ALNARPS MJÖLKDAG på Önnestadsgymnasiet
|
|
- Jonathan Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 ALNARPS MJÖLKDAG på Önnestadsgymnasiet Mjölkproduktion utan importerad soja 17 november 2010 Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning (LBT) Partnerskap Alnarp Skånemejerier Skånesemin Partnerskap Alnarp
2 2 Välkommen till Alnarps mjölkdag som hålls i år på Önnestadsgymnasiet utanför Kristianstad Onsdag 17 november 2010 Mjölkproduktion utan importerad soja Arrangeras av Lantbrukets byggnadsteknik (LBT, SLU) i samarbete med Skånemejerier, Skånesemin och Partnerskap Alnarp. Alnarps Mjölkdag vänder sig i första hand till mjölkproducenter, rådgivare och studenteter. Program: 09:00 10:00 Registrering, kaffe 10:00 Välkomna Anders Herlin, LBT, SLU - Inledning: Konsumenterna och den importerade sojan Hur påverkar det varumärket? Caroline Olsson, marknadschef, Skånemejerier - Lång väg för mjölkkornas proteinfoder Christian Swensson, LBT, SLU & Svensk Mjölk - Erfarenheter av egna proteinfodergrödor Lantbrukare Olof Jansson, Kårtorp, Götene - Ärter och åkerbönor kontra soja i foderstaten biologi o ekonomi? Mia Davidsson & Eva-Maria Lidström, Skånesemin - Foderindustrin tar sitt ansvar Lars Hermansson, Svenska Foder 12:15 Lunch 13:15 Fortsättning: - Framgångsrik odling av proteingrödor Prof. Erik Steen Jensen, SLU-Alnarp - Proteinfoder forskningsresultat Lotten Wahlund, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) och Christian Swensson, LBT, SLU & Svensk Mjölk - Hur uppnås miljömålen med närproducerat foderprotein? - Anna-Karin Modin- Edman, Svensk Mjölk 14:30 Paneldebatt Kaffe och förfriskningar, avslutning Plats: Aulan, Önnestadsgymnasiet, Önnestad, Kristianstad Tid: 9 16 Partnerskap Alnarp
3 3 Innehållsförteckning Konsumenterna och den importerade sojan Hur påverkar det varumärket? Caroline Olsson, marknadschef, Skånemejerier Sida 5 Lång väg för mjölkkornas proteinfoder Christian Swensson, LBT, SLU & Svensk Mjölk 7 Erfarenheter av egna proteinfodergrödor Lantbrukare Olof Jansson, Kårtorp, Götene 11 Ärter och åkerbönor kontra soja i foderstaten biologi o ekonomi? Mia Davidsson & Eva-Maria Lidström, Skånesemin 13 Foderindustrin tar sitt ansvar Lars Hermansson, Svenska Foder 17 Framgångsrik odling av proteingrödor Prof. Erik Steen Jensen, SLU- Alnarp 29 Proteinfoder - forskningsresultat Lotten Wahlund, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) och Anders Herlin LBT, SLU 39 Hur uppnås miljömålen med närproducerat foderprotein? - Anna-Karin Modin-Edman, Svensk Mjölk och Christian Swensson, Svensk Mjölk och LBT, SLU. 49
4 4 Hög konsumtion av dryckesmjölk Skånemejerier Konsumenterna och den importerade sojan eller Att skapa värde i den svenska mjölkproduktionen Caroline Olsson Marknadschef Mjölken är ett mycket nära och viktigt livsmedel för många svenskar Närheten till kon är central Mjölken har dock under allt för lång tid levt i anonymitet! Den svenska Mjölkbonden -utrotningshotad? Lönsamhet Källa: LRF Konsult? Här finns snart ingen svensk produktion kvar Mjölk är r premium! Priset påp mjölk ska upp! Men dåd måste man bygga värden! v Inte bara sänka s kostnader! Handeln trodde inte varumärke spelade någon roll Bergendahls Netto Axfood COOP Men då
5 5 Konsumentmakt!!! Facebook: COOP suger fett Facebook: Rädda Skånemejeriet bojkotta COOP st många fler STOLTHET Skånemejerier lyfte fram och visade många olika värdefulla aspekter av mjölkproduktionen Från pappbönder till riktiga bönder Bonden blir nu synlig!
6 6 Hur annonsen uppfattades Andel av obs Närmre konsument och mjölkbonde % Observation Noggrannhet Avsändarid Tidigare kännedom Vänder sig till mig Intressant Ny information Lättbegriplig Originell Helhetsbetyg Positiv Nytta Känslomässig reaktion Lönsamhet Källa: LRF Konsult Resultat av att lyfta fram värdet! Fler mjölkbönder vill vara med! Här finns snart ingen svensk produktion kvar Betydelse av olika faktorer vid val av mejeri - emotionella 1/2 15. Hur viktiga är följande faktorer när du väljer vilket mejeri/mjölkvarumärke du köper oftast? Att det är ett mejeri/mjölkvarumärke som Bas: Köper mjölk (n=411) Genomsnitt 4.24 Har mejeriprodukter av högsta kvalité 3% 1% 8% 39% 42% 7% Viktigt/mycket viktigt 81% Genomsnitt 4.15 Har god djuromsorg 5% 2% 12% 28% 45% 8% Viktigt/mycket viktigt 73% Genomsnitt 4.05 Är prisvärt 2% 2% 18% 41% 32% 6% Viktigt/mycket viktigt 72% Genomsnitt 3.86 Tar miljöansvar 7% 3% 16% 36% 30% 8% Viktigt/mycket viktigt 66% Genomsnitt 3.47 Är tryggt 10% 4% 23% 38% 15% 9% Viktigt/mycket viktigt 53% Genomsnitt Har total kontroll från ko till konsument % 5% 25% 33% 21% 7% Viktigt/mycket viktigt 53% Genomsnitt Värnar om bonden 9% 4% 27% 36% 14% 9% 3.45 Viktigt/mycket viktigt 50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1 = Helt oviktigt 2 = Mindre viktigt 3 = Varken eller 4 = Viktigt 5 = Mycket viktigt Vet ej
7 7 Vad kommer att öka värdet på mjölken framöver? Närproducerat Mjölkbondens engagemang Utegång för korna Frigående kor Foder! Kretslopp Viktigt är att tydliggöra värdena och ta betalt! Det finns en framtid för skånska och svenska mjölkbönder!
8 Sveriges lantbruksuniversitet 8 Alnarps mjölkdag 17 november Detta tänkte jag prata om Lång väg för mjölkkornas proteinfoder Christian Swensson Svensk Mjölk & LBT, SLU Alnarp Vad är problemet? Vilka proteinfoder använder vi? Sojamjölstrenden Närodlat vad menar vi? Vad finns det för alternativ? Vad kostar det? Odlingsekonomi Foderstatsekonomi Sammanfattning Sveriges lantbruksuniversitet Globala proteinfodermedel Problemet Sojamjöl är ett utmärkt proteinfoder Mycket protein, % Bra aminosyrasammansättning Odlingen av sojabönor däremot är (GMO eller GMO-fri) OK Europa OK USA, Canada OK Indien Nja Argentina, Uruguay Tveksam Brasilien, Paraguay Priset - varierar men trenden är Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Granskningen i media fortsätter WWF 2002 SNF 2009 Swedwatch 2010 Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet
9 Sveriges lantbruksuniversitet 9 Aftonbladet debatt 1 nars 2010 Fodrets klimatpåverkan Effekt av avskogning ej medräknad Data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland och Carin Clason, Växa Sveriges lantbruksuniversitet Sojakurvorna. ton per år Sojaimporten i relation till mjölkinvägningen Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Sojakurvan (SJV:s statistik, 90% av sojan till nötkreatur används av mjölkkor) Var kommer kornas protein ifrån? (2007 års statistik) Vall 33% Raps 17% Spannmål 16% Sockerbiprod. 15% Soja 10% Drank 3% Övrigt 6% Ärter 0,1% Åkerböna 0,1% Viktigaste proteingrödan är vallen Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet
10 Sveriges lantbruksuniversitet 10 Borta eller hemma? Lång väg!? Härodlat egna gården eller grannen = ekologisk produktion Vi är här Närodlat inte bara Sverige - Annars klarar vi inte rapsmjölet Fjärrodlat prisfråga och klimat/miljöfråga Sveriges lantbruksuniversitet mil vad hamnar man då? Mjölkproduktion finns även i Övertorneå - Var kommer fodret ifrån? Alternativen Styrs av politiska beslut Bubblare Solros Svensk sojamjöl Hampa? Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Lönsamheten för Proteingrödor? Räcker alternativen till? (Förslag från Lovangs Lantbrukskonsult AB) Efterkalkyler 2009 (Skåne), bäst lönsamhet raps och baljväxter! Både Lantmännen och Svenska Foder skriker efter åkerböna och ärter! Lantmännen garanterar 1,70 kr/kg för åkerböna i höst Hur gick det? Affärsmöjlighet Svensk animalieproduktion köper foder utanför Europa för närmare en miljard kronor! Mjölkproduktionen köper sojamjöl för cirka 300 miljoner kronor per år Nästan en tusenlapp per ko och år Sveriges lantbruksuniversitet Ja med rätt växtföljd! 1. Oljeväxter maxareal ha, just nu ha 2. Höstsäd 3. Vårsäd 4. Baljväxter åkerböna eller ärter maxareal ha, just nu ha 1. Höstsäd 2. Vårsäd Det är lätt att odla spannmål klarar du av att odla baljväxter?! Sveriges lantbruksuniversitet
11 Sveriges lantbruksuniversitet 11 Utfodringen hur är ekonomin? Ta risker År 2009 var det för de flesta lönsammare att använda närodlat koncentrat* (optimeringar med Norfor hösten 2009) Om man vågar! Unik Nära 2,44 per kg foder Unik 52 2,72 per kg foder År 2010 fortfarande billigare med Unik Nära om än inte lika mycket * närodlat = europeiska fodermedel Att odla majs: Startkostnader cirka 4800 kronor (utsäde 1300 kr, gödsel och kalk 2800 kr, ogräs 700 kr) 1 Det är en rolig gröda för den blir så stor (ATL ) Att odla åkerböna: Startkostnader 2250 kr (utsäde 1500 kr, gödsel 400 kr, ogräs 350 kr) 1 Blöta höstar är ett helv..tröska i september är inte kul Att odla korn: Start 1630 kr (Utsäde 530 kr, 900 kr, ogräs 200) 1 Det gäller bara att komma ihåg att så på våren 1 Bidragskalkyler Västra Götaland, 2009 Sveriges lantbruksuniversitet Baljväxtarealen och majsarealen är ungefär lika stor Sammanfattning Sojamjöl är ett bra proteinfodermedel Sojamjöl från Brasilien är problematisk Viktigaste proteingrödan är vallen Stor potential att odla mer svenska proteingrödor Ur lantbrukarsynpunkt Räkna på odling av baljväxter Räkna på användning av närodlade fodermedel Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet
12 12
13 13
14 14
15 15
16 16
17 17
18 18
19 19
20 20 Ärter och åkerböna kontra soja i foderstaten biologi och ekonomi Mia Davidsson & Eva-Maria Lidström, Skånesemin Diskussionen om det importerade sojamjölets vara eller icke vara är högaktuell både ur klimatsynpunkt och ur etiska aspekter, men hur påverkas kornas hälsa och avkastning och därmed inte minst lönsamheten i mjölkproduktionen, om vi utesluter sojan ur foderstaten? Nedan har vi försökt att jämföra foderstater med i första hand ärter och åkerbönor som proteinkälla med foderstater innehållande soja. Vi har använt fodervärderingssystemet NorFor optimerar på den lägsta kostnaden inom satta biologiska ramar. Beräkningsunderlag Vi har i första hand utgått från konventionella foderstater, eftersom sydamerikanskt sojamjöl inte är aktuellt i ekologiska foderstater. Förutom klöver/gräsensilage med normala snittvärden i ett treskördesystem har vi förutom de vanligaste spannmålsslagen även tillåtit HP-massa, majsensilage och halm i såväl exemplen med närproducerade proteinkällor som i sojaalternativen för att illustrera en sydsvensk foderstat. Priserna på de inhemska proteinråvarorna var svåra att uppskatta, eftersom utbudet av konventionellt odlade ärter och åkerbönor ännu så länge är närmast obefintligt i foderhandeln. Vi har försökt att laborera oss fram till ett pris, som skulle kunna vara ett rimligt pris för en växtodlingsgård att sälja till en mjölkgård för, med hänsyn till risktaganden i odlingen, positiva förfruktseffekter och minskad åtgång av handelsgödselkväve, samt de lägre skördarna jämfört med höstvete. Korna i exemplet är av rasen Svensk Holstein och har mjölkat ca 150 dagar. För att renodla de olika råvarornas egenskaper på bästa sätt har vi valt att låta korna gå i lösdrift och få en fullfodermix med ingredienserna ovan. Mineraler och vitaminer ingår inte i beräkningen. I tabell 1 framgår använda priser och näringsvärden. Tabell 1. Använda priser och näringsvärden (enl. NorFors fodermedelstabell) Pris, kr/kg* Per kg torrsubstans NEL20 AAT20 PBV20 Råprotein Stärkelse NDF OE (SE) g/kg g/kg g/kg g/kg g/kg g/kg MJ Ensilage* 1,30 6, ,6 Halm 0,50 2, ,3 Majsens.* 1,15 6, ,2 HP-Massa * 1,10 7, ,8 Korn 1,30 7, ,2 Vete 1,40 7, ,1 Åkerböna 2,60 8, ,9 Ärter 2,20 8, ,8 Expro 2,65 7, ,2 Sojamjöl 3,85 8, ,6 *Per kg ts )
21 21 I tabell 2 framgår själva foderstaterna och foderkostnaden/ko och dag medan tabell 3 visar använda optimeringsinställningar och foderstatskontroller. Programmet väljer inte majsensilage, eftersom det har för lågt AAT och för låg energi jämfört med HP-massa om man ska klara kornas försörjning på billigaste sätt. Upp till 30 kg mjölk är det inget problem att näringsförsörja kon med enbart åkerböna som proteinfoder. Åkerbönan väljs före ärtan eftersom den har ett högre AAT och PBV och ett lägre stärkelseinnehåll. Hade man uteslutit HP-massa hade ärterna gått in p.g.a. av deras lägre pris, eftersom nedre gränsen på AAT och PBV inte hade tangerats. Vid 50 kg mjölk räcker inte heller åkerbönan till för att klara AAT- behovet, utan den optimeringen får en lösning först när 2 kg expro tillåts att ingå i foderstaten. Med de använda priserna blir alternativen med åkerböna dyrare än de med soja, men detta resultat är en aktuell bild och kan förändras inom relativt kort tid bl.a. med tanke på världsmarknadens utbud och efterfrågan samt på policyn hos de olika aktörerna på marknaden. Tabell 2. Foderstat Ärter/åkerböna Soja Kg ECM Foderkostnad kr/ko och dag 30,67 51,09 28,23 50,49 Ensilage, kg ts 13,8 11,0 12,2 10,6 Majs, medel smb, kg ts 0,0 0,0 0,0 0,0 Halm, kg 0,0 0,0 0,0 0,0 HP-Massa, kg ts 0,5 4,0 2,7 4,0 Korn, kg 0,0 6,5 6,2 12,2 Vete, kg 4,9 0,0 0,0 0,0 Åkerböna, kg 2,1 7,1 0,0 0,0 Ärter. kg 0,0 0,0 0,0 0,0 Expro, kg 0,0 2,0 0,0 0,0 Sojamjöl, kg 0,0 0,0 0,4 4,3 Tabell 3.Foderstatskontroller Ärter/åkerböna Soja Ts-intag 20,3 28,7 20,6 29,0 NEL-balans ( ) AAT/NEL (15-17,3) 15,0 15,9 15,0 17,6 PBV, gram/kg ts (10-40) NDF, gram/kg ts ( ) Stärkelse, gram/kg ts ( 200 g) Vombelastning, g/g NDF ( 0,45) 0,34 0,36 0,24 0,42 Stärkelse + socker g/ kg ts ( 250) Tuggningsindex, ( 32 min/kg ts) Råprotein, gram/kg ts ( ) Fyllnadsbalans (>80) Svensk Mjölks rekommenderade gränsvärden inom parantes, optimeringsinställningar är dessutom med fetstil.
22 22 Ensilagekvaliteten mycket viktig! Eftersom NorFor tar hänsyn till ammoniumkvävets och organiska syrors inverkan på mikrobsyntesen i vommen har vi höjt ensilagets ammoniumkväve från standardvärdet 50 g/kg N till 100 g och fermentationsprodukterna (organiska syror + etanol) från 75 till 130 g/kg ts. Det finns tyvärr väldigt många ensilagepartier med dessa höga värden i analysstatistiken. Med de högre värdena räcker AAT resp. energi inte till för de olika avkastningsnivåerna med det inhemska proteinet och optimeringen får ingen lösning. I praktiken betyder det, att korna inte hade nått den förväntade avkastningsnivån eller råkat ut för utfodringsbetingade sjukdomar eller fruktsamhetsproblem o.d. Representativa och fullständiga analyser samt god ensileringsteknik är alltså av yttersta vikt för att kunna nå en hög produktion med friska djur utan soja i foderstaten. Slutsats Att nå en hög produktion med god djurhälsa med ärter, åkerbönor och raps är alltså biologiskt fullt möjligt, om vallfodret är av god kvalitet. F.n. blir dessa lösningar dyrare än de med soja. Majsensilage passar inte lika bra i sojafria foderstater, inte heller om man tillåter drank som proteinkälla, men även det kan fungera med olika partier vallensilage varav ett bör innehålla lusern med ett intakt protein. Betprodukter passar däremot utmärkt tack vare deras höga AAT-innehåll och den lättsmälta fibern. PBV och råproteininnehåll blir högre i de sojafria alternativen för att kunna täcka AAT och energibehovet. I de ekologiska foderstaterna har vi inte betprodukterna som hjälp att få upp AAT-nivåerna, men med god kvalitet och höga proteinnivåer i ensilaget kan vi dra motsvarande paralleller som i de konventionella foderstaterna.
23 23 Ärter och åkerbönor kontra soja i foderstaten- biologi och ekonomi Eva-Maria Lidström och Mia Davidsson Tabell 1. Använda priser och näringsvärden (enl Norfors fodermedelstabell) Pris, kr/ kg, *= per kg ts NEL 20 g/kg AAT20 g/kg PBV20 g/kg Per kg ts Råprot g/kg Stärkels e g/kg NDF g/kg OE(SE) MJ Ensilage 1,30* 6, ,6 Halm 0,5 2, ,3 Majsens. 1,15* 6, ,2 Hpmassa 1,10* 7, ,8 Korn 1,30 7, ,2 Vete 1,40 7, ,1 Åkerböna 2,60 8, ,9 Ärter 2,20 8, ,8 Expro 2,65 7, ,2 Sojamjöl 3,85 8, ,6
24 24 Förutsättningar i foderstatsberäkningen Ras: Svensk Holstein Laktationsdag: ca 150 Stallsystem: varm lösdrift Utfodringssystem: fullfoder Konventionell drift Mineraler och vitaminer ingår inte i denna foderstatsberäkning Tabell 2. Foderstat Ärtor/åkerböna/ Expro Soja Kg ECM Foderkostnad, kr/ko och dag 30,67 51,09 28,23 50,49 Ensilage, kg ts 13,8 11,0 12,2 10,6 Majs medel smb, kg ts Halm, kg Hp-massa, kg ts 0,5 4 2,7 4 Korn, kg 0 6,5 6,2 12,2 Vete, kg 4, Åkerböna, kg 2,1 7,1 0 0 Ärter, kg Expro, kg Sojamjöl, kg 0 0 0,4 4,3
25 25 Tabell 3. Foderstatskontroller (Svensk Mjölks rekommenderade värde inom parantes, optimeringsinställningarna dessutom med fet stil) Ärtor/åkerböna/ Expro Soja Kg ECM Ts-intag 20,3 28,7 20,6 29,0 NEL-balans ( ) AAT/NEL (15-17,3) 15,0 15,9 15,0 17,6 PBV, g/kg ts (10-40) NDF, g/kg ts ( ) Stärkelse g/kg ts ( 200 g) Vombelastningstal, g/gndf ( 0,45) Stärkelse + Socker, g/kg ts ( 250) 0,34 0,36 0,24 0, Tuggningsindex, ( 32 min/ kg ts) Råprotein, g/kg ts ( ) Fyllnadsbalans (>80) Ekonomi i nuläget Priserna på ärter och åkerbönor är ett försök att illustrera prisbilden vid ett mellangårdsavtal eftersom utbudet i handeln är obefintligt. För närvarande blir alltså alternativen med ärter och åkerböner dyrare än de med soja. Framtiden -?
26 26 Ensilagekvalitet Vid förhöjda värden av fermentationsprodukter och ammoniumkväve ökar fyllnadsvärdet och energi och AAT sjunker. Ligger fermentationsprodukterna på 130 g/kg ts och ammoniumkväve på 100 g/kg N (ca det dubbla värdet mot tabellvärdet) får foderstaterna med ärter och åkerböna ingen biologisk acceptabel lösning. Ensilagekvaliteten är alltså A och O för funktionen av sojafria foderstater. Slutsats Det är biologiskt fullt möjligt att nå en hög produktion och god djurhälsa med ärter, åkerbönor och raps som proteinkälla. Men en förutsättning är att vallfodret håller ett lämpligt näringsinnehåll och god hygienisk kvalitet. Majsensilage passar inte lika bra i sojafria foderstater däremot hävdar betprodukterna väl genom sitt höga AATinnehåll och höga andel lättsmält fiber. På de ekologiska gårdarna ställer man ofta inte lika höga avkastningskrav på korna och därför är det godtagbart att ligga lite lägre i näringskraven.
27 27 Foderindustrin tar sitt ansvar Lars Hermansson Svenska Foder AB
28 28 Foderindustrin tar sitt ansvar Råvaruförsörjningen inom EU Hur är situationen i Sverige Varför använder vi sojamjöl idag Alternativa proteinfodermedel Goda förutsättning för inhemskt protein Sammanfattning EUs självförsörjningsgrad på protein är endast 28 % Sojamjöl Rapsmjöl/kaka 14% Solrosmjöl/kaka 6% Baljväxter 3% Övrigt 11% 66% (mest import)
29 29 Råvaruförbrukning i Sverige 2009 ton % rp ton rp % Rapsfrö Rapskaka Rapsmjöl Sojabönor Sojamjöl Sojaproteinkonc Ärtor Åkerböna Industritillverkat foder 2009 Foder Rapsprod. Sojamjöl Rapsprod. Sojamjöl 1000 ton 1000 ton 1000 ton % % Nötkreatur Grisar Fjäderfä Övriga Totalt
30 30 Varför använder vi så mycket sojamjöl? Mycket bra protein-fodermedel Hög proteinhalt Bra proteinkvalitet Smakligt Få begränsningar Oftast prisvärt Alternativ till sojamjöl - 1 Högvärdiga alternativ, men ej realistiska Fiskmjöl Mjölkprotein Potatisprotein Köttmjöl
31 31 Alternativ till sojamjöl - 2 % rp Rapsmjöl 33 Nära maxinblandning Solroskaka 28 Kan vara intressant Palmkärnsexpeller 16 Låg proteinhalt Drank 32 Tveksam framtid Majsgluten 59 För dyrt Förbjud Fulsojan men ta inte bort sojamjöl generellt Det finns soja tillgänglig som är certifierad för hållbarhet (ansvarsfullhet) Hänsyn tas till klimat, miljö, arbets- och sociala förhållande ProTerra: GMO-fri och Hållbar RTRS: Hållbar
32 32 Vallfoder Viktigaste proteinkällan till mjölkkor Satsa på vallar med hög baljväxtandel Satsa på intensiva vallblandningar som är gjorda för flera skördar Högre näringsvärde Bättre ekonomi Men Ökar behovet av svårlösligt protein med bra aminosyrakvalitet Odlingen av raps kan öka! tusen hektar tusen hektar tusen hektar Men Ersätter framför allt import från Östersjöområdet
33 33 Odlingen av baljväxter borde öka! Lönsam odling för växtodlare med dagens priser Ännu mer lönsamt med förfrukts-värdet inräknat Priset på kväve lär stiga i framtiden Men Fortfarande fördomar om odlingssvårigheter Svalnande intresse med stigande spannmålspriser Baljväxter rp lys met lys/rp met/rp Ärtor 20,7 1,49 0,20 7,2 1,0 Åkerbönor 26,8 1,72 0,19 6,4 0,7 Lupiner 34,1 1,66 0,27 4,9 0,8 Sojabönor 35,2 2,18 0,53 6,2 1,5 Rapsfrö 19,1 1,19 0,41 6,2 2,2
34 34 Scandinavian Seeds sojabönor Försöksodling på Gotland 2009 Skörd Mognad Protein kg/ha datum % av ts Merlin okt 42,4 Cordoba okt 41,2 Malaga nov 44,0 Scandinavian Seeds lupiner Officiella ekologiska försök Skörd Mognad Protein kg/ha datum % av ts 2008 Probor aug 38, Probor aug 40,9 Vi bruksutsäde till våren 2011 till försäljning!!!
35 35 Baljväxter för alla jordtyper Lupiner passar på lätta jordar Åkerbönor passar på styva jordar Ärtor passar på varma mellanjordar Vad är baljväxterna värda i en foderoptimering? Kornpris 1,02 kr/kg, sojamjölspris 2,84 Max-pris (kr/kg) för att börja gå in i olika foder: Gris Fjäderfä Nöt Ärtor 1,51 1,51 1,22 Åkerbönor 1,63 1,54 1,37 Lupiner 2,00 1,73 1,57
36 36 Vad är baljväxterna värda i en foderoptimering? Kornpris 1,75 kr/kg, sojamjölspris 3,30 kr/kg, Max-pris (kr/kg) för att börja gå in i olika foder: Gris Fjäderfä Nöt Ärtor 2,10 2,54 1,70 Åkerbönor 2,00 2,95* 2,00 Lupiner 2,30 3,09* 2,21 *mycket liten förbrukning till detta pris Vi är köpare av baljväxter!!! Vi betalar kr mer per 100 kg än för foderkorn Vi tar in ärter och åkerböna i såväl skörd som eftersäsong i Åhus, Hällekis och Västerlösa Vi tar in ärter i Tågarp på eftersäsong
37 37 Sammanfattning Sojamjöl är ett mycket bra fodermedel med få begränsningar Certifierad soja är OK Alternativa råvaror har oftast begränsningar eller är orealistiskt dyra Förbjud inte sojamjöl, utan stimulera i stället den inhemska odlingen av baljväxter och rapsmjöl Lupiner, åkerbönor och ärtor är alla intressanta för foderindustrin till ett värde som bör göra odlingen intressant Baljväxter är mer värda i foder till grisar och fjäderfä än till nötkreatur Fasutfodera mjölkkorna och använd importerade proteinråvaror där de gör störst nytta, dvs till högmjölkare och i tidig lakation
38 38 Framgångsrik odling av trindsäd Alnarps mjölkdag 2010 Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet 1 Disposition Baljväxter framtidens multifunktionelle afgröder for udvikling af det hållbare jordbruk Trindsädsodling i Europa Utmaningar för produktionen Prioritering för framtiden 2
39 39 Fordele ved trindsäd i odlingssystemet Produktion af foder och livsmedelprotein Biologisk fixering af N 2 och reduceret behov for handelsgödning i odlingssystemet Øget planlagt diversitet i systemet og dermed mindre behov for pesticid (forfrugtværdi) Uafhængighed af proteinimport Reduceret fossilt energiforbrug Reduceret emission av växthusgasser 3 Europäisk SWOT analyse 2007 Strenghts (styrker) Energieffektivitet N 2 fixation Reduceret växthusgas emission Forfrugtvärdi Protein og stivelseskilde Weaknesses (svagheder) Udbyttevariation fra år til år Trindsäd kan erstattes af soyabönner Få växtforädlere og foderstofvirksomheder med interesse for trindsäd For små volumener AEP,
40 40 SWOT II Opportunities (muligheder) Stor europäisk forsknings og udviklingskapacitet Voksende fossil energi priser Behov for större miljömässig hållbarhet Miljöskat? Stötte for ekosystemtjänster Treats (trusler) Mangel på interesse fra producenter Eller fra foderstofproducenter Ikke tilsträkkelig forädlingsindsats AEP, Andel af trindsæd i Europa 2007 Canada: 12.5% USA: 32% EU: 3.3% Portugal: 2.5% Ireland : 0.6% UK: 6% BeNeLux: 0.7% France: 4.5% Sweden: 2.5% Denmark: 2% Germany: 2% Spain: 6.5% Italy: 5.5% Switzerland: 4% Malta: 16.8% Finland, Latvia, Estonia : <1% Lithuania: 3% Poland: 1.2% Czech R.: 2% Slovakia: 2.3% Hungary: 1.5% Austria: 4.5% Slovenia: 1% Greece: 1.4% Cyprus: 1% 6
41 41 Se också: Schneider, 2008 (AEP) 7 Utmaninger Skördvariation inom fält og mellem år Avsätning 8
42 42 Reduceret variation i skörd Sikre vandforsyning fra blomstring till baljfyldning. Bedre forfrugt til trindsäden Sikre effektiv sanering af ärtrotröta ved lang växtföljd Sund utsäd Samodling med cerealier, bl.a. for större stråstyrke. 9 Variation i total mark N och fosfor inom 10 ha Fosfor (Pt) % total N in soil Plant and Soil: Hauggaard-Nielsen et al
43 43 Variation i N 2 fixering och skörd av ärt på 10 ha (a) N 2 fixering Kg N/ha (b) Ärt skörd kg/ha 2000 Plant and Soil: Hauggaard-Nielsen et al Schneider,
44 44 Samodling 13 Ärt korn samodling (medelvärde 3 år) 400 DK UK FR Pea Barley 300 Grain yield (g DM m -2 ) GE IT Mean P100 B100 P100B50 P50B50 P100 B100 P100B50 P50B50 Cropping P100 B100 P100B50 P50B50 14
45 45 Effekt av samodling på ogräs 200 DK UK FR Weed biomass production (g DM m -2 ) GE IT Mean P100 B100 P100B50 P50B50 P100 B100 P100B50 P50B50 Cropping P100 B100 P100B50 P50B50 15 Kvalitet av samodlat vete Gooding et al
46 46 Effekt av samodling på protein innehåll i korn Grain N concentration (%) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 (a) Sole cropping (b) Intercropping + = 50 kg N ha -1 B1 B1+ B2 B2+ B1 B2 B1 B2 B1 B2 Pea Faba Lupin Species 17 Förslag till framtidens prioriteringar Forskning i större udbyttestabilitet samt forandring af holdningen til anvendelse af trindsäd i odlingssystem. Hvad er optimale forfrugter for trindsäd? Prioritering af trinsäd ved valg af jordtyp och arbejdsplanlägning Större viden om at baljväxter er et biologisk samspil mellem to organismer i en symbiose, som er vanskeligere at styre kväver kompetens. Revitalisering af samodling av trindsäd og cerealier Öget interesse fra växtforädling og svensk foderindustri for anvendelse af svenskt produceret protein. 18
47 47 Tack för uppmärksamheten 19
48 48 Proteinfoder - Forskningsresultat Lotten Wahlund JTI Anders Herlin LBT, SLU Alnarp Disposition Begrepp kring proteinutfodring Genomgång av inhemska proteinfodermedel Varför används importerad soja? Hur ökar vi andelen svenskodlade proteingrödor? Pågående forskningsprojekt
49 49 Begrepp kring proteinutfodring Proteinutfodring aminosyror till mjölkproteinsyntes & kroppsfunktioner Två ursprung hos idisslare Våmstabilt foderprotein Mikrobprotein Begrepp kring proteinutfodring forts. Fodrets EPD värde (effective protein degration) uppskattar kons proteinintag EDP är % av totalprotein som blir till ammoniak i våmmen (resten är våmstabilt protein) Låga EPD värden efterstävas till höglakterande kor (sojamjöl har ett lågt värde) Balanserade foderstater ca % råprotein av ts
50 50 Fodervärden för några proteinfodermedel Fodermedel Råprotein g/kg ts EPD värde % AAT g/kg ts Ensilage <25 % bv Ensilage % bv Sojaböna Sojamjöl (soypass) Sojamjöl Rapskaka (kallpressad) Rapskaka värmebehandlad Rapsmjöl Rapsmjöl värmebehandlad Ärter (kärna) Åkerböna (kärna) Lupin (gul, frö) Spörndly, R Fodertabeller för idisslare. Vallfoder 140 g/kg ts råprotein 69 g/kg ts AAT 80 % EPD Ensilage 25 50% bv. Basen i utfodring till mjölkkor! Minskad andel vallfoder senaste åren Störst potential av fodermedlen att öka enligt flera studier Högt EPD värde kring 80 % Nya analysvärden indikerar på lägre värden Väl konserverade ensilage har visat på lägre värden
51 51 Ärter 226 g/kg ts råprotein 97 g/kg ts AAT 80 % EPD Viktigaste proteingrödan i ekologisk produktion Hög andel stärkelse! begränsande Praktiska erfarenheter av utfodring positiva Äldre utfodringsförsök (30 % av kraftfodret) gav något lägre mjölkavkastning Förbättrat proteinvärdet Värmebehandling Rostning lovande resultat från Norge men kostnad? Åkerböna 273 g/kg ts råprotein 79 g/kg ts AAT 80 % EPD Äldre sorter antinutrionella substanser nyare sorter lägre halter Svensk utfodringsrekommendation: <3kg/dag Praktiska exempel: 3 4 kg/dag eller 35 % av kraftfoderandelen utan synliga problem Extremfall med 6 kg Svenska försök jämförelse åkerböna kontra ärter inga skillnader i mjölkproduktion och hälsa lägre åtgång av åkerböna i kg ts
52 52 Rapsprodukter 389 g/kg ts råprotein 221 g/kg ts AAT 35 % EPD Värmebeh.mjöl Hög fetthalt ca 45 % i frö begränsning Glukosinater tidigare begränsande men växtförädling har minskat innehållet Värmebehandlad rapskaka höjer proteinvärdet smaktest visat god smaklighet Svensk utfodringsrekommendation Helt frö 1 kg/ko & dag Rapskaka totalfoderstaten sätter gränsen Rapsprodukter forts. 389 g/kg ts råprotein 221 g/kg ts AAT 35 % EPD Värmebeh.mjöl 3 4 kg rapsprodukter inga negativa effekter på djurhälsa, fertilitet och produktkvalité Svenska studier med rapskaka 4 kg raps kontra koncentrat jämförbar mjölkavkastning 36 och 34,7 kg ECM Finska studier med 4,5 kg rapsmjöl ingen begränsning vid allsidig foderstat Danska utfodringsförsök kg rapskaka kontra korn oförändrad mjölkproduktion (rapskaka med högt EDP värde)
53 53 Lupin Råproteinhalten och EPD värdet skiljer mellan studier både i Sverige och utomlands Råprotein g/kg ts %, EPD % Alkaloider & proteasinhibitorer i äldre varianter nyare lågt innehåll Åsikterna går isär vad gäller smakligheten Studier med värmebehandling har sänkt EPD värdet men inte syrabehandling I fullfoder krossas alt. malas g/kg ts råprotein? g AAT % EPD Lupin forts g/kg ts råprotein? g AAT % EPD 2,5 kg/dag utfodrats i Sverige utan problem Rostning högre mjölkavkastning än rå Extruderad högre mjölkavkastning än sojabaserat proteinkoncentrat 10 % lupinfrö i foderstaten samma mjölkavkastning som med sojamjöl
54 54 Produktion och mjölksammansättning i utfodringsförsök med blålupin och ärt till mjölkkor. Råproteinhalten utjämnad med kornkross Lupinfoderstat (blå) Ärtfoderstat Mjölk, kg 22,36 21,51 ECM, kg 24,28 23,22 Fetthalt, % 4,72 4,63 Proteinhalt, % 3,45 3,52 Laktoshalt, % 4,57 4,52 g mjölkfett/d g mjölkprotein/d g laktos/d Cellhalt 1000/ml Mjölkurea, mm 5,14 4,79 Eriksson m.fl Blålupin till mjölkkor jämförelse med ärter. Slutredovisning Drank Bioprodukt från etanoltillverkningen 310 g/kg ts råprotein 87 g/kg ts AAT 82 % EPD Utfodras både blöt och torr Komplettera med annat proteinfoder till hög och medelavkastarna gärna raps kg (8 9 % ts) i bland eller fullfoder OK Jämförande studie 15 % agrodrank (av kraftfodret) kontra soja ingen skillnad i produktionsresultat Jämförande studie drank kontra raps signifikant lägre mjölkavkastning för drank
55 55 Helsädesensilage Används i liten skala i Sverige brist i fodervärdering en orsak? Råprotein? AAT? % EPD Utländska studier visar på goda resultat Ärtbaserade ensilage har bra smaklighet Svenska studier 2008 med korn, havre, råg och rågvete Korn & rågvete bästa kemisksammansättning och smältbarhet Svenska försök med ärthavreensilage ersätta vallensilage till viss del & spara 30 % kraftfoder Svensk soja 427 g/kg ts Råprotein 75 g/kg ts AAT 79 % EPD Försöksodlingar pågår i Skåne och Öland (JTI) Tidigare odling visar på 43 % råprotein och 79 % EDP Lantbrukare i södra Sverige odlar och utfodrar svensk soja hög smaklighet
56 56 Intervju med rådgivare och mjölkproducenter Varför används soja? Vanan, prisvärt, hög proteinkvalité, säkert kort! Egen odling? Odlingsmöjlighet vilka sorter/arter? Areal brist, hur många hektar behövs? Foderberedning vilken teknik, hur, när? tork, kross, kvarn, press? Lagringsutrymmen och anpassat utfodringssystem Vallfodret är en viktig faktor! Svenskodlat proteinfoder nya vanor krävs! Bryta invanda föreställningar Bredare angreppssätt foderegenskaper + odling + ekonomi + teknik Hög mjölkproduktion + hög fodergiva eller Lägre mjölkproduktion + lägre fodergiva? Vem skall odla och var?
57 57 Pågående forskningsprojekt Stiftelsen lantbruksforskning, beviljat Totalt ca 19 pågående projekt med proteinfoder, närodlat och vallfoder till nötkreatur, exempel på projekt: Mer protein och minskat ogrästryck genom samodling av majs och åkerböna i ekologisk odling - Eva Stoltz, HS Konsult AB Klimatsmarta mjölkprodukter från stora mjölkkobesättningar hur går vi vidare? - Christian Swensson, SLU Blandningar av ärt/havreensilage med vallensilage till mjölkkor: en väg till kraftfodersparande foderstat i mjölkproduktionen - Tomas Rondahl, SLU Svensk sojaodling för inhemsk proteinfoderförsörjning - Provodling i Skåne och på Öland , Sorter, radavstånd & såtider, Odlingsrekommendationer - Fredrik Fogelberg & Lotten Wahlund JTI Närproducerat foder fullt ut - Helhetsgrepp kring närproducerat foder till Svenska Mjölkkor - Anders H Gustafsson Svensk Mjölk Tack för uppmärksamheten! Frågor? Fler frågor? Kontakta gärna Lotten.wahlund@jti.se Besök gärna vår hemsida Gratis prenumeration av vårt nyhetsbrev!
58 58 Alnarps mjölkdag 17 november 2010 Hur uppnås miljömålen med närproducerat foderprotein? Christian Swensson Anna-Karin Modin Edman Sveriges miljökvalitetsmål
59 59 Begränsad klimatpåverkan Koldioxid, lustgas och metan Klimatpåverkan redovisas ofta per kilo/liter Foder en central fråga Foderodling Fodersmältning Framgångsrika åtgärder: Hög avkastning (friska djur) näringsförsörjningen central Hög fodereffektivitet väl balanserad foderstat Bra kvalitet på grovfodret grunden till låg klimatbelastning! Liten användning av soja konkurrenskraftiga alternativ krävs Liten användning av handelsgödsel kräver effektiv cirkulation på gården Bara naturlig försurning Utsläpp av försurande kväveoxider och svaveloxider från förbränning av fossila bränslen Ammoniakförluster från lagring och hantering av stallgödsel 22 % minskning av utsläppen ( ) innebär att målet för jordbrukets utsläpp nåtts med råge Framgångsrika åtgärder: Sparsam körning hög avkastning, både foder och mjölk, per insatt liter diesel Effektiv stallgödselhantering (täckta gödselbehållare) Bättre balanserad utfodring (minska N-överskott)
60 60 Giftfri miljö Bekämpningsmedel riskerar att belasta den omgivande miljön Antibiotikaanvändningen kan påverka miljömålet negativt Bekämpningsmedel har även en negativ påverkan på miljömålet Ett rikt växt- och djurliv Framgångsrika åtgärder: Ingen eller liten användning av bekämpningsmedel växtföljden viktig Ansvarsfullt användande utan spill - utbildning Ingen övergödning Kväve och fosforförluster påverkar negativt Växtnäringsbalanserna på svenska mjölkgårdar visar låga överskott per hektar i en internationell jämförelse Stora inköp av N i handelsgödsel lägre N-effektivitet Win-win möjligheter (miljö och ekonomi) Framgångsrika åtgärder: Resurseffektiv utfodring välbalanserad foderstat Låga förluster i stallgödsellagring, hantering och spridning växtnäringsbalanser och lämpliga åtgärder (Greppa Näringen)
61 61 Ett rikt odlingslandskap Mer än en miljon fotbollsplaner hålls öppna i i Sverige tack vare mjölkproduktionen Redan mycket stor andel inhemskt foder Ökad inhemsk foderodling enbart positivt! Bidrar till variation i jordbrukslandskapet genom naturbetesmarker och odlingen av både vall och andra fodergrödor Framgångsrika åtgärder: Bibehållen mjölkproduktion i Sverige är en förutsättning Hävdandet av naturbetesmarker med sin stora artrikedom samt vallodlingen bidrar positivt, särskilt i slättbygderna Ett rikt växt- och djurliv Naturbetesmarkerna tillhör de mest artrika naturtyper vi har i Sverige Många av arterna i naturbetesmarkerna är hotade om naturtypen minskar ytterligare Bekämpningsmedel påverkar miljömålet negativt Fjärilar hotas av tidiga vallskördar, liksom vissa markhäckande fåglar Framgångsrika åtgärder: Fortsatt hävdande av naturbetesmarkerna bete! Minimerad bekämpningsmedelsanvändning - växtföljder
62 62 Slutsatser OBS! Det är inte självklart att det blir miljömässigt bättre med inhemskt foderprotein det beror på vad man jämför med För att det ska vara miljömässigt bättre krävs: Resurseffektivitet i både odlingsled och utfodringsled
Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851
Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merFramtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se
Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder
Läs merSvensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merVad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan
Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merFå strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merFODER i ekologisk produktion
FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merSvavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16
Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merFoderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!
Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:
Läs merKlimatpåverkan från foder
Klimatpåverkan från foder Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Foderproduktionen (inklusive fodersvinn i djurhållningen) har
Läs merSvenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046-325851
Svenska Foders strategi för proteinförsörjning Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046-325851 Svenska Foders strategi för proteinförsörjning Varför köper Sverige soja från Brasilien? Vår självförsörjningsgrad
Läs merLantmännens strategier för proteinförsörjningen
Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Claes Johansson Chef Hållbar Utveckling Lantmännens strategier för hållbar proteinförsörjning Utgångsläge Alternativen på hemmaplan Ansvarstagande för sojaproduktion
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merNorFor-frågor till Rådgivarsajten
NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt
Läs mer2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.
Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merVad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merUtfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov
Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merAgenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?
Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott
Läs merFaktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter
Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade
Läs merFördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige
Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa Mål Stärka kunskap
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merInnehåll. Utvärdering av majsensilage i foderstaten. Mjölkkon äter allt, men. Vad är vi duktiga på i Sverige 2009-12-15
Innehåll Utvärdering av majsensilage i foderstaten Växjö möte 9 december 2009 Vilka fodermedel behöver svensk mjölkproduktion? kti Något om analyser Majsensilage ur kons perspektiv Reflektioner och slutsatser
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merSkillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem
Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merDiskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merTolkning av foderanalys BLGG
Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjligheter för en optimal
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merFördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige
Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi på mjölkgårdar: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa
Läs merTiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merAktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015
Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom
Läs merFORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 1 2013-01-01 Närproducerat foder fullt ut till mjölkkor - en kunskapsgenomgång
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 1 2013-01-01 Närproducerat foder fullt ut till mjölkkor - en kunskapsgenomgång Anders H Gustafsson Christer Bergsten Projektet startade och drevs 2011 2012 hos Svensk Mjölk.
Läs merHur föds svenska fullblod upp?
Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merAv: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010. Råvaruvärdering
Råvaruvärdering Innehåll Bakgrund 1 Råvaruvärdering i praktiken 2 Energi 2 Aminosyror 3 Makromineralämnen 3 Fosfor Övriga Spårelement 4 Vitaminer 4 Antinutritionella faktorer (ANF) 5 Bakgrund En noggrann
Läs merOlika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Läs merSKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller
SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merRäkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde
Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs mer1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.
Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder
Läs merNaturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött.
Klimatdebatten har satt fokus på Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött. Vad är naturbeteskött och vilken miljönytta gör det?
Läs merÄGG ÄR KLIMATSMART MAT
ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merAndra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Läs merMineraler. och lite annat
Mineraler och lite annat Mineraler Agenda Makromineraler Spårämnen och vitaminer Norfor Ekonomi Praktisk diskussion Rörigt? Makromineraler Vi analyserar Ca P Mg K Na S * Dvs allt utom Cl. Makromineraler
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs mer2016-04-05 Sida 1 av 22
Sida 1 av 22 Ju fler möjligheter det finns att hantera olika fodermedel på gården, desto fler olika produkter blir aktuella att utfodra till köttdjur. Detta ställer stora krav på både uppfödare och rådgivare,
Läs merEKObruk. Norr. Ur innehållet. Ledaren Låt oss gå före! Milkos mjölk ska bli grönare Norrmejerier behöver fler leverantörer Hur många eko-odlare finns?
EKObruk Norr Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 6 2007 Foto: Gun Bernes Ur innehållet Ledaren Låt oss gå före! Ekologiskt kraftfoder Varför certifiering? Milkos mjölk ska bli grönare Norrmejerier behöver
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merSP biogasar häng med!
Gårdsscenario med vall till både biogas och foder till mjölkkor Carina Gunnarsson, JTI HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK,
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs mer100 % ekologiska fodermedel och deras hantering på mjölkgårdar i Götaland
100 % ekologiska fodermedel och deras hantering på mjölkgårdar i Götaland 100 % organic feed stuffs and feed management on dairy farms in Götaland district of Sweden Stig Karlsson och Annika Arnesson Sveriges
Läs merNärproducerat foder i praktik och teori
Ann-Theres Persson, Växa Sverige och Ulrik Lovang, Lovanggruppen ann-theres.persson@vxa.se, ulrik.lovang@lovang.se Endags utfodringskontroll på sex gårdar I projektet Närproducerat foder fullt ut genomfördes
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merProteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merModulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder
Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs merEkologiska spannmålsmarknaden 2015
Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk
Läs mer3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069
PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel
Läs merVilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de?
Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de? Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk Affärsutveckling, 2004-03-05 Användningen av proteinfoder till mjölkkor har ökat under den
Läs merMajsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och
Läs merBaljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?
Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs mer