Plats och tid: Sessionssalen, kommunhuset, Jokkmokk, klockan Ajourneringar , och ,

Transkript

1 Plats och tid: Sessionssalen, kommunhuset, Jokkmokk, klockan Ajourneringar , och , Beslutande ledamöter och tjänstgörande ersättare: Robert Bernhardsson (S), ordförande Birgitta Siljelöf (S) Anette Ek Lindqvist (S) Claes Markusson (S), deltar ej Viktor Segerström (V) Annica Holmbom (M) Karin Vannar (Sv) Roland Boman (Fjk) Kajsa Boman (Fjk) Henrik Blind (Mp) Övriga närvarande: Nadja Åstot, sekreterare Annika Almqvist, kommunchef/ekonomichef Tid och plats för justering: Onsdagen den 29 mars 2017 kl i kommunhuset i Jokkmokk Paragrafer: Underskrifter: Sekreterare... Nadja Åstot Ordförande... Robert Bernhardsson (S) Justerande... Henrik Blind (Mp) Viktor Segerström (V) ANSLAG / BEVIS, Organ: Kommunstyrelsen : Datum för anslags Datum för anslags uppsättande: nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Kommunhuset, Jokkmokk Underskrift:... Nadja Åstot

2 2 Innehållsförteckning. Ärenden markerade med * hölls bakom stängda dörrar 21 Val av justerare 22 Godkännande av föredragningslistan 23 Dnr 2016:922 Förändrad skolstruktur i Porjus 24 Dnr 2017:128 Årsredovisning och bokslut för år Information från IT- och e-funktionen 26 Dnr 2017:319 Framställan om ökat ägartillskott BD Pop AB 27 Dnr 2017:321 Skydd av vattentäkter i Jokkmokks kommun 28 Dnr 2017:293 Löneöversyn Dnr 2015:540 Kompetensförsörjningsprojektet - slutförande av steg 1, kompetensanalys 30 Dnr 2017:322 Arbetsmarknadsinsatser för ungdomar 31 Dnr 2016:914 Yttrande gällande skrivelse från Polcirkelgymnasterna angående lokal till verksamhet 32 Dnr 2017:294 *Ansökan om bygdemedel för projektet Arctic Sites Etapp II* 33 Dnr 2016:342 Ansökan om bygdemedel Jokkmokks ridklubb ansöker om medel till renovering av hästhagar 34 Dnr 2015:881 Motionssvar Väderstation och webbkamera i Kvikkjokk

3 3 35 Dnr 2016:769 Svar på medborgarförslag gällande miljökalender 36 Dnr 2017:295 Planändring Notudden 1:2 och 1:4 37 Dnr 2017:320 Hembud aktier i Förenade Småkommuners Försäkrings (FSF) AB 38 Anmälan av delegationsbeslut 39 Övriga anmälningsärenden 40 *Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen informerar*

4 4 21 Val av justerare Kommunstyrelsen beslutar att till justerare utse Henrik Blind (Mp) och Viktor Segerström (V). Ärendet Justering av protokollet från dagens sammanträde äger rum onsdagen den 29 mars 2017, kl

5 5 22 Godkännande av föredragningslistan Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utsänd föredragningslistan med nedan föreslagna ändringar Ordföranden föreslår att Remissvar på slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén, SOU 2017:1 för Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd, dnr 2017:256 läggs till under punkten 38 anmälan av delegationsbeslut. Ordföranden föreslår att Granskningsrapport för Polcirkeln Lappland AB år 2016 läggs till under punkten 39 Övriga anmälningsärenden.

6 6 23 Dnr 2016:922 Förändrad skolstruktur i Porjus Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att inte genomföra den förändring i skolstrukturen som föreslås av Barnoch utbildningsnämnden. Ärendet Under de senaste åren har barn- och utbildningsnämnden haft kontinuerliga diskusisoner om innevarande skolstruktur i kommun och följt barn/elevutvecklingen för de olika orterna. Porjus har haft en större nedgång i sitt elevunderlag än vad som tidigare prognostiserats. Läsåret 2011/2012 fanns 24 elever i Porjus årskurs 1-5 och den prognos som gjordes vid det tillfället visade att det skulle vara 16 elever läsåret 16/17. Dagens elevantal uppgår till 9 elever och med anledning av det har frågan om förändringar gällande undervisningen för årskurs 1-5 aktualiserats. På uppdrag av barn- och utbildningsnämnden har skolchefen Kerstin Fors- Mattsson utrett frågan om en förändrad skolstruktur i Porjus och i september 2016 fick nämnden ta del av tjänsteskrivelse från skolchefen innehållande förslag att det i Porjus ska bedrivas förskola, förskoleklass och fritidshem från och med hösten 2017 och att grundskola årskurs 1-5 flyttas till Jokkmokk. Barn- och utbildningsnämnden har till uppdrag att driva en likvärdig utbildning för alla elever och i skollagen framgår att skolan ska vara likvärdig oavsett var i landet skolan finns. Den svenska skolan står inför stora förändringar i och med den skollag och de läroplaner som trädde i kraft 1 juli Skollagen och läroplanen ska garantera att alla elever får en likvärdig skolgång av god kvalitet oavsett var de bor eller vilken skola eller skolform de går i. Detta medför att det krävs en långsiktig planering över hur kommunen ska organisera sin verksamhet får att leva upp till de statliga kraven. Denna planering bör omfatta både lokaler och lärarbehörighet. Barn- och utbildningsnämnden vill med sin verksamhet bidra till att utveckla en attraktiv kommun. Framgångsfaktorerna ska vara en stimulerande och trygg miljö, där kunskaper och färdigheter utvecklas för ett livslångt lärande och förutsättningar ges för framtidstro och ett bra liv. Den viktigaste utgångspunkten för en framtida skolorganisation är att säkra en kvalitativ och likvärdig undervisning som lever upp till de statliga kraven på verksamheten får alla elever i kommunen. fortsättning

7 7 23 fortsättning Jokkmokks kommuns skolstruktur behöver organiseras utifrån legitimations- och behörighetskrav där varje enhet ska kunna tillgodose full tillgång till behöriga och legitimerade lärare för varje elev. Det övergripande syftet med detta förändringsförslag är att nå högre måluppfyllelse för eleverna, att garantera en kvalitativ och likvärdig undervisning för alla elever samt att leva upp till lagens krav på lärarbehörighet. Idag krävs en högre grad av samverkan mellan lärare med olika kompetens får att klara en pedagogisk helhet i undervisningen jämfört med får något år sedan. Det handlar t.ex. om att kunna möta en snabb teknisk utveckling och att utveckla nya former för lärande för att tillgodose elever med olika behov och förutsättningar så att de når målen samt att dessutom svara upp mot formella krav på lärarutbildning. Olika kompetenser måste tas till vara inom ett lärarlag om detta ska vara möjligt. Under de senaste åren har BUN haft kontinuerliga diskussioner om innevarande skolstruktur i kommunen och följt barn-elevutvecklingen för de olika orterna. Porjus har tyvärr haft en större nedgång i sitt elevunderlag än vad som tidigare prognostiserats. Läsåret 2011/2012 fanns 24 elever i Porjus årskurs 1-5 och den prognos som gjordes vid det tillfället visade att det skulle vara 16 elever läsåret 16/17. Dagens elevantal uppgår till 9 elever och med anledning av det aktualiseras frågan om förändringar gällande undervisningen får årskurs 1-5. Den verksamhet som bedrivs i Porjus i dagsläget är; förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola årskurs 1-5. Samtliga verksamheter bedrivs i samma byggnad. I dagsläget finns det 1,90 % grundskollärartjänst för årskurs 1-5 och det arbetar en obehörig lärare och en förskollärare på tjänsterna. Den största svårigheten är och har varit under en längre tid att rekrytera behörig personal till verksamheten i Porjus och till skolverksamheten i synnerhet. Detta har misslyckats trots att vi försökt med olika förmåner för att på så sätt göra tjänsterna mer attraktiva. Vi har under de senaste två åren inte levt upp till lagens krav på vare sig behörighet eller likvärdighet. Negativa konsekvenser av rådande skolsituation: Vi lever inte upp till lagens krav vare sig gällande behörighet eller likvärdighet vilket är ytterst allvarligt då detta kan påverka graden av elevernas måluppfyllelse. Det låga elevantalet/årskurs medför svårigheter får eleverna att lära i samspel med varandra då det är olika centralt innehåll för årskurs 1-3 i förhållande till årskurs 4-6 i samtliga ämnen. Möjligheten för en hög grad av interaktion mellan eleverna blir således obefintlig fortsättning

8 8 23 fortsättning Utbudet av jämnåriga kamrater är lågt och därmed minskar möjligheten till ett rikt utbud av olika fritidsaktiviteter på rasterna. Skolchef Kerstin Fors-Mattsson föreslår att grundskola årskurs 1-5 flyttas från Porjus till Jokkmokk från och med hösten I Porjus kommer fortsättningsvis bedrivas förskola, förskoleklass och fritidshem på samma sätt som i dagsläget. En sådan förändring skulle innebära att barn 1-6 år har kvar hela sin verksamhet i Porjus. De skolbarn som har behov av fritidsverksamhet har tillgång till det på morgonen i Porjus till skolbussen avgår och på eftermiddagen när de kommer tillbaka till Porjus. I syfte att underlätta den planerade förändringen för eleverna kommer vissa åtgärder att säkerställas: de barn som har behov av fritids har tillgång till det i Porjus på morgenen och på eftermiddagen på samma sätt som i dagsläget, en morgontur upphandlas som avgår från Porjus skola och ankommer till Västra skolan i direkt anslutning till skolstart, endast de elever som går årskurs 1-5 ska åka med i bussen för att på så sätt ge barnen en lugn start på dagen, under en övergångsperiod kommer en vuxen att åka med i bussen, schemat ses över på Västra skolan för att passa de reguljära busstiderna på eftermiddagen och möjliggöra att framförallt de yngre eleverna alltid kommer att åka hem med den tidiga bussen, en personal möter barnen vid busshållplatsen i Porjus vid hemkomst och följer dem till skolan. Det har genomförts två föräldradialoger, en i oktober och en i februari för att ge huvudmannen en möjlighet att redogöra för den uppkomna situationen och föräldrarna har haft möjlighet att framföra sina synpunkter. Det kommer inte att bli några problem att rymma eleverna från Porjus i befintliga klasser på Västra skolan. Vid ett beslut om att flytta undervisningen för årskurs 1-5 till Jokkmokk kommer en överskolning av eleverna ske innan sommaren. Årskurs 3-5 har i dagsläget undervisning i Jokkmokk på onsdagar vilket innebär att de redan känner till skolan. En överskolningsplan kommer att utarbetas av berörd personal i dialog med föräldrarna. Överläggningar i kommunstyrelsen Roland Boman (Fjk) ifrågasätter att kommunstyrelsen inte får någon föredragning av skolchef Kerstin Fors-Mattsson inför beslutet och efterfrågar en föredragning av Kerstin Fors-Mattson inför kommunfullmäktige samt att hela underlaget ska redovisas för att belysa ärendet på ett bra sätt och får medhåll av Karin Vannar (Sv). fortsättning

9 9 23 fortsättning Ordföranden upplyser om att skolledningen har informerat om förslaget på kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskott och att det därför finns ett bra beslutsunderlag för att gå vidare till beslut. Viktor Segerström (V) ifrågasätter att inte alla skrivelser i ärendet bifogades till handlingarna. Henrik Blind (Mp) håller med Viktor Segerström och Karin Vannar och kritiserar ärendehanteringen då det hör till gängse former att ledamöter har möjlighet att läsa in sig på ärendet. Han vill även att skolchef Kerstin Fors-Mattsson eller ordföranden i Barnoch utbildningsnämnden kommer och föredrar deras förslag till beslut. Även Annica Holmbom (M) uttrycker att hon har frågor till Kerstin Fors- Mattsson vilka hon önskat fått besvarade. Ordföranden håller fast vid avslag till beslut om förändrad skolstruktur i Porjus. Kommunen tror på en utveckling av Porjus där skolan är viktig och har kvalitet på utbildning, stabilitet med personal och utbytet med Västra skolan främjar eleverna. Ärendets beredning Barn- och utbildningsnämndens förslag till beslut, , 12. Tjänsteskrivelse från skolchef Kerstin Fors-Mattsson, daterad Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut, , 30 Kopia till Kommunfullmäktige

10 10 24 Årsredovisning och bokslut för år 2016 Kommunstyrelsen beslutar för egen del att godkänna värderegleringarna och avskrivningarna föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen för Ärendet Resultatet är klart och årsredovisningen håller på att sammanställas. Jokkmokks kommun redovisar ett positivt resultat för år 2016 främst beroende på regeringens extra budget för flyktingsituationen som gav kommunen ett tillskott på 16,6 miljoner kr varav 14,2 miljoner kr avsåg året ,8 miljoner kr fördelades ut som ramökningen på avdelningarna och 1,0 miljoner kr fördelades till att anpassa ett HVB-hem. Resterande 5,7 miljoner kr kvarstod ofördelade. Sammanställning budgetavvikelse styrelse och nämnder, miljoner kronor Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden 798 Socialnämnden Samhällsbyggarnämnden 207 Kultur- och fritidsnämnden Summa styrelse och nämnder Finansieringen Summa budgetavvikelse Budgeterat resultat Redovisat resultat Totalt finns det värderegleringar på ,08 kr, avskrivningar på ,69 kr och återvunna fordringar med ,98 kr. fortsättning

11 fortsättning Ärendets beredning Värderegleringar för Årsbokslut för Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 30. Tjänsteskrivelse från ekonomichef Annika Almqvist, daterad Kopia till Kommunfullmäktige

12 12 25 Information från IT- och e-funktionen Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till IT-funktionen att upprätta avtalsförslag med avsikt att träffa avtal med IT-Norrbotten att ansluta sig till Stadsnät i samverkan, att se över möjligheten till samförläggning och extern finansiering, att hänskjuta frågan till budgetberedningen för prioritering av bredbandsutbyggnad i samverkan med andra aktörer, att uppdra till IT-funktonen att upprätta förslag på hur Jokkmokks kommun kan ställa om till Office 365. Ärendet IT-chef Bertil Nordqvist har informerat kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskottet om statsnät i samverkan (IT-Norrbotten) och vad det skulle innebära om Jokkmokks kommun ansluter sig. Gällande avtal med operatör löper till juli 2017 med möjlighet till förlängning. En investering är nödvändig förr eller senare eftersom all teknik som behövs inte finns idag. Statsnät i samverkan är en lösning där samarbete möjliggör minskade kostnader, ökade intäkter, effektivare service samt fler och bättre tjänster för slutkunderna. Samverkan medför också att stadsnäten gemensamt enklare kan uppnå de av PTS uppsatta kraven på driftsäkerhet. IT Norrbotten avser att fungera som stadsnätsoperatör för de öppna bredbandsnät i Norrbotten som ämnar ansluta sig till denna lösning. IT Norrbotten möjliggör en öppen tjänsteplattform och svarar för anslutning och marknadsföring av befintligt tjänsteutbud. Möjlighet till extern finansiering kan finnas och en förstudie till projektet tar ett par månader. IT-chef Bertil Nordqvist informerade vidare om Office 365. Idag använder sig kommunen av olika licenser för datorprogram vilket är komplicerat. Office 365 är en molntjänst som är enklare att administrera och ligger långt fram säkerhetsmässigt. Istället för produkter köper kommunen tjänster vilket innebär att användaren alltid har senaste versionen, Office kan hanteras på olika enheter både lokalt eller på webben, systemet är driftsäkert för alla och säkerheten är PUL-godkänt. Förr eller senare kommer systemet med licenser att försvinna och det är önskvärt att få besked om hur IT ska arbeta vidare med denna fråga. fortsättning

13 13 25 fortsättning Kostnaden för Office 365 är kr/år i nuläget och kr/år om det köps in i ett senare skede. Överläggningar i kommunstyrelsen Ordföranden påtalar att stadsnät i samverkan ska gagna medborgare, företag och kommunala verksamheter. Om samförläggning går att ordna minskas kostnaderna med drygt 50 % vad gäller fiberdragningen. Roland Boman (Fjk) tycker det är en viktig fråga och Jokkmokks kommun ligger bra till med bredbandutbyggnad till 2/3 av befolkningen och utbyggnadsarbetet bör fortsätta. Viktor Segerström (V) anser att samförläggning är en bra investering. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 22 Kopia till Bertil Nordqvist, chef IT- och e-funktionen Annika Almqvist, ekonomichef

14 14 26 Dnr: 2017:319 Framställan om ökat ägartillskott BD Pop AB Kommunstyrelsen beslutar att utöka verksamhetsbidraget till BD Pop AB med 1 kr per innevånare samt, att under åren utbetala ett särskilt verksamhetsbidrag till BD Pop AB motsvarande ytterligare 1 kr per innevånare. Ärendet En framställan om ökat ägartillskott från 2018 har lämnats in av styrelsen för BD Pop AB. Styrelsen föreslår ägarna en höjning av verksamhetsbidragen med 1 kr per invånare vilket för Jokkmokk kommuns del innebär ca kr. Bolaget får inte någon indexuppräkning som kompensation för löne- och kostnadsökningar vilket i praktiken innebär att verksamhetsmedlen minskat. Föreslagen budgetförstärkning är blygsam men säkerställer nuvarande personalstyrka vilken annars måste minska. Framställan om en höjning av ägartillskotten ger ett samlat tillskott på ca kr från Överläggningar i kommunstyrelsen Henrik Blind (Mp) yrkar bifall till ökat ägartillskott från 2018 och får medhåll av samtliga ledamöter. Birgitta Siljelöf (S) tycker att BD Pop AB:s arbete och möjlighet till samarbete med ägarkommunerna ska lyftas ännu mer med kultur- och fritidsnämnden och de tjänstemän som finns på kultur- och fritidsavdelningen. Anette Ek-Lindqvist (S) lyfter frågan om att synliggöra samarbetet med BD Pop AB tydligare på t.ex. kommunens hemsida. Henrik Blind (Mp) håller med och föreslår att lyfta in BD Pop AB som resurs i kulturskolans utbud. Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen ska besluta att utöka verksamhetsbidraget till BD Pop AB med 1 kr per innevånare samt att under åren utbetala ett särskilt verksamhetsbidrag till BD Pop AB motsvarande ytterligare 1 kr per innevånare för att stimulera deras viktiga arbete. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 40 Framställan om ökat ägartillskott från 2018, BD Pop AB, daterad fortsättning

15 15 26 fortsättning Kopia till BD Pop AB

16 16 27 Dnr 2017:321 Skydd av vattentäkter i Jokkmokks kommun Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att kommunfullmäktige godtar att fastställande av de föreslagna vattenskyddsområdena i enlighet med miljöbalkens allmänna hänsynsregler (1998:808, 2 kap), miljöbalkens paragrafer rörande vattenskyddsområde (1998:808, 7 kap, ), Naturvårdsverkets allmänna råd angående skydd av vattentäkter (2003:16) samt EG:s ramdirektiv för vatten 2000/60/EG ska genomföras av kommunfullmäktige. Vattentäkterna som berörs är Jokkmokk Ytvattentäkt Vuollerim Grundvattentäkt Kåbdalis Grundvattentäkt Kvikkjokk Grundvattentäkt Murjek Grundvattentäkt Innan skyddet fastställs ska ansökningarna gå på remiss till berörda myndigheter i enlighet med Förordningen om områdesskydd. Därefter ska beslut om fastställande tas i kommunfullmäktige. Innan ärendet skickas för beslut ska en kungörelse ske, där fastighetsägare föreläggs att yttra sig. Ärendet Vattenförsörjningen i Jokkmokk, Vuollerim, Kåbdalis, Kvikkjokk och Murjek baseras på intag av ytvatten eller grundvatten. Vattnet behandlas i närliggande vattenverk före distribution. För att motverka risk för föroreningar och annan negativ påverkan av de olika vattentäkterna behöver de skyddas. Kommunerna ska säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen i enlighet med åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen som Vattenmyndigheterna tagit fram och vilken fastställts i december 2016 Kommunerna behöver enligt åtgärdsprogrammet särskilt a) anordna erforderligt skydd för allmänna och enskilda dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m 3 /dygn fortsättning

17 fortsättning b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn över vattenskyddsområden, Åtgärderna ska vara genomförda senast 3 år efter att åtgärdsprogrammet fastställts. Att fastställa föreslagna skyddsområden är en viktig del av kommunens arbete mot att leva upp till åtgärdsplanen. Som utgångspunkt för föreslagna skyddsföreskrifter ligger miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Naturvårdsverkets allmänna råd angående skydd av vattentäkter (2003:16), Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om vattenskyddsområde samt EG:s ramdirektiv för vatten. Teknisk chef Erik Fagerström föreslår att kommunfullmäktige godtar att fastställande av de föreslagna vattenskyddsområdena i enlighet med miljöbalkens allmänna hänsynsregler (1998:808, 2 kap), miljöbalkens paragrafer rörande vattenskyddsområde (1998:808, 7 kap, ), Naturvårdsverkets allmänna råd angående skydd av vattentäkter (2003:16) samt EG:s ramdirektiv för vatten 2000/60/EG ska genomföras av kommunfullmäktige. Vattentäkterna som berörs är Jokkmokk Ytvattentäkt Vuollerim Grundvattentäkt Kåbdalis Grundvattentäkt Kvikkjokk Grundvattentäkt Murjek Grundvattentäkt Innan skyddet fastställs ska ansökningarna gå på remiss till berörda myndigheter i enlighet med Förordningen om områdesskydd. Därefter ska beslut om fastställande tas i kommunfullmäktige. Innan ärendet skickas för beslut ska en kungörelse ske, där fastighetsägare föreläggs att yttra sig. Ärendets beredning Kommunstyrelsens tillväxt- och arbetsutskotts beslut , 24 Tjänsteskrivelse från Erik Fagerström, teknisk chef, daterad Kopia till Kommunfullmäktige

18 18 28 Dnr 2017:293 Löneöversyn 2017 Kommunstyrelsen beslutar att för Kommunals avtalsområde anta det centralt fastställda utrymmet plus 180 kr per arbetstagare till utbildande undersköterskor, att anta märket som det totala utrymmet för Jokkmokks kommun inför löneöversyn Ärendet I de aktuella centrala avtalen har arbetsgivaren ett stort ansvar för lönebildningen. Utvecklingen har under de senaste åren gått mot avtal utan centralt fastställda nivåer, vilket verkar för en ökad lokal lönebildning. Detta innebär att kommunen som arbetsgivare själv avgör vilket ekonomiskt utrymme som finns för löneökningar och hur utrymmet sedan ska fördelas. I 2017 års avtalsrörelse är det enbart huvudöverenskommelsen med AKV, Allmän kommunal verksamhet (Vision, SSR, Ledarna), som ska omförhandlas, vilket i dagsläget inte är klart. Avtalet med AKV har tidigare varit sifferlöst och avsikten från SKL är att det så kommer fortsätta. Kommunals löneavtal innehåller ett löneutrymme som fastställs av centrala parter plus ett extra löneutrymme om 180 kr per arbetstagare/månad till utbildade undersköterskor. Centrala parter har inte fastställt utrymmet i dagsläget. Inför 2017 års löneöversyn är övriga gällande avtal utan fastställda nivåer, s.k. sifferlösa. Inget löneavtal innehåller individgarantier. Direktiven från SKL är att industriavtalet sätter normen ( märket ) för löneökningarna på arbetsmarknaden. Avtalsförhandlingarna inom industrins avtalsområde 2017 är inte klara, buden från arbetstagarorganisationerna är 2,8 % i löneökningar och motbudet från arbetsgivarsidan är 1,5 %. Ett rimlig antagande utifrån industrins avtalsrörelse och tidigare års löneöversyner är en löneökning på 2,2 % +/- 0,3 procentenheter. Det skulle innebära att kommunen har att ta ställning till ett löneutrymme på någonstans mellan 1,9-2,5 %. fortsättning

19 fortsättning Det finns ett uppdrag till personalchefen att utarbeta en långsiktig lönestrategi. Med anledning av byte på befattningen kommer en sådan att finnas inför lönerevision 2018 då det även kommer att finnas förslag på hur och vilka lönesatsningar kommunen bör genomföra. Inför 2017 års lönerevision finns inga föreslagna lönesatsningar från personalfunktionen. Personalchef Caroline Johansson föreslår att för Kommunals avtalsområde anta det centralt fastställda utrymmet plus 180 kr per arbetstagare till utbildade undersköterskor. att anta märket som det totala löneutrymmet för Jokkmokks kommun inför löneöversyn eller att besluta om x % som det totala löneutrymmet för Jokkmokks kommun inför löneöversyn Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 32 Tjänsteskrivelse från personalchef Caroline Johansson, daterad Kopia till Caroline Johansson, personalchef

20 20 29 Dnr 2015:540 Kompetensförsörjningsprojektet - slutförande av steg 1, kompetensanalys Kommunstyrelsen beslutar att slutföra steg 1, kompetensanalys, i kompetensförsörjnings-projektet i enlighet med tidigare beslutad budget. Kostnaderna fördelas mellan bygdemedel 75 % ( kr) och 25 % ( kr) ur kommunstyrelsens oförutsedda medel. Ärendet Kommunstyrelsen har tidigare fattat beslut om och beviljat medel för kompetensförsörjningsprojektet steg 1, kompetensanalys. Under 2017 var projektet planerat att fortgå under januari-maj och budgeterat med totalt kr fördelat på 75 % bygdemedel och 25 % ur konto för kommunstyrelsens oförutsedda. Projektledaren för kompetensförsörjningsprojektet avslutade sin anställning i Jokkmokks Kommun och kompetensförsörjningsprojektet steg 1 är därmed inte slutfört. För att kunna gå vidare med steg 2, kompetensplanering, behöver steg 1 slutföras. Om beslut om återupptagande av steg 1 fattas och rekrytering av ny projektledare sker kan kompetensförsörjningsprojektets steg 1 slutföras som planerat under Budgeterade medel för kompetensförsörjningsprojektet under januari-maj 2017 är kr. Kostnaderna fördelas mellan bygdemedel 75 % ( kr) och resterande 25 % ( kr) ur konto för kommunstyrelsens oförutsedda. Personalchefen föreslår att slutföra steg 1, kompetensanalys, i kompetensförsörjnings-projektet i enlighet med tidigare beslutad budget. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 44 Tjänsteskrivelse från personalchef Caroline Johansson, daterad Kopia till Caroline Johansson, personalchef

21 21 30 Dnr 2017:322 Arbetsmarknadsinsatser för ungdomar Kommunstyrelsen beslutar att bevilja medel med kr från kommunstyrelsens oförutsedda medel till studier för asylsökande ungdomar med egen lärare/handledare och praktik på arbetsplats. Ärendet Arbetsmarknadsenheten har beviljats medel till projekt PIA planering och genomförande av insatser för ökad anställningsbarhet. Projektet pågår under tiden 1 januari 30 september 2017 och syftar till att bygga upp en långsiktig och hållbar modell med kommunala verksamheter, civilsamhället och näringslivet för att skapa meningsfulla arenor för ett livslångt lärande och en ökad möjlighet för asylsökande ungdomar att bli attraktiva resurser på arbetsmarknaden genom ökad anställningsbarhet. I projektet har behovet av sysselsättning inom gruppen nyanlända ungdomar undersökts, hur EKB-verksamheten påverkas av ungdomarnas sysslolöshet samt vilket utfall tidigare års sysselsättning haft. Resultaten visar att meningsfull sysselsättning och fortsatt språkutveckling under sommaren har minskat oron och rastlösheten bland ungdomarna. Även belastningen på boendepersonal och behovet av stöd i boendena är lägre under dessa perioder med sysselsättning. I samverkan mellan kommunala verksamheter, studieförbunden och Strukturum har två förslag arbetats fram för att kunna ge en kunskapsöverföring motsvarande 10 dagars skolarbete och 10 dagars praktikperiod under sommaren till deltagande ungdomar. Modell 1 är studier med egen lärare/handledare och praktik på arbetsplats. Studierna fokuserar på arbetslivet och innehåller föreläsningar/studiebesök och ungdomarna har möjlighet att få hjälp av lärare för att arbeta med 10 inlämningsuppgifter som måste lämnas in och godkännas innan det är dags för praktik. Praktiken som erbjuds är på en arbetsplats jämte en feriearbetande ungdom, arbetsplatser som ansöker om att få feriearbetare har handledare på plats som kan ta hand om praktikanter. Under praktiktiden får ungdomarna introduktionsersättning, 1500 kr/vecka. Kostnad: Lärar-/handledartjänst 3 veckor (planering av lektioner, genomförande och sammanställning), introduktionsersättning 1500kr/ungdom och praktikvecka. Lärare: kr fortsättning

22 22 30 fortsättning Kostnad: Lärar-/handledartjänst 3 veckor (planering av lektioner, genomförande och sammanställning), introduktionsersättning 1500kr/ungdom och praktikvecka. Lärare: kr Lärarstöd: 0 kr, lånas ut från EKB-verksamhet. Ersättning till ungdomar: kr (30 ungdomar) Lokalhyra: 0 kr. kommunens befintliga lokaler bokas och används. Materialkostnader: Block och pennor, 500 kr. Övrig utrustning finns inom verksamheten Total kostnad: Fördelar: Kostnader för lärare/handledare hålls nere genom att erbjuda möjligheten till hemstudier, kostnaden är densamma oavsett antal ungdomar. En viss nivå av kunskapsöverföring säkras genom att kräva godkända inlämningsuppgifter, ungdomarna kan genomföra studierna på sin nivå med mer eller mindre hjälp från läraren. Innehållet i kunskapsöverföringen bestäms genom att skapa 10 lektioner med tillhörande studiebesök och uppgifter, materialet är till stor del redan klart sedan förra årets sommarskola. Närvarorapporter lämnas endast in för praktiktiden, vilket även bidrar till minre administrativa uppgifter. Praktiktiden ger god integration då praktikanter går jämte feriearbetare. Modell 2 är studier i samverkan med studieförbundet Vuxenskolan och ABF och praktik på arbetsplats. Studierna är obligatoriska och följs sedan av praktik i lika många timmar som studier genomförts, dock högst 60 timmar/ungdom. Praktiken genomförs jämte en feriearbetande ungdom, arbetsplatser som ansöker om att få feriearbetare har redan handledare på plats som kan ta hand om praktikanter. Kostnad: Deltagaravgift: 1476/ungdom, (30 ungdomar) Lärarstöd: 0 kr, lånas ut från EKB-verksamhet. Ersättning till ungdomar: kr (30 ungdomar) Lokalhyra: 0 kr, Kommunal lokal Total kostnad: kr (30 ungdomar ) Fördelar: Praktiktiden ger god integration då praktikanter går jämte feriearbetare. Nackdelar: Krävs mer arbete med motivation av ungdomarna då det är obligatorisk närvaro under studietiden men ingen introduktionsersättning utgår. Krävs närvarorapporter både för studietiden och praktiktiden. Innehållet i kunskapsöverföringen begränsas till befintliga kurser/material, ett område måste väljas. fortsättning

23 23 30 fortsättning Studieförbunden ser vissa begränsningar gällande gruppstorlek, tillgång på lokaler och kursledare. Gruppen måste eventuellt delas upp på 2 perioder då den överstiger maxantalet för gruppdeltagare. Kostnaden för kunskapsöverföring varierar med antalet deltagare och kan inte säkert förutsägas. Gunilla Nyberg uppfattar modell 1 som mest kostnadseffektiv och den ger även större utrymme att styra innehållet och även anställa lärare, samtidigt som samverkan mellan studieförbund och näringsliv kan påvisas genom aktiviteter. Förslag till beslut är att tilldela medel motsvarande kronor att återraportering av insatserna ska ske efter projektets slut. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 29 Tjänsteskrivelse från Gunilla Nyberg, arbetsmarknadsenheten. Kopia till Gunilla Nyberg, arbetsmarknadsenheten

24 24 31 Dnr 2016:914 Yttrande gällande skrivelse från Polcirkelgymnasterna angående lokal till verksamhet Kommunstyrelsen beslutar att kommunchefen får till uppdrag att till ta fram förslag på lokalsamordning av kommunala lokaler som skapar möjlighet för Polcirkelgymnasterna att bedriva verksamhet i lokaler där man får betydligt bättre förutsättningar än idag. Det lokaler som särskilt ska beaktas är: de som omfattas av begreppet fria nyttigheter inom Lapplands kommunalförbund i Jokkmokk, Västra skolans gymnastiksal samt Östras Sporthall. Förändringar i verksamheter och nyttjande av lokalytor som gynnar extern finansiering ska särskilt beaktas. Ärendet Polcirkelgymnasterna har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen för att uppmärksamma och få hjälp med praktiska lösningar gällande föreningens stora behov av en ändamålsenlig lokal för deras verksamhet. Föreningen har 172 betalande medlemmar, ca 50 aktiva gymnaster i åldrarna 3-16 år (2015) och bedrivs i sju olika grupper. Gymnastiken bör ses som en viktig del av den idrottsliga verksamheten i Jokkmokks kommun och bidrar även utifrån en integrationsaspekt vad gäller både gymnaster och tränare. AG (artistisk gymnastik) förutsätter flertalet stora redskap: bommar, barrar, räck, olika hoppstationer och friståendegolv. I dagsläget plockas dessa redskap fram och tillbaka vid varje träningstillfälle vilket kräver tid och engagemang av föräldrar i tillägg till viss fysisk längd och styrka. Redskapen blir snabbt slita och trasiga av allt dragande och nöter samtidigt hårt på gymnastiksalsgolvet och de trånga förrådsutrymmena. Alla redskap kan heller inte användas under ett och samma träningspass på grund av bristande utrymme vilket försvårar de enskilda gymnasternas utveckling och även planering och träningsupplägg. Vid fram- och bortplock är skaderisken stor. Med en ändamålsenlig gymnastikhall där redskap alltid står framme kan föreningen utöka verksamheten med nya aktiviteter, ta in fler gymnaster i de olika grupperna, locka fler ledare, erbjuda läger och tävlingar på regionnivå. För att en gymnastikförening ska få delta i tävlingar i Norrbotten krävs att föreningen arrangerar antingen tävling eller träning för länets gymnaster, dessa läger arrangeras i Älvsbyn idag så lokal saknas i Jokkmokk. Polcirkelgymnasterna har i samråd med Ann Enberg (Kultur- och Fritid) fortsättning

25 25 31 fortsättning beslutat att kontakta kommunstyrelsen, eftersom Kultur- och Fritid inte har egna lokaler att erbjuda föreningen. Föreningen har olika förslag på lokalalternativ: 1. Nybyggnation. 2. Bygga ut Östra skolans sporthall. 3. Hyra delar av industrihus f.d. BD-list samt ombyggnation 4. Hyra delar av Samhall samt ombyggnation 5. Samnyttja isladan under isfri säsong samt ombyggnation Vid ny- samt ombyggnation finns möjligheter till delfinansiering via Riksidrottsförbundet om föreningen äger anläggningen själv eller kan upprätta nyttjanderättsavtal med lokalägaren. Teknisk chef Erik Fagerström har berett ärendet. Polcirkelgymnasterna har fått två hyresförslag från externa fastighetsägare. Hyran för industrilokalerna ligger på mellan 400 och 500 kr per m2 och år vilket innebär att det inte försvarbart att satsa på ett nybygge som alternativ. Även om en stöd-finansierad utbyggnation skulle vara möjlig är det en lokal som kräver underhåll från en redan ansträngd underhållsbudget. Om fastighetskontoret agerar mellanhand frånkopplas indirekt kultur-och fritidsnämndens möjlighet till insyn i föreningsstödets totala omfattning, om inte totala kostnaden för avtalet direkt påförs föreningen. Vid anpassningar av lokalen blir dessutom kommunen en onödig mellanhand, varför det är fördelaktigt om föreningen själv tecknar ett avtal och kultur- och fritidsnämnden ser över möjligheterna till bidrag. Fastighetskontoret ställer sig dock positivt till en fortsatt diskussion angående nyttjande av ishallen mellan skridskosäsongerna. I detta fall kan ett längre nyttjanderättsavtal upprättas för att underlätta möjligheterna för stöd för inköp av erforderlig utrustning för upphöjt golv. Ett problem kan vara att ishallen inte är byggd för att hålla hög temperatur, vilket kan bli bekymmersamt under kalla vår och höstdagar. Mot bakgrund av att kommunens egna fastigheter är för små eller upptagna föreslår fastighetskontoret att kultur och fritid ser över möjligheter till föreningsstöd och att föreningen om möjligt tecknar ett avtal med lämplig hyresvärd. Överläggningar i kommunstyrelsen Ordföranden föreslår att kommunchefen får till uppdrag att till ta fram förslag på lokalsamordning av kommunala lokaler som skapar möjlighet för Polcirkelgymnasterna att fortsättning

26 26 31 fortsättning bedriva verksamhet i lokaler där man får betydligt bättre förutsättningar än idag. Det lokaler som särskilt ska beaktas är: de som omfattas av begreppet fria nyttigheter inom Lapplands kommunalförbund i Jokkmokk, Västra skolans gymnastiksal samt Östras Sporthall. Förändringar i verksamheter och nyttjande av lokalytor som gynnar extern finansiering ska särskilt beaktas. Detta eftersom möjligheten finns att kanske nyttja kommunens egna lokaler för att uppnå lokal- och kostnadseffektivitet i den kommunala verksamheten. Ärendet hastar och berör en stabil verksamhet som bidrar till välmående hos barn och ungdomar och utredningen behöver göras snabbt för att se om det är möjligt att nyttja egna lokaler. Henrik Blind (Mp) vill ha en föredragning av teknisk chef Erik Fagerström gällande ärendet till nästa kommunstyrelsesammanträde. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 25 Tjänsteskrivelse från Erik Fagerström, teknisk chef, daterad Kopia till Kommunchef Annika Almqvist Kommunstyrelsen

27 27 32 Dnr 2017:294 *Ansökan om bygdemedel för projektet Arctic Sites Etapp II* Kommunstyrelsens beslutar att ansöka om bygdemedel för medfinansiering av projektet Arctic Sites med kr för perioden fördelat på kr för 2017 samt kr för Detta medför ett nettotillskott av bygdemedel med kr. Ärendet Jokkmokks kommun bedriver sedan projektet Jokkmokk Hydropowered Sites med delfinansiering från Länsstyrelsen Norrbotten. Projektets ursprungliga projekttid sträcker sig till och med Medfinansiering från länsstyrelsen är beviljad till och med Från och med har region Norrbotten övertagit handläggning och beslut rörande regionala medel varför en ny ansökan ( ) för en etapp II av projektet (Arctic Sites) har inlämnats till Region Norrbotten. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 37 Ansökan bygdemedel från utredare Magdalena Fjellner, daterad Kopia till Länsstyrelsen Magdalena Fjellner, tillväxtfunktionen

28 28 33 Dnr 2016:342 Ansökan om bygdemedel Jokkmokks ridklubb ansöker om medel till renovering av hästhagar Kommunstyrelsen beslutar att remittera ärendet till kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskott för ett utförligare yttrande. Reservationer Henrik Blind (Mp), Roland Boman, Kajsa Boman (båda Fjk), Annica Holmbom (M) och Karin Vannar (Sv) reserverar sig mot beslutet. Ärendet En bygdemedelsansökan på kr har inkommit från Jokkmokks Ridklubb. Medlen ska gå till ombyggnation av föreningens 14 rasthagar. Dessa har repats och underhållits under 25 år men är nu så slitna så att de måste bytas ut. Ansökan har kompletterats sedan kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts möte den 13 mars 2017 då de tidigare beloppen hunnit bli inaktuella. Enligt ansökan har föreningen räknat med 77 % i ersättning, vilket gör kr i bidrag och eget arbete på kr. Enligt offerterna står det att allt arbete utförs av företagen och i ansökan står det att föreningen har 1334 timmar eget arbete. Föreningen redovisar en offert som innehåller de stora kostnaderna, föreningen har frågat runt andra företag men de var mycket dyrare. Ann Enberg, chef fritidsfunktionen, föreslår med utgångspunkt i den gamla ansökan: Förslag 1: Att bevilja bidrag med 70 %, vilket gör kr i bidrag, ideella timmar kr totalt kr, vilket innebär en kostnad för föreningen med kr. Förslag 2: Att bevilja bidrag med 70 % vilket gör kr och ej bevilja hela bidrag för det ideella arbetet, endast godkänna 500 timmar x 175 kr, totalt kr, vilket innebär en egen kostnad för föreningen med kr. fortsättning

29 29 33-fortsättning Förslag 3: Att bevilja hela bidraget kr och godkänna det ideella arbetet med ombyggnationen, total kostnad kr. Ärendet beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 35 Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 68 Tjänsteskrivelse från Ann Enberg, chef fritidsförvaltningen, daterad Bygdemedelsansökan från Jokkmokks Ridklubb inkommen , kompletterad Överläggningar i kommunstyrelsen Henrik Blind (Mp) yrkar, med instämmande av Roland Boman (Fjk), Karin Vannar (Sv) och Annica Holmbom (M) bifall till ansökan i sin helhet. Viktor Segerström (V) vill ha en utredning gällande de ekonomiska frågeställningar gällande ridhuset, t.ex. hyra, insatser som kommunen står för, insatser som ridklubben står för mm vilket även Roland Boman (Fjk) håller med om, oaktat yrkandet till bifall av ansökan. Birgitta Siljelöf (S) anser att kommunen behöver prioritera även andra föreningar för att ha den bredd i föreningslivet som kommunen önskar ha. Karin Vannar (Sv) yrkar även att ishallens och idrottsplatsens verksamheter utreds gällande deras ekonomi. Jokkmokks ridklubb är en förening som har en beständig verksamhet som vänder sig till barn, ungdomar och kvinnor i stor utsträckning och stämmer väl överens med visionsdokumentet Jokkmokk 2030 och det vore konstigt att inte bidra med medel till verksamheten. Ordföranden föreslår att återremittera ärendet till kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskott för ett utförligt yttrande. Röstning Ordföranden prövar framlagda förslag mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med ordförandes förslag, varvid röstning begärs. Ordförande föreslår följande röstordning: Den som vill att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandes förslag röstar ja och den som vill att kommunstyrelsen beslutar att inte återremittera ärendet röstar nej. fortsättning

30 30 33-fortsättning Vid röstningen avges 6-ja röster och 5-nej röster enligt särskilt röstningsprotokoll. Ajournering Mötet ajourneras kl under ärendets beredning. Kopia till Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskott

31 31 34 Dnr 2015:881 Motionssvar Väderstation och webbkamera i Kvikkjokk Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att Jokkmokks kommun inte ska äga och drifta en kommunal väderstation eller webbkamera i Kvikkjokk. Ärendet En motion har inkommit från Jonas Wiandt (fp). Kommunmedborgare såväl som turister m.fl. som planerar att fara mot Kvikkjokk och kanske vidare skulle vara betjänta av möjligheten att få en aktuell bild samt en uppfattning om temperatur, vind etc i detta område innan de startade sin resa. Turismen är en växande näring och kommunen har en tydlig profil som vildmarkskommun, varför inte tillgängliggöra en visuell bild av kommunens vackra natur genom en webkamera i fjällnära miljö. Genom tekniken kan vi minska avstånden och tillgängliggöra platser för de som har långt att fara eller för de som inte har möjlighet. Detta sammantaget ger en bakgrund till varför vi argumenterar att utplaceringen av en webkamera samt väderstation i Kvikkjokk skulle vara en investering som förenar nytta med nöje samt även kunna vara den första av flera enheter somi ett längre perspektiv skulle kunna placeras ut på fler platser i vår kommun. Folkpartiet yrkar: -Att kommunfullmäktige beslutar om att kontrollera möjligheterna, med syfte att investera, varpå placera en webkamera samt väderstation i Kvikkjokk vilken ska sända bild och väderinfo via webben dygnet runt. Utredare Magdalena Fjellner, tillväxtfunktionen har utrett ärendet: I dagsläget finns enligt SMHI officiella väderstationer inom Jokkmokks kommun på Jokkmokks flygplats, i Vajmat, i Jokkmokks samhälle samt i Kvikkjokk/Årrenjarka, där stationen fysiskt är placerad i Årrenjarka. Möjligheterna att via radio och internet, exempelvis via SMHI, vackertvader.se, klart.se, storm.no eller yr.no få tillgång till aktuell väderdata för Kvikkjokk får bedömas som goda. fortsättning

32 32 34 fortsättning Dessa prognoser/aktuellt väder bygger på mätningar från de officiella väderstationerna. Även Fjällsäkerhetsrådet tillhandahåller, via webben, utförliga väderprognoser och aktuellt väder som omfattar Kvikkjokk. Avtal finns mellan SMHI och personer/entreprenörer/organisationer som reglerar avläsning på de officiella väderstationerna i kommunen vid fasta tidpunkter under dygnet samt inrapportering av data som sedan behandlas och vidaredistribueras i förekommande fall för publicering av olika prognosleverantörer. En webbkamera anpassad för utomhusbruk bedöms kosta ca kr i inköp. Förutom investeringskostnaden krävs endera ett underhåll och driftsansvar i kommunal regi, eller köp av extern tjänst för att ombesörja detsamma. En investering i en kommunal väderstation skulle, förutom investeringskostnaden i anläggningen som är svår att bedöma, medföra kommunala lösningar eller köp av externa tjänster rörande avläsning, publicering samt även drift och underhåll av anläggningen. En webbkamera likväl som en väderstation tar bandbredd i anspråk i ett område med begränsad internetåtkomst. Det kan påverka entreprenörer i området på ett negativt sätt vad gäller till exempel möjligheterna att nyttja betalterminaler etc. Att tillgänglig internetåtkomst kan påverkas negativt för andra användare i området i kombination med redan befintligt utbud av andra prognosleverantörer samt de investerings- drifts- och underhållskostnader det skulle innebära medför sammantaget att Tillväxtfunktionen inte anser det vara försvarbart att äga och drifta en kommunal väderstation eller webkamera i Kvikkjokk. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 36 Tjänsteskrivelse från utredare Magdalena Fjellner, daterad Motion från Jonas Wiandt (fp) inkommen Kopia till Kommunfullmäktige

33 33 35 Dnr 2016:769 Svar på medborgarförslag gällande miljökalender Kommunstyrelsen beslutar att medborgarförslaget avslås och uppmanar verksamheterna att använda möjligheten till digital kommunikation i kombination av annonsering för att nå ut med viktig information gällande dessa frågor. Ärendet Ett medborgarförslag har inkommit från Birgit Sandahl där hon föreslår att Jokkmokks kommun försöker finna medel att återuppta utgivningen av en miljökalender antingen i samarbete med Gällivare kommun eller i egen regi. Jokkmokks kommun har tidigare, i samarbete med Gällivare kommun, låtit utge en praktisk miljökalender som gåva till kommuninnevånarna. Utgivningen har upphört i Jokkmokk medan den finns kvar i Gällivare. Kalendern fyller sitt syfte, är informativ och trevlig. Utredaren Stefan Andersson, tillväxtfunktionen, har utrett ärendet: Förslagsställaren tar upp ett angeläget ärende gällande information till medborgare. Jokkmokks kommun har tillsammans med Gällivare kommun gett ut en sådan vid ett tillfälle, år Kalendern innehöll månadsvisa kalenderblad, vackra bilder tagna i kommunerna, information om källsortering, information om världsarvet Laponia och evenemangskalender. Tryckkostnader ligger på ca kr och utöver detta tillkommer kostnader för köp av bilder, arbetskostnad för insamling av underlag till evenemangskalender, layout, distribution etc. En uppskattad kostnad från kommunens kommunikationsstrateg gällande de delarna är ca kr. Syftet med att ge ut en miljökalender kan vara att öka kunskapen om källsortering, få ut information till medborgarna gällande exempelvis evenemang etc. Uppfattningen är att en miljökalender inte är det mest effektiva sättet att kommunicera detta budskap - lättillgänglig digital information på webbplatser, app, sociala medier i kombination med annonsering i exempelvis lokalt reklamblad föreslås som bättre sätt att nå ut med aktuell information. Nämnas kan att Luleå kommun beslutat att upphöra med sin miljöalmanacka med hänvisning att den inte gett förväntat resultat, att förbättra miljön genom att sortera sopor rätt. Arbetet inriktas på att kommunicera detta på andra sätt. En annan vinst för miljön som de hänvisar till är att genom att inte producera och distribuera en papperskalender minskar pappersförbrukningen och mängden avfall minskar. fortsättning

34 fortsättning Mot bakgrund av ovanstående föreslår utredaren kommunstyrelsen att medborgarförslaget avslås. Överläggningar i kommunstyrelsen Henrik Blind (Mp) yrkar att en uppmaning till verksamheterna om att använda möjligheten till digital kommunikation i kombination av annonsering för att nå ut med viktig information gällande de i förslaget aktuella frågorna bifogas beslutet. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 38 Medborgarförslag från Birgit Sandahl, inkommen Tjänsteskrivelse från utredaren Stefan Andersson, daterad Kopia till Förslagsställaren

35 35 36 Dnr 2017:295 Planändring Notudden 1:2 och 1:4 Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till Samhälls- och infrastrukturfunktionen att upprätta förslag till ändring av planerna gällande Notudden 1:2 och Notudden 1:4. Ärendet I affärs- och utvecklingsplanearbetet för Arctic Camp Jokkmokk finns förslag på att utvidga utbudet med säsongs- och helårsplatser då det finns viss efterfrågan på sådana platser idag. Områden som kan vara intressant för dessa ändamål finns på nuvarande fastighet och inom den angränsande fastigheten sydost om campingen, Notudden 1:4. För att dessa platser ska kunna användas till detta ändamål behöver en ändring av gällande plan genomföras. Tillväxtchef Stefan Andersson föreslår därför att kommunstyrelsen beslutar att uppdra till Samhälls- och infrastrukturfunktionen att upprätta förslag till ändring av planerna gällande Notudden 1:2 och Notudden 1:4. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 39 Tjänsteskrivelse från tillväxtchefen Stefan Andersson, daterad Kopia till Tillväxtfunktionen, Stefan Andersson

36 36 37 Dnr: 2017:320 Hembud aktier i Förenade Småkommuners Försäkrings (FSF) AB Kommunstyrelsen beslutar att inte anta hembudserbjudandet om köp av aktier från Askersunds kommun. Ärendets beredning Askersunds kommunfullmäktige har beslutat om utträde ut FSF AB och hembjuder sina aktier till övriga aktieägare enligt aktieägaravtal och bolagsordning. Senast ska aktieägare meddela om hembudserbjudandet att köpa aktierna antas. En avveckling av Förenade Småkommuners Försäkrings (FSF) AB ska påbörjas och förhandlingar pågår med Kommunassurans Syd Försäkrings AB (KSFAB) att ägarna i Förenade Småkommuners Försäkrings (FSF) AB ska få möjlighet att bli delägare i Kommunassurans Syd Försäkrings AB (KSFAB). Enligt plan skulle avvecklingen av Förenade Småkommuners Försäkrings (FSF) AB verkställas under år 2017 om Kommunassurans Syd Försäkrings AB (KSFAB) beslutade att ta in fler delägare. Stämman för Kommunassurans Syd Försäkrings AB har dock begärt kompletterande utredning innebärande att det inte öppnas för utökat ägande i det bolaget under innevarande år. Förenade Småkommuners Försäkrings (FSF) AB erbjuder därför fortsatt försäkring hela året 2017 och en följd av det har blivit att bolaget tagit ut ett ägartillskott av ägarna på kr. Kommunchef Annika Almqvist föreslår att kommunen tackar nej till erbjudandet med ovan nämnda skäl. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 41 Tjänsteskrivelse kommunchef Annika Almqvist, daterad Skrivelse Askersunds kommun, daterad Kopia till Askersunds kommun