Nätverket för barnanpassad vård Presentation på Barnveckan, 2 april 2019

Transkript

1 Prentation på Barnveckan, 2 april 2019 Ann Elmqvist Fridh, Martin Price.

2 Bakgrund Från diskussioner om barnvänlig till ett nationellt nätverk för utbyte av erfarenheter idéer genom kollegial granskning. Ann Elmqvist Fridh enhetschef, Skånes universitetssjukhus Britt-Marie Frost barnläkare, ktionschef, Akademiska Barnsjukhut Johan Kaarme barnläkare, bitr. hälso- sjuksdirektör, Region Gävleborg Cecilia Persson verksamhetsutvecklare, Skånes universitetssjukhus Martin Price barnrättsombud, Barnombudet Uppsala län.

3 Barn ungdomar har särskilda behov i en Möter vi dem tillräckligt väl? Hur får vi en bättre anpassning av en för barn ungdomar?

4 . Vad är? Vård som möter barns ungdomars rättigheter behov utifrån ålder, mognadsgrad kontext. Mätbara kriterier i fem teman. Från både verksamhetens, patientens familjens perspektiv. Både rättighetsbarade önskvärda. Alla medarbetare ska kunna förstå delta i självskattningen. 3. Trygghet inflytande

5 Grund för kriterierna arbetet. Barnkonvention lagar Nobab EACH kvalitetsindikatorer Holland Smiley England NHS Framtagande av kriterier 50-tal remissinstanr Måste inhämta barns ungas erfarenheter tankar Självgranskning kollegial inspektion rapport Nätverket är bör vara frivilligt ideellt

6 . Var ska det vara? Nu: barnsjuk Snart all sjuk där barn/unga as Sedan även i BHV, BUP, Hab kanske tand 3. Trygghet inflytande

7 Självskattning, inspektion genom kollegial granskning utlåtande Före 1. Beslut i ledning 2. Självskattningar görs utbyts 3. Telefon/enkät, barn, unga, föräldrar samt medarbetare Inspektionen 1. Möte VC 2. Möte chefer anställda 3. Möte barnrättsombud 4. Rundvandring 5. Obrvationer Efter 1. Preliminär rapport 2. Möjlighet att komplettera 3. Slutrapport: - omdöme kriterier - styrkor - svagheter - rekommendation - goda exempel 3. Trygghet inflytande.

8 . Exempel från tema 1 Vårdprocess 1a3) Särskild plats rutin för barn finns på IVA (där barn-iva saknas). 1c3) Riktlinje finns - för bästa möjliga övergång mellan givare sjukshuvudmän inom sluten- öppen. / / Ska framgå hur barnen familjerna görs delaktiga. 3. Trygghet inflytande

9 . Exempel från tema 2 Miljö 2a1e) Patienten ska kunna ha med sig några privata ägodelar förvara dem nära säkert vid sin plats. Medicinska undantag kan göras liksom för patientsäkerhet. 2b2) Föräldrar/anhöriga ska ha möjlighet att vara tillsammans med barnet i alla steg av en. Undantag (ex operation) framgår tydligt av information. 3. Trygghet inflytande

10 . Exempel från tema 3 Trygghet 3a4) Riktlinje finns för information av planerade insatr (heldag) där patienten i god tid får förslag ges möjlighet att framföra önskemål. 3b3) Verksamheten kan tillhandahålla aktiviteter på patientrummet utifrån barnets mognadsålder intres. 3. Trygghet inflytande

11 . Exempel från tema 4 Lärande 4a1) Rutin finns för hur patient familj kan framföra synpunkter om en samt hur dessa hanteras återkopplas. 4b2) Inför större beslut ska barnets bästa särskilt beaktas (patientlag HSL). Rutin finns är känd för hur berörda barns behov inställning tas in blir del i beslutsunderlaget (tex barnkonkvensanalys). 3. Trygghet inflytande

12 . Exempel från tema 5 Rättigheter 5a1) Patient ska oavtt ålder ha möjlighet till enskilt samtal med behandlande personal. För barn i skolåldern bör detta erbjudas regelbundet. Huvudregel är att den information som en ger den unga patienten också lämnas till nadshavaren( ). 5b1) Riktlinje finns för kretess menprövning vid till exempel journalutlämning. 3. Trygghet inflytande

13 . Nuläge Medlemmar Skånes universitetssjukhus, Akademiska Uppsala, Barnombudet Uppsala Samarbetspartners NOBAB samt professionsföreningarna för Barnläkare, Barnsköterskor, Lekterapeuter, Barnsjuksköterskor Inspektioner Genomförda: Uppsala/SUS våren 2018 Planerade: Gävleborg-Sörmland höst 2019 Beslut i ledning: Norrköping, Örebro, Kalmar samt AnOpIva Uppsala Intres: ÖNH Uppsala Lund, KRY, privata tanden Uppsala 3. Trygghet inflytande

14 Exempel på innehåll rapporter Från samtal med barn Plus Uppskattar enskilda samtal. Hemkänsla på avdelning. Från inspektionen av Akademiska Plus Samlat verksamhetsområde. Barnwebb. Unga experter. Barnrättsombud Från inspektionen av SUS Minus Information i kallel brister varierar. Talar över huvudet, eller med förälder. Minus Saknas struktur för barnrättsarbete. Uppdelade lokaler, barnoperation ej i samma hus. Oklart anpassad BIVA. 3. Trygghet inflytande. Plus Struktur för barnrättsarbetet Helhet i miljön. Mycket fin lekterapi. Minus Inga barnrättsliga perspektiv i beslut. Ingen tydlig rutin för enskilt samtal.

15 . Beslut utifrån granskningen på SUS: Förberedel- information/kallelr Struktur för inhämtning återkoppling av patientupplevelr Enskilt samtal (rutin) Övergång barn till vuxen (rutin) på Akademiska Barnsjukhut: Organisation barnrättsarbetet. Nätverk, styrgrupp. Lokala barnrättsombud, tydligare uppdrag Barnrätts-info för nyanställda Orosanmälan, kunskap systematik 3. Trygghet inflytande

16 Nätverket Följa nya anslutna verksamheter Erbjuda fler verktyg för självskattning granskning. Delta i nationella barnfora (Barnveckan, Regionala specialitetsråd, Socialstyreln, Barnläkarföreningen) Ansluta fler samarbetspartners nätverksmedlemmar 3. Trygghet inflytande.

17 vard.

18 . Tack! Trygghet inflytande