Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Återrapportering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Återrapportering"

Transkript

1 Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige Återrapportering

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller nya eller ändrade ställningstaganden från Socialstyrelsen i form av ett meddelande eller en avrapportering. Den kan också innehålla förfrågningar eller begäran/ anhållan om yttranden eller synpunkter på t.ex. remissversioner. Skrivelser är riktade till en eller flera tydliga adressater, t.ex. regeringen, landsting, kommuner, vårdgivare m.fl. Artikelnr Publicering juni

3 Förord Den 18 december 2003 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige (S2003/10376/ST). Socialstyrelsen ska i enlighet med den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning som antogs i juni 2003 ta tillvara och utveckla det förebyggande arbetet med utgångspunkt i befintlig kunskap. Uppdraget ska slutredovisas den 30 juni Enligt direktiven har samråd skett med Myndigheten för skolutveckling rörande informationsinsatserna riktade till skolan och samarbete med Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren när det gäller handledningen för polis och åklagare samt de regionala konferenserna. Denna rapport är en redovisning av de insatser Socialstyrelsen vidtagit inom ramen för uppdraget. Frågan hålls fortsatt aktuell på Socialstyrelsen genom andra uppdrag som syftar till att utveckla samverkan om och stöd till barn som far illa eller riskerar att fara illa. Rapporten har utarbetats av Eva Frisack, Beatrice Hopstadius och Linda Lindenau. Kjell Asplund Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Uppdraget 8 Uppdragets genomförande 8 Kvinnlig könsstympning bakgrund 10 Bakgrund och tradition 10 Riskgrupper i Sverige 11 Informationsinsatser 12 Informationsfolder om Socialstyrelsens uppdrag 12 Handledning för polis och åklagare 12 Folder på arabiska 12 Ett komplement till utbildningsmaterialet 12 Information riktad till skolan 13 Regionala konferenser Marknadsföring av konferenserna Konferensens innehåll 15 Resultat och reaktioner 16 Kunskapsbank 17 Innehåll i kunskapsbanken 17 Faktauppgifter 17 Goda exempel på förebyggande arbete 17 Information till frivilligorganisationer och föreningar 17 Lansering och marknadsföring 17 Besökare och användbarhet 18 Religiösa ledare 19 Seminarium om kvinnlig könsstympning 19 Seminariets innehåll: 19 Dokument som tar avstånd från könsstympning Uppmärksamhet i media Internationellt arbete 21 Deltagande i konferenser 21 OK-projektet i Norge 21 Studieresa till Afrika 21 Trender och tendenser i det internationella arbetet 22 Diskussion 23 Information till barn och unga 23 Yrkesgruppernas önskemål om mer kunskap 23 Resultat 23 Vidare arbete 24 Bilagor 25 5

6 6

7 Sammanfattning Regeringsuppdraget Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige är en utveckling av uppdraget Uppdrag att vidareutveckla och sprida metoder samt initiera projekt i syfte att förebygga kvinnlig könsstympning m.m. som avrapporterades Socialstyrelsens uppgift har varit att ta till vara och utveckla det förebyggande arbetet mot kvinnlig könsstympning i Sverige med utgångspunkt i den kunskap som nu finns på området. För att genomföra uppdraget har Socialstyrelsen samverkat såväl med berörda myndigheter som med representanter för berörda yrkesgrupper, organisationer m.m. Tyngdpunkten i uppdraget har legat på informations- och utbildningsinsatser. Befintligt och nytryckt material har distribuerats, i stor utsträckning till skolor. Fyra regionala konferenser har arrangerats och intresset för dessa har varit mycket stort. Religiösa ledare från fyra kyrkor undertecknade dokument där deras kyrka tar avstånd från könsstympning och detta uppmärksammades i media. En kunskapsbank med generella fakta och yrkesspecifik information om kvinnlig könsstympning har skapats. Goda exempel på förebyggande arbete i olika länder har samlats in och publicerats på kunskapsbanken. Intresset för frågan om kvinnlig könsstympning har varit mycket stort och sammantaget måste arbetet med uppdraget anses som framgångsrikt. Inom ramen för uppdraget har konkreta resultat uppnåtts (kunskapsbanken, deklarationerna från religiösa ledare). Intresset för och även kunskapen om kvinnlig könsstympning har ökat. Den angelägna frågan inför framtiden är hur den nyvunna kunskapen inom en sällanfråga ska kunna befästas. Ansvaret måste tas både av lokala, regionala och nationella aktörer som ser till barns liv och rättigheter. Utvecklingen av formerna för det ansvaret pågår på flera håll i landet. Inom Socialstyrelsen pågår två uppdrag som syftar till att utveckla samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det ena är ett långsiktigt arbete för att utveckla samverkan mellan socialtjänst, skola, barnpsykiatri och polis. Det andra gäller försöksverksamhet med barnahus som byggs upp på flera håll i landet. Det genomförs tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Rättsmedicinalverket. Det är naturligt att denna fråga hanteras inom ramen för ovanstående uppdrag. 7

8 Uppdraget Socialstyrelsen fick 2003 ett regeringsuppdrag om kvinnlig könsstympning med utgångspunkt i den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning (S2003/5513/ST) som antogs av regeringen i juni Syftet med handlingsplanen och uppdraget är att könsstympning av flickor bosatta i Sverige inte ska förekomma. Huvudsakligen innebär uppdraget att ta till vara och vidareutveckla det förebyggande arbetet mot kvinnlig könsstympning i Sverige (S2003/10376/ST). Regeringen betonar att uppdraget i första hand ska inriktas på informationsspridning, främst av redan befintligt material men även genom vidareutveckling av metoder och informations- och utbildningsmaterial. Uppdragets genomförande Socialstyrelsen har genomfört uppdraget i samråd med berörda myndigheter, frivilligorganisationer och personer som arbetar med frågan inom hälsooch sjukvården, socialtjänsten, rättsväsendet, forskning m.m. Vissa delar av uppdraget har inneburit ett närmare samarbete med vissa myndigheter. Handledningen för polis och åklagare samt de regionala konferenserna genomförde Socialstyrelsen i samarbete med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten. I samarbete med Myndigheten för skolutveckling planerade Socialstyrelsen informationsinsatserna riktade till skolan. En viktig målgrupp är unga flickor och under hösten 2004 satte Socialstyrelsen samman en referensgrupp från skolan för att med hjälp av den hitta bra vägar för att nå ut med information om kvinnlig könsstympning till skolpersonal. I gruppen diskuterades bland annat hur kompetensen och beredskapen bland skolpersonal ser ut i dag, synpunkter på Socialstyrelsens utbildningsmaterial för skolan, olika sätt att nå ut med information till skolan o.s.v. Referensgruppen bestod av representanter från flera olika yrkesgrupper såsom lärare, skolkurator, skolsköterska, rektor, förskolechef, utvecklingsstrateg, folkhälsosamordnare m.fl. I samarbete med organisationen RISK 1 har arbetet med att nå religiösa ledare och andra betydelsefulla personer ur de berörda folkgrupperna bedrivits. I Sverige finns ett nätverk för samverkan och utbyte av information om kvinnlig könsstympning. De senaste åren har aktiviteten inom nätverket varit låg men i samband med handlingsplanen och uppdraget till Socialstyrelsen ökade nätverket sin verksamhet. Under uppdragstiden har Socialstyrelsen medverkat i nätverkets arbetsgrupp. 1 Riksförbundet Stoppa Kvinnlig Könsstympning är en ideell organisation som grundades 1994 med syfte att bekämpa könsstympningen i Sverige. Föreningen är svensk representant inom IAC (Inter-African Committee) och deltar i ett europeiskt nätverk inom EU mot kvinnlig könsstympning. 8

9 Socialstyrelsen har haft kontakt med flera nationella och internationella aktörer inom området kvinnlig könsstympning, till exempel SIDA. Dessa kontakter har varit viktiga för genomförandet av aktiviteter som de regionala konferenserna och för en kontinuerlig dialog under hela uppdragstiden. De olika insatser Socialstyrelsen genomfört presenteras nedan under respektive rubrik. 9

10 Kvinnlig könsstympning bakgrund Kvinnlig könsstympning är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och ett angrepp på såväl den kroppsliga integriteten som rätten till hälsa. Enligt WHO:s beräkningar är miljoner flickor och kvinnor könsstympade och ytterligare 3 miljoner flickor riskerar att utsättas för ingreppet varje år. Kvinnlig könsstympning är enligt lag förbjuden i Sverige (1982:316). Den som bor i Sverige och medverkar till att könsstympning utförs utomlands kan dömas i Sverige, även om ingreppet är lagligt i det land där ingreppet utförts. Denna lagändring skedde den 1 juli Bakgrund och tradition Kvinnlig könsstympning är främst en afrikansk sed som har funnits i mer än år, dvs. både före kristendomen och islam. Den är inte omnämnd eller påbjuden i någon religiös skrift, men förekommer ändå bland både kristna, muslimer och animister 1. Sannolikt har traditionen uppstått i Egypten och sedan spridit sig längs handelsvägar och med vandrande folkgrupper längs ett bälte söder om Sahara. Seden har troligen sitt ursprung i de patriarkala samhällssystem där kvinnan var underställd mannen och där könsstympning ansågs vara en metod för att kontrollera kvinnans sexualitet. Könsstympningen ses också som ett sätt att säkra sina döttrars framtid eftersom kvinnor som inte är könsstympade kan få det svårare att bli gifta. Undersökningar har visat att kvinnorna tycker att könsstympningen hör ihop med den kvinnliga könsidentiteten, att det är en del av kvinnligheten. Kvinnlig könsstympning praktiseras framför allt i 28 afrikanska länder, i ett bälte söder om Sahara, från väster till öster. Det kan dock förekomma stora variationer i utövandet mellan regioner och även inom ett och samma land. Det finns också spridda, odokumenterade uppgifter om att kvinnlig könsstympning förekommer bland vissa grupper i andra länder i Afrika samt i Asien. Enligt WHO:s definition förekommer det fyra olika typer av kvinnlig könsstympning: Typ 1: Förhuden på klitoris tas bort och ibland även hela eller delar av klitoris. Typ 2: Klitoris skärs bort och delar av eller hela de inre blygdläpparna. Typ 3: Alla yttre delar av könsorganen, dvs. klitoris samt inre och yttre blygdläppar, skärs bort. Därefter sys slidöppningen ihop så att slidöppningen täcks. Denna typ kallas infibulation eller faraonisk omskärelse. 1 Personer som följer de traditionella naturreligionerna. 10

11 Typ 4: Oklassificerade former. Till denna kategori hänförs övriga former av ingrepp, exempelvis prickning eller rispning av klitoris med ett vasst föremål. För typerna 1, 2 och 4 används ibland samlingsnamnet sunna. Indelningen i fyra typer ska betraktas som teoretisk i praktiken kan det vara svårt att skilja typerna åt. Merparten av flickorna blir könsstympade som barn. Åldern kan dock variera från region till region. Det finns exempel på grupper där könsstympning utförs då flickan är ett par dagar gammal, medan det i andra grupper görs först i samband med att den unga kvinnan ska gifta sig. Värt att tänka på är att åldersspannet för könsstympning kan bli större i samband med flykt och exil. Kvinnlig könsstympning kan innebära en rad konsekvenser för flickans fysiska och psykiska hälsa samt sexualliv. Riskgrupper i Sverige De största invandrargrupperna i Sverige, från de 28 afrikanska länder där kvinnlig könsstympning förekommer, är från Somalia, Etiopien och Eritrea. Detta är också länder där majoriteten av kvinnorna könsstympas (Somalia 98 procent). Det finns även ett relativt stort antal personer i Sverige från andra länder där könsstympning praktiseras i varierande grad, exempelvis Gambia, Egypten, Ghana, Nigeria och Kenya. I Sverige finns ca kvinnor födda i Somalia, Egypten, Etiopien, Eritrea eller Gambia eller med minst en förälder från dessa länder. Av dessa kvinnor är ca under 18 år, varav ca är under 7 år (SCB 2004). 11

12 Informationsinsatser Informationsfolder om Socialstyrelsens uppdrag Under 2005 tryckte Socialstyrelsen en mindre folder, Socialstyrelsens uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Den innehöll en kort beskrivning av regeringsuppdraget och de aktiviteter som var inplanerade. I januari 2005 skickade Socialstyrelsen foldern till samtliga förvaltningar för individ- och familjeomsorg, socialnämnder, landsting, länsstyrelser och flyktingmottagningar. Handledning för polis och åklagare Tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har Socialstyrelsen tagit fram en handledning om kvinnlig könsstympning. Handledningen innehåller grundläggande information om kvinnlig könsstympning, information om lagar och bestämmelser och ett avsnitt att tänka på vid polisanmälan, förhör och läkarundersökning. Handledningen till polis och åklagare har distribuerats till samtliga polisdistrikt samt till Åklagarmyndigheten. Folder på arabiska I samband med Socialstyrelsens tidigare regeringsuppdrag om kvinnlig könsstympning producerades ett kortfattat informationsmaterial. Förutom på svenska trycktes foldern Kvinnlig könsstympning på engelska, somaliska, amhariska och tigrinja, de språk som talas av de vanligast förekommande folkgrupperna i Sverige, som kommer från länder där kvinnlig könsstympning praktiseras. Foldern har nu även översatts till arabiska. I juni 2005 skickades ett informationsblad om den nytryckta foldern och vårt övriga material till samtliga kommuners nämnder för skola och socialtjänst samt förvaltningar för skola, barn och ungdom. Även muslimska friskolor och grundskolor i vissa kommuner fick informationsbladet. Ett komplement till utbildningsmaterialet Under arbetet med uppdraget framkom önskemål om att utbildningsmaterialet Kvinnlig könsstympning Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård skulle kompletteras med ett utbildningspaket som skulle innehålla exempelvis OH-bilder och diskussionsfrågor. Under hösten 2005 har Socialstyrelsen därför producerat tre PowerPointpresentationer som utgår från utbildningsmaterialet. De består av ett 20-tal sidor och innehåller kortfattad information om ingreppet, förekomsten (bl.a. 12

13 lista över länder och en karta), ålder vid ingreppet, konsekvenser och lagstiftning m.m. De tre presentationerna är riktade till och anpassade för skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Presentationen till socialtjänsten innehåller information om utredningsförfarandet, mötet med klienten, riskbedömning, polisanmälan m.m. Presentationen till hälso- och sjukvården innehåller information om lokala riktlinjer, bemötande, anmälningsplikt, mödrahälsovård m.m. Presentationen till skolan innehåller information om varningssignaler och andra tecken, handlingsplaner och rutiner, anmälningsplikt, utbildning och information m.m. Information riktad till skolan Myndigheten för skolutveckling har på sin webbplats publicerat Socialstyrelsens material om kvinnlig könsstympning och information om hur man kan beställa eller ladda ner materialet. Under mars 2005 gjorde Socialstyrelsen ett e-postutskick med information om uppdraget och om foldrarna om kvinnlig könsstympning (inklusive foldern på arabiska) till kommuner och landsting. E-postutskicket var ställt till webbredaktörerna för intranät och extern webb. Foldern Du har rätt att säga nej, en broschyr som vänder sig till flickor som är könsstympade eller riskerar att bli det, har distribuerats via Utbudet, en förmedling av gratismaterial till grundskolorna. Det är lärarna själva som beställer det material de vill använda och Socialstyrelsens broschyr har varit så efterfrågad att den tryckts i en ny upplaga på exemplar. Riktade insatser till skolor I juni 2005 gjorde Socialstyrelsen ett utskick som innehöll ett informationsblad om Socialstyrelsens material om kvinnlig könsstympning samt information om de kommande regionala konferenserna. Detta skickades till samtliga kommuners nämnder för skola och socialtjänst samt förvaltningar för skola, barn och ungdom. Materialet skickades även till muslimska friskolor och till grundskolor i vissa kommuner med hög andel invånare från folkgrupper där könsstympning praktiseras. Information till skolhälsovården Under hösten 2005 deltog Socialstyrelsens medarbetare som föreläsare vid en konferens arrangerad av Riksföreningen för skolsköterskor. Konferensen vände sig till skolsköterskor och skolläkare med ledningsansvar. Ca 200 ledare för skolhälsovården från hela landet deltog. 13

14 Regionala konferenser Socialstyrelsen har tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten arrangerat fyra regionala konferenser om förebyggande och stödjande arbete när det gäller kvinnlig könsstympning. De fyra konferenserna hölls under hösten 2005: den 18 oktober i Stockholm, den 24 oktober i Göteborg, den 31 oktober i Umeå och den 11 november i Malmö. Konferenserna riktade sig främst till personal inom skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt polis, åklagare och övriga som kommer i kontakt med berörda flickor och familjer. Konferenserna var mycket efterfrågade. Redan flera veckor före sista anmälningsdag var några av konferenserna fullbokade. På grund av det stora intresset bokades större lokaler i Malmö, Göteborg och Stockholm vilket gjorde det möjligt att ta emot sammanlagt ca deltagare istället för ca 600. Marknadsföring av konferenserna Socialstyrelsen gjorde bedömningen att det skulle krävas omfattande marknadsföring av konferenserna, eftersom vi trodde att kvinnlig könsstympning är en fråga som många skulle kunna bedöma som marginell. Det visade sig att responsen blev mycket större än väntat. Affisch I juni skickades en affisch med information om konferensen till ca mottagare: samtliga kommuner och landsting samtliga Migrationsverkets kontor och alla flyktingmottagningar muslimska friskolor och grundskolor i vissa invandrartäta kommuner samtliga landstings informationsavdelningar, barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, familjecentraler samt gynekologiska mottagningar och kliniker, ungdomsmottagningar och förlossningsmottagningar och BB samtliga länspolismyndigheter, Rikspolisstyrelsen, Rikspolisstyrelsens informationsavdelning och samtliga åklagare. E-postutskick Senare i juni skickades ett e-brev om konferenserna om kvinnlig könsstympning till webbredaktörer på kommuner, stadsdelsförvaltningar och landsting, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Myndigheten för skolutveckling. 14

15 Inbjudan I augusti 2005 gjorde Socialstyrelsen ett utskick av ca inbjudningar till konferenserna. Dessa skickades till rektorn på grundskolor i vissa invandrartäta kommuner, till gynekologiska kliniker och mottagningar samt vårdavdelningar, till nämnder och förvaltningar med ansvar för barn, skola och socialtjänst, till ungdomsmottagningar, flyktingförläggningar samt myndigheter och organisationer. Konferensens innehåll För att ge en lokal anknytning och underlätta det lokala förebyggande arbetet användes delvis föreläsare med lokal anknytning till de olika konferensorterna. Programpunkter och föreläsare: Bakgrund till och sociala och medicinska följder av kvinnlig könsstympning. Föreläsare Martina Frank, barnmorska, Anna Aronsson, barn- och ungdomsläkare och Inger Bjermo, barnmorska. Det internationella arbetet mot könsstympning och läget i Sverige. Föreläsare Fana Habteab och Abebech Tekleab, Riksföreningen Stoppa Kvinnlig Könsstympning (RISK). Möten med svensk vård som ung och omskuren. Föreläsare Fatima Nur, landstingspolitiker i Stockholm. Anmälningsplikt och riskbedömning professionernas roller och ansvar. Föreläsare Pernilla Leviner, jurist och forskare. Kultur, förhållningssätt och respekt. Föreläsare Gillis Herlitz, antropolog och Kenneth Ritzén, religionshistoriker Miniseminarier i fyra grupper: skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt rättsväsendet. Återkoppling och frågestund. Seminarierna på förmiddagen gav grundläggande information om kvinnlig könsstympning för att deltagarna på eftermiddagens miniseminarier skulle ha verktyg för att arbeta med målgruppsanpassade fallbeskrivningar. Fallbeskrivningarna var skrivna utifrån respektive yrkesgrupps villkor men byggde på en gemensam historia där det förekom både en flicka som könsstympats och en som riskerade att könsstympas. Fallbeskrivningarna syftade främst till att ge deltagarna underlag att diskutera kring vad de tänker och gör i mötet med flickan eller kvinnan, vilka fallgropar som finns o.s.v. Under den avslutande paneldiskussion presenterade miniseminarieledarna vad som hade kommit fram i grupperna, och olika frågeställningar diskuterades och besvarades. 15

16 Resultat och reaktioner Konferenserna var välbesökta. I Stockholm, Göteborg och Malmö anmälde sig fler personer än vi kunde bereda plats åt, trots byte till större lokaler. Utvärderingen visar att deltagarna upplevde att konferenserna var bra och gav värdefull information. Vår förhoppning är att konferenserna ska ha inspirerat till fortsatt arbete med frågan på hemmaplan. Av deltagare på konferenserna har drygt hälften svarat på den utvärderingsenkät vi lämnade ut under konferenserna. Den absoluta majoriteten uppgav att konferensen gett dem mer kunskap om kvinnlig könsstympning än de haft tidigare. Ungefär hälften svarade att de hade knutit kontakter med konferensdeltagare från olika professioner, att de fått idéer och uppslag till hur man kan arbeta med frågan på den egna arbetsplatsen samt fått en inblick i hur andra myndigheter och organisationer arbetar med frågan. Deltagarna på konferenserna fördelade sig på följande områden: rättsväsendet 106 personer, skolan 259 personer, socialtjänsten 144 personer och hälso- och sjukvården 275 personer. Av de övriga deltagarna var anställda vid Migrationsverket en stor grupp. 16

17 Kunskapsbank Under år 2005 har Socialstyrelsen utvecklat en kunskapsbank på Internet om kvinnlig könsstympning. Kunskapsbanken har adressen och ligger på Socialstyrelsens webbplats. Syftet med kunskapsbanken är att ge lättillgänglig information om kvinnlig könsstympning, om internationellt arbete samt om verksamheter med specialkunskaper inom området. Innehåll i kunskapsbanken Faktauppgifter På kunskapsbanken finns grundläggande information om kvinnlig könsstympning: när ingreppet utförs, i vilka länder det praktiseras, en beskrivning av de olika typerna av ingrepp m.m. Där finns även anpassad information till vissa målgrupper såsom skolpersonal, socialtjänst, berörda flickor och kvinnor m.fl. Forskning, internationellt och nationellt arbete samt exempel på lokala handlingsplaner är annat material som finns i kunskapsbanken. Goda exempel på förebyggande arbete Under 2004 samlade Socialstyrelsen in goda exempel från skilda länder på förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning. De exempel som inkommit och levt upp till ställda krav 1 har publicerats på kunskapsbanken. De flesta bidragen är skrivna på engelska och av dessa är ett tiotal översatta till svenska. Information till frivilligorganisationer och föreningar I uppdraget ingick att Socialstyrelsen skulle ta fram och sprida en folder till relevanta frivilligorganisationer och föreningar som innehåller information om behovet av utvecklingsarbete och var man kan söka stöd för sådant arbete. I kunskapsbanken på Internet finns redan de uppgifterna och därför har vi valt att inte dessutom trycka en skrift med samma information. Lansering och marknadsföring Kunskapsbanken lanserades den 18 oktober 2005 i samband med den första regionala konferensen om kvinnlig könsstympning. Inför lanseringen trycktes bokmärken med Internetadressen till kunskapsbanken samt uppgift om vilken typ av information som finns där. Bokmärkena spreds fram- 1 Krav som Socialstyrelsen har ställt i samråd med bl.a. FORWARD och IAC vilka är internationella organisationer som arbetar mot kvinnlig könsstympning. 17

18 förallt i samband med de regionala konferenserna men har även delats ut till personer som arbetar med frågan, till kommuner och skolor, till Nationella Nätverket för kvinnlig könsstympning och andra som kan sprida budskapet om kunskapsbanken. Besökare och användbarhet Från lanseringen i oktober 2005 till mars 2006 har kunskapsbanken besökts av ca unika besökare. Kunskapsbanken om kvinnlig könsstympning har diskuterats av den tidigare omnämnda referensgruppen för skolan samt av en intern grupp på Socialstyrelsen. Enligt gruppernas omdömen ger kunskapsbanken värdefull och lättillgänglig kunskap, både yrkesspecifik och om kvinnlig könsstympning generellt. Företrädare för Migrationsverket uppger att för dem är sidan med s.k. landfakta mycket användbar. Där kan deras handläggare få uppgifter om vilken utbredning ingreppet har i ett visst land, område eller folkgrupp. Denna information har särskilt kommit till användning sedan den 31 mars 2006 då risk för kvinnlig könsstympning kan vara skäl för asyl (proposition 2005/06:6, Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning). 18

19 Religiösa ledare Seminarium om kvinnlig könsstympning Under våren 2005 anordnade Socialstyrelsen tillsammans med RISK, Riksorganisationen mot kvinnlig könsstympning, en heldag om kvinnlig könsstympning. Inbjudan gick bl.a. ut till Sveriges kristna råd, Sveriges imamråd, Koptiska kyrkan, Katolska kyrkan, Ortodoxa kyrkan, Svenska kyrkan, de afrikanska kyrkorna i Sverige och till flera andra frikyrkor religiösa ledare deltog på mötet. Syftet med dagen var främst att involvera de religiösa ledarna i arbetet mot kvinnlig könsstympning och tillsammans med dem utarbeta en plan över hur de kan arbeta vidare med frågan Seminariets innehåll: Den nationella handlingsplanen och det pågående arbetet mot kvinnlig könsstympning i Sverige. Elis Envall, Socialstyrelsen och Fana Habteab, RISK. Beskrivning av kvinnlig könsstympning. Elis Envall, Socialstyrelsen. Kvinnlig könsstympning och kristen tro. John van Dinther, pastor, EFK. Kvinnlig könsstympning och muslimsk tro. Ali Ibrahim, imam, Malmö. Nationella och internationella aktiviteter om kvinnlig könsstympning för religiösa ledare i Sverige. Fana Habteab, RISK. I den efterföljande diskussionen efter seminariet framkom bland annat önskemål om ett utbildningsmaterial om kvinnlig könsstympning för kristna ledare respektive imamer samt en regelbunden dialog inom kyrkan. Man diskuterade också möjligheten att göra ett gemensamt uttalande mot kvinnlig könsstympning. Dokument som tar avstånd från könsstympning I december 2005 undertecknade representanter för Sveriges imamråd, koptiska ortodoxa kyrkan, katolska kyrkan och Sveriges kristna råd uttalanden mot kvinnlig könsstympning (se bilaga 1). I dokumenten tas tydligt avstånd från alla former av kvinnlig könsstympning och man uttalar sitt stöd för den svenska nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning. 1 Seminariet riktade sig inte till de judiska församlingarna då de judiska grupper som finns i Sverige i dag inte har kvinnlig könsstympning som tradition. Kvinnlig lönsstympning praktiseras generellt sett av mycket få judiska grupper. 19

20 I vissa delar av den islamiska världen tar inte islamiska ledare avstånd från alla typer av könsstympning. Uttalandet från Sveriges imamråd är dock mycket tydligt. Sveriges imamråd fördömer alla former av stympning och avråder från användningen av ordet sunna för att beskriva mindre ingående ingrepp eftersom det associerar ingreppet till den islamiska religiösa sfären. Rådet understryker att de religiösa skrifter, hadith, med profeten Muhammeds ord, som åberopas som stöd för könsstympning är svaga och osäkra och man fördömer dessutom bruket att låta läkare utföra stympningen. Detta är första gången ett stort antal religiösa ledare i Sverige har samlats för att göra en markering mot könsstympning av kvinnor. Överhuvudtaget är denna typ av uttalande mot kvinnlig könsstympning ovanlig. Men under hösten 2005 undertecknade 6 imamer i Danmark ett gemensamt uttalande mot kvinnlig könsstympning. I detta uttalande eller Fatwa 1 slår de fast att kvinnlig könsstympning inte är en religiös sedvänja utan endast kulturellt betingad och kan och bör undvikas. De kristna ledarna i Danmark har dock ännu inte gått ut med något uttalande mot kvinnlig könsstympning. Uppmärksamhet i media Den 9 december publicerade Dagens Nyheter en stor artikel om dokumenten mot kvinnlig könsstympning. Där intervjuades de religiösa ledarna tillsammans med Socialstyrelsens ämnesexpert. 1 Religiöst påbud. 20

21 Internationellt arbete Deltagande i konferenser Socialstyrelsens medarbetare har under uppdraget deltagit i följande konferenser: Maj 2004, Bryssel European FGM Network Meeting September 2004, Stockholm Konferens anordnad av Daphne-projektet Training of Trainers in Sweden the development and production of a FGM teaching kit and the training of community/religious leaders, women and other communicators on its use Maj 2005, Ghent Expertmöte om kvinnlig könsstympning, anordnat av The International Centre for Reproductive Health Augusti 2005, Oslo Avslutningskonferensen för OK-projektet (se nedan) September 2005, Köpenhamn Fokos 1 årskonferens. OK-projektet i Norge OK 2 -projektet syftade huvudsakligen till att förhindra att flickor och kvinnor bosatta i Norge utsätts för kvinnlig könsstympning. Projektgruppen har genomfört en studieresa till Oslo för att ta del av OK-projektets arbete och vilka erfarenheter man dragit av arbetet där. OK-projektet var underställt Barn- och familjedepartementet och verksamheten bedrevs under åren Projektet syftade huvudsakligen till att förhindra att flickor och kvinnor bosatta i Norge utsätts för kvinnlig könsstympning. Studieresa till Afrika Under hösten 2005 gjordes en studieresa till Eritrea, Etiopien och Kenya. Syftet med resan var dels att titta på trender och utveckling i det förebyggande arbetet mot kvinnlig könsstympning som bedrivs i hemländerna, dels att fortsätta insamlingen av goda exempel till kunskapsbanken. Avsikten inledningsvis var att besöka Eritrea, Etiopien och Somalia eftersom dessa länder både praktiserar könsstympning och har stora folkgrupper i Sverige. Det visade sig dock vara svårt att besöka Somalia på grund av det politiska läget och istället besöktes somaliska organisationer som verkar i Kenya. 1 FOKO är ett nätverk av forskare i de nordiska länderna som forskar på området kvinnlig könsstympning, både i Afrika och i exil. 2 Omsorg och Kunskap 21

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare H andledning om kvinnlig könsstympning för polis och åklagare är framtagen inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Handledningen riktar sig till

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion. SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-10 Vår referens Stefan Kling Tjänsteskrivelse Motion av Magnus Olsson (SD) avseende att ta reda på hur stort och utbrett problemet är i Malmö

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? Av: Tishka Meresene Samhällsvetenskapliga institutionen Sexualitet och samhällsanalys Örebro Universitet. 2006 Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? En

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Kvinnlig. könsstympning

Kvinnlig. könsstympning Kvinnlig könsstympning tryckeri: Ale Tryckteam, Bohus, december 2002 grafisk form: Typoform AB artikelnummer: 2002-114-77 ISBN: 91-7201-719-8 Den här skriften handlar om kvinnlig könsstympning eller kvinnlig

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Kvinnlig könsstympning Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär

Läs mer

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS II DAlARNA 2011-05-09 1 Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS Dnr LD11/00448 Katarina Gustavsson har i en interpellation ställt

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Att möta kvinnlig könsstympning

Att möta kvinnlig könsstympning Att möta kvinnlig könsstympning Information till berörda yrkesgrupper Denna broschyr har tagits fram av CHANGE-projektet som finansieras av Daphneprogrammet inom den Europeiska Unionen. Syftet är att arbeta

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-720-6 OMSLAGSFOTO:

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer Tryggare skolor för unga hbtq-personer Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer 1 Öppna Skolan! Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten Kvinnlig Könsstympning Anita Fållsten Ursprung Mumifierade kvinnor från Faraonernas tid, har funnits vara omskurna. Slavhandel, flickor från Sudan som såldes till Egypten omskars FN:s arbete Så sent som

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL SOCIALTJÄNSTEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-719-0 OMSLAGSFOTO: Sara

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Beredningsbrev. Till Kommunstyrelsen

Beredningsbrev. Till Kommunstyrelsen Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum 2015-05-11 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2014-832 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Motion av Magnus Olsson (SD) avseende

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringsbeslut II:3 2015-06-17 S2012/275/FST Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld 1. Grunduppgifter Kommun/verksamhet: Medrapporterande

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO Handläggare: Anne-Mari Ågren, Ledningsstab utv KS Verksamhetsberättelse 2014 Finskt förvaltningsområde Inledning Karlskoga Kommun ingår sedan 1.1.2012 i finskt förvaltningsområde. Bakgrunden är minoritetslagstiftningen

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Att arbeta med barngrupper Länsstyrelsen i Skåne Län Jette

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Porrfritt. Innehåll. Hornsgatan 66, 1 tr 118 21 Stockholm Tfn +46 8 442 99 30 Fax +46 8 612 73 25 info@roks.se www.roks.se

Porrfritt. Innehåll. Hornsgatan 66, 1 tr 118 21 Stockholm Tfn +46 8 442 99 30 Fax +46 8 612 73 25 info@roks.se www.roks.se Porrfritt Innehåll Ett porrfritt alternativ!... 1 Information om certifieringen Porrfritt... 2 Porrfritt märket... 3 Syftet med satsningen... 3 Hur vi kommer att marknadsföra porrfria hotell... 3 Villkor

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer