Granskning av barnsjukvården på Skånes universitetssjukhus

Transkript

1 Granskning av barnsjukvården på Skånes universitetssjukhus - en pilotgranskning för utvecklingen av ett nätverk för barnvänlig vård Inspektion: 22 mars 2018 på Skånes universitetssjukhus (SUS) Lund. Inspektörer: Johan Kaarme, Monica Axelsson, Akademiska barnsjukhuset samt Martin Price barnrättsombud Region Uppsala Innehåll: 1. Bakgrund 2. Hur kriterierna bedöms 3. Sammanställning av omdömen om SUS barnsjukvård. 4. Bilaga: alla kriterier, SUS självskattning samt omdömen från kollegiala granskningen 1. Bakgrund Det finns tillräckligt bra kriterier för barnsjukvård. Kriterierna ska vara tydliga men också lätta att för vårdpersonal, patienter och närstående. Kriterierna kommer alltid att behöva utvecklas, men efter mycket arbete och många goda råd från barn, unga, föräldrar samt vårdens vuxna experter har vi nu ett förslag. Detta har vi använt för att bedöma hur barnsjukvården är på SUS och i Uppsala. Vi har utgått från den starka och särskilda ställning som barn och unga har i hälso- och sjukvården. Sedan patientlagen tillkom 2015 råder det inget tvivel om att FN:s barnkonvention ska vara vägledande i all hälso- och sjukvård för barn och unga. Kriterierna är tänkta att ta vid där barnkonvention och lagar slutar. De ska vara fullt användbara och mätbara i modern svensk vård för barn och unga. Med kriterierna ska verksamheten som kommit långt kunna vara stolta och de som behöver inspireras ta del av deras goda exempel. Vi anser att barnets rätt i hälso- och sjukvård förutsätter systematik på samma sätt som patientsäkerhet eller hygien. Många av kriterierna ska också anses uppfyllda först när du kan visa att du tagit in patientens och familjens synpunkter. Under mars 2018 har SUS och Akademiska barnsjukhuset besökt varandra. Många riktlinjer och rutiner har mejlats från respektive verksamhet. Några barn, unga och föräldrar har intervjuats i respektive verksamhet för att få deras perspektiv. Detta har varit en givande försöksomgång där vi lärt oss både om barnvänlig vård och hur vi kan mäta den. Framöver hoppas vi fler vill ansluta sig. Formerna för det kommer att få växa fram. Två tydliga skillnader kommer att behövas i de framtida riktiga granskningarna. Dels att barnets och familjens åsikter viktas tyngre i om ett kriterium ska anses uppfyllt eller inte, och dels att processen med att utbyta dokument och frågor börja många månader innan inspektionen, snarare än veckor innan. 2. Hur kriterierna bedöms Bedömningsgrunder för granskarens omdöme. Röd Kriterierna uppfylls. Där riktlinje efterfrågas finns dessa dokumenterade och redovisade. Enstaka undantag kan förekomma. Exempel på barnkonsekvensanalys redovisas. Osäkert om kriterierna uppfylls, bifogat underlag är inte tillräckligt för bedömning. Saknas kännedom om del/delar av verksamhet. Kriterierna uppfylls inte. Saknas heltäckande riktlinjer. Barnkonsekvensanalys är inte redovisad. Läsanvisning 1 Temarubrik (fem rubriker) 1a. Underrubrik för fält (några fält i varje tema med färg för granskarens omdöme för fältet) 1A1) Kriterium, som är utgör grunden för bedömningen. Framtagna under Svar Verksamhetens självskattning. De angav också till granskaren om de anser sig uppfylla kriteriet. Granskningens omdöme och kommentar för detta kriterium. Nätverket för barnvänlig vård. Stjärna [1]

2 3. Sammanställning av omdömen om SUS barnsjukvård. Tema 1 Vårdprocess och organisation 1a. Vårdkedja och vårdform 1b. Kvalificerad personal Röd 1c. Kontinuitet och samverkan Tema 2. Miljö 2a. Lokaler med barnperspektiv 2b. Närstående ska kunna vara nära. Tema 3. Trygghet och delaktighet 3a. Förberedelse, information 3b. Stöd i utvecklingen Tema 4. Lärande och inflytande 4a. Enskilda patientens och vårdnadshavarens inflytande 4b. Verksamhetens samverkan med patient och anhörig. Tema 5. Rättigheter 5a. Respekt och integritet 5b. Barnets och den unges rätt till skydd 5c. Personalens kunskap om rättigheter och lagar Styrkor 1. Organiserat arbete för barnets rätt. Funktionärer med roller i nätverk. 2. De unga vi intervjuande framhöll barnonkologin som en mycket trygg och bra fysisk och psykisk miljö. Det vårdrum vi såg där var också av hög klass. 3. Samarbete (som vi uppfattade det) med kommunen om hemsjukvård. 4. Lekterapin framstår som ett mönster med mycket fin miljö och målmedveten personal. Svagheter 1. Inga genomförda barnrättsliga underlag (tex barnkonsekvensanalys) i beslut, trots så fina förutsättningar med det barnrättsliga nätverket. 2. Otydligt hur patienters och familjers allmänna synpunkter och förslag tillvaratas. Hur hämtas de in, och var hanteras de? 3. Vi uppfattade ett onödigt fokus på läkarrollen gällande fast vårdkontakt och övergång från barn- till vuxensjukvård. Medicinskt ansvar och patientens rätt till trygg och tillgänglig kontakt behöver inte falla på samma person. Rekommendation till utveckling 1. Samarbetet mellan och likvärdigheten för patienten mellan verksamhetsområdena barnmedicin och barnkirurgi/neo behöver stärkas, som vi uppfattade det. 2. Oklarheter i hur riktlinjer och arbetssätt gäller lika i Malmö som i Lund. Nätverket för barnvänlig vård. Stjärna [2]

3 4. Bilaga: kriterier, självskattningen samt omdömen Tema 1 Vårdprocess och organisation 1a. Vårdkedja och vårdform 1A1) Barn vårdas på avdelning enbart för barn, eller i särskilt anpassad miljö inom en vuxenverksamhet. Eventuella undantag motiveras i särskild riktlinje (efter en barnkonsekvensanalys). Svar Barn finns på mottagningar för specialiteter som inte har egen sektion inom barnsjukvården, t ex ÖNH, Ögon, Hud, Ortopedi mm. Inom slutenvården vårdas i princip alla barn inom barnsjukvården. Undantaget är kirurgi på ungdomar år, samt intensivvård för barn > 3 år i Malmö (starkt beroende av diagnos). Undantagen finns beskrivna i respektive verksamhetsuppdrag. Någon barnkonsekvensanalys är inte gjord. Röd Hög andel av barn på SUS vårdas inom barnsjukhuset. Men undantagen är inte tydliggjorda och har inte studerats med ett barnrättsperspektiv, tex barnkonsekvensanalys. Fältet 1a överlag kände vi saknade viss samordning mellan Malmö och Lund. 1A2) Akutmottagning (där barnakut saknas) har triage anpassat barn. Svar Barnakut finns i både Lund och Malmö. Trauma och ortopedi handhas på vuxenakut. Har inte kännedom om triagering för barn på vuxenakuten (i Malmö). Oklart om Malmö vuxenakut har barnanpassad triagering. Men ev saknar detta praktisk betydelse. 1A3) Särskild plats och rutin för barn finns på IVA (där Barn-IVA saknas). Svar BIVA finns + plats i Malmö se ovan. Inväntar svar fr IVA om riktlinjer. 1A4) Lab för provtagning finns med särskild plats och rutin för barn (där Barn-lab saknas). Svar Har inget barnlab, merparten av all provtagning sker på respektive enhet. Vet inte hur miljön ser ut på lab. Särskild rutin och vid behov plats finns på respektive verksamhet. 1A5) Röntgen finns med särskild plats och rutin för barn (där Barnröntgen saknas). Svar Barnrtg finns inom ramen för BoF. Väntrum barnanpassat. 1A6) Hemsjukvård erbjuds (ev i samverkan med kommunal vård) Svar Svar fr enhet: Görs i ASIH s regi. De har viss personal med barnutbildning och erfarenhet. De hanterar både punktinsatser och inskrivna patienter.d). Svar fr enhet: ASIH gör punktinsatser. Övertag från slutenvård till kommunen med insatser tar för lång tid. Förhoppning om förbättring med ny vårdplanering och förtydligad ansvarsbit. Om ingen förbättring starkt emot barnkonventionen om att barn endast ska behöva vara på sjukhus endast när det är nödvändigt. Dessutom tar det massa resurser som behövs till andra barn/familjer inom slutenvården. 1A7) Palliativ vård med barnkompetens på sjukhuset. Svar Barnmedicin: Finns PM om palliativ sedering på barnonk samt en multiprofessionell arbetsgrupp som arbetar just med barnpalliation på sjukhus. Utbildningsinsats har genomförts i barnpalliation. Andra PM, utöver diverse som handlar om bara symptomlindring saknas. 1b. Kvalificerad personal 1B1) I verksamheten förutsätts att det arbetar administrativ personal, servicepersonal, barnläkare (med tillgång till subspecialister), barnsjuksköterskor och barnundersköterskor. Förutom dessa behövs tillgång till följande stödjande yrkeskategorier med särskild barnkompetens: fysioterapeut, kurator, psykolog, dietist, arbetsterapeut, logoped och lekterapeut. Frågan är i vilken utsträckning behovet uppmärksammas. Svar Frågan är i vilken utsträckning behovet uppmärksammas 1B2) Felaktigt kriterium, utgår. Nätverket för barnvänlig vård. Stjärna [3]

4 1B3) Utbildningsplan finns inom verksamheten gällande personalens barnkompetens. Där framgår vilka som ska ha vilken kompetens, och regelbunden avstämning av utfall. Andelar barn-specialiserad personal är inte fastställda men ett förslag är att det bör vara minst 50% sjuksköterskor inom barnverksamheter. (I andelen kan räknas de som påbörjar specialisering.) I utbildningsplanen bör också beskrivas vilka andra särskilda kompetenser som medarbetare ska ha i omhändertagandet av barn och i vilken grad. Exempel är vilka som ska vara särskilt utbildade i strukturerad förberedelse av barn och unga inför procedurer samt metoder för smärtreducering och distraktion. Svar Plan enligt ovan saknas, kompetensplan finns. Frågan måste omformuleras. Yrkesgrupp behöver specas. Kompetensförsörjningsplanen behöver brytas ner utifrån frågor gällande barnkompetens på enheterna. Kriteriet behöver omformuleras. Särskilt gällande avstämning. Röd 1c. Kontinuitet och samverkan 1C1) Riktlinje finns - för bästa möjliga kontinuitet för patienten. Exempel är att det säkerställs att den som läggs in för mer än fem dygn har en utsedd huvudansvarig person bland vårdpersonal (motsvarande patientansvar). Samma gäller för alla med återkommande vårdbesök, tex vid kronisk sjukdom. Svar Riktlinje finns dokumenterad på några enheter, övriga arbetar enligt liknande praxis. PAL finns för kroniska patienter. Dock kan de ibland få träffa en annan doktor vid mottagningsbesök för att undvika för långa köer till någon specifik dr. Röd Med kriteriet avses tillgång till fast och känd kontakt, snarare än medicinskt ansvarig läkare. Inom barnkardiologi angavs två veckor som tidpunkt då PAL utses. Vår bedömning är att SUS behöver se över förhållandet mellan Fast Vårdkontakt och medicinskt ansvar för patient, i olika vårdformer slutenvård, akut och återkommande sjukvård för kroniskt sjuk. 1C2) Riktlinje finns - för bästa möjliga övergång från barn- till vuxensjukvård, omfattande åtminstone de vanligaste diagnoserna och förloppen. Svar Finns ingen dokumenterad riktlinje men en väl utarbetad process inom barnkardiologin. För enstaka diagnoser inom barnkirurgin finns liknande process. Inom barnmedicin varierar det. Någon enhet svarar att det finns rutin omfattande de vanligaste diagnoserna och förloppen, hanteras av ansvarig läkare. Gällande ex diabetes varierar gången mln orterna. Malmö: patienten kallas till en mottagning där man både får träffa vuxendr, vxsköterska och sin PAL på samma gång. Remiss skrives därefter till den dr som varit på överföringsmott. Även egenremiss skrives. Lund: Barndr gå över på vuxen när pat är kallad. Diskussion sker om att Lund ska göra som i Malmö. Generellt säger riktlinjerna att rapportering alltid ska göras enligt SBAR. Någon enhet saknar riktlinjer för återkommande patienter för övergång. Hänvisar frågan till barnens PAL. Enheten försöker införa vårdpersonal ssk/usk som ska vara kontaktpersoner åt återkommande patienter och ser en möjlighet att bygga ett framtida övertag från barn till vuxen kring dessa kontaktpersoner. Röd Goda exempel finns inom både barnmedicin och barnkirurgi. Men vår bedömning är att bättre samordning behövs och troligen ökad likvärdighet inom Malmö/Lund. Kanske en gemensam minimi-standard. 1C3) Riktlinje finns - för bästa möjliga övergång mellan vårdgivare och sjukvårdshuvudmän. Exempel är vid vård över landstings-&regiongräns samt mellan vårdgrannar som barnsjukvård, psykiatri och habilitering. Svar Saknas enhetlig riktlinje men finns en typ av riktlinje, kan inte betraktas som övergripande för all sjukvård av barn. Hanteras av ansvarig läkare. Det som görs mellan barnsjukvård och mottagande/avlämnande enhet är rapportering enligt SBAR. Riktlinjerna säger att rapportering alltid ska göras enligt SBAR. Ändring i kriteriet behövs. 1C4) Riktlinje finns - för minsta möjliga separation mellan det nyfödda barnet och dess föräldrar i samverkan mellan förlossning, BB och barnsjukvården (avser barn- och kvinnosjukvård). Svar Oklart vad som avses. Föräldrar separeras endast då NEO IVA vård och BIVA vård är aktuell direkt efter förlossningen. Finns ingen dokumenterad riktlinje. SUS verkar ha en rutin då ni separerar endast då NEO IVA vård och BIVA vård är aktuell. Nätverket för barnvänlig vård. Stjärna [4]

5 Tema 2. Miljö 2a. Lokaler med barnperspektiv 2A1) Verksamheten ska ha en miljö anpassad för sina patienter. a) Barn med alla funktionsvariationer ska kunna vistas och navigera i lokalerna. En översyn av lokalerna är gjord, förslagsvis med patientförening, konsult eller liknande (ex trygghetsvandring med barn/familjer). b) Barnanpassningar av skyltar, symboler och anslagstavlor där det behövs. c) Ytor för avkoppling och lek både inom- och utomhus alt nära åtkomliga från vuxenverksamhet. d) Plats där patient kan vara för sig själv eller träffa en kompis. e) Felaktigt kriterium. Utgår. f) Patienten ska kunna ha med sig några privata ägodelar och förvara dem nära och säkert vid sin vårdplats. Medicinska undantag kan göras liksom för patientsäkerhet. g) Behandlingsrum är anpassade för patienternas behov, eller enkla att ställa om utifrån olika behov. Finns mer att göra h) Väntrum skall vara anpassade för barn, separerade från sjukvårdande verksamhet. Svar a) Trygghetsvandring är gjord på en del enheter. Lokalerna upplevs anpassade. Riktlinje finns för förändring av befintlig vårdmiljö i barnsjukvården. Nätverk för kultur i vården finns med deltagare från olika professioner. b) Finns mer att göra g) Finns mer att göra SUS bedöms ha ett helhetstänk kring patientmiljö. Gott exempel. 2b. Närstående ska kunna vara nära. 2B1) Patienten ska erbjudas och kunna ta emot besök om medicinskt möjligt. Det gäller också vårdnadshavare vid längre vårdtid. Svar Barnsjukvården har en uttalad strävan att följa NOBAB standard. Kommentar från enhet: Beror ofta på beläggning/tryck på enheten. I nuläget begränsar vi besöken/föräldranärvaron och syskonnärvaron och strävar efter att mamma eller pappa är med barnet. Ont om vårdplatser. Inte ovanligt med dubbelbelagda rum. Ingen önskvärd situation men betydligt bättre än att inte kunna erbjuda alla sjuka barn vård. Under högsäsong blivit betydligt hårdare med detta. Finns absolut behjärtansvärda omständigheter som måste tas hänsyn till. 2B2) Föräldrar/anhöriga ska ha möjlighet att vara tillsammans med barnet i alla steg av vården. Undantag (ex operation) framgår tydligt av information. 2B4) Vårdnadshavare ska ha möjlighet att sova över på patientens rum samt vid behov i anslutning till vårdinrättningen. Om undantag finns (tex vid en flexibel intensivplats) ska det finns rutiner som kompenserar för nackdelarna för barnet. Svar? 2b2 Finns dokumenterat inom barnhjärtkirurgin. 2b4 - Strävar alltid efter detta. Tyvärr har vi platsbrist på enheten i förhållande till flöden. Saknar anhörigrum till barnens föräldrar som kräver intermediärvård. Detta har lyfts till områdeschef och verksamhetschef. Finns flertalet avvikelser skrivna. Undersökt möjligheterna till närliggande rum till föräldrarna. Har inte hittat någon lösning. Det som kan erbjudas föräldrarna och barnet är ständig närvaro från föräldrarna genom att de sitter i fåtölj. Kanske behövs förtydligande. Enligt Nobab ska alltid förälder kunna vara nära i alla steg. Möjligheten att förälder ska kunna sova bredvid BIVA-plats bör kunna erbjudas om barnets behov kräver det. Nätverket för barnvänlig vård. Stjärna [5]

6 Tema 3. Trygghet och delaktighet 3a. Förberedelse, information 3A1) Varje patient ges information och får komma till tals utifrån sin mognadsålder och förmåga. Särskilda behov av språklig eller annan anpassning ska journalföras. Svar Bildstöd är under införande. Behov av t ex tolk framgår av journalen. Finns skillnad i kompetens att anpassa informationen till barnet. Flera fina patientinfo finns inom barnkirurgi. Översättning av patientinfo till andra språk är ett gott exempel, om de revideras kontinuerligt. Form att uppmärksamma tolkbehov i journal verkade saknas. 3A2) Kallelse sker utifrån en gemensam grund. Den ska vara på enkel svenska (klarspråk) och gärna med bildstöd. Länk till 1177/Vårdguiden samt råd om annan förberedelse utifrån vad patienten kallas till. Verksamheten har rutin som årligen kvalitetsgranskar kallelser. Svar Gemensam rutin för SUS finns, saknas rutin för årlig kvalitetskontroll. Finns ny Region Skånegemensam rutin fr Vi behöver nog ser några kallelser för bedömning. Eller rutinen. Avvaktar rutin A3) Vårdnadshavare ska kunna läsa och gärna se på bilder eller film om hur den bäst kan bidra till patientens egenvård på sjukhuset och hemma. Svar Varierar: Enheterna har egna material, finns även material framtagna av patientföreningar eller företag. Kriteriet är krävande, men satsning pågår med film för att stimulera mer kunskap om egenvård. 3A4) Riktlinje finns för information och samplanering av vårdinsatser där patienten i god tid får förslag och kan framföra önskemål. Svar Förstår inte riktigt vad som avses. På några enheter finns rutin för vårdkonferens. På ngn enhet svarar man ja, om tiden tillåter, ngn svarar: Finns ej vad jag vet. Någon svarar att vårdpersonalen inhämtar barnens åsikt men att det finns skillnad i kompetensen at göra det. Kanske svårt att genomföra hemskickad detaljerad planering innan dagvårdsbesök? På plats finns på SUS vårdplaneringstavlor, veckoplanering, patientpärm etc. Bra! 3A5) Riktlinje finns för vilken information som ska ges till patient och vårdnadshavare vid inläggning. Den kan beskriva hur patientens önskemål inhämtas, vilka professioner som patienten kan möta, avdelningens allmänna rutiner och resurser. Svar Finns på några enheter. Svar fr enhet: Finns i kallelser, i informationen på 1177, samt delges muntligt vid inskrivning. Förberedelsenätverk finns med deltagare från varje enhet. Patientpärm på vårdrummet vi såg var mycket fin. Förberedelsenätverk ingår i barnrättsarbetet. 3A6) Lokal riktlinje finns för hur verksamheten kan erbjuda säker nätbaserad kommunikation i vårdfrågor, tex e-post eller bokning och recept via 1177/Mina vårdkontakter. Svar Finns generell riktlinje för hela landet. Arbete lokalt är påbörjat. Röd? Tidbokning erbjuds ej, oklart om SUS erbjuder receptförnyelse eller digitala kontaktuppgifter till vården. 3A7) Riktlinje finns för hur verksamheten informerar om journalen för patient och vårdnadshavare. Där beskrivs bland annat hur journalen kan begäras ut eller vara åtkomlig via nätet. Huvudregeln är att vårdnadshavare också har rätt att ta del av barnets journal både via kopia eller direktåtkomst via nätet. Möjligheten att ge åtkomst till patient år har gjorts känd. Undantag och skydd för patienten beskrivs i gemensam rutin för verksamhetens huvudman (landsting/region). I riktlinjen beskrivs också att verksamheten ska förklara och be om samtycke för sammanhållen journalföring. Svar Röd Saknas regional rutin är under utveckling. Någon enhet svarar: Nja. Material finns men lämnas oss veterligen inte ut på ett strukturerat sätt. Ny rutin antogs nyligen, den vill vi gärna se. Uppfattade inte att personalen informerar om möjligheterna med åtkomst till journal. Nätverket för barnvänlig vård. Stjärna [6]

7 3A8) Riktlinje finns för procedur-rädsla, narkos och smärtskattning. Verksamheten tar reda på och journalför oro och rädsla för åtgärder. Förberedelse inför sövning/narkos ska vara lika för hela verksamheten. Verksamhetens arbete med att skatta smärta hos barn med olika behov och förmågor. Svar Finns smärtansvarig sjuksköterska. Finns riktlinje för stöd till barn med uttalad sjukvårdsrädsla. Finns nätverk för barnmed uttalad sjukvårdsrädsla med deltagare från varje enhet. Svar fr enhet gällande smärta: Målet är att det inom kort ska vara lika för hela verksamheten. Utbildningsinsats pågår på ngn enhet. Vi uppfattar det barnrättsnätverk som en stark struktur för de olika grupper som finns. 3A9) Möjlighet att klä om avskilt finns inför större åtgärder eller undersökningar. Kriteriet ej granskat men vi tror på självskattningen. 3b. Stöd i utvecklingen 3B1) Lokal riktlinje finns för att patienten så gott det går ska kunna fortsätta med utbildning då det vistas på sjukhus och hur samarbete med hemskola och hemförskola kan säkerställas. Inom barnsjukhuset finns denna rutin. För minderåriga på vuxenavdelningar behövs utvecklingsarbete. 3B2) Riktlinje finns - för hur barnet ska kunna upprätthålla socialt liv och intressen även då det vistas på sjukhus mer än några dagar eller återkommande. Riktlinjen beskriver hur verksamheten vid inläggning eller diagnos av längre sjukdom tar reda på barnets behov utanför det vårdspecifika. Där ingår hur familjesituationen ser ut och verksamhetens pedagogiska resurser som lekterapi och bibliotek kan bidra. Svar Barnsjukvården har en uttalad strävan att följa NOBAB standard. Verksamheten följer Skolverkets allmänna råd för sjukhus (inbegriper sjukhusskola och lekterapi). Tveksamt om det i övrigt finns specifik riktlinje finns info i olika pm som beskriver inläggningsprocess. Ngn enhet utser ansvarig ssk/usk vid längre inläggning. Lekterapin är mycket fin och uppskattad av de patienter vi talat med. Även äldre barn. Kanske är kriteriet för krävande gällande att ta reda på barnets behov utanför det vårdspecifika. 3B3) Verksamheten kan tillhandahålla aktiviteter på patientrummet utifrån barnets mognadsålder och intresse Svar -? Såvitt vi vet uppfyllt, i och med den aktiva lekterapin. Är det lika i Malmö? 3B4) Patient med långvarig sjukdom erbjuds information om patientföreningar. Utgår från självskattningen. Nätverket för barnvänlig vård. Stjärna [7]

8 Tema 4. Lärande och inflytande 4a. Enskilda patientens och vårdnadshavarens inflytande 4A1) Riktlinje - för vårdplan för inlagd, respektive återkommande patient. Patienten ska vara delaktig i framtagandet utifrån ålder och mognad. Svar Riktlinje finns dokumenterad på enstaka enheter? Förtydligande behövs ev i kriteriet att detta handlar om att ta in patientens åsikter och önskemål i vårdplanen. Skicka gärna exempel på riktlinje ni har. 4A2) Rutin finns för hur patient och familj kan framföra synpunkter om vården samt hur dessa hanteras och återkopplas. Svar Finns sjukhusövergripande riktlinje. Lokala enkäter finns. Röd? Information ges om detta på patientrum och korridor. Skulle kunna ges även på kallelse. Såvitt vi kunde se behövs klargörande om hur åsikter och klagomål hanteras. Dvs det som inte är rena avvikelser eller vårdskador. 4b. Verksamhetens samverkan med patient och anhörig. 4B1) Patient och vårdnadshavare ska informeras om Patientnämnden, när vården har anledning att tro att missnöje eller konflikt föreligger. Svar Dokument finns om Patientnämnden vid inträffad vårdskada. Information ges om detta på patientrum och korridor. Obs utöka arbetet till att omfatta andra situationer än vårdskada. 4B2) Inför större beslut och förändringar i verksamheten ska barnets bästa beaktas. (5 kap 6 HSL). Rutin ska finnas, vara känd och ingå som del i underlaget till beslut. Här ingår både berörda barns behov och inställning. Stöd i att beskriva barnets bästa kan vara en barnkonsekvensanalys eller barnchecklista. Svar Har inte gjort någon barnkonsekvensanalys. Utöver det genomförs pilot på ngr enheter av Nobabenkät i samband med utskrivning. Röd Det verkar saknas barnrättsligt perspektiv i beslut. Utvecklingsområde. 4B3) Patientens vårdnadshavare erbjuds hjälp och råd gällande sjukförsäkring, sjukresor och ersättningar. De erbjuds också regelbundet stödsamtal. Vi vet inte hur kuratorer finns tillgängliga, men självskattningen angav mål uppfyllt. 4B4) Riktlinje - för hur verksamheten deltar i och förbereder patient på möten med socialtjänst, tex vid Individuell Plan även kallad SIP (16 kap 4 HSL) Svar Finns sjukhusövergripande. Ej välkänt i verksamheten. Hänvisas t kurator eller överläkare. Självskattning angav uppfyllt, men anses behöva mer spridning i verksamheten. Tema 5. Rättigheter 5a. Respekt och integritet 5A1) Patient ska oavsett ålder ha möjlighet till enskilt samtal med behandlande personal. För barn i skolåldern bör detta erbjudas regelbundet. Huvudregel är att den information som vården ger den unga patienten också lämnas till vårdnadshavaren. Om samtalet övergår i serie eller behandlingsåtgärd ska samtycke också som regel ges av vårdnadshavare. Mognadsbedömning görs alltid av patienten för graden av inflytande. Svar Ser olika ut i verksamheten. Enhet svarar: sker inte i önskad omfattning. Noteras särskilt i kallelse för åb till barnkardiologen. Ca 60 av tonåringarna utnyttjar möjligheten. Vi fick oklar bild i samtalen. Goda exempel gavs, en spridning och säkerställning verkar saknas. Nätverket för barnvänlig vård. Stjärna [8]

9 5b. Barnets och den unges rätt till skydd 5B1) Riktlinje finns för sekretess och menprövning vid till exempel journalutlämning. Svar Sjukhusövergripande Kunskap finns i barnskyddsarbetet och juridiska stödet från stab. Utbildningsplan kring barnskydd finns. 5B2) Rutin för skyldigheten att genast till socialtjänsten anmäla oro om att barn far (eller kan komma att fara) illa. Hur den regelbundet görs känd hos alla anställda. Svar Information ges i introduktion för nyanställda, ingår i barnrättsombudens uppdrag att övervaka behov av ytterligare fortbildningsinsatser för personal. Finns flera olika på enheterna Gediget barnskyddsarbete såvitt vi kan se. (Utvecklingsområde utanför granskningen är vidare spridning till vuxensjukvården och VO medicin.) 5B3) Handlingsplan finns för hur uppenbara övergrepp eller allvarliga misstankar om att barn far illa hanteras. Finns 5B4) Riktlinje finns gemensam för all verksamhet inom landstinget/regionen för undantag och skydd gällande patientens och vårdnadshavarens åtkomst till journal via nätet. Hur direktåtkomsten för vårdnadshavare upphör och vad som gäller för spärr, försegling och blockering. Svar Regional rutin är under utveckling Ni får gärna skicka den nya rutinen. 5c. Personalens kunskap om rättigheter och lagar 5C1) Aktivitets- eller handlingsplan finns för barnets rättigheter i hälso- och sjukvård. Där beskrivs tydliga mål som följs upp årligen. Svar: Handlingsplan för barnrättsarbete finns. Barnrättsarbete finns upptaget i verksamhetens balanserade styrkort. Hur barnets rätt och åsikter tas fram inför beslut. Finns ej Vilka kanaler som finns till barns, ungas och föräldrars åsikter. Samarbete med patientföreningar. Expertråd för ungdomar finns sedan ht I övrigt spontana samtal, lokala enkäter, smileys på vissa enheter, trygghetsvandringar. Uppdraget för eventuella särskilda funktioner som barnrättsombud. Barnrättsombud finns på samtliga enheter. Vilken kunskap personalen ska ha och hur den säkerställs. Ej tydligt strukturerat. Fortbildning görs för barnrättsombud vartannat år. Löpande fortbildningar på utbildningsdagar och APT. Hur verksamheten bidrar till att patienten och känner till sina rättigheter. Information finns på avdelningar och vårdrum - planscher samt i broschyrer (översatta t 8 språk) Särskilda former för barnets rätt till skydd, som rutiner för orosanmälan. Finns Svar se punkter ovan SUS framstår som ett gott exempel på systematiskt barnrättsarbete gällande samarbete, utbildning, barnskydd, patientdialog. Men arbetsformer behövs för barnrättsliga beslut. Nätverket för barnvänlig vård. Stjärna [9]