Kvinnlig könsstympning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnlig könsstympning"

Transkript

1 Bilaga 1 Kvinnlig könsstympning Handlingsplan och information till berörda yrkesgrupper INRIKTNINGSMÅL RESULTATMÅL EKONOMISK RAM 2005 SOCIALNÄMNDENS BESLUT

2 Nationell plan mot kvinnlig könsstympning Kvinnlig könsstympning är förbjuden i Sverige. Genom de flyktinggrupper som kommit från afrikanska länder till Sverige under senare år har frågan om kvinnlig könsstympning blivit allt mer aktuell i det svenska samhället. Det finns olika former av könsstympning. De flesta flickor blir könsstympade som barn. Kampen mot kvinnlig könsstympning är en del av arbetet för de mänskliga rättigheterna. Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att ta till vara och vidareutveckla det förebyggande arbetet mot kvinnlig könsstympning i Sverige. Uppdraget har sin bakgrund i den nationella handlingsplan mot kvinnlig könsstympning som antogs i juni 2003 (S2003/5513/ST). Socialstyrelsen har tagit fram ett utbildningsmaterial för skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen kommer att rikta information om utbildningsmaterialet till berörda yrkesgrupper samt ge verktyg för implementering av materialet. Lokal handlingsplan och information till berörda yrkesgrupper Med stöd av utbildningsmaterialet har Haninge kommun i samarbete med Stockholms läns landsting utarbetat en lokal handlingsplan med information till yrkesgrupper som möter problemet. Syfte Att ge personal som i sin yrkesutövning möter problemet information om hur de ska agera då det finns misstanke om att könsstympning kommer att ske eller har skett. Att få berörda myndigheter/instanser att samverka över yrkesgränserna för att upptäcka och ge könsstympade flickor/kvinnor adekvat stöd samt förebygga könsstympning. Att höja kunskapsnivån hos berörda yrkesgrupper så att information om svensk lagstiftning och om sedvänjans skadliga effekter förs ut i mötet med individer/folkgrupper som har som tradition att utföra ingreppet. Delmål Den lokala handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning är förankrad hos personal som i sin yrkesutövning möter problemet. Barn och ungdomar får information och känner till riskerna kring könsstympning och vart de kan vända sig om de riskerar att utsättas för ingreppet. Yrkesspecifika riktlinjer och rutiner gällande könsstympning har tagits fram med stöd av socialstyrelsens utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Könsstympade flickor/kvinnor som blivit kända får adekvat stöd. Myndigheter/instanser samverkar för att upptäcka och förebygga könsstympning. Kvinnlig könsstympning ses som ett hälsoproblem och arbetet mot könsstympning ingår i kommunens folkhälsoarbete. Vad är kvinnlig könsstympning

3 Med kvinnlig könsstympning menas alla ingrepp där större eller mindre delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas eller på andra sätt tillfogas skada av kulturella eller traditionsbetingade orsaker. Ibland beskrivs tre olika typer av könsstympning, men nedan följer en indelning i fyra typer som WHO tillsammans med UNICEF och UNFPA rekommenderar och som är vedertagen: Typ I. Excision av förhuden runt klitoris och/eller dess topp. Typ II. Excision av klitoris och ibland även delar av eller hela de inre blygdläpparna. Typ III. Excision av klitoris samt inre och yttre blygdläppar. Detta är det mest omfattande ingreppet som också kallas för infibulation eller faraonisk omskärelse. Efter att delar av de externa genitalerna avlägsnats stängs vulvan genom att det som är kvar av de yttre blygdläpparna fästs ihop med akacietaggar eller sys ihop med en tråd. Kvar lämnas en liten öppning. Typ IV. Oklassificerade former. Till denna kategori hänförs övriga former av ingrepp, exempelvis prickning eller rispning av klitoris med ett vasst föremål. Ingreppet syftar till att rituellt framkalla blödning utan att avlägsna några delar. Vidare ingår alla former av att någon del av kvinnors underliv skrapas, skärs, bränns, fräts.. Definitionerna kan endast betraktas som en teoretisk indelning; i praktiken är det svårt att fast avgränsa dessa kategorier. I själva verket finns inga tydliga skiljelinjer, utan det finns många mellanliggande former och glidande övergångar mellan de olika typerna. Enligt WHO är 135 miljoner kvinnor över hela världen könsstympade. Könsstympning förekommer i ca 30 länder, främst i Afrika. Man räknar med att ytterligare 2 miljoner flickor varje år utsätts för ingreppet. Könsstympning av flickor/kvinnor är förknippat med en rad hälsorisker. Några av de omedelbara följderna efter ingreppet kan vara: - kraftiga blödningar - Svårigheter att tömma urinblåsan - skador på näraliggande organ - svåra infektioner till exempel stelkramp - chocktillstånd pga blodförgiftning, blödning smärta. - dödlighet 10%?! Långsiktiga följder är avhängigt typ av könsstympning och kan bestå av: - vattenkastningsbesvär - cystor och ärrvävnad - hygienproblem - menstruationsblod som stockar sig i vagina - komplikationer vid graviditet och förlossning - oförmåga genomföra samlag/smärta vid samlag - sexuella dysfunktioner Lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning Alla former av kvinnlig könsstympning är förbjudna i Sverige. Lagen mot könsstympning infördes redan 1982, och har sedan successivt skärpts genom tillägg 1998 och I lagen anges att ett ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa eller att åstadkomma mera bestående förändringar av könsorganen inte får utföras. Förbudet gäller oavsett om samtycke till ingreppet lämnats eller inte. Även om kvinnan, eller vårdnadshavaren om det gäller ett barn, uttryckligen begär ett ingrepp av detta slag får det inte utföras. De förändringar som infördes 1998 i lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor innebar bl a att straffet skärptes för brott mot förbudet. Den som bryter mot förbudet i lagen kan dömas till fängelse i högst 4 år. För grovt brott, som avser de mest ingripandestympningarna, är straffet fängelse i lägst 2 år och högst 10 år. Även försök, förberedelse och stämpling till brott samt underlåtenhet att avslöja brott är straffbart enligt 23 kap. brottsbalken. Den 1 juli 1999 infördes en ny lagparagraf. En person kan dömas i Sverige för brott mot lagen även om brottet begåtts utomlands. 2

4 Sverige har skrivit under FN:s konvention om barns rättigheter. I artikel 24 p. 3 barnkonventionen står följande: Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Med traditionella sedvänjor avses i första hand könsstympning av flickor. Information till flickor och deras föräldrar Det är viktigt att informera om förbudet i den svenska lagstiftningen och om sedvänjans skadliga konsekvenser för att åstadkomma en attitydförändring som på sikt leder till ett förändrat beteende bland folkgrupper där sedvänjan tillämpas. Samverkan mellan olika aktörer är nödvändig för upptäcka och skydda flickor i riskzonen. Erfarenheter visar att det förebyggande arbete inriktad mot verksamheter som möter barn och ungdom är av grundläggande betydelse. Barn och ungdomar måste informeras om riskerna kring könsstympning och vart de kan vända sig om de riskerar att utsättas för ingreppet. Ungdomsmottagningen kan informera ungdomar främst flickor från de berörda folkgrupperna. Kan även vara behjälplig att informera i skolor. De enskilda hälsosamtalen som skolhälsovården genomför fortlöpande under skoltiden ger goda förutsättningarna att ta upp frågor om könsstympning. Här kan eventuellt samtal ordnas mellan föräldrar och deras barn och information ges om lagstiftning och riskerna med könsstympning. På Familjecentralen i Jordbro och Brandbergen finns flera yrkeskategorier samlande. Muntlig och skriftlig information kan ges till föräldrar. Muntlig och skriftlig information om kvinnlig könsstympning kan lämnas av personal inom bl a mödra- och barnhälsovården. Flyktingenheten kan informera om lagstiftning m m Bemötande av flickor som är könsstympade och deras föräldrar I samtal med föräldrar vars barn blivit könsstympad kan det vara bra att ta med personal som känner till problematiken (barnmorska, gynekolog). Tillsammans med dessa kan man gå igenom vad som är viktigt att ta upp under samtalet med föräldrar och flickan och i vilket sammanhang samtalet sker. I samtalet är det viktigt att inte vara fördömande utan att man visar respekt för familjens egen kultur. Det är förståeligt om föräldrarna reagerar negativt på förbudet mot könsstympning och att det upplevs som ett angrepp på deras kultur, värderingar och normer. Den känslan kan ofta förstärkas av negativa upplevelser, förknippade med att tillhöra en minoritetsgrupp. När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörseleller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk enligt 8 förvaltningslagen. Det är viktigt att försäkra sig om att alla inblandade verkligen förstår allt som sägs. Det kan också ses som en del av ett gott bemötande. I de flesta fall är en kvinnlig tolk att föredra i dessa ärenden. Det är bra att förbereda tolken på att samtalet ska röra sig om kvinnlig könsstympning. Om risken är överhängande att ett ingrepp är på väg att ske Det förekommer dock att föräldrarna väljer att låta könsstympa sin flicka på sommarlovet innan skolan börjar. Om förskolepersonalen misstänker att detta kan ske är det viktigt att överväga en anmälan till socialtjänsten även om flickan har slutat på förskolan innan familjen reser. Det är viktigt att personal på förskolan är uppmärksam på situationer där flickor kan vara särskilt utsatta. I en 3

5 sådan situation kan det vara bra att kontakta socialtjänsten för att rådgöra. Detsamma gäller om föräldrar talar om att de ska åka på semester till hemlandet med sin flicka, eller till ett annat land där könsstympning är tillåten. Om det finns vetskap eller allvarliga misstankar om att en familj är på väg att låta könsstympa sin flicka, och om risken att detta sker är överhängande, bör socialnämnden överväga att fatta beslut om ett omedelbart omhändertagande enligt 6 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), om ingreppet inte går att förhindra på annat sätt. Socialnämnden har alltid att i första hand ta ställning till om barnet behöver omedelbart skydd. Beslutet ska sedan underställas länsrätten inom en vecka. Detta bör göras som ett skydd för flickan. Därefter utreds om det är sannolikt att vård enligt LVU behövs i ett längre tidsperspektiv. Socialnämnden bör också överväga risken för familjens övriga döttrar att bli utsatta för stympning. Vid misstanke om att könsstympning skett Får socialtjänsten information med misstanke om att könsstympning skett kan en utredning inledas enligt 11 kap 1 SoL. Socialtjänsten kan ta ställning till om en polisanmälan ska göras. Flickan bör dessutom läkarundersökas av gynekolog/barnläkare eller rättsläkare, för att se om flickan skadats eller behöver medicinsk behandling. En läkarundersökning är också viktig som stöd i polisens utredning. Observera att båda vårdnadshavarnas samtycke krävs för en läkarundersökning. Det är också viktigt att flickans identitet kontrolleras, för att säkerställa att rätt flicka kommer till undersökningen. Ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU får inte ske enbart för att genomföra en läkarundersökning, utan det krävs också sannolika skäl för att flickan behöver beredas vård enligt LVU (Se SoS FS 1997:15). Om föräldrarna inte vill medverka i den här delen av utredningen kan åklagaren ansöka om särskild företrädare för barnet hos tingsrätten enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn. Socialtjänsten bör också undersöka hur barnet bäst får hjälp för att hantera det trauma som könsstympningen kan ha orsakat. Möjliga symtom hos flickor som kan ha blivit könsstympade Det är svårt att veta om en flicka blivit utsatt för könsstympning och det kan mycket väl vara så att det inte syns alls att hon blivit utsatt för ingreppet. Det kan också vara svårt att veta om det skett för flera år sedan eller nyligen. Eftersom ingreppet görs på olika sätt kan följderna för flickans hälsa och förändringar i flickans beteende variera. Många flickor utsätts för ingreppet när de är mellan fem och tio år gamla, men det kan även ske under spädbarnstiden och långt upp i tonåren. När skolpersonal har anledning att misstänka kvinnlig könstympning kan/bör skolsköterskan anlitas. Hon kan sedan ha samtal med flickan och hennes familj och hon har kanaler att remittera vidare - internt eller externt. Nedanstående kan vara tecken på att en flicka blivit könsstympad: En del flickor går annorlunda efter att ha blivit utsatta för ingreppet, eftersom ärret stramar Toalettbesök kan plötsligt bli mycket långa eller täta, eftersom det kan vara svårt att kissa. Flickorna kan vara tvungna att stanna hemma ett par dagar i samband med menstruation pga svåra smärtor. 4

6 Flickorna kan ibland vägra att delta i vissa former av gymnastik som de tidigare deltagit i, pga att de har ärr som stramar. Flickor som just blivit könsstympade kan plötsligt bli mer tystlåtna, stillsammare eller svåra att få kontakt med. Anmälningsskyldighet Vissa myndigheter och yrkesgrupper, t ex skol- eller hälso- och sjukvårdspersonal, måste enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att nämnden måste ingripa till ett barns skydd. Bestämmelsen omfattar fall där misstanke finns om att ett barn har blivit könsstympat eller riskerar att bli könsstympad i Sverige eller utomlands. Är man osäker huruvida man ska anmäla eller inte kan man rådgöra med kollegor eller kontakta socialtjänsten för råd. Utbildningsmaterial och framtagande av yrkesspecifika rutiner Socialstyrelsen har tagit fram en kunskapsöversikt: Kvinnlig könsstympning ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Översikten är tänkt som ett uppslagsverk som kan användas över yrkesgränserna. Materialet kan laddas ner från socialstyrelsen hemsida: eller beställas. Delar av materialet har använts i detta dokument. Ett avsnitt riktar sig till personal inom skola och förskola. Här tas bl a upp vad lärare särskilt bör tänka på i relation till kvinnlig könsstympning och vad man bör gör vid misstanke om att könsstympning skett/kommer att ske. Avsnittet om socialtjänsten beskriver bland annat utredningsförfarandet vid tre olika typer av ärende: om risken är överhängande att könsstympning sker, om föräldrar har en positiv inställning till könsstympning samt om stympning skett. Avsnittet om hälsooch sjukvården beskiver bland annat mödravårdscentralens arbete, rutiner vid förlossning, barnavårdscentralens arbete, skolhälsovården och ungdomsmottagningar. Det finns behov av att utarbeta yrkesspecifika riktlinjer och rutiner när det gäller kvinnlig könsstympning, eftersom föreliggande dokument endast ger allmän information om könsstympning. I nätverksgruppen (se nästa avsnitt) finns personer från olika yrkesområden som kan vara behjälplig vid framtagande av de yrkesspecifika riktlinjerna/rutinerna. Det vilar på respektive myndighet/ instans att se till så att personalen får erforderliga rutinbeskrivningar och information om denna tradition samt att detta dokument blir förankrat hos personalen. Varje myndighet ska tillhandahålla informationsmaterial/broschyrer till allmänheten och i synnerhet till de folkgrupper där sedvänjan praktiseras så att kunskapsnivån om könsstympningens skadliga effekter höjs och förhindras. Nätverksgruppen I nätverkgruppen igår personal som i sin yrkesutövning direkt/indirekt möter problemet:. Nätverket träffas en gång per år eller vid behov och håller sig à jour med utvecklingen inom området. De har till uppgift att stödja varandra och sina kolleger på sina respektive arbetsplatser och i andra samverkansformer samt hålla frågor om könsstympning levande. Nätverket också ge stöd och utgöra en möjlighet att utveckla arbetet med att förebygga kvinnlig könsstympning. Personer som i sin yrkesutövning möter flickor i riskzonen el deras föräldrar kan vid behov kontakta någon av nätverksgruppens medlemmar för att få råd/vägledning i frågor som rör kvinnlig könsstympning. 5

7 Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting MVC BVC UM Södra SLSO Haninge BVC Anne-Marie Lundgren Rose-Marie Backlund Verksamhetschef Telenr: Telenr: E-post: E-post: Stockholms läns landsting Haninge Barnmorskemottagning Eva Segerstråle Telenr: ( ) E-post: Stockholms läns landsting (referensperson) Kvinnokliniken, Södersjukhuset Överläkare dr Meri Liljegren Gynekolog och kunnig i könsstympning Telenr: (växel) E-post Haninge Ungdomsmottagningen Familjecentralen i Jordbro/Brandbergen Åsa Dahlin Elisabeth Westerlund Mobil: 070/ alt 08/ Telenr: eller E-post: E-post: Familjesektionens mottagningsenhet Ungdomsenheten Barbro Söderman Arja Roininen Telenr: Telenr: E-post: E-post: Barn- o utbildningsförvaltningen Resursenheten Individ- och familjeomsorg Kate Langenkrans Stefan Ström Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Planeringssekreterare Telenr: Tele: 08/ E-post: E-post: Specialistmottagning för könsstympande kvinnor/flickor På Kvinnokliniken Södersjukhuset finns sedan ett par år en speciell mottagning för kvinnor som upplever att de har besvär orsakade av könsstympning. Två gynekologer arbetar för närvarande där. Det finns två tider per vecka. Tolkbehov föreligger oftast och vi kan erbjuda högtalartelefontolkning om patienten så önskar Remiss behövs inte men det underlättar ofta för patienten att få remiss pga språksvårigheter. Remitterande behöver ej vara läkare utan kan vara annan anställd inom offentliga sektorn t ex skolsköterska, kurator på ungdomsmottagning, barnmorska inom mödrahälsovården, personal på flyktingmottagningar. På en eventuell remiss bör förutom sedvanliga patientuppgifter framgå vilket språk hon talar och om det finns ett tolkbehov. 6

8 Länk- och litteraturtips Socialstyrelsen har uppdrag från regeringen att arbeta med könsstympning. Socialstyrelsens webbplats har aktuellt utbildningsmaterial, lagstiftning, rapporter och nyhetsbevakning inom området. sök på könsstympning. Föreningen RISK (Riksföreningen Stoppa Kvinnlig Könsstympning) informerar om föreningens verksamhet, aktuella kurser, seminarier och konferenser såväl i Sverige som utomlands. Kvinnlig könsstympning Information till invandrare och flyktingar. Finns på svenska, engelska, somaliska, tigrinja och amhariska sidor. Kan laddas ner från Videofilmer om könsstympning "Kvinnlig könsstympning ur medicinsk och social synvinkel" av Roger Persson ca 8 min, Suntower Communications, telenr , mob , fax "Kvinnlig könsstympning - religion och tradition" av Roger Persson ca 25 min. 7

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS II DAlARNA 2011-05-09 1 Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS Dnr LD11/00448 Katarina Gustavsson har i en interpellation ställt

Läs mer

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING

Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING Innehållsförteckning Introduktion... 1 Vision... 1 Bakgrund... 1 Definitioner... 2 Kartläggning av risker... 3 Metod för kartläggningen...

Läs mer

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Dokumentet berör grundskolan åk 1-9 på Gustaf Dahlénskolan och Stenstorpsskolan. Ansvarig för planen

Läs mer

För barns och ungas bästa

För barns och ungas bästa För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar inom Barnhälsovården Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig

Läs mer

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen

Läs mer

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem Utgår från diskrimineringslagen och skollagen kap 5 och 6 Varje enhet reviderar årligen enhetens likabehandlingsplan i samråd med

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan PASSAREN, Umeå 2013-2014

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan PASSAREN, Umeå 2013-2014 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan PASSAREN, Umeå 2013-2014 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentnamn Verktyg för arbetet med likabehandling i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund november 2002 1 Policy mot sexuella trakasserier Syftet med denna policy och vägledning är att motverka

Läs mer

Under kniven. En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning

Under kniven. En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning Under kniven En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning Socionomprogrammet C uppsats Författare: Alexis Ljungkvist Handledare: Gustav Svensson En ung flickas berättelse

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola Reviderad oktober 2013 Vision Skolan är en plats fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. På Lillmons skola

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Porsöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Upprättad 2014 11 30

Porsöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Upprättad 2014 11 30 Porsöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad 2014 11 30 1 Innehållsförteckning Grunduppgifter...... 4 Lagar och förordningar...4 Begrepp...5 Vision... 6 Tidsplan... 6 Medverkan

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-06-02 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOFV-2015-633

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Påryds förskolas plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling.

Påryds förskolas plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Handläggare Datum Gunilla Olausson 15 2015-08-25 0480-452320 Påryds förskolas plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 2015-2016 Vår vision Förskolan

Läs mer

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU Lå 2012/2013 Innehållsförteckning Introduktionsprogrammen,

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget

Läs mer

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Älvstrandsgymnasiets vuxenutbildning, Hagfors läsåret 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ÄLVSTRANDSGYMNASIETS

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Antagen av styrelsen för Kvarnby folkhögskolas ekonomiska förening den 8 november 2012

LIKABEHANDLINGSPLAN Antagen av styrelsen för Kvarnby folkhögskolas ekonomiska förening den 8 november 2012 LIKABEHANDLINGSPLAN Antagen av styrelsen för Kvarnby folkhögskolas ekonomiska förening den 8 november 2012 1. Syfte och vision Syftet med denna likabehandlingsplan är att främja de studerandes lika rättigheter

Läs mer

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Trygghetsplan VT 2015 Innehållsförteckning 1. Martin Koch-gymnasiets vision och mål 3 2. Trygghetsplanens syfte 3 3. Arbetsgrupp

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56) Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen

Läs mer

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 , Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar

Läs mer

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten

Läs mer

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Svaleboskogen 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget har

Läs mer

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentnamn Verktyg för arbetet med likabehandling i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Boo Gårds skola 2011/12 Innehållsförteckning Inledning... 3 Policy... 3 Lagar och begrepp... 3 Främjande och förebyggande arbete... 4 Varningssignaler...

Läs mer

Vindängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vindängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vindängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvarig för Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är rektor Heléne Lagerquist som tillsammans

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och

Läs mer

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan 2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan

Läs mer

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Näsums skola Ingrid Andersson, 0456-82 27 30 Ingrid.andersson@bromolla.se TJÄNSTESKRIVELSE 1(11) Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn

Läs mer

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn Socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundskolan 7-9, grundsärskolan, förberedelseklass Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka

Läs mer

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets

Läs mer

Borgviks förskola och fritidshem

Borgviks förskola och fritidshem Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 20160201-20170131 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på Viktoria vid första graviditeten. Testet visade negativt.

Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på Viktoria vid första graviditeten. Testet visade negativt. Fallbeskrivning 1 Karl Andersson född 1980 Lilla gatan 32 i Nyköping Är provtagen för klamydia och är positiv. Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Länsstyrelsen Östergötlands arbete www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning är en rättighetsfråga. Varför? Arbetade

Läs mer

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1 (10) Rättslig styrning 2013-06-12 RCI 10/2013 Rättsligt ställningstagande angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis ska berörd medarbetare beakta

Läs mer

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Svalebogatan 52 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget har

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015 Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015 1 Innehållsförteckning Vår vision 3 Inledning 3 Begrepp och definitioner 3 Diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkestaskolan 2015-2016 1 Innehåll Diskrimineringslagen och skollagen... 3 Definitioner av nyckelbegrepp... 3 Handlingsplikt och krav på aktiva åtgärder...

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Lackarebäcksskolan För verksamheterna grundskola, förskoleklass samt fritidshem 1( 12) Inledning Lackarebäcksskolans plan

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för socialnämndens ansvar för barn och unga vid

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för socialnämndens ansvar för barn och unga vid SOSFS 2014:X (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga; beslutade den xx xxxxx 2014. Tillämpningsområde I dessa allmänna råd ges rekommendationer

Läs mer

2013-01-18. Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna

2013-01-18. Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna 1 Innehållsförteckning Bakgrund............................................................................

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(11) Reviderad 2014-05-05 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige Uppdrag att undersöka och ge förslag på hur verksamheter och myndigheter kan arbeta med flickor och kvinnor som är eller riskerar att utsättas för könsstympning Slutrapport LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND

Läs mer

Motion - Information och uppföljning vid upprepade aborter

Motion - Information och uppföljning vid upprepade aborter YTTRANDE 1(2) 2012-02-14 Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo YTTRANDE Motion - Information och uppföljning vid upprepade aborter Inledning I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion föreslår Samuel

Läs mer

Björnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Björnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling BJÖRNEKULLASKOLAN Sidan 1 av 9 Björnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling BJÖRNEKULLASKOLAN Sidan 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Vision Sida 3 2. Definitioner Sida 3 3. Rutiner,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014 Datum 2014-05-14 Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014 Postadress Telefon vxl Mobiltelefon E-post Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS 0486-33

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökåsenskolan Ann Hammarström, rektor Innehåll Grunduppgifter... 4 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar... 4 Verksamhet... 4 Vår vision... 4

Läs mer