Provläsning, En hipsters dilemma, sid

Transkript

1 Provläsning, En hipsters dilemma, sid VAD ÄR PROBLEMET? Produktion och distribution av mat är komplexa aktiviteter, så låt oss börja med den uppenbara poängen att inte all närodlad mat är lika och att vi personligen tycker att en del när odlad är helt okej. Exempelvis är lönnsirap från New Hampshire, jordgubbar från Kalifornien, lax och krabbor från Alaska, äpplen från Washington, apelsiner från Florida, majs från Iowa och körsbär från Michigan bland de bästa och billigaste i världen. Därför har konsumenter från hela världen också njutit av dem sedan lång tid tillbaka. Lokalt odlade frukter till konkurrenskraftiga priser och säsongsgrönsaker av hög kvalitet har också länge varit efterfrågade av handlare och restaurang ägare i närområdet. Så kallad hobbyodling är ett nöje för människor och bör över huvud taget inte värderas i ekonomiska termer. På glesbebyggda håll i landet där marken är billig, där det finns mycket vilt och få möjligheter att tjäna pengar är det ofta rimligt att ha stora grönsaksland, frukt- och nötträd, några burar med höns och kaniner och låta betande djur ströva omkring i omgivande marker. Att fylla skafferiet, jordkällaren och frysen med allt man kan jaga, fiska och skörda. Även närproducerad mat som inte är av gourmetkvalitet kan ha sina poänger: en fruktträdgård för självplock, eller en medelmåttig vinodling där man också driver en gourmetrestaurang. En viss mängd närproducerad mat kanske också kan säljas dyrt i välgörenhetssyfte. Den del av dagens matdebatt som vi kan kalla närproducerat när det är rimligt bryr vi oss alltså inte om. Vi tror inte heller att ens de mest övertygade närodlatförespråkare kämpar för att ananas och bananer ska odlas i snötäckta delar av USA 49

2 (vår erfarenhet är att man helst ska klara sig utan). Vi har inte heller några invändningar mot åsikten att äter man efter säsong, äter man närodlat, vilket i sin tur är tänkt att leda till det man saknar ibland, uppskattar man mer. 41 Matmasochism ska vara en personlig preferens. Vår gräns drar vi i stället där närproducerad mat anses vara önskvärd bara på grund av sitt geografiska ursprung men varken är billigare, mer näringsrik, säkrare eller smakar bättre än produkter som odlats längre bort. Någon kanske nu vill flika in att livet inte bara handlar om att spara pengar att och vad folk gör på sin fritid och med sina resurser är deras ensak. Och varför bråka om saken, om den nuvarande fixeringen vid ekologiska odlingar, stadsträdgårdar, gröna tak och kycklinguppfödning på bak gården inte är något mer än en i raden av många mattrender? Problemet är att närodlatförespråkare sprider missuppfattningar om miljön, att de vill ha mer skattepengar till att göra det och det hotar vår livsmedelssäkerhet. Rösta med gaffeln och med dina pengar! skulle deras inofficiella slogan kunna vara, men deras kampanjmaterial snedvrider bilden av vad närodlad mat har för konsekvenser i så stor utsträckning att de nästan skulle kunna åtalas för falsk marknadsföring. Många vänner av närodlat har också arbetat hårt för att få offentlig sektor (främst statliga myndigheter, skolor, sjukhus, fängelser, universitet och militäranläggningar) att köpa in närproducerad mat. De har förhindrat att övergiven jordbruksmark används till andra ändamål än odling, de har föreslagit förbud av moder na odlings - metoder och till och med drivit på för att stänga gränserna för 41 Se Molly Watson, Eight reasons to eat local foods straight-forward benefits of eating local foods, < 50

3 utländska produkter. 42 Resultatet av sådana förslag varierar från dåligt till katastrofalt, av skäl som vi diskuterar längre fram. Vårt grundläggande resonemang är att om idén om när - odlad mat anammas mer brett, antingen frivilligt eller genom politiska beslut, leder det till högre kostnader och ökad fattigdom, sämre livsmedelssäkerhet och fler och större skador på miljön än i dag. Politiska förslag ska värderas utifrån vilka resultat de får, inte utifrån deras intentioner. De som köper när - odlad mat för att de vill försäkra sig om en billigare, bättre och mer säker tillgång på mat och vill stötta lokalsamhället bör undersöka om medlen leder till de önskade målen. I den här boken visar vi hur vårt moderna livsmedelssystem är ett underskattat underverk. Kulmen på tusentals års framsteg i växtförädling och djuruppfödning, i skörd, lagring, transport och beredning, i detaljhandel och tillagning i hemmet. Bara genom fler tekniska framsteg och internationell handel kan vi uppnå närodlatförespråkarnas mål om att förbättra livsmedelsförsörjningen samtidigt som vi minskar jordbrukets miljö - påverkan. Boken är upplagd så här: Vi börjar med en kort historisk återblick på framväxten av den globaliserade livsmedelsförsörjningen och diskuterar kort det motstånd som utvecklingen hela tiden har mött. Vi analyserar sedan ingående fem av de huvudargument som förs fram av när odlat förespråkare och diskuterar varför ett sådant system bara kan ge ökad social och ekonomisk utsatthet, miljöförsämringar, sämre livsmedelstrygghet och lägre näringsinnehåll. I det sista kapitlet diskuterar vi vilka politiska 42 Se till exempel Pollan (2008a). Ett typiskt uttalande i det avseendet är Ferd Hoefner, policy ansvarig på National Sustainable Agriculture Coalition, som i en intervju nämnde att det skulle gynna hans rörelse om man kunde få försvarsdepartementet eller krigs - veteransjukhusen att ändra sina inköp. Citerad av Roberts (2009). En av de få närodlatentusiasterna (åtminstone under säsongen) och förespråkarna för alternativ mat som vi känner till som uttryckligen vänder sig emot obligatoriska inköp och intar en tillåtande inställning i frågan är den kanadensiska libertarianska advokaten och vännen Karen Selick. Se Selick (2008). 51

4 åtgärder som skulle behövas för att göra idén om närodlad matproduktion till verklighet och förklarar varför de åtgärderna inte skulle fungera eller vara möjliga. Vår slutsats är att bästa sättet att få det resultat som närodlatförespråkarna önskar sig paradoxalt nog är att globalisera livsmedelsförsörjningen i högre utsträckning än i dag. Vi hoppas att du som läsare lägger ifrån dig boken med övertygelsen att valet att köpa eller inte köpa närproducerad mat bör handla om köppreferenser, inte om moral eller politik. År 1923 skrev Thomas Hudson Middleton, professor i jordbruksvetenskap vid Cambridge University, att hans brittiska landsmän huvudsakligen var utspisade med importerade varor, och mer intresserade av matvarornas kvalitet och pris än deras ursprung, och att den typiska kunden inte hade något större intresse för jordbrukets välmående. 43 (De flesta av hans landsmän struntade i om matvarorna producerades i det brittiska imperiet eller inte, vilket gjorde att ett Empire Marketing Board skapades 1926.) Trots att dagens brittiska konsumenter är tränade att ge det som närodlatförespråkare önskar när de får frågor om sina köpvanor verkar de fortfarande agera som tidigare generationer britter. 44 Det vi kommer att argumentera för i kapitlen framöver, är att det är ett klokt sätt att resonera för alla. Att vilja få så mycket valuta som möjligt för sina surt förvärvade slantar är inte bara ett informerat egenintresse. Det är också det bästa sättet att skapa en bättre värld. 43 Hudson Middleton (1923). 44 Kemp m fl (2010). 52

5 KAPITEL 1 MATGLOBALISERINGEN OCH DE MISSNÖJDA Järnvägen, ångfartygen, telefonen och telegrafen har för oss öppnat upp en världsmarknad och en världshandel. Dessa möjligheters nymodighet har gjort att de har nyttjats omåttligt. Mänskligheten kan sägas ha ägnat sig åt en transportationsfest, en orgie av transporter. Vi har i onödan fjärmat människans hemmasfär från näringssfären, till både hemmets och näringens nackdel. Mr Ross [Department of Food Supply, Committee of Public Safety of Pennsylvania] har utarbetat en plan som i framtiden bör tillämpas på varje ort i varje civiliserat land om det moderna samhället utvecklas som vi har anledning att tro. Planen är att studera de lokala behoven av mat och möjlig - heterna att framställa mat lokalt, och så långt det är möjligt få trakten att föda sig själv. Joseph Russel Smith, 1919 The World s Food Resources H Holt & Company, sid 566, För att citera urbaniseringsforskarna Branden Bond och Mark Purcell är den lokala fällan (engelska the local trap) närodlatförespråkares och livsmedelsforskares benägenhet att tänka att det finns något naturligt med det lokala när det handlar om vilka värden de håller högt, alltifrån demokrati, social rättvisa och livsmedelstrygghet till ekologisk hållbarhet, bättre närings - 45 Russell Smiths klassiska text finns på engelska på < 53

6 innehåll, färskhet och kvalitet. 46 En logisk slutsats av den hållningen är att se stora multinationella företag som onda och utländska varor som suspekta. Enligt vissa evolutionsbiologer har vi också en naturlig benägenhet att gynna medlemmar av våra egna lokalsamhällen på bekostnad av representanter från mer avlägsna platser 47, vilket vi har vår historia som jägare och samlare att tacka för, eftersom människan under väldigt många generationer var en grupp- och terri toriebaserad varelse. Att de instinkterna i hög utsträckning lever kvar hos oss kan man konstatera på vilket idrottsevenemang som helst där två rivaliserande lag är inblandade. Icke desto mindre har alla ekonomiskt framgångsrika perioder i människans historia kännetecknats av något slags expansion när det kommer till hur lokalsamhället skaffar sig sin föda. DEN GLOBALA LIVSMEDELSFÖRSÖRJNINGEN I KORTHET 48 Med undantag för nomadiska grupper kom större delen av våra jagande och samlande-förfäders föda från ett ganska litet område. Men vid någon tidpunkt utvecklade människan det som ekonomen Adam Smith kallade en fallenhet för att köpslå och mångla och utbyta det ena mot det andra, en förmåga som visade sig vara så evolutionärt användbar att den blev gemensam för alla människor. 49 Vill du läsa mer? Köp boken på 54