ÄMNESDEL. UTKAST juni 2019 SVENSKA

Transkript

1 ÄMNESDEL UTKAST juni 2019 SVENSKA

2 Innehåll Allmänt... 3 SVENSKA... 4 Läroämnets övergripande syfte åk Riktlinjer och arbetsupplägg för åk Centralt innehåll åk Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk Riktlinjer och arbetsupplägg för åk Centralt innehåll åk Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk Riktlinjer och arbetsupplägg för åk Centralt innehåll åk Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk Riktlinjer och arbetsupplägg för åk Centralt innehåll åk Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk

3 Förslag till upplägg Varje ämnesdel i läroplanen inleds med ämnets övergripande syfte. Syftet gäller för hela grundskolan alltså åk 1-9, förutom i de ämnen där undervisningen inleds i åk 4, till exempel historia, fysik och kemi. Därefter är ämnet indelat i fyra stadier åk 1-2, åk 3-4, 5-6 och åk 7-9. För varje stadie finns två textdelar och en tabell för bedömning. Den första textdelen innehåller riktlinjer och arbetsupplägg och i den andra textdelen beskrivs de centrala innehållet för varje stadie. I tabellen för bedömning beskrivs undervisningsmål (hur läraren ska jobba), lärandemål (elevens målsättningar), kompetenser som berör målen och vilka kunskapskriterierna (enligt vilka eleven bedöms) är för varje stadie, delområde och ämne. Modell på ämnesdelens struktur: 2

4 Allmänt Målen i läroplanen är formulerade både som undervisningsmål och lärandemål. Undervisningsmålen är lärarnas riktlinjer för arbetet för att eleverna ska kunna uppfylla kunskapskriterierna. Lärandemålen som är formulerade i läroplanen är mål som eleven ska sträva mot att uppnå. Varje lärare bör dessutom formulera mer detaljerade lärandemål inom varje område, för att tydliggöra och synliggöra lärandet för eleven. Tanken bakom den här formen av målbeskrivning är en förändring i synen på lärandet och pedagogiken. Genom att ge läraren riktlinjer för arbete kan man förändra lärandesituationen och bättre nå en skola där man ser på eleven som en aktiv och påverkande del i undervisningen snarare än en passiv mottagande part. Följden av de föregående aspekterna är bland annat att det behövs olika metoder inom elevbedömningen. Det är viktigt att eleven själv kan se sin utveckling och får möjlighet att visa sina framsteg och kunskaper på många sätt. På det sättet får varje elev en möjlighet att lyckas. Upprepade skriftliga prov ger exempelvis inte elever med läs- och skrivsvårigheter eller med muntlig begåvning några möjligheter att lyckas. De mäter i första hand kognitiva kunskaper, som också är viktiga i skolan men absolut inte det enda målet. Då eleverna jämförs sinsemellan leder det också lätt till konkurrens, vilket enligt forskning inte motiverar varken begåvade elever eller elever med inlärningssvårigheter. Därför ska elevernas framsteg och kunskaper jämföras med både målbeskrivning och kunskapskriterier. Mångsidiga bedömningsmetoder är viktiga. Man ska använda bland annat muntliga presentationer eller föredrag, diskussioner, utställningar, portföljer, essäer och praktiska prestationer för att kunskaperna ska kunna bedömas på ett mångsidigt sätt. De åtta kompetenserna* som genomsyrar de olika ämnesdelarna är: A. Multilitteracitet B. Kommunikativ kompetens C. Vardagskompetens D. Digital kompetens E. Lärande och social kompetens F. Kulturell kompetens G. Entreprenörskompetens H. Medborgarkompetens *Kompetenserna finns beskrivna i ämnesdelen under kapitel 3.4 Grundskolans uppdrag och värdegrund 3

5 SVENSKA Läroämnets övergripande syfte åk 1-9 Läroämnet svenska har som uppdrag att utveckla elevens språk-, text- och kommunikationsfärdigheter och att stödja elevens lärande om språk och litteratur. Syftet med undervisningen är att medvetandegöra eleven om sig själv som kommunikatör och språkanvändare. ska ges möjlighet att utveckla sin kreativitet, vidga sitt vardagsspråk och sin textkompetens så att hen kan ge uttryck för iakttagelser och fenomen samt verbalisera sina egna tankar. Det allmänna syftet med undervisningen i svenska är att stärka elevens förmåga, vilja och mod att kommunicera i olika sammanhang så eleven förstår och blir förstådd genom det talade, lästa och skrivna ordet. Undervisningen syftar till att eleven ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper och den information som facklitteratur, skönlitteratur, tidningar, tidskrifter och informationsteknologi erbjuder. Läroämnet svenska ska, i samarbete med alla de övriga läroämnena och med hemmen, stärka och utveckla elevens språkliga utveckling och vidga läsförståelsen. Stor vikt i undervisningen ska läggas på att utveckla läsförmågan och ord- och begreppsförrådet. Undervisningen i svenska har beröringspunkter med alla ämnen och många ämnesövergripande teman erbjuder stoff för undervisningen i svenska och vice versa. Undervisningen ska hjälpa eleven att skapa sin språkliga och kulturella identitet i ett mångkulturellt och medialiserat samhälle. Undervisningen i svenska ska baseras på en vidgad textsyn, det innebär att texter kan produceras och presenteras med hjälp av olika symbolvärldar: verbalt, visuellt, auditivt, numeriskt, kinestetiskt och genom kombinationer av dessa skapa multimodala texter. Genom arbete med mediekunskap ökar elevens medvetenhet om och vana att använda olika medieinnehåll. ska utveckla förståelse för och lära sig tolka mediernas roll som ett kulturellt fenomen samt utveckla ett källkritiskt förhållningssätt. Undervisningen i svenska ska ha ett normkritiskt förhållningssätt och belysa språket och litteraturen ur olika perspektiv och i olika sammanhang. Genusperspektivet ska beaktas i undervisningen och värdet av mångfald lyftas. Syftet med litteraturundervisningen är att väcka läslust, stödja eleven i att få och dela med sig av läsupplevelser, fördjupa kulturkännedomen, stödja den etiska utvecklingen och att berika elevernas språk och fantasi. Arbetet med muntlig kommunikation stärker elevens kommunikativa kompetens. Skolan ska förbereda eleven för att aktivt kunna delta och påverka samhället på olika nivåer och uppmuntra eleven till att bidra till en hållbar framtid. Grundläggande grammatik ska tjäna som ett verktyg för eleven att på ett meningsfullt sätt analysera och jämföra språkbruket i olika situationer samt tillämpa denna grammatik i andra 4

6 språk. ska få en fungerande vokabulär för att kunna beskriva språkliga drag och företeelser. I syfte att öka möjligheterna till ett givande utbyte med övriga nordiska länder, liksom att fördjupa kännedomen om det svenska språket, ska eleven få bekanta sig med de nordiska språken. Skolan uppmuntras att ge eleverna möjligheter att praktiskt få lära sig känna igen och jämföra nordiska språk till exempel genom att ha kontakt med skolor i Norden och skapa möjligheter till virtuella eller verkliga möten med personer från ifrågavarande språkområden. Riktlinjer och arbetsupplägg för åk 1-2 Undervisningen i årskurserna 1-2 bör utgå från elevens individuella mognadsnivå och sociala språk samt ge eleven tid, stöd och uppmuntran till individuellt lärande. Stor vikt bör läggas på att uppmuntra och väcka elevens intresse att läsa och skriva, samt att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet. Med hjälp av kommunikationsövningar, spel och roll- och teaterlekar får eleven möjlighet att gemensamt behandla barnlitteratur, sagor, berättelser, ramsor, faktatexter och medietexter. Det är viktigt att identifiera språksvårigheter vad gäller tal, läsning eller skrivning och att erbjuda stöd så tidigt som möjligt. Språkligt begåvade elever ska erbjudas mera utmanande uppgifter, material och textmiljöer. I undervisningen i de lägsta årskurserna bör alla sinnen och rörelse ingå. Grunderna för elevens ergonomiska utveckling bör läggas och skolan ska handleda eleven till ett korrekt penngrepp samt en god arbetsställning. Lärmiljön ska utgöra en mångsidig text- och språkmiljö. Det ska finnas god tillgång till litteratur och olika slags texter som intresserar eleven. Eleverna ska självständigt och tillsammans få producera texter som publiceras i klassen och i andra bekanta miljöer. ska få tillfällen att skriva för en riktig mottagare för att bli motiverad att göra sig förstådd i text. Genom att bekanta sig med skolbiblioteks- eller närbiblioteksverksamheten och med olika kulturevenemang för barn utvidgas lärmiljön till områden utanför klassrummet. Den kulturella mångfalden i närmiljön och medierna ska också utnyttjas. Undervisningen ska fokusera på att dela upplevelser och öva färdigheter tillsammans och individuellt, också med hjälp av digitala verktyg. Centralt innehåll åk 1-2 Att lyssna och tala får öva sig i att verbalt gestalta och benämna sin omvärld. - att lyssna och vänta på sin taltur 5

7 - kommunikation i grupp - fråga och svara - att berätta ansikte mot ansikte i olika slag av kommunikationssituationer och för olika syften - gestaltning av barnlitteratur, sagor, berättelser, ramsor. Att läsa och tolka texter lär sig läsa och övar sig samtidigt i läsförståelse och att använda grundläggande lässtrategier. Läsupplevelserna diskuteras tillsammans och eleven övar sig att återge en text med egna ord och reflektera kring texters innehåll, ordval och ords betydelser och vidgar på så sätt sitt ordförråd. - sambandet mellan ljud och bokstav - olika texttyper på elevens nivå, bland annat skönlitteratur, faktatexter, medietexter och spel - begreppen språkljud, stavelse, ord, sats, mening, punkt, rubrik, text och bild. - informationssökning i olika slags texter. Att skriva övar sig att producera texter utgående från sina egna tankar, upplevelser och iakttagelser, både individuellt och tillsammans. - textade gemener och versaler för hand - tangentbordshantering och digitalt skrivande - hela meningar och skiljetecken - grundläggande skrivregler - skriva olika slags texter såsom instruerande och berättande text. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik s språkliga medvetenhet stärks genom att få laborera med talat språk och grundläggande språkliga begrepp. - berättelsens grundbegrepp såsom huvudperson, plats, tid och händelseförlopp - diskussioner och bearbetning av olika texter - tolkning av bilder, berättelser, sagor, dikter, enkla faktatexter och olika slag av medietexter - texter i olika medier 6

8 - kulturutbudet för barn i närområdet - inledande källkritik och källkritiskt tänkande - biblioteksbesök. Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk 1-2 Bedömningen ska handleda och sporra eleven. Genom att diskutera med eleverna och genom att ge och ta emot respons styr läraren såväl hela undervisningsgruppen som den enskilda elevens lärande och framsteg. I årskurs 1 2 är utgångspunkten och målet för utvärderingen av lärandet att ge en helhetsbild av elevens språkliga utveckling inom alla målområden. ska få respons på hur hen förstår och använder språket, uttrycker sig, deltar i diskussioner och tolkar och producerar texter. Det är viktigt med uppmuntrande respons inom de olika färdighetsområdena. Centrala föremål för bedömningen och responsen i svenska är: - framsteg i förmågan att uttrycka sig och kommunicera samt att utveckla ordförrådet - framsteg i läsfärdigheten och textförståelsen - framsteg i förmågan att producera texter, speciellt att skriva för hand och använda tangentbord. Undervisningsmål Lärandemål Kompetens som anknyter till målet Att lyssna och tala Stödja eleven i att stärka sin förmåga att uttrycka sig muntligt. Stödja eleven i att fungera i olika kommunikationssituationer och bli bekant med normerna för dessa. Stödja eleven i att utveckla sitt språk och sin fantasi, kommunikations- och samarbetsförmåga. Stödja eleven i språkutvecklingen genom att i lek lära eleven samband mellan bokstav uttrycka sig muntligt. deltar i olika kommunikationssituatio ner och kan följa muntliga instruktioner. utvecklar sitt språk, fantasi och kommunikations- och samarbetsförmåga. känner till samband mellan bokstav och ljud, stavelser och fonologi. goda kunskaper vid slutet av åk 2 A, B vågar uttrycka sig muntligt för en liten grupp och kan berätta för om egna erfarenheter så att lyssnaren uppfattar budskapet. B, F, H deltar i samtal och bidrar med egna kommentarer och frågor i diskussioner och kan lyssna samt kan följa muntliga instruktioner. A, B, E, F delta i samtal och kan återberätta något som hen hört samt kan fortsätta en på en enkel berättelse. A, B, E har grundläggande fonologisk medvetenhet. Visar förmåga att uppfatta stavelser, ljud och rytm och 7

9 och ljud, stavelser och fonologi. 8 kan leka med språket, bl.a. uppfatta rim, klappa stavelser. Att läsa och tolka texter Undervisningsmål Lärandemål Kompetens goda kunskaper vid slutet av åk 2 Stöda och handleda läsinlärningen, ge eleven möjlighet till övning i att använda strategier för läsförståelse. Uppmuntra eleven att bli intresserad av (barn)litteratur, medietexter och andra texter genom att skapa positiva läsupplevelser. Väcka intresse och lust att läsa och lära sig samt dela med sig av sina läsupplevelser. Ge eleven tillfälle att reflektera över innehåll i olika texter genom att diskutera teman t.ex. olika normer, kulturer etc. Visa eleven hur man läser och introducera olika lässtrategier. utvecklar sin läsförmåga och läsförståelse. intresserar sig för läsning av olika texter. diskutera sina läsupplevelser. återberätta innehåll i en text. automatiserar sitt läsande. A, E, F läser åldersanpassade texter tämligen felfritt och med förståelse. A, E, F läser spontant under längre stunder och känner till att det finns olika slags texter. A, B, E, F diskutera innehåll i böcker med hjälp av frågor. A, B, F deltar i diskussioner om olika texters innehåll. A, E läser de flesta högfrekventa ord med automatik i åldersanpassade texter. Att skriva Undervisningsmål Lärandemål Kompetens goda kunskaper vid slutet av åk 2 Inspirera eleven att berätta och uttrycka sina åsikter och beskriva sina upplevelser i bild och skrift. Erbjuda eleven möjlighet att producera enkla berättelser, beskrivningar och andra texter, även i multimediala miljöer. Visa eleven att olika mottagare behöver ha olika texter t.ex. reklamtext, brev, meddelande. Lära eleven att skriva för hand och utveckla illustrera och skriva kortare texter. skriva för hand eller digitalt. förstår att en text har olika mottagare. utvecklar sin förmåga att forma A, E, F skriver kortare texter och illustrerar med bilder. A, D, E vet att man kan skriva olika slags korta texter och gör det för hand eller med dator. B, H förstår att man behöver forma sin text beroende på mottagare. A, D skriva alfabetets bokstäver. hittar

10 skrivförmågan och att använda tangentbord. Handleda eleven i att småningom börja planera och strukturera texter samt lära känna de grundläggande färdigheterna i rättstavning och övriga skriftspråkskonventioner. bokstäver och använda tangentbord. utvecklar sin färdighet i rättstavning. bokstäverna på ett tangentbord. A, H skriver oftast meningar med stor bokstav och punkt. skriver korta, ljudenligt stavade ord samt en del högfrekventa ord med ljudstridig stavning rätt (och, att, vill etc.). Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik Undervisningsmål Lärandemål Kompetens goda kunskaper vid slutet av åk 2 Berätta för eleverna om olika barnboksförfattare och inspirera dem att vilja läsa mer. Handleda eleven i att söka information på många olika sätt och introducera källkritiskt tänkande. Introducera berättelsens grundelement för eleven (Huvudperson, plats, tid, budskap) Sporra eleven att utveckla sin språkliga medvetenhet gällande talat och skrivet språk. Visa eleven språkliga strategier för att minnas saker, till exempel att skriva lista, tankekarta osv. utvecklar sin kunskap om barnboksförfattare. utvecklar sin förmåga att söka information i olika källor. känner till berättelsens grundelement. vet att det är skillnad mellan tal- och skriftspråk. utvecklar förmågan att lära sig. A, F känner till någon barnboksförfattare och vet vad en illustratör är. A, C, D, F vet skillnad på fakta och fiktion och kan benämna olika sätt att hitta fakta på. förstår vad källkritik är. A känner till att en berättelse har olika delar och kan plocka ut dem ur en berättelse. B, E är medveten om att det är en skillnad mellan talspråk och skriftspråk. B, E rita eller skriva en tankekarta. Riktlinjer och arbetsupplägg för åk 3-4 I årskurserna 3-4 är uppdraget för undervisningen i svenska att befästa elevens kommunikativa färdigheter, förmåga att lära sig, upprätthålla läsningen och vidareutveckla en flytande läs- och skrivfärdighet. Förståelsen för det eleven läser ska utvecklas i funktionella sammanhang där eleven får möjlighet att tolka och producera texter. läser allt längre texter och hela böcker och delar med sig av sina läserfarenheter. Varje elev ska uppmuntras att läsa litteratur och andra texter i enlighet med sin färdighetsnivå och handledas att tillämpa läsförståelsestrategier för att utveckla förmågan att lära sig. Texter och böcker som eleven själv har valt ska användas i undervisningen. ska även 9

11 introduceras till och uppmuntras att läsa andra genrer och texttyper för att få möjlighet att bredda sitt intresse. Positiva läsupplevelser utvecklar läsintresset. Undervisningen i svenska ska ge eleven en språkligt stimulerande och social lärmiljö, där åsikter värdesätts och där det finns möjlighet att undersöka och producera texter individuellt och gemensamt. s språkliga utveckling ska stödjas. ska få ett mer utvidgat ordförråd, få tillägna sig nya begrepp, öva sig på att klä sina tankar i ord och utveckla sina kommunikativa färdigheter. I undervisningen i svenska ska eleven ges både gemensamt och individuellt stöd för att utveckla rättstavningsförmågan samt förmågan att producera och bygga upp texter. Språkligt begåvade elever ska utmanas att läsa och att ställa upp mål och hitta arbetssätt som lämpar sig för dem. Texterna och arbetssätten väljs med syfte att uppnå jämlikhet bland eleverna och jämställdhet mellan könen. Inom svenskundervisningen och i samarbete med andra ämnen ska eleven få möta det lokala kultur- och medieutbudet, till exempel bibliotek, film, teater och museer. Centralt innehåll åk 3-4 Att lyssna och tala ska få dela med sig av sina tankar, erfarenheter och åsikter och öva sig på att ta och ge konstruktiv respons som kommunikatörer i olika kommunikationsmiljöer. - aktivt lyssnande - diskussioner i grupp - övning i att uttrycka egna åsikter och motivera dessa - kortare muntliga presentationer - medverkan i kulturproduktioner i skolan och i planeringen av dessa. Att läsa och tolka texter lär sig tillämpa lässtrategier och tankestrategier som är lämpliga för olika situationer. läser och lyssnar på barnlitteratur som eleven själv är med och väljer. - olika texttyper, bland annat skönlitteratur, faktatexter och medietexter som kombinerar ord och bild - typiska språkliga och textuella dragen i berättande, beskrivande och instruerande text - lässtrategier. 10

12 Att skriva producerar korta fiktiva texter och faktatexter. - textade bokstäver för hand - digitalt skrivande - rubriker och hela meningar i berättande och instruerande text - stavningsregler och skiljetecken - produktion av texter steg för steg från idé till planering och respons. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik arbetar med det talade och skrivna språket och dess strukturer och med åldersanpassad litteratur. - berättelsens delar, inledning, handling, avslutning - skillnad mellan tal- och skriftspråk - nordiska grannspråken och nordisk kultur - grundläggande mediekunskap - informationssökning i olika källor - inledande källkritik - bibliotekskunskap. Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk 3-4 I undervisningen i svenska ska bedömningen vara handledande och sporrande. Bedömningen och återkopplingen ska vara mångsidig, konkret och utveckla förmågan att lära sig. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen. Bedömning av arbetet ingår som en del av bedömningen i alla läroämnen. s arbete och inställning ska beaktas när vitsord bildas och kan till viss del påverka bedömningen både höjande och sänkande. Följande bör beaktas: - aktivitet och deltagande vid genomgångar och diskussioner - självständigt arbete enligt instruktioner - ansvar över hemuppgifter. I årskurserna 3-4 är det specifika uppdraget för undervisningen i svenska: - att utveckla elevens förmåga att tala och lyssna 11

13 - att utveckla läsförmåga och läsförståelse - att utveckla elevens förmåga att tolka och producera texter - att träna källkritiskt tänkande. Undervisningsmål Lärandemål Kompetens som anknyter till målet Stödja elevens självförtroende, vilja och tro till egna förmågan att använda språk muntligt och skriftligt i olika situationer. utvecklar sitt självförtroende att använda språket i olika situationer. vitsordet 5 vid B, E Självförtroende och vilja bedöms inte utan eleven utvärderas genom muntlig respons. Att lyssna och tala Undervisningsmål Lärandemål Kompetens vitsordet 5 vid Stöda eleven att uttrycka sin åsikt och delta i kommunikationssitu ationer. Stödja eleven i att återberätta händelseförlopp ur t.ex. text, pjäs, film. Visa eleven vad det innebär att vara en god lyssnare och ge möjligheter att träna färdigheten. uttrycka sin åsikt och delta i samtal. återberätta händelseförlopp ur t.ex. text, pjäs, film. vet vad det innebär att vara en god lyssnare. B, E, G, H med handledning berätta om egna iakttagelser. B, F med handelning återberätta ett kortare händelseförlopp. B, E lyssna på andra i kortare stunder. berätta om enklare egna iakttagelser och åsikter. återberätta ett händelseförlopp med hjälp av t.ex. stödord. lyssna på andra kortare stunder och svara med delvis passande kommentarer. vitsordet 10 vid (utöver att eleven uppnår kriterierna för vitsordet 8 så krävs följande) vitsordet 10 vid berätta om och beskriva sina egna iakttagelser, idéer och åsikter så att lyssnaren förstår. kan jämföra sina åsikter med andras. återberätta ett händelseförlopp så lyssnaren förstår. lyssnar till andras tankar och synpunkter och kan svara med passande kommentarer. 12

14 Ge eleven verktyg för att hålla en muntlig presentation, visa på olika hjälpmedel såsom stödord, bilder och digitala medier. hålla en muntlig presentation med olika hjälpmedel såsom stödord, bilder och digitala medier. B, D han hålla en kort förberedd presentation med handledning. Att läsa och tolka texter Undervisningsmål Lärandemål Kompetens vitsordet 5 vid Stödja eleven i att vidareutveckla sin läsfärdighet, hjälpa eleven att utveckla strategier för läsförståelse. Visa eleven vilka olika texttyper som finns och deras kännetecken. Ge eleven tillfällen att diskutera sina läsupplevelser. vidareutvecklar sin läsfärdighet och känner till olika strategier för läsförståelse. känner till vilka olika texttyper som finns. diskutera sina läsupplevelser. A, C, E läser enklare texter och kan svara på direkta frågor till texten. A, E med stöd känna igen någon av de olika texttyperna. A, B, E med handledning uttrycka enkla åsikter om det lästa. Att skriva Undervisningsmål Lärandemål Kompetens vitsordet 5 vid Handleda eleven i att producera berättande och instruerande texter. Stärka färdigheterna i rättstavning och de grundläggande strukturerna i skriftspråket. producera berättande och instruerande texter. utvecklar sin rättstavningsför måga. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik A, E, H med handledning skriva kortare texter av olika slag. A, E stava enkla ljudenliga ord och vet vad en fullständig mening är. hålla en enklare presentation för en liten och bekant grupp. läser enklare texter och kan till en viss del läsa mellan raderna. känner igen vissa typiska språkliga drag i berättande och instruerande texter. uttrycka åsikter om det lästa och delvis motivera dem. producera olika slag av texter. skriva fullständiga meningar och vanliga ljudstridigt stavade ord. hålla en muntlig presentation med tydlig struktur. vitsordet 10 vid läser längre texter och kan läsa mellan raderna. jämföra olika texter. jämföra sina åsikter om det lästa med tidigare erfarenheter. vitsordet 10 vid skriva en längre text och skiljer mellan olika texttyper. behärskar i regel stavningsregler och använder sig av fullständiga meningar. 13

15 Undervisningsmål Lärandemål Kompetens vitsordet 5 vid vitsordet 10 vid Introducera eleven till litteratur i olika genrer. Uppmuntra eleven att läsa och visa på positiva läsupplevelser. känner till litteratur i olika genrer. läser olika böcker. A, F känner till vad en genre är. A, F, E har läst olika typer av texter. benämna någon genre och kan jämföra olika texter. har läst hela kapitelböcker. känna igen olika genrer. har läst flera hela böcker ur olika genrer. Riktlinjer och arbetsupplägg för åk 5-6 I årskurserna 5-6 är huvuduppdraget för undervisningen i svenska fortsättningsvis att vidareutveckla elevens kommunikativa färdigheter och förmåga att lära sig, samt att upprätthålla läsningen och en flytande läs- och skrivfärdighet. s läsförståelse ska utvecklas i funktionella sammanhang där eleven får möjlighet att tolka och producera texter. läser olika texttyper och hela böcker och delar med sig av sina läserfarenheter. Varje elev ska uppmuntras att läsa mångsidig litteratur i enlighet med sin färdighetsnivå och handledas att tillämpa läsförståelsestrategier för att utveckla förmågan att lära sig. ska själv få välja texter och böcker som ska användas i undervisningen, men bör även introduceras till och uppmuntras att läsa andra genrer och texttyper för att få möjlighet att bredda sitt intresse. Positiva läsupplevelser utvecklar läsintresset. Undervisningen i svenska ska ge eleven en språkligt stimulerande och social lärmiljö, där åsikter värdesätts och där det finns möjlighet att undersöka och producera texter individuellt och gemensamt. s språkliga utveckling ska stödjas. ska få ett mer utvidgat ordförråd, få tillägna sig nya begrepp, öva sig på att klä sina tankar i ord och utveckla sina kommunikativa färdigheter. I undervisningen ska eleven ges både gemensamt och individuellt stöd för att utveckla rättstavningsförmågan samt förmågan att producera och bygga upp texter. Språkligt begåvade elever ska utmanas att läsa och att ställa upp mål och hitta arbetssätt som lämpar sig för dem. Texterna och arbetssätten väljs med syfte att uppnå jämlikhet bland eleverna och jämställdhet mellan könen. Inom svenskundervisningen och i samarbete med andra ämnen ska eleven få möta det lokala kultur- och medieutbudet, till exempel bibliotek, film, teater och museer. 14

16 Centralt innehåll åk 5-6 Att lyssna och tala ska få dela med sig av sina tankar, erfarenheter och åsikter och öva sig på att ta och ge konstruktiv respons som kommunikatörer i olika kommunikationsmiljöer. - aktivt och respektfullt lyssnande - målinriktad kommunikation i grupp - respekt i kommunikationssituationer - uttryck av egna åsikter och motivering av dessa - muntliga presentationer - medverkan i kulturproduktioner i skolan och i planeringen av dessa. - observera sitt eget sätt att kommunicera. Att läsa och tolka texter lär sig tillämpa lässtrategier och tankestrategier som är lämpliga för olika situationer. läser och lyssnar på barn- och ungdomslitteratur som eleven själv är med och väljer. - olika texttyper, bland annat skönlitteratur, faktatexter och medietexter som kombinerar ord och bild - läsning på, mellan och bortom raderna - typiska språkliga och textuella dragen i berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande texter - lässtrategier - reflektion över sin egen läsförståelse. Att skriva producerar både fiktiva texter och faktatexter multimodalt, utgående från egna upplevelser, tankar och iakttagelser och från andras texter. - skrivning av textade bokstäver för hand - digitalt skrivande - språkliga drag och textuppbyggnad i de vanligaste texttyperna - stavningsregler och skiljetecken - textproduktion steg för steg från idé till planering, utkast, skrivande, respons, bearbetning, finslipning och publicering. 15

17 Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik arbeta med det talade och skrivna språket och dess strukturer, med kulturell mångfald samt med litteratur och kultur. - ordklasser och böjningsformer - språkets uppbyggnad och grundläggande terminologi - skillnader mellan tal- och skriftspråk - ordförråd och språkbruk - olika mediekulturella uttryck och diskussion kring mediernas roll i vardagen - informationssökning/sållning i olika källor - grundläggande genrekunskap - texters och källors tillförlitlighet genom att jämföra källor - bibliotekstjänster. Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk 5-6 I undervisningen i svenska ska bedömningen vara handledande och sporrande. Bedömningen och återkopplingen ska vara mångsidig, konkret och utveckla förmågan att lära sig. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen. ska öva sig att utvärdera egna och andras arbeten, presentationer och alster. Mångsidig bedömning som stödjer lärandet hjälper eleven att bli medveten om sina kunskaper, färdigheter och arbetsprocesser och ger eleven verktyg att utveckla dem. Bedömning av arbetet ingår som en del av bedömningen i alla läroämnen. s arbete och inställning ska beaktas när vitsord bildas och kan till viss del påverka bedömningen både höjande och sänkande. Följande bör beaktas: - aktivitet och deltagande vid genomgångar och diskussioner - självständigt arbete enligt instruktioner - ansvar över hemuppgifter. I årskurserna 5-6 är det specifika uppdraget för undervisningen i svenska: - att befästa elevens kommunikativa färdigheter - att utveckla elevens förmåga att lära sig - att utveckla läsförmåga och läsförståelse - att utveckla elevens förmåga att producera texter - att träna källkritiskt tänkande. 16

18 Undervisningsmål Lärandemål Kompetens som anknyter till målet Stödja elevens självförtroende, vilja och tro till egna förmågan att använda språk muntligt och skriftligt i olika situationer. utvecklar sitt självförtroend e att använda språket i olika situationer. vitsordet 5 vid slutet av åk 6 slutet av åk 6 B, E Självförtroende och vilja bedöms inte utan eleven utvärderas genom muntlig respons. Att lyssna och tala Undervisningsmål Lärandemål Kompetens vitsordet 5 vid slutet av åk 6 Handleda eleven till att ta hänsyn till mottagarens behov och visa på vikten av de egna språkvalen. Handleda eleven i förmågan att uttrycka sin åsikt och delta konstruktivt i olika kommunikationssituationer. Stödja eleven i att återberätta händelseförlopp ur t.ex. text, pjäs, film. Stödja eleven i kommunikation genom handledning i retorik (röstläge, kroppsspråk osv). tar hänsyn till mottagarens behov och förstår vikten av de egna språkvalen. uttrycka sin åsikt och kan delta konstruktivt i olika kommunikatio nssituationer. återberätta händelseförlo pp ur t.ex. text, pjäs, film. har kunskap om kommunikatio n och retorik (röstläge, slutet av åk 6 B, E, H B, E, G, H kort berätta om egna iakttagelser och åsikter. B, F återberätta ett händelseförlo pp med handledning. B, E, H känner till kroppsspråket s och röstlägets betydelse. berätta om och beskriva sina egna iakttagelser, idéer och åsikter så att lyssnaren förstår. återberätta ett kort händelseförlopp så lyssnaren förstår. förmedla sitt budskap genom vissa retoriska grepp. vitsordet 10 vid slutet av åk 6 (utöver att eleven uppnår kriterierna för vitsordet 8 så krävs följande) vitsordet 10 vid slutet av åk 6 berätta med inlevelse och fångar sina lyssnares intresse. argumentera för sina egna åsikter. återberätta längre händelseförlo pp. förtydliga sitt budskap genom tydligt kroppsspråk och 17

19 kroppsspråk osv). Ge eleven verktyg B, D för att hålla en hålla en hålla en kort muntlig muntlig presentation presentation, visa på presentation för en liten olika hjälpmedel med olika och bekant såsom stödord, hjälpmedel grupp. bilder och digitala såsom medier. stödord, bilder och digitala medier. Att läsa och tolka texter Undervisningsmål Lärandemål Kompetens vitsordet 5 vid slutet av åk 6 Stödja eleven i att vidareutveckla sin läsfärdighet, hjälpa eleven att utveckla strategier för läsförståelse samt att utvärdera sitt eget läsande. Stödja elevens färdighet att hitta särdrag och skillnader i olika texttyper. Uppmuntra eleven att dela med sig av sina läsupplevelser på olika sätt. vidareutveckla r sin läsfärdighet och har strategier för läsförståelse. hitta särdrag och skillnader i olika texttyper. dela med sig av sina läsupplevelser på olika sätt. A, C, E läser enklare texter med viss förståelse och känner till olika lässtrategier. A, E med stöd känna igen olika texttyper. A, B, E genom enkla beskrivningar dela med sig av sin läsupplevelse. Att skriva Undervisningsmål Lärandemål Kompetens vitsordet 5 vid slutet av åk 6 Uppmuntra eleven att uttrycka upplevelser, tankar och åsikter och stärka elevens positiva bild av sig uttrycka upplevelser, tankar och åsikter och har en positiv bild A, E, H skriva en text och med handledning förmedla en klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation. slutet av åk 6 läser många olika slag av texter och kan använda sig av fungerande lässtrategier. känner igen vissa typiska språkliga drag i berättande, beskrivande, instruerande och enkla argumenterande texter. beskriva sin åsikt om det lästa och jämföra det med tidigare erfarenheter. slutet av åk 6 formulera sig tydligt i skrift så att hen kan förmedla känslor röstanvändnin g. hålla en tydlig och ganska utvecklad presentation genom att välja ändamålsenlig a hjälpmedel. vitsordet 10 vid slutet av åk 6 läser böcker i olika genrer och kan tolka och resonera kring innehållet i olika texter. beskriva skillnader mellan och jämföra olika texttyper. läsa mellan och bortom raderna och kan motivera sin åsikt. vitsordet 10 vid slutet av åk 6 skriva texter där läsaren tydligt förstår vilka känslor och åsikter 18

20 själv som textproducent. Handleda eleven i att producera berättande, beskrivande, instruerande och enkla argumenterande texter. Stödja eleven att vidareutveckla sin förmåga att skriva för hand och digitalt. Stärka elevens färdigheter i rättstavning och textens uppbyggnad. Sporra eleven att lära sig textproduktionsprocesser och förmåga att utvärdera sina egna texter, erbjuda möjligheter att ta emot och ge konstruktiv respons. av sig själv som textproducent. producera olika texttyper. skriva för hand och digitalt. utvecklar sin färdighet i rättstavning och textens uppbyggnad. känner till textproduktio nsprocesser och kan utvärdera sina egna texter, ta emot och ge konstruktiv respons. känsla eller en åsikt. A, E, H skriva kortare texter enligt några olika slags texttyper med handledning. A, D, H känner till ordbehandling sprogram. A, E stava ljudenligt stavade ord, kan oftast använda de vanligaste skiljetecknen korrekt. A, E redigera sina texter med hjälp. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik Undervisningsmål Lärandemål Kompetens vitsordet 5 vid slutet av åk 6 Ge eleven information om grundläggande grammatik och lyfta vikten av kunskap om språkets uppbyggnad. har grundläggande kunskap om grammatik och förstår vikten av språkets uppbyggnad. A, B känner till de vanligaste ordklasserna. och åsikter i sina texter. producera olika slag av texter och känner delvis till vilka speciella drag vissa texttyper har. använda sig av enklare funktioner i ordbehandlingspr ogram. skriva fullständiga meningar och vanliga ljudstridigt stavade ord. förstår idén med styckeindelning. ta emot och ge respons på texter. planera, bearbeta och förbättra sin text enligt respons. slutet av åk 6 benämna och känna igen de vanligaste ordklasserna. som eleven vill förmedla. skriva olika texter och kan använda sig av olika språkdrag för olika texttyper. har en läslig handstil och kan använda sig av flera funktioner i ordbehandling sprogram. använder sig av fullständiga meningar och styckeindelnin g. ge motiverad respons. vitsordet 10 vid slutet av åk 6 använder ordklasserna korrekt och använder sig oftast av korrekta 19

21 Öka elevens litteraturkunskap. Lära eleven att ta hänsyn till textmottagaren och att tillämpa etiska regler, sekretess och normer för upphovsrätt på internet. Handleda eleven att utvidga sitt ordförråd och uppmuntra till ett varierat språkbruk. Uppmuntra eleven till att aktivt använda sig av bibliotek samt handleda i bibliotekskunskap. utvecklar sin litteraturkunsk ap. utvecklar sitt källkritiska tänkande. utvecklar sitt ordförråd och språkbruk. använder bibliotek och har kunskap om bibliotekets tjänster. A, F känner till enstaka kända böcker. A, B, E vet vad en källa är. känner till några barn- och ungdomsförfattar e och kan nämna några kända böcker. ange sina källor enligt anvisning. E, F, H - använder sig delvis av ett varierat språk och har förståelse för vikten av ett brett ordförråd. C, E, F, H grammatiska termer. känner till flera författare och kan koppla dem till deras kändaste böcker. anger självständigt sina källor. använder ett varierat språk. Riktlinjer och arbetsupplägg för åk 7-9 I årskurserna 7-9 är uppdraget för undervisningen i svenska att stödja eleven i att utveckla allt mer mångsidig kompetens i att lära sig att kommunicera och att utveckla en bredare kompetens i multilitteracitet 1. utvecklar och breddar sin språkliga medvetenhet, sin textvärld och sin kulturella kompetens. ska få handledning i att anpassa sitt språkbruk till olika situationer och att uttrycka sig och kommunicera i varierande kontexter. Även språkliga och kommunikativa färdigheter som behövs i de fortsatta studierna ligger i fokus. Inom litteraturundervisningen sporras eleven till mångsidiga och positiva läsupplevelser. Undervisningen ska skapa en social lärmiljö som utvecklar förmågan att lära sig och erbjuder gott om språklig stimulans samt möjligheter att söka och använda information. Lärmiljöerna ska även innefatta kultur- och medieutbudet utanför skolan. 1 Se kapitel 3.4 Grundskolans uppdrag och värdegrund - Nyckelkompetenser i Ålp

22 Arbetssätten i svenskundervisningen ska väljas så att läsförståelsestrategierna stärks och textproduktionsprocesserna utvecklas. ska producera texter individuellt och tillsammans, också med hjälp av kommunikationsteknik. ska få uppleva att de har riktiga mottagare alltså inte enbart skriva för läraren utan faktiskt dela sina texter med autentiska mottagare. Centralt innehåll åk 7-9 Att lyssna och tala stärker sina färdigheter i att fungera i olika slag av kommunikationssituationer och blir medveten om sin egen roll i kommunikationssammanhang. - aktivt och respektfullt lyssnande - utbyte av idéer, argumentation och problemlösning i grupp - muntliga anföranden och presentationer - olika retoriska medel i olika kommunikationssituationer - reflektion över styrkor och svagheter som kommunikatör. Att läsa och tolka texter Elevernas läsförmåga och läsförståelse utvecklas genom enskild och gemensam läsning av olika slags texter. - olika texttyper och de språkliga drag som är utmärkande för olika textgenrer - gemensam texttolkning - utveckling av förmågan att förstå det lästa - texters olika syften och mottagare och övning i att ställa frågor till texter - utveckling av förmågan att förutspå en texts innehåll, sammanfatta det centrala i en text, dra slutsatser och formulera frågor utifrån en text - skillnaden mellan åsikter och fakta, referat och argumentation. Att skriva producerar fiktiva och icke-fiktiva texter i olika former: språkliga, visuella, audiovisuella och webbtexter. övar sig att producera texter steg för steg och att ge och ta emot respons i olika skeden av textproduktionsprocessen. övar sig i att avgöra syftet med olika texter och att använda kriterier för att bedöma texter. - textuella, språkliga och visuella drag som är typiska för olika texttyper bland annat berättande, instruerande och argumenterande texter 21

23 - produktion av olika texttyper - standardskriftspråkets normer - stycke-, menings- och satsstrukturer - förkortningar, främmande ord och sifferuttryck - refererat, göra sammandrag och anteckningar - bearbetning av text, ta emot och ge respons. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik använder och analyserar språkliga strukturer på en mera avancerad nivå. De nordiska grannspråken, kulturella fenomen samt litteratur inom många olika genrer och medier i en mångkulturell omvärld tas in i undervisningen. - ordföljd, ordklasser, sats, satsdelar och mening - skillnader mellan informellt och formellt språk - ordförråd och språkbruk - etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och i olika språksituationer - svenska språkets utveckling och jämförelse av språkbruket på Åland och regionala varianter av svenskan i Finland - nordiska språk - litteraturhistoriens olika skeden - litteraturens huvudgenrer - textanalytiska begrepp - källkritik, upphovsrätt och etisk webbkommunikation - bibliotekstjänster. Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk 7-9 I undervisningen i svenska ska bedömningen vara handledande och sporrande. I årskurs 7 9 ska bedömningen av elevens lärande vara mångsidig, riktgivande och uppmuntrande. En respons som är uppmuntrande och konstruktiv stärker elevens motivation och hjälper hen att utveckla sina språkliga färdigheter samt att hitta sina egna styrkor. ska kontinuerligt få information om sina studieframgångar i förhållande till mål och innehåll. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen och vardagliga undervisningen. Genom en stödjande bedömning av elevens kunskaper kan man hjälpa eleven att bli medveten om sina egna kunskaper och färdigheter och sina arbetsprocesser och ge verktyg för att utveckla dessa. Bedömningen ska vara tydlig och grunda sig på såväl muntlig och skriftlig kunskapsredovisning som på lärarens observationer av språkanvändning och textanalys i olika situationer. Vid sidan av självutvärdering kan man använda kamratbedömning under bedömningsprocessen. 22

24 Slutbedömningen genomförs det läsår då ämnesstudierna avslutas i respektive ämne. Genom slutbedömningen definierar läraren hur väl eleven vid slutet av studierna har uppnått kunskapskriterierna för lärokursen, även tidigare prestationer tas i beaktande. Slutsvitsordet bestäms så att läraren jämför elevens kunskaps- och färdighetsnivå med de kunskapskriterier som finns i läroplanen. bedöms med vitsordet åtta (8) ifall eleven har uppnått en nivå som utgör ett genomsnitt av den kunskaps- och färdighetsnivå för de olika delområdena som beskrivs i kunskapskriterierna. Om eleven inom något delområde nått högre än nivån för vitsordet åtta kan detta kompensera en något lägre prestationsnivå inom ett annat delområde. Bedömning av arbetet ingår som en del av bedömningen i alla läroämnen. s arbete och inställning ska beaktas när vitsord bildas och kan till viss del påverka bedömningen både höjande och sänkande. Följande bör beaktas: - aktivitet och deltagande vid genomgångar och diskussioner - självständigt arbete enligt instruktioner - ansvar över hemuppgifter. Undervisningsmål Lärandemål Kompetens som anknyter till målet Uppmuntra eleven att observera sin egen språkanvändning och hitta sina styrkor och svagheter i olika kommunikationsmilj öer, även digitala. observera sin egen språkanvändnin g och hitta styrkor och svagheter i olika kommunikation smiljöer, även digitala. vitsordet 5 vid slutet av åk 9 slutet av åk 9 B, E Förmågan till självutvärdering bedöms inte. Att lyssna och tala Undervisningsmål Lärandemål Kompetens vitsordet 5 vid slutet av åk 9 Handleda eleven att utveckla sin förmåga att kommunicera ändamålsenligt och respektfullt för att utvecklar förmågan att kommunicera ändamålsenligt och respektfullt för att nå fram B, E, H kommunicera i en mindre grupp och förstår delvis sin egen roll. slutet av åk 9 kommunicera i olika situationer och når fram med sitt budskap. vitsordet 10 vid slutet av åk 9 (utöver att eleven uppnår kriterierna för vitsordet 8 så krävs följande) vitsordet 10 vid slutet av åk 9 förtydliga sig och ändra sitt språk enligt mottagaren. 23

25 nå fram med sitt budskap. Stödja eleven att motivera sina åsikter och uppmuntra till samarbete. Visa på retoriska grepp, lyfta vikten av röstanvändning och kroppsspråk genom tex drama. Handleda eleven att hålla muntliga anföranden med hjälp av digitala verktyg och andra hjälpmedel. Handleda eleven att utveckla sin förmåga att lyssna och vara en god åhörare. med sitt budskap. motivera sina åsikter och samarbeta. använda retoriska grepp, sin röst och kroppsspråk. hålla muntliga anföranden med hjälp av digitala verktyg och andra hjälpmedel. lyssna och vara en god åhörare. B, E, H framföra sina åsikter och med handledning hitta argument för dem. B, E, H tala inför en grupp. B, D, hålla ett kortare förberett anförande eller diskussionsinlä gg. B, E lyssna på andra. Att läsa och tolka texter Undervisningsmål Lärandemål Kompetens vitsordet 5 vid slutet av åk 9 Stödja eleven i att vidareutveckla sin läsfärdighet, hjälpa eleven att utveckla strategier för läsförståelse samt stödja eleven att utvärdera sitt eget läsande. Erbjuda eleven många olika möjligheter att läsa, analysera och tolka olika slag av vidareutvecklar sin läsfärdighet, utvecklar strategier för läsförståelse samt kan utvärdera sitt eget läsande. läsa, analysera och tolka olika slag av skönlitterära, fakta- och A, E läser enklare texter med viss förståelse och känner till olika lässtrategier. A, B, E, F göra enklare tolkningar av bekanta texter. 24 uttrycka sina åsikter och motivera dem på ett trovärdigt sätt, beaktar andras åsikter. använda sig av retoriska grepp och är medveten om sitt kroppsspråk och röstläge. framföra både oförberett och förberett anförande eller diskussionsinläg g med hjälp av något hjälpmedel. lyssna koncentrerat och visar respekt för andra talare. slutet av åk 9 läser många olika slag av texter, använder sig av grundläggande lässtrategier och har en god läsförståelse. granska enklare texter kritiskt, använda några framföra åsikter med väl underbyggda argument och kan möta andras åsikter konstruktivt. använder medvetet olika retoriska grepp. framföra ett välstrukturerat, längre anförande med hjälp av digitala verktyg eller andra hjälpmedel. återkoppla till det som hen hört. vitsordet 10 vid slutet av åk 9 läser böcker i olika genrer och har en välutvecklad läsförståelse. självständigt analysera olika slags texter på en fördjupad

26 skönlitterära, faktaoch medietexter samt användning av analytiska begrepp. Handleda eleven att utveckla genrekunskap och känna igen och förstå skillnaderna på olika texttyper. medietexter samt använda analytiska begrepp. har en genrekunskap och kan känna igen och förstå skillnaderna på olika texttyper. A, E, F med handledning känna igen några genrer och texttyper. Att skriva Undervisningsmål Lärandemål Kompetens vitsordet 5 vid slutet av åk 9 Handleda eleven i att producera berättande, beskrivande, instruerande, förklarande och argumenterande texter och att välja det uttryckssätt som lämpar sig bäst för situationen. producera olika slag av texter och välja det uttryckssätt som lämpar sig bäst för situationen. A, B, E med handledning producera enklare texter av olika typer. analytiska begrepp och kan föra ett visst resonemang kring budskapet i olika texter. känner igen olika textgenrer och kan beskriva några språkliga och textuella drag i förklarande, instruerande och argumenterand e texter. slutet av åk 9 producera olika texttyper och använda de uttryckssätt som kännetecknar ifrågavarande textgenre. nivå samt tolka och resonera kring budskapet i olika texter. beskriva skillnader och likheter i olika genrer och textformer. vitsordet 10 vid slutet av åk 9 självständigt producera texter av olika typer. Handleda eleven att utveckla sin skrivfärdighet och digitala kompetens. Lyfta skriftspråkets konventioner och stärka elevens kompetens i skriftspråket. vidareutvecklar sin skrivfärdighet och den digitala kompetensen. förstår skriftspråkets konventioner och behärskar skriftspråket. A, D, H har grundläggande kunskaper i ordbehandling sprogram. A, C, E känner till skriftspråkets viktigaste normer och följer dem delvis. ändamålsenligt använda sig av olika funktioner i ordbehandlings program. känner till och kan till en viss del använda skriftspråkets grundläggande strukturer och det skrivna använda sig av mer avancerande funktioner i ordbehandlings program. behärskar skriftspråkets grundläggande normer. 25

27 Sporra eleven att utveckla sina textproduktionsproc esser och förmågan att utvärdera sina egna texter, erbjuda möjligheter att ta emot och ge konstruktiv respons. förstår textproduktions processer och kan utvärdera sina egna texter, ta emot och ge konstruktiv respons. A, B, E med handledning utvärdera sina styrkor och svagheter som skribent. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik Undervisningsmål Lärandemål Kompetens vitsordet 5 vid slutet av åk 9 Erbjuda eleven tillfälle att träna sin förmåga att söka, bedöma, använda och dokumentera information. Handleda eleven att använda sig av och värdera olika källor samt göra källhänvisningar i sin egen text och följa upphovsrättsliga normer. Handleda eleven att öka sin litteraturkunskap och ge eleven möjlighet att reflektera över dess betydelse, både i sitt eget liv och i en mångkulturell omvärld. Upplysa eleverna om vikten av att kunna skilja mellan tal- och skriftspråk och ge möjligheter att öka söka, bedöma, använda och dokumentera information. värdera olika källor, göra källhänvisningar i sin egen text och följa upphovsrättslig a normer. utvecklar sin litteraturkunska p och förstår dess betydelse, både i sitt eget liv och i en mångkulturell omvärld. skilja mellan tal- och skriftspråk och är medveten om A, B, E, F, G med handledning hitta information samt skriva anteckningar och referat. A, D, E, H känner till källkritiskt tänkande. A, F känner till något om litteraturhistor ia. B, E, F vet att det är skillnad mellan informellt och formellt språk. 26 språkets normer. ge och ta emot och använda respons på sina texter och kan utvärdera sina egna färdigheter i textproduktion och uttrycka sina utvecklingsbeho v på området. slutet av åk 9 göra anteckningar, komprimera information och känner till metoder för att hitta tillförlitlig information. värdera vilken information som är användbar och avgöra vilka källor som är tillförlitliga. har en viss insikt i litteraturhistorie ns olika skeden. känner till de viktigaste skillnaderna mellan informellt och utvecklar aktivt sina texter utgående från respons hen får. vitsordet 10 vid slutet av åk 9 självständigt bedöma det väsentliga i text. motivera sitt val av källor och resonera kring dess tillförlitlighet. beskriva litteraturhistorie ns olika skeden. naturligt växla mellan informellt och formellt språk