen. Rya åsar, ett av Sveriges mest stadsnära naturreservat, erbjuder 500 hektar av vild natur och hisnande vyer. Runt staden finns en krans av friluftsgårdar och klubbstugor, bra utgångspunkter för utfärder till skogar, sjöar och friluftsområden. Staden har en grön själ med många anlagda parker och mycket grön yta till förfogande. Stadsnära gröna mötesplatser skapar trivsel. I Borås stad finns nästan 160 spännande lekplatser/mötesplatser som är tillgänglighetsanpassade. I det gröna Borås finns det goda förutsättningar för naturliga möten mellan generationerna. Åldersskillnader suddas ut och aktiviteter kan utövas sida vid sida. Det skapar en större förståelse och även segregation kan motverkas genom tillfällen för möten. Aktivitetsstaden Borås Djurpark och en mängd idrottsanläggningar har gjort området runt Knalleland till ett idrotts- och upplevelseområde. Tennishall, innebandyhall, ishall, curlinghall, boulehall, fotbollsarena, fotbollshall, friidrottsarena, friidrottshall och utomhusbad finns här samlade i ett och samma område, integrerat med shoppingcentret och med djurpark och camping som närmaste grannar. Våren 2005 invigdes Borås Arena, en modern anläggning för fotboll, konserter och andra större evenemang, och hemmaplan för IF Elfsborg. Arenan har konstgräs som gör att den kan utnyttjas året om. Cirka 600 ideella föreningar, 14 friluftsgårdar med bland annat 7 mil elljusspår, äventyrsbad, tennishall, 15 fritidsgårdar, ridhus, golfbanor och motorstadion erbjuder många alternativ för fritiden. Borås Stads Fritids- och folkhälsoförvaltning har som huvuduppgift att främja fritidsverksamheten i kommunen och tillgodose allmänhetens och organisationers behov av anläggningar för motion, rekreation och tävlingsverksamhet. Fritids- och folkhälsoförvaltningen ansvarar även för att genom såväl riktade som generella insatser förbättra hälsan hos stadens befolkning. Från stor till liten från barn till vuxen med omtanke, intresse och kunskap. Borås arbetar aktivt för att dess invånare ska erbjudas ett rikt föreningsliv som ger oss en bra stad att leva, verka och bo i. 3

4 Hållbarhet Social hållbarhet handlar om engagemang, delaktighet och gemenskap. Det är i mötet mellan människor som individer och grupper kan utvecklas och det är då den hållbara samhällsutvecklingen skapas. Här är föreningslivet, med alla dess möjligheter till möten, gemenskap och upplevelser en mycket viktig faktor. Genom föreningarna får många barn och unga med sig goda erfarenheter i livet, de får möjlighet till uppmärksamhet, bekräftelse och roliga upplevelser. Fritids- och folkhälsoförvaltningens uppdrag handlar ytterst om att bidra till social hållbarhet. Stödet till föreningar är en nyckelfaktor för stadens fortsatta utveckling och vår uppgift är att skapa så goda villkor som möjligt för föreningslivet. Dessutom bidrar vi till förbättrad folkhälsa genom de friluftsoch friskvårdsanläggningar vi driver. Här finns möjlighet för alla till fysisk aktivitet och gemenskap, vilket är viktiga förutsättningar för en bra utveckling av vår stad. Vårt arbete med trygghetsfrågor är ytterligare ett exempel på hur vi bidrar till det långsiktigt hållbara Borås. Delaktighet Staden ställer sig mycket positiv till förfrågningar från föreningar som vill arrangera såväl stora som mindre tävlingar och kongresser. Samarbetet mellan den kommunala förvaltningen och det, många gånger ideella, föreningsarbetet fungerar mycket bra. De senaste åren har följande stora internationella arrangemang genomförts i Borås: Masters VM 2010, Davis Cup 2011, Fed Cup

5 Säkra och Trygga föreningar Borås Stad är av WHO en certifierad Säker och Trygg kommun. Som en del av stadens säkerhets- och trygghetsarbete arbetar föreningsenheten sedan några år tillbaka med att samordna och vara pådrivande i frågor som rör säkerhet och trygghet för barn, ungdom och vuxna i föreningslivet. Målet med arbetet är att få in ett naturligt säkerhetstänkande i föreningslivet och därigenom minimera de risker som finns. De kriterier som föreningen måste uppfylla/åtgärda är: Metoden för att nå detta mål är att certifiera Säkra och Trygga föreningar. Föreningsenhetens ansvar är att delge information och kunskap i certifieringsprocessen gentemot Borås Stads föreningar. Föreningarna arbetar i samarbete med föreningsenheten och SISU idrottsutbildarna igenom kriterierna och lämnar sedan över sin certifieringsansökan till Fritids- och folkhälsoförvaltningen för godkännande. Uppföljning och utvärdering sker genom att föreningarna får återansöka vartannat år för att få ett nytt certifikat.» Kontroll av verksamhetsutrustning Fritids- och folkhälsonämnden beslutade om nya bidragsbestämmelser i december En av de nya bestämmelserna löd att alla föreningar som idag får lokalbidrag måste vara en certifierad Säker och Trygg förening. Som en del i föreningens säkerhets- och trygghetsarbete får de certifierade föreningarna ett extra bidrag. Bidraget baseras på om föreningen äger sina lokaler/anläggning eller hyr dem på tim-/årsbasis.» Översyn av föreningens försäkringar och ansvar» Anläggnings/lokalbesiktning» Systematiskt brandskyddsarbete» Rutiner för olycksfall, akut sjukdom och krishantering» Utbilda funktionärer inom första hjälpen och hjärt-lungräddning» Handlingsplan och policy för doping/ droger» Kontrollera anläggningen/lokalens utemiljö» Rutiner för resor inom föreningen» Rutiner för anläggning/lokaluthyrning» Rutiner för miljöhantering» Dokumentera tillbud och skador 5

6 Aktivitetsplatser År 2010 påbörjades satsningen att erbjuda aktivitetsplatser. Under året invigdes två utegym i anslutning till två friluftsgårdar. Tanken med platserna är att främja den spontana rörelsen och det självständiga valet av aktivitet i de boendes närmiljö. Följande år tillkom fem platser och en hälsopromenad. Aktivitetsplatserna byggs upp i samråd med barn och ungdomar, fritidsgårdens personal och vuxna och är utspridda i hela Borås. Att vistas på dessa platser är inte föreningsbundet, men genom att vi erbjuder möjlighet till många olika aktiviteter ger vi barn och ungdomar en möjlighet att prova på en idrott. Vår förhoppning är att de ska bli så intresserade av en idrott eller aktivitet att de själva vill fortsätta i organiserad form i en förening. Föreningsdrift Borås vill ge föreningarna en möjlighet att driva sina egna idrottsplatser och föreningsgårdar. Genom föreningsdriften ges de också en möjlighet att självständigt besluta om åtgärder som de ser som nödvändiga för att kunna verka. Vilket i sin tur leder till större ansvar och i förlängningen en bättre samhällsekonomi. 6

7 Föreningsbidrag till sociala föreningar Borås Stad stödjer, genom föreningsbidrag, ett brett urval av sociala föreningar, exempelvis:» Länkarna» Kvinnojouren» BRIS» RFSL» Röda Korset. Vi tar bland annat hänsyn till följande:» Att föreningen arbetar med verksamhet som för stärker och kompletterar den verksamhet som Individ- och familjeomsorg och Socialpsykiatrin bedriver.» Att föreningen skapar förutsättningar för ett utbud av frivilligt socialt arbete. Bidrag till kulturverksamhet I Borås kulturliv spelar kulturföreningar en viktig roll. Kulturnämnden ger bidrag till dessa föreningar. Huvuddelen ges i form av årsbidrag men man kan också söka bidrag till enstaka arrangemang/projekt. En kulturförening kan exempelvis verka inom följande områden:» Dans» Konst» Körsång» Litteratur och poesi» Musik» Slöjd och konst» Hantverk» Att föreningen främjar goda miljöer och en verk- samhet som leder till ökad självkänsla och ökat självförtroende hos individen. Kulturnämnden beviljar bidrag till föreningar som kan:» Främja allas möjlighet till kulturupplevelser.» Att föreningen gör en prioritering av grupper som annars inte nås av kommunala insatser.» Uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.» Att föreningen och kommunen tillsammans skapar goda villkor att verka i.» Främja ett levande kulturarv.» Göra det möjligt för personer med funktionsned sättning att aktivt kunna delta i stadens kulturliv. 7

8 Borås Stads integrationspris Borås Stad har två stadsdelar som ur ett socioekonomiskt perspektiv är mer utsatta än andra. Hässleholmen är en stadsdel som växte fram i det s.k. Miljonprogrammet under 60- och 70-talet. Området är starkt präglat av olika kulturer och religioner, har hög invandrartäthet och förhållandevis låg föreningsaktivitet. Som ett led i Borås Stads program för ett integrerat samhälle att motverka främlingsfientlighet och förbättra integrationen, infördes 2012 ett pris till den förening som bäst lyckats i sina försök att få människor att bli delaktiga och verka för öppna dörrar. Priset är på kr och delades för första gången ut under Föreningsveckan i november. Premiärvinnare var Borås Brottarklubb, som under ett antal år verkat på Hässleholmen. Klubben har tagit ett stort socialt ansvar för de ungdomar som finns i området. Samverkan med skolor, SISU idrottsutbildarna, Arbetsförmedlingen och det privata näringslivet har möjliggjort att ungdomar till en väldigt låg kostnad kunnat ta del av hela föreningens verksamhet. Utnämningen gjordes tillsammans med Föreningsrådet i Borås, SISU idrottsutbildarna samt politiker och tjänstemän på berörd förvaltning. Några av följande punkter måste vara uppfyllda för att kunna ansöka:» Föreningspåverkan, hur ser ledarför delningen och styrelsen ut?» Jämställdhet och jämlikhet i föreningen» Samverkan med andra föreningar, närområdet, skolor med flera» Information och utbildning till med- lemmar» Motverka främlingsfientlighet» Skapa gemensamma mötesplatser för människor från olika länder och kulturer» Tillgänglighet att delta i föreningens verksamhet, både ekonomiskt och välkomnande» Demokratiaktiviteter» Medlemsvärvning» Värdegrundsarbete» Trygghetsarbete 8

9 Boråsklassikern Boråsklassikern är ett samarrangemang som genomfördes första gången I klassikern ingår fem delmoment: Klassikerskidan, Linnémarschen, Klassikersimmet, Viaredssjön runt (cykel) och Kretsloppet (löpning). Deltagaren måste genomföra 4 av 5 delar för att ha klarat av en Boråsklassiker. I arrangörsgruppen ingår åtta föreningar tillsammans med Borås Stad. För att skapa en stabilitet för arrangemanget samt för den administrativa skötseln av ekonomin, tävlingsavgifter bl.a., bildades en ekonomisk förening Under åren har denna arbetat med att vidareutveckla konceptet och inför arrangemangets 5 års jubileum 2013 erbjuds deltagarna bland annat tidtagning. Dessutom riktas uppmärksamheten mot en ny grupp genom att vi startar en kom-igång klassiker, som vänder sig mot dem som vill sätta igång med motion och vill ha något att sträva mot. Något som ger våra deltagande föreningar en möjlighet att få in nya medlemmar i sina föreningar. Föreningsveckan Föreningsveckan är ett årligt samarrangemang mellan SISU idrottsutbildarna, Föreningsrådet och Fritids- och folkhälsoförvaltningen i Borås Stad. Vi bjuder in alla ledare i föreningarna till föreläsningar inom olika områden. Veckan avslutas med en föreningskväll. År 2012 var Paolo Roberto inbjuden som huvudföreläsare. Paolo pratade om attityder och mental inställning, bantningens mirakelkur och fåfängan, om balans i livet och om boxning, svenskhet och utanförskap. Under föreningskvällen delas följande stipendium och utmärkelser ut:» Föreningsrådet i Borås - årets ungdomsledarstipendium.» Borås Södra Rotaryklubb - årets ungdomsledarstipendium.» Fritids- och folkhälsoförvaltningen - certifiering av Säker och Trygg förening.» Idrottsfrämjandet - stipendium för Kvinnligt ledarskap.» SISU idrottsutbildarna - Årets Förening 2012» Boråsklassikermedaljen» Fritids- och folkhälsonämnden - årets integrationsfrämjande förening 9

10 Idrottsskolan - ett samarbete mellan kommunen, föreningarna och invånarna i Borås Stad. Idrottsskolan erbjuds alla som börjar i årskurs 1. Barnen träffas en gång i veckan i sin närmiljö, oftast i skolgymnastiksalen. Ledarna, tillika föräldrarna, ställer upp ideellt och leder barnen en timma i veckan efter skoltid. I årskurs 1 tränar man ingen speciell idrott, barnen får i olika lekar träna på de grovmotoriska momenten som utgör grunden för ett fortsatt idrottsutövande. I årskurs två och tre fortsätter gruppen med prova på idrotter/aktiviteter. Barnen får tillsammans med sina ledare välja olika föreningar vilket skapar delaktighet och ett större intresse. Under fyra veckor besöka de en förening och tar del av föreningens verksamhet. Därefter väntar en ny idrott under nästkommande fyra veckor. Totalt ges barnen möjlighet att under två år prova 14 olika idrotter/aktiviteter genom Idrottsskolan. När Idrottsskolan besöker en förening utgår ett bidrag om 250 kr/gång. En summa som täcker hallhyra och eventuellt ledarkostnaden. Dessutom får föreningen söka LOK-stöd för grupperna vilket betyder ytterligare ca 100 kr till föreningen. Idrottsskolan är i allra högsta grad ett samarbete mellan föreningarna, kommunen samt invånarna och har nu funnits i 22 år, alltså en etablerad företeelse i kommunen. Deltagandet i Idrottsskolan är högst frivilligt, både för föreningarna och deltagarna. De stora fördelarna med Idrottsskolan är att föreningarna får chansen att visa upp sin verksamhet och därmed möjligheten att värva medlemmar. Dessutom får barnen prova många olika idrotter vilket förhoppningsvis minskar utslagningen och skjuter specialiseringen på framtiden. Det finns ingen utslagning eller nivågruppering i Idrottsskolan, alla är med på sina egna villkor! 10

11 Föreningsutbildningar Varje höst och vår erbjuder Fritids- och folkhälsoförvaltningen, i samarbete med SISU idrottsutbildarna, våra föreningar utbildningar, följande kurser genomfördes under våren och hösten 2012:» Grundläggande föreningskunskap» Valberedning» Bidragsbestämmelser» Styrelseutbildning» Kassörsutbildning Vid ett flertal tillfällen anordnas träffar för föreningslivets anställda. Varje träff planeras och genomförs tillsammans med SISU idrottsutbildarna i Borås. Vid träffarna ges möjlighet att nå ut med viktig information till föreningarna och de ges möjlighet att ställa frågor tillbaka till ansvariga tjänstemän, på så sätt är de delaktiga i framtida strategier. Träffarna är också bra nätverksbyggare föreningarna emellan. Varje år genomförs, för samma grupp, en erfarenhetsresa till någon ort i Sverige. Genom samarbetet med SISU idrottsutbildarna ges möjligheten till fler möten, bredare kontaktnät och djupare kunskap om frågor som rör föreningar i allmänhet och idrottsföreningar i synnerhet. Deras konsulenter tillsammans med kommunens tjänstemän utgör en bred kompetensbas som kryddas med föreningarnas specialkompetens. En oslagbar kombination! 11

12 Hallutredning Under 2012 gav Fritids- och folkhälsonämnden förvaltningens tjänstemän i uppdrag att inventera och belysa tillgången till stadens idrottshallar. Utredningen gav vid hand att antalet uthyrningsbara timmar kommer att kunna öka med ca under 2012/2013 jämfört med 2010/2011. Anledningen till detta är att finna i nya hallar i form av Daltorphallen och Rångedalahallen samt två hallar i den snart återuppbyggda Lundbyhallen. Ett mycket bra tillskott för att föreningarna ska kunna bedriva en meningsfull fritidsverksamhet. I hallutredningen prioriteras tillkomsten av ett Gymnastikens Hus samt en anpassning av Boråshallen före satsningar på andra nybyggda idrottshallar i kommunen. Bidrag Borås är generösa utbetalare av bidrag till föreningslivet. Staden vill ge föreningarna goda villkor att verka för såväl utveckling som stabilitet. Borås Stad har ett väldigt förmånligt kontantstöd till föreningslivet. Ränte- och amorteringsfria föreningslån ges i samband med stora ny-, om- eller tillbyggnader. Anläggningsbidrag ges också för mindre arbeten. LOK-stöd ges för både sammankomst samt deltagare. Bidrag till att anställa personal när föreningarna växer sig för stora för att enbart drivas av på ideell basis. Det totala kontantstödet till föreningarna under 2012 var ca 38 milj. 12

13 En av de stora fördelarna med Borås som föreningsstad är arbetet i nätverk. Många arrangemang och tävlingar bygger på och förutsätter en samverkan mellan flera föreningar och med stadens Fritids- och folkhälsoförvaltning. Under de kommande åren står Borås som värd för Friidrotts SM 2013, SM-veckan 2014 samt O-ringen Detta sammantaget innbär stora utmaningar för de arrangerande föreningarna och ställer krav på staden som värd. Under 2012 startade arbetet upp med att rekrytera volontärer till alla arrangemang. Volontärerna får en kortare utbildning och ska vara förberedda på att hjälpa till oavsett vilket arrangemang det är. Ett annat exempel på nätverk som startade 2012 är en utveckling av Borås Arena området. Åtta föreningar arbetar strategiskt tillsammans med Fritids- och folkhälsoförvaltningen för att gemensamt utveckla området i och omkring Borås Arena. Arbetet bygger på samverkan mellan föreningar och staden. Borås som föreningsstad skulle inte fungera om det inte fanns en total politisk enighet kring satsningar på föreningsstöd och anläggningar. Oavsett vilken politisk färg som har majoritet i staden, så diskuteras inte neddragningar och åtstramningar inom föreningslivet. Värdet av föreningars arbete är högt uppskattat inom politiken i Borås. Fritids- och folkhälsoförvaltningen Tfn

14 Fritids- och folkhälsoförvaltningen Borås Stad Borås Webbplats: boras.se/fritid-folkhalsa E-post: