LundaEko II Förslag till Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling

Transkript

1 REMISSUTGÅVA LundaEko II Förslag till Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling Datum: Status: Remissutgåva Beställare: Kommunfullmäktige Utförare: Kommunkontoret, avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet 1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Läsanvisning 4 Genomförande 4 Dialog och kommunikation 5 Uppföljning 5 Giltighet och revidering 5 Ekonomiska konsekvenser för prioriteringar 6 Utgångspunkter för LundaEko II 7 Prioriterade områden 8 1. Engagera flera 8 2. Hållbar konsumtion Minskad kemikaliebelastning Minsta möjliga klimatpåverkan Klimatanpassning Hållbar stadsutveckling Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Friskt vatten och frisk luft 25 2

3 Inledning Lunds kommun har ambitiösa mål i sitt arbete för en bättre miljö och hållbar utveckling. Ett exempel är att halvera mängden utsläpp av växthusgaser i kommunen senast 2020, jämfört med 1990 års nivåer. För att lyckas krävs beslutsamhet, kunskap och mod att fatta rätt beslut. Kommunens tjänstemän och politiker har därmed en rad utmaningar att tackla. Det dokument du nu läser, LundaEko II (Lunds program för ekologisk hållbar utveckling ), kan sägas vara kommunens bruksanvisning för en hållbar utveckling. Det anger vad som ska prioriteras i miljöarbetet, både för det geografiska området Lunds kommun och inom den kommunala organisationen. LundaEko II fokuserar på den ekologiska dimensionen av begreppet hållbar utveckling samtidigt som det beaktar sociala och ekonomiska aspekter. LundaEko II är Lunds kommuns viktigaste styrdokument för politiker och tjänstemän i arbetet för en hållbar utveckling. LundaEko II bygger, liksom LundaEko I, på de nationella miljökvalitetsmålen. Utifrån dessa har Lunds kommun formulerat åtta områden för sitt miljöarbete: 1. Engagera flera 2. Hållbar konsumtion 3. Minskad kemikaliebelastning 4. Minskad klimatpåverkan 5. Klimatanpassning 6. Hållbar stadsutveckling 7. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster 8. Friskt vatten och frisk luft LundaEko II är en fortsättning på LundaEko I (Lunds program för ekologisk hållbar utveckling ), som i sin tur var en fortsättning på Lunds första Agenda 21-dokument från 1997 och Lunds miljöprogram från Beslutet att revidera LundaEko I togs av kommunfullmäktige ( 206). Många förtroendevalda och tjänstemän i Lunds kommun har deltagit i processen att ta fram förslaget till LundaEko II. Revideringsarbetet inleddes med en miljöbedömning. Därefter gjorde en bred politisk referensgrupp en prioritering av vilka miljöområden Lund bör arbeta med. Tjänstemän från en rad förvaltningar och bolag i Lunds kommun har därefter arbetat fram förslag till övergripande mål, specifika mål och till uppföljning. 3

4 Läsanvisning för LundaEko II Prioriterat område LundaEko II har åtta prioriterade områden, numrerade från 1-8. Varje område inleds med en kort nuläges- och behovsbeskrivning. Därefter följer övergripande mål, specifika mål och uppföljning. Övergripande mål anger kommunens övergripande, icke mätbara mål för varje prioriterat område. Ansvaret för dem delas av hela den kommunala organisationen. Specifika mål anger nedbrutna, mätbara mål för respektive prioriterat område, med utgångspunkt i de övergripande målen. De specifika målen ska genomföras av angiven nämnd eller styrelse. Eventuellt huvudansvarig markeras med fetstil. Uppföljning anger hur specifika mål ska följas upp. Uppföljning ska genomföras av angiven nämnd eller styrelse. Eventuellt huvudansvarig markeras med fetstil. Relaterade dokument anger vilka kommunala beslut, styrdokument och liknande som berör området. Genomförande Den kommunala organisationens nämnder och styrelser har ett särskilt ansvar för att genomföra LundaEko II. Alla ska arbeta i enlighet med de övergripande mål som är relevanta för respektive nämnd eller styrelse. De specifika mål som anges ska genomföras av angiven nämnd eller styrelse. De specifika målen behöver dock bli fler för att vi ska nå de övergripande målen. Nämnder och styrelser har därför ett ansvar för att utveckla arbetet genom att identifiera egna specifika mål och genomföra kopplade åtgärder. Som planeringsverktyg används styr- och åtgärdsdokument, exempelvis LundaMats, avfallsplanen och energiplanen, samt nämndernas och styrelsernas ledningssystem. (Se rubriken Relaterade dokument ovan). LundaEko II ska genomföras i samklang med kommunens utvecklingsarbete Ett Lund och kopplas till budgetprocessen. Dialog och kommunikation För att arbetet med LundaEko II ska bli framgångsrikt behövs en dialog inom och mellan förvaltningar och bolag, samt med externa aktörer och kommuninvånare. Dialogen är kommunens ansvar och syftar till att ge både kunskap och motivation. 4

5 Det främsta redskapet i det här arbetet är den kommunikationsplan för LundaEko II som ska upprättas av kommunstyrelsen. Kommunikationsplanen ska lägga stor vikt vid hur företag, organisationer och allmänhet kan involveras i arbetet. Den ska särskilt fokusera på de delar av LundaEko där det krävs att kommunen samarbetar och kommunicerar med utomstående aktörer för att nå målen. Uppföljning Varje år ska respektive nämnd och styrelse rapportera utvecklingen för de specifika mål som de ansvarar för till kommunstyrelsen. I uppföljningen ska nämnder och styrelser även redovisa sitt arbete med utgångspunkt från de övergripande mål som är relevanta för dem. Varje år ska kommunstyrelsen sammanställa uppgifterna från nämnder och styrelser i en rapport till kommunfullmäktige. I sammanställningen ska kommunstyrelsen ta hjälp av miljöövervakningsprogrammet (KF ) och annan miljörelaterad uppföljning som sker inom kommunen. I rapporten ska utvecklingen inom respektive område framgå, hur långt nämnder och styrelser kommit med arbetet att nå målen. Kommunfullmäktige ska ta ställning till utvecklingen av LundaEko II, och till eventuella behov av ytterligare åtgärder eller förändringar. Miljöövervakningsprogrammet (med syfte att följa upp LundaEko I) bör även fortsättningsvis vara en viktig del av uppföljningen av LundaEko. En översyn och revidering av miljöövervakningsprogrammet bör därför göras. Miljönämnden och kommunstyrelsen samarbetar kring detta. Revideringen ska syfta till att förenkla förvaltningarnas och bolagens miljöredovisning. Handlingsprogram som LundaMaTs redovisas enligt det som beslutats för respektive program. Kommunstyrelsen har ansvaret för att dessa redovisningar samordnas med LundaEko II-redovisningen. En extern revision av LundaEko II ska genomföras 2016 respektive Giltighet och revidering LundaEko II gäller till och med De övergripande och specifika målen revideras vid behov under programmets giltighetstid. Alla sådana revideringar ska antas av kommunfullmäktige. Ekonomiska konsekvenser och prioriteringar Att skapa ett hållbart samhälle kostar, oavsett vilken väg man väljer att ta. Forskning och erfarenheter visar att ett förebyggande, proaktivt arbete ger de lägsta kostnaderna, inte bara rent monetärt utan även ekologiskt och socialt. Några exempel är arbetet med att hantera 5

6 utsläpp av växthusgaser, att klimatanpassa kommunen, att skydda barn och ungdomar från exponering av farliga ämnen och att säkra en trygg dricksvattenförsörjning. Det förebyggande arbetssättet är den väg som Lund bör ta för att minska kostnaderna för det hållbara samhället. Att arbeta framsynt och proaktivt för en hållbar utveckling gör dessutom Lund till en attraktivare kommun att bo och verka i, för de som bor och verkar i kommunen idag och för övriga omvärlden. 6

7 Utgångspunkter för LundaEko II LundaEkos utgångspunkter utgör grunden för Lunds kommuns arbete för en hållbar utveckling. LundaEko II utgår från Lunds kommuns vision 2025, med FN:s Brundtlandkommissionens (1987) definition av hållbar utveckling: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. LundaEko II har följande utgångspunkter: Alla som bor och verkar i Lunds kommun ska ges möjlighet att medverka till: - att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta - att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen - att sluta kretsloppen - att utvecklingen utanför kommunens och Sveriges gränser blir hållbar - att föra dialog och samarbeta kring hållbarhetsfrågor. Alla nämnder och styrelser i Lunds kommun ska: - ta hänsyn till miljön i alla beslut - ständigt utveckla och förbättra sitt miljöarbete genom sina ledningssystem - arbeta för att skapa god livskvalitet med tillgång till gröna miljöer - vara förebilder inom områdena hållbar stadsutveckling, förnybar energi, naturvård, hushållning av resurser, minimering av skadliga ämnen samt ett miljöanpassat transportsystem - ha ansvar för att inom sina respektive områden genomföra, följa upp och kommunicera LundaEko med alla som bor och verkar i kommunen - bidra med kunskap för att alla som bor och verkar i kommunen ska kunna göra hållbara val. 7

8 Prioriterade områden 1. Engagera flera Kommunens arbete för hållbar utveckling inkluderar sedan många år även attityd- och beteendefrågor. Detta eftersom alla som bor och verkar i Lunds kommun behöver agera för att vi ska kunna nå en hållbar utveckling. Verktygen är information, dialog, utbildning och samverkan mellan aktörer. Barn och unga nås bland annat via Naturskolan och Ungdomsforum för Agenda 21 (UFO) och genom skolornas och förskolornas kontinuerliga hållbarhetsarbete. Allmänheten har kunnat delta i hållbarhetsföreläsningar och i hållbarhetsfestivalen Planet Lund. Utskick, affischering, utställningar och evenemang med relaterade budskap genomförs regelbundet för att nå Lundaborna. Men attityd- och beteendeförändringar tar tid att uppnå och kräver kontinuitet och beslutsamhet. Arbetet att engagera politiker, tjänstemän och kommuninvånare att göra hållbara val behöver intensifieras. Övergripande mål 1.1 Att motivera alla som bor och verkar i Lunds kommun att agera för en hållbar utveckling. 1.2 Att bidra med kunskap, information, goda exempel och verktyg för att underlätta hållbara val för alla som bor och verkar i Lunds kommun. 1.3 Att öka och utveckla samarbetet kring hållbar utveckling inom kommunen samt med företag, universitet, organisationer och medborgare. Specifika mål ska Lunds kommuns betygsindex för hur nöjda medborgarna är med kommunens miljöarbete vara minst 75 i SCB:s medborgarundersökning. Uppföljning Betygsindex från SCB:s medborgarundersökning 2011 var betygsindex för Lunds miljöarbete i SCB:s medborgarundersökning 61. Ansvarig: Alla nämnder och styrelser 8

9 1.5 Andelen skolor och förskolor med utmärkelser för lärande för hållbar utveckling* ska öka till 70 % 2016 och 100 % * Grön flagg eller Skola för hållbar utveckling 2012 hade 43 % kommunens skolor en utmärkelse för lärande för hållbar utveckling. Ansvarig: Barn- och Skolnämnd Lunds Stad, Barn- och Skolnämnd Öster, Utbildningsnämnden 1.6 En kommunikationsplan för LundaEko II, antagen av kommunstyrelsen, ska finnas senast sex månader efter att LundaEko II antagits av kommunfullmäktige. Kommunikationsplanen ska särskilt lyfta fram de områden där andra aktörer än den kommunala organisationen, exempelvis kommuninvånare, företag och organisationer, behöver vara aktiva för att LundaEko-arbetet ska bli framgångsrikt. Mätning av andel förskolor och skolor med utmärkelser för lärande för hållbar utveckling*. * Grön flagg eller Skola för hållbar utveckling Ansvarig: Barn- och Skolnämnd Lunds Stad, Barn- och skolnämnd Öster, Utbildningsnämnden Kontroll av att en kommunikationsplan för LundaEko II finns framtagen. 9

10 2. Hållbar konsumtion Konsumtionens negativa miljöpåverkan får allt större uppmärksamhet. En stor andel av de varor vi konsumerar i Sverige försämrar miljön i de länder där produktionen och råvaruutvinningen sker. Hälften av utsläppen av växthusgaser från en genomsnittlig Lundabo härstammar från konsumtion. Att minska konsumtionen, ställa krav på minskad negativ miljöpåverkan i upphandlingar och välja miljöcertifierade alternativ vid inköp och upphandling, är ett sätt att minska konsumtionens negativa miljöpåverkan. Ekologisk mat är ett exempel. Lunds kommun har flera år i rad varit bäst i landet på att köpa in ekologisk mat och andelen fortsätter att öka. Genom att välja rättvist handlade produkter kan vi också bidra till bättre sociala och ekonomiska förutsättningar för producenter i Syd. Kriterierna för rättvist handlade produkter innebär också att dessa produkter är att föredra ur miljösynpunkt. Lund är en diplomerad Fairtrade City, vilket innebär att kommunen tillsammans med den ideella sektorn och det lokala näringslivet arbetar för en mer hållbar konsumtion. Vi har nått långt men behöver fortsätta och intensifiera arbetet för att uppnå en hållbar konsumtion. Övergripande mål 2.1 Att minska negativ miljöpåverkan från kommunens och kommuninvånarnas konsumtion ur ett livscykelperspektiv. 2.2 Att förebygga uppkomst av kommunens och kommuninvånarnas avfall. 2.3 Att kommunens och kommuninvånarnas konsumtion i Lund ska bidra till goda arbetsvillkor och att mänskliga rättigheter respekteras. 2.4 Att minska kommunens och kommuninvånarnas matsvinn. 10

11 Specifika mål 2.5 Öka andelen av kommunens upphandlingar där Miljöstyrningsrådets kriterier, på respektive nivå (basnivå, avancerad nivå respektive spjutspetsnivå) använts eller andra miljökrav ställts. Ansvarig: Alla nämnder och styrelser 2.6 Öka andelen av kommunens upphandlingar där krav ställs på att varor och tjänster ska vara fria från miljö- och hälsofarliga ämnen, i de fall då Miljöstyrningsrådets kriterier inte innehåller sådana krav. Ansvarig: Alla nämnder och styrelser 2.7 Öka andelen av kommunens upphandlingar där sociala och etiska krav ställts och följts upp. Ansvarig: Alla nämnder och styrelser ska minst 70 % av inköpskostnaden för livsmedel gälla ekologisk mat. År 2020 ska andelen vara 100 %. År 2016 ska 100 % av inköpskostnaden för mejeriprodukter, frukt, grönsaker, nötkött (i första hand naturbeteskött), lammkött (i första hand naturbeteskött), kaffe och te gälla ekologiskt märkt och 100 % av inköpt fisk ska vara MSC-märkt. Dessutom ska 70 % av potatisen vara ekologiskt odlad. Uppföljning Mätning av andel av kommunens upphandlingar där Miljöstyrningsrådets kriterier, på respektive nivå (basnivå, avancerad nivå respektive spjutspetsnivå) använts eller andra miljökrav ställts. Ansvarig: Alla nämnder och styrelser Mätning av andel av kommunens upphandlingar där krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ska ingå i varor och tjänster Ansvarig: Alla nämnder och styrelser Mätning av andel av kommunens upphandlingar där sociala och etiska krav ställts och följts upp Ansvarig: Alla nämnder och styrelser, Mätning av andel av inköpta ekologiska livsmedel (certifierade enligt KRAV eller motsvarande) 2016 samt 2020 enligt målförteckningen. Målen gäller alla livsmedel som kommunen köper in, oavsett om maten tillagas i kommunens eller någon annans regi. Om det behövs för uppföljningen kan målen vid tillagningen i annans regi omvandlas till volymmål. Detta görs specifikt för varje upphandling. En kontrollstation införs efter att etappmålet 2016 utvärderats. Målförslaget var ute på remiss under hösten : 46 % av alla livsmedelsinköp var ekologiska. Ansvarig: Alla nämnder och styrelser ska 100 % av kaffe, te, banan, kakaopulver, drickchoklad för automat, fotbollar, vitpeppar och svartpeppar vara rättvisemärkta. (KF ) Mätning av andel av inköpta rättvisemärkta produkter enligt målförteckningen. 11

12 2012 var inköpen av rättvist handlade varor: Kaffe 87 % Te 39 % Bananer 39 % Kakao 45 % Peppar 53 % Fotbollar 4 % Drickchoklad (ingen uppgift) Ansvarig: Alla nämnder och styrelser 2.10 Minska den totala mängden hushållsavfall med 2 % per år från år 2013 till : 516 kg hushållsavfall/person Ansvarig: Alla nämnder och styrelser, Renhållningsstyrelsen 2.11 Öka sorteringsgraden av hushållsavfallet med 5 % till 2016 och med 10 % till 2020 från 2012 års nivå var sorteringsgraden 39% Ansvarig: Alla nämnder och styrelser, Renhållningsstyrelsen Mätning av mängden hushållsavfall i ton/år Mätning av mängden hushållsavfall i ton/invånare och år Ansvarig: Renhållningsstyrelsen Mätning av andel sorterat hushållsavfall per person och år Mätning av andel osorterat hushållsavfall per person och år Resultat av plockanalyser av farligt avfall Mätning av andelen förpackningar och tidningar i flerfamiljshushållens restavfall Mätning av andelen förpackningar och tidningar i villahushållens restavfall Ansvarig: Renhållningsstyrelsen Relaterade dokument Förslag till kostpolicy för Lunds kommun Beslut om Fairtrademålen: Förslag till nya mål för inköp av rättvist producerade produkter i Lunds kommun Dnr KS 2011/0794, bilaga 45 Riktlinjer för upphandling, kommunfullmäktige, 3 oktober 2012, (KS , 289). Riktlinjer för samhälleliga mål, kommunstyrelsen , senast reviderad Avfallsplan Lunds kommun, KF Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling. Miljöstyrningsrådet utvecklar, informerar om och erbjuder drivande konkreta kriterier för hållbarhetskrav anpassade för användning i offentlig upphandling. Kraven finns i olika nivåer med tillhörande motiv och förslag till verifikat. 12 Se mer på

13 3. Minskad kemikaliebelastning Miljö- och hälsoskadliga ämnen finns i stort sett i allting omkring oss i vardagen i mat, kläder, möbler, byggmaterial, elektronik, hygienprodukter och leksaker var mängden hälsofarliga kemiska produkter i Sverige 6,3 ton per person. Barn är extra känsliga för att utsättas för miljö- och hälsoskadliga ämnen. Genom förskolor, skolor, byggande och annan verksamhet kan kommunen arbeta med åtgärder för att minska exponeringen mot just barn och ungdomar. Vi saknar ännu tillräckligt med kunskaper om vilka hälsorisker som exponering för strålning av olika slag ger. Därför bör kommunen tillämpa försiktighetsprincipen vid planläggning, byggande och annan verksamhet som kan medföra exponering. Övergripande mål 3.1 Minimera exponering av miljö- och hälsoskadliga ämnen i samtliga förskolor, skolor och andra lokaler där barn och ungdomar vistas. 3.2 Öka kunskapen om material och varors innehåll av kemikalier och att de påverkar vår hälsa och miljö. 3.3 Öka andelen ekologiskt odlad jordbruksmark i Lunds kommun. 3.4 Sluta kretsloppet av näringsämnen utan att tillföra marken föroreningar. 3.5 Minska risken för exponering av strålning bland kommuninvånarna. Specifika mål 3.6 Avloppsslam från kommunens avloppsreningsverk ska inte spridas på åkermark. Uppföljning Mätning av mängden avloppsreningsverksslam från kommunen som spridits på jordbruksmark. 3.7 Samtliga förskolor och skolor i Lunds kommun ska senast 2016 ha inventerats med avseende på miljö- och hälsoskadliga ämnen och en åtgärdsplan för att minska exponeringen för miljö- och hälsoskadliga ämnen ska ha tagits fram. Ansvarig: Barn- och Skolnämnd Lunds Stad, Barn- och Skolnämnd Mätning av antalet förskolor/skolor som inventerats med avseende på produkter och material som innehåller miljö- och hälsoskadliga ämnen. Kontroll av att åtgärdsplan finns framtagen. Ansvarig: Barn- och Skolnämnd Lunds 13

14 Lund Öster, Utbildningsnämnden, Servicenämnden Stad, Barn- och Skolnämnd Lund Öster, Utbildningsnämnden, Servicenämnden Relaterade dokument Riktlinje för upphandling, kommunfullmäktige, 3 oktober 2012, (KS , 289). Riktlinjer för samhälleliga mål, kommunstyrelsen , senast reviderad

15 4. Minsta möjliga klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska enligt FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Lund vill arbeta i samma riktning. Därför antog kommunfullmäktige 2010 klimatmål som säger att utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun som geografiskt område ska halveras till 2020 jämfört med ska utsläppen vara nära noll. Lund har länge arbetat med att minska utsläppen av växthusgaser. Exempelvis är arbetet med hållbara transportsystem i Lund (LundaMats), väl känt även utanför kommunens gränser. Lunds Energikoncernen har gjort stora insatser för att ersätta fossil naturgas och olja i fjärrvärmeproduktionen. Såväl kommuninvånare som kommuntjänstemän kan vända sig till kommunens energirådgivare och energistrateg för råd som syftar till att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser. Övergripande mål 4.1 Klimatpåverkan från Lunds kommun som geografiskt område ska minska. 4.2 Energianvändningen i Lunds kommun som geografiskt område ska minska. 4.3 Vid nytillkommande eller förändrad energianvändning i kommunens organisation ska alltid primärenergianvändningen beräknas. Specifika mål 4.4 Utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun ska minska med minst 50 % till 2020 jämfört med 1990 och vara nära noll (KF ) hade utsläppen minskat med 3 % sedan 1990 (årsredovisning 2012). Uppföljning Mätning av växthusgasutsläpp per invånare (CO2 ekvivalenter/invånare). Mätning av totala växthusgasutsläpp/år (CO2 ekvivalenter/år). Mätning av växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter, uppdelat i jordbruk, energi, transport, industri, avfall & avlopp, lösningsmedel och arbetsmaskiner. Ansvarig: Alla nämnder och styrelser 15

16 4.5 Den kommunala organisationen ska vara fossilbränslefri* senast 2020 (KS ). *Lunds kommun antog 2010 Region Skånes uppmaning om ett fossilfritt Skåne. Beslutet innebär: Ingen fossil energianvändning i byggnader Inget fossilt bränsle i transporter** Ingen användning av fossil el **Vad som räknas in i transporter är inte definierat i beslutet. Detta behöver definieras. Ansvarig: Alla nämnder och styrelser 4.6 Användningen av primärenergi i Lunds kommuns lokaler och bostäder ska minska till Ansvarig: Servicenämnden, LKF 4.7 Den lokala produktionen av el, värme och drivmedel från förnybara källor ska öka till minst 1,66 TWh år Värme Mätning av andel förnyelsebart bränsle i fjärrvärmen (Lunds Energi). Kostnad för inköpt olja (kr) (kommunstyrelsen). Mängd inköpt naturgas (kommunstyrelsen) Transporter Mätning av andel miljöfordon (Alla nämnder och styrelser, Servicenämnden samordnar för förvaltningarna) Mätning av utsläpp av koldioxid från kommunens transporter (Alla nämnder och styrelser). Elanvändning Mätning av andel inköpt miljömärkt el. (kommunstyrelsen) Ansvarig: Se efter respektive indikator ovan. Mätning av primärenergianvändning per kvadratmeter i Servicenämndens lokaler och bostäder. Mätning av primärenergianvändning per kvadratmeter i LKF:s lokaler och bostäder. Ansvarig: Servicenämnden, LKF Mätning av elproduktion vind/sol/kraftvärme samt insatt bränsle i kraftvärmen. (kommunstyrelsen, Lunds Energi) Mätning av värmeproduktion (sol, kraftvärme samt insatt bränsle i kraftvärmen, naturgas) (kommunstyrelsen, Lunds Energi) Mätning av egen elproduktion inom den kommunala organisationen. (Alla nämnder och styrelser) 16

17 Mätning av egen värmeproduktion sol/biobränsle/osv inom den kommunala organisationen (Alla nämnder och styrelser) Ansvarig: Servicenämnden, LKF, Lunds Energi 4.8 Till 2016 ska biogasproduktionen öka till 80 GWh/år varav 50 GWh/ år ska genereras av avfall och restprodukter. Till 2020 ska biogasproduktionen öka till 120 GWh/år varav 70 GWh/år ska genereras av avfall och restprodukter. Ansvarig: Se efter respektive indikator ovan. Mätning av biogasproduktion (GWh/år) Mätning av biogasproduktion från avfall och restprodukter (GWh/år) 2012: Ingen biogas producerades i Lunds kommun. 4.9 En åtgärdsplan för att öka den lokala produktionen av el, värme och drivmedel från förnybara källor ska ha tagits fram senast Kontroll av att åtgärdsplan för lokal produktion av el, värme och drivmedel från förnybara källor finns framtagen. Relaterade dokument Beslut om klimatmål, KF Beslut om att den kommunala organisationen ska vara fossilbränslefri 2020, KS LundaMaTs Energiplanen Översiktsplanen Riktlinjer för resor och transporter, KS Handlingsplan för miljöfordon i Lunds kommun, KF Energieffektiviseringsstrategin, KS

18 Primärenergi är den energimängd som totalt går åt för att producera en energienhet, från utvinning av energiråvara till levererad nyttighet. Ett exempel: När man pratar om energiförbrukning idag så pratar man oftast om den energi som används inuti ett hus. Med detta perspektiv tar man inte hänsyn till vilken typ av energi som används i huset och vilken mängd energi som krävts för att producera och distribuera den energin, alltså vad som hände innan energin nådde huset. Genom att använda sig av primärenergibegreppet får man större möjligheter att utvärdera om en förändring i energianvändning verkligen leder till minskad miljö- och klimatpåverkan totalt sett. 18

19 5. Klimatanpassning Även om vi arbetar för att minska utsläppen av växthusgaser, förändras klimatet redan nu och kommer att fortsätta att göra det under lång tid framöver. Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) visade att klimatförändringarna kommer att påverka viktiga samhällsfunktioner, människor och natur. Klimatscenarier som tagits fram av Rossby Centre på SMHI pekar mot en ökning av årsmedeltemperaturen i Skåne med upp till drygt fem grader. Det innebär torrare somrar med tätare värmeböljor samt ökad nederbörd under höst, vinter och vår. Antalet tillfällen med extrem nederbörd kommer att öka. Lunds kommun saknar hittills strategier för klimatanpassning. Utmaningarna inom området är därför stora. Övergripande mål 5.1 Skapa ett samhälle som är väl anpassat till pågående och förväntade klimatförändringar, och där negativa konsekvenser för människor, samhälle och miljö kan undvikas. Specifika mål 5.2 En klimatanpassningsplan som hanterar förvaltningsövergripande klimatanpassningsfrågor ska tas fram senast Ansvarig: Alla nämnder och styrelser 5.3 En översvämningskartering för Lunds kommun ska finnas framtagen senast Uppföljning Kontroll av att en klimatanpassningsplan som hanterar förvaltningsövergripande klimatanpassningsfrågor finns framtagen senast Kontroll av att en översvämningskartering finns framtagen Lunds kommun ska senast 2016 ha undersökt sina fastigheter med avseende på risker för fukt och mögel samt tagit fram en åtgärdsplan för att åtgärda brister och förebygga risker. Ansvarig: Servicenämnden Mätning av antal och andel av kommunens fastigheter som undersökts med avseende på fukt och mögel. Åtgärdsplan finns framtagen. Ansvarig: Servicenämnden 19

20 Relaterade dokument Nämnders och styrelser handlingsplaner för klimatanpassning Åtgärdsplan för Lunds avlopp, VA Syd, 2012 Förslag till dagvattenstrategi för Lunds kommun, VA Syd och Lunds kommun, (ej antagen) 20

21 6. Hållbar stadsutveckling Lund är en expansiv kommun i en växande region. För att skapa en attraktiva och hållbara stads- och bymiljöer för de människor som bor och verkar här måste vi lyckas kombinera expansionen med minimerad negativ miljöpåverkan. Stadsplaneringen är ett viktigt redskap i detta arbete. Genom en planering med människan i centrum får vi en stad med levande, hälsosamma, trygga och öppna miljöer. Som ett exempel är en av kommunens strategier sedan länge att bibehålla en kompakt stad med ett levande centrum. Det gör det lättare att gå, cykla och använda kollektivtrafik, vilket minskar biltrafiken. Översiktsplanen är vägledande för den fysiska planeringen i Lunds kommun. Översiktsplanen innehåller ett antal strategier och ställningstaganden som visar hur Lunds kommun ska utvecklas i en hållbar riktning. Lunds kommuns översiktsplan har, liksom LundaEko, sin utgångspunkt i Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling. I översiktsplanen (ÖP2010) anges bland annat att: Planeringen ska bidra till att miljösituationen totalt sett förbättras. Den ekologiska aspekten har en särställning som ramverk och förutsättning för all annan utveckling. Den fysiska planeringen ska göra det möjligt för invånarna att göra hållbara val i vardagen. Övergripande mål 6.1 Att skapa hållbara, attraktiva stads- och bymiljöer med blandade funktioner som genererar ett rikt socialt liv. 6.2 Att skapa ett hållbart transportsystem med ett effektivt och attraktivt nätverk för gång-, cykel- och kollektivtrafik med minskad yta för biltransporter. 6.3 Att skapa förutsättningar för hållbar resursanvändning med smart och effektivt utnyttjande av naturresurser, stadens vatten och mark, material och energi. 6.4 Att skapa hållbara byggnader med hög miljöprestanda, smarta tekniska system och med hänsyn till sociala aspekter. 6.5 Att arbeta aktivt med metod- och kompetensutveckling, både internt inom kommunen och tillsammans med universitet, företag, organisationer, medborgare och andra aktörer, med inriktning på dialog och kommunikation i frågor som rör en hållbar stadsutveckling. 21

22 Specifika mål 6.6 Lunds kommun ska utveckla kvalitetskriterier för stadsutveckling i Lund senast Arbetet ska ske utifrån de övergripande målen , avseende hållbara stadsmiljöer, hållbara transportsystem, hållbar resursanvändning och hållbara byggnader., Byggnadsnämnden 6.7 Senast 2020 stimulerar Lunds kommun, i några utvalda utvecklingsområden, start av minst tre framåtsträvande hållbarhetsprojekt. Dessa ska ha inriktning mot någon av, eller en kombination av de övergripande målen , avseende hållbara stadsmiljöer, hållbara transportsystem, hållbar resursanvändning och hållbara byggnader., Byggnadsnämnden 6.8 Senast 2015 uppmuntrar Lunds kommun byggherrar till att delta i projekt där ett flertal byggherrar får diskutera och pröva nya lösningar utifrån de övergripande målen , avseende hållbara stadsmiljöer, hållbara transportsystem, hållbar resursanvändning och hållbara byggnader. Lösningarna bör ha olika angreppsätt och testa olika aspekter av byggandet., Byggnadsnämnden Uppföljning Kontroll att kvalitetskriterier finns framtagna., Byggnadsnämnden Mätning av antal framtagna projektplaner. Mätning av antal genomförda projekt. En beskrivning av hur man avser att arbeta utifrån de övergripande målen ska finnas i projektplanen samt i utvärderingen av projektet., Byggnadsnämnden Mätning av antal framtagna projektplaner. En beskrivning av hur man avser att arbeta utifrån de övergripande målen ska finnas i projektplanerna samt i utvärderingarna av projekten. Indikatorer att kontrollera efter genomförda projekt: - Antal byggherrar som har valt att använda sig av Miljöbyggprogram Syd. - Ambitionsnivå för mål för hållbara stadsmiljöer, hållbara transportsystem, hållbar resursanvändning och hållbara byggnader dokumenteras/beskrivs. - Erfarenhetsåterföring för tillämpning till nästa projekt eller nästa byggherredialog finns dokumenterad., 22

23 Byggnadsnämnden 6.9 Senast 2015 inleder Lunds kommun arbetet med kompetens- och metodutveckling inom hållbara stadsmiljöer, hållbara transportsystem, hållbar resursanvändning och hållbara byggnader. Kontroll av en förvaltningsöverskridande arbetsgrupp som ska ta fram en plan för kompetens- och metodutveckling inom hållbara stadsmiljöer, hållbara transportsystem, hållbar resursanvändning och hållbara byggnader har bildats (senast 2014). Beslut om vilka kunskapsområden som bör lyftas och diskuteras i arbetet med metod- och kompetensutveckling har tagits (senast 2014). Plan för genomförande finns framtagen senast Indikatorer efter genomförandet: -Antal tillfällen för kompetensutveckling -En beskrivning av hur metod- och kompetensutvecklingen har påverkat planprocesser. Relaterade dokument Översiktsplanen LundaMaTs Miljöbyggprogram Syd Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet 23

24 7. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster En levande och rik natur med stor biologisk mångfald är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling, bland annat genom de ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller. När vi skyddar de miljöer och organismer som behövs för väl fungerande ekosystem skapar vi samtidigt förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i Lunds kommun. Lunds kommun har länge arbetat med frågor som rör vår natur och biologisk mångfald, bland annat har Lunds kommun flera kommunala naturreservat. Övergripande mål 7.1 Att skydda och utveckla kommunens natur på ett sätt som främjar biologisk mångfald och som skapar en god tillgänglighet och förutsättningar för rekreation, friluftsliv och natur- och kulturupplevelser. 7.2 Att tillgodose alla kommuninvånares behov av och rätt till gröna miljöer. 7.3 Att öka kunskapen om biologisk mångfald och ekosystemtjänster bland alla som bor och verkar i Lunds kommun. 7.4 Att förhindra utvidgad täktverksamhet inom Lunds kommun, om en sådan hotar de områden som utpekats i Länsstyrelsens naturvårdsprogram eller i Lunds kommuns naturvårds- och grönstrukturprogram. Specifika mål 7.5 Minst ett naturområde per år ska få skydd i form av naturreservat, biotopskydd eller motsvarande hade kommunen 28 naturreservat samt nationalparken Dalby Söderskog. Uppföljning Årlig mätning av antal områden som fått skydd i form av naturreservat, biotopskydd eller motsvarande. Ansvarig: Tekniska nämnden 7.6 En inventering av ekosystemtjänster i Lunds kommun görs senast 2016., Tekniska nämnden Ansvarig: Tekniska nämnden Kontroll av att en sammanställning av inventering av ekosystemtjänster finns framtagen senast

25 Relaterade dokument Grönstruktur- och naturvårdsprogram (som följs upp årligen i Grönstruktur- och naturvårdsplanen) Översiktsplanen Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem (alla levande varelser och miljön inom ett område) som på något sätt gynnar människan. Naturen tillhandahåller dessa tjänster gratis, dock har de ett mycket stort ekonomiskt värde för oss människor. Ett exempel är pollinering av växter. Biotopskyddsområde är en form av områdesskydd som kan användas för att skydda små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda. Det finns två former av biotopskyddsområden. Den ena utgörs av biotoper som är generellt skyddade som biotopskyddsområden i hela landet, och den andra av biotoper som länsstyrelsen, kommunen eller Skogsstyrelsen i det enskilda fallet får besluta ska utgöra ett biotopskyddsområde. Lagstiftning kring biotopskyddsområden finns i miljöbalken. 25

26 8. Friskt vatten och frisk luft Lunds kommun har länge arbetat aktivt med vattenvårdsfrågor, bland annat inom Höjeås och Kävlingeåns vattenvårdsförbund. I Lunds kommun finns elva sjöar och vattendrag och 13 grundvattenförekomster. Alla grundvattentäkter har god kvalitet och likaså har alla sjöar och vattendrag idag en god kemisk status. Däremot är den ekologiska kvaliteten i kommunens sjöar och vattendrag med något undantag låg. Trots en godkänd status idag ser vi att tillståendet håller på att försämras i både sjöar, vattendrag och grundvattentäkter. Kommunen saknar en noggrann utredning av och planering för hur vi kan säkra en långsiktigt hållbar och trygg dricksvattenförsörjning i framtiden. Vi behöver därför agera för att nå god status i kommunens yt- och grundvattenförekomster enligt de miljökvalitetsnormer som Sveriges vattenförvaltning satt upp. Luftföroreningar som kväveoxider, partiklar och marknära ozon ger betydande hälsoproblem, bland annat cancer, hjärt- och lungsjukdomar samt direkta besvär i ögon och andningsvägar. De regionala målen för halterna av luftföroreningar är satta så att luftföroreningshalterna inte ska överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Övergripande mål 8.1 Att säkra en långsiktigt hållbar och trygg dricksvattenförsörjning. 8.2 Att minska näringsläckage och utsläpp av miljögifter till vatten i kommunen. 8.3 Att minimera halterna av luftföroreningar i kommunen. Specifika mål 8.4 Ytvattenförekomster i Lunds kommun ska ha god ekologisk status senast 2020 och god kemisk status senast Endast en av kommunens elva ytvattenförekomster har idag en god ekologisk status. För denna ytvattenförekomst finns risk att god ekologisk status inte uppnås till målåret. Uppföljning Ekologisk och kemisk status för ytvatten enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Sex av elva ytvattenförekomster har idag god kemisk status. För dessa finns risk att god kemisk status inte uppnås till målåret. Ansvarig: Tekniska nämnden Ansvarig: Tekniska nämnden 8.5 Grundvatten ska ha god kemisk och kvantitativ Kemisk och kvantitativ status för 26

27 status till För fyra av 13 grundvattentäkter finns idag risk att god kemisk status inte uppnås till målåret. För två av 13 grundvattentäkter finns risk att god kvantitativ status inte uppnås till målåret. Ansvarig: Tekniska nämnden 8.6 Senast år 2020 ska Lunds kommuns yt- och grundvattenförekomster, med betydelse för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning, ha ett långsiktigt skydd. grundvatten* *Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Ansvarig: Tekniska nämnden Mätning av andel av Lunds kommuns yt- och grundvattenförekomster som har ett långsiktigt skydd 8.7 De regionala målen* för halterna av partiklar (PM 10 och PM2,5) av bensen och marknära ozon ska inte överskridas. * -Bensen: 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. - Partiklar (PM2,5) 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. - Partiklar (PM10) 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. - Marknära ozon 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde. 8.8 En vattenplan* med tillhörande VA-plan* som beskriver hur Lunds kommun ska uppnå god vattenkvalitet i yt- och grundvatten enligt beslutade miljökvalitetsnormer samt säkra en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning tas fram senast *Enligt Havs- och vattenmyndighetens definitioner i rapporten Vägledning för kommunal VA-planering Mätning av halt av ozon i luft i tak- och gatunivå. Mätning av halt av bensen i luft i gatunivå. Mätning av partiklar av storleken PM 10 i luft i gatunivå. Mätning: PM 2,5 i luft i taknivå. Ansvarig: Miljönämnden (mätningar), KS (uppföljning/åtgärder) Kontroll av att en vattenplan finns framtagen. Relaterade dokument Översiktsplanen Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet 27

28 Dagvattenstrategi för Lunds kommun, VA Syd och Lunds kommun, Åtgärdsplan för Lunds avlopp, VA Syd, 2012 LundaMats 28