Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare
|
|
- Britt-Marie Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 H andledning om kvinnlig könsstympning för polis och åklagare är framtagen inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Handledningen riktar sig till poliser och åklagare och ger fakta och bakgrund om kvinnlig könsstympning samt relevant lagstiftning. Handledningen tar upp frågor som man bör tänka på i samband med polisanmälan, t ex när det gäller språkbruket vid förhör, när man använder tolk och vid läkarundersökning. Broschyren (artikelnr ) kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm. Fax , e-post socialstyrelsen@strd.se, webbutik Broschyren kan också laddas ner från Socialstyrelsens webbplats Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare
2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Medverkande myndigheter svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Grafisk form Iwa Wasberg Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus, september 2005
3 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund och tradition... 2 Vad är könsstympning?... 3 I vilka länder förekommer könsstympning?... 5 Lista... 6 Karta... 7 Lagar och bestämmelser... 8 Antalet fall i Sverige... 9 Förundersökning Anmälnings- och uppgiftsskyldighet Att tänka på
4 Inledning Alla former av kvinnlig könsstympning är olagliga i Sverige. Kvinnlig könsstympning är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och ett angrepp på såväl den kroppsliga integriteten som rätten till hälsa. I FN:s barnkonvention, i artikel 24 punkt 3 slås fast att konventionsstaterna åläggs att vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder för att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Enligt WHO:s beräkningar är miljoner flickor och kvinnor könsstympade och ytterligare 2 miljoner flickor riskerar att utsättas för ingreppet varje år. Det är viktigt att misstänkta fall av kvinnlig könsstympning kommer till polis och åklagares kännedom och resulterar i en domstolsprövning. Bakgrund och tradition Det är viktigt att förstå den starka mytbildning och tradition som omger kvinnlig könsstympning. Mytbildningen och traditionen skapar ett stort socialt tryck på familjen att låta sina döttrar könsstympas. Kvinnlig könsstympning är främst en afrikansk sed som har funnits i mer än år, dvs. både före kristendomen och islam. Den är inte omnämnd eller påbjuden i någon religiös skrift, men förekommer ändå bland både kristna, muslimer och animister 1. Sannolikt har traditionen uppstått i Egypten och sedan spridit sig längs handelsvägar och med vandrande folkgrupper längs ett bälte söder om Sahara. Seden har troligen sitt ursprung i de patriarkala samhällssystem där kvinnan var underställd mannen och där könsstympning ansågs vara en metod att kontrollera kvinnans sexualitet. Det anges många olika skäl till varför flickor könsstympas. En del kvinnor tycker inte att de är rena om de inte är könsstympade, 1 dvs. personer som följer de traditionella naturreligionerna 2
5 andra har synen att icke-könsstympade är prostituerade. I en del länder fungerar könsstympning som en invigningsrit som innebär att klitoris måste tas bort för att flickan ska anses som kvinna och upptas i de äldres gemenskap. Det finns också föreställningar om att klitoris är en manlig rest som kan fortsätta växa och bli stor som en manslem. I många samhällen där könsstympning förekommer tror man att den kvinnliga orgasmen dödar spermierna och att fruktsamheten därför skulle öka efter ingreppet. I själva verket är det tvärtom (se vidare under konsekvenser). Det anses också bland vissa grupper att klitoris kan skada och rent av döda barnet vid förlossningen. Det kan även finnas en tanke om att avlägsnande av klitoris skyddar mot promiskuitet och sexuell lusta. De som utför könsstympningen är vanligtvis äldre kvinnor och självlärda barnmorskor som är starkt traditionsbundna och som ser som sin uppgift att se till att gamla sedvänjor följs. Könsstympningen ses som ett sätt att säkra sina döttrars framtid då icke-könsstympade kvinnor kan få det svårare att bli gifta. Det kan också vara viktigt för den lilla flickan att bli lik sin mamma för att kunna få en kvinnlig identitet. Undersökningar har visat att kvinnorna tycker att könsstympningen är fast sammanbunden med den kvinnliga könsidentiteten, att det är en del av kvinnligheten. Även i Europa hände det att kvinnors klitoris stympades ända fram till på 1900-talet, då man trodde att kvinnor annars kunde bli nymfomaner, homosexuella eller sexuellt överaktiva med skadlig onani som följd. Vad är könsstympning? Kvinnlig könsstympning är detsamma som kvinnlig omskärelse. Det innebär att man med ett vasst föremål skär bort hela eller delar av de yttre könsorganen på flickor. Enligt WHO:s definition förekommer det fyra olika typer. 3
6 Typ 1. Förhuden på klitoris tas bort och ibland även hela eller delar av klitoris. Typ 2. Klitoris skärs bort samt delar av eller hela de inre blygdläpparna. Typ 3. Alla yttre delar av könsorganen, dvs. klitoris samt inre och yttre blygdläppar, skärs bort. Därefter sys de yttre blygdläpparna ihop så att slidöppningen täcks. En liten öppning lämnas så att urin och menstruationsblod kan rinna ut. Denna typ kallas även infibulation eller faraonisk omskärelse. Typ 4. Oklassificerade former. Till denna kategori hänförs övriga former av ingrepp, exempelvis prickning eller rispning av klitoris med ett vasst föremål. Ingreppet syftar till att rituellt framkalla blödning utan att avlägsna några delar. Vidare ingår alla former av att någon del av flickors underliv skrapas, skärs, bränns, fräts (införande av frätande substanser i vagina för att framkalla blödning, eller att örter förs in, i syfte att göra vagina trängre). Det förekommer också blandformer av de fyra typerna. När man talar om olika typer av könsstympning används ofta utrycket sunna för de mildare formerna av stympning. Men sunna kan innefatta alla varianter förutom typ 3 och förorsakar således både omedelbart och långvarigt lidande. Ålder I Somalia genomförs ingreppet som regel när flickorna är mellan 5 och 10 år. I andra områden sker det i puberteten eller strax före äktenskapet. På enstaka platser sker det när flickorna endast är ett par dagar gamla. Åldersspannet för könsstympning vidgas dock ofta i samband med flykt och exil. En del flickor stympas i lägre ålder än normalt eftersom familjen ser till att ingreppet sker innan man lämnar sitt land, medan andra föräldrar könsstympar sina döttrar i samband med en resa till hemlandet (enligt vissa är risken för ingrepp stor under sommaren då det är en period då många reser till hemlandet). Dessa olika faktorer innebär att åldersspannet blir mycket stort. 4
7 Det finns alltså även en risk för flickor i övre tonåren att bli könsstympade. Konsekvenser Kvinnlig könsstympning kan innebära en rad konsekvenser för flickors och kvinnors fysiska och psykiska hälsa samt sexualliv. Kvinnan kan få svårare att bli gravid. Könsstympning kan ge upphov till komplikationer vid förlossning. De omedelbara följderna av stympning kan vara svår smärta, blödningar, chock m.m. Flickor som nyligen blivit könsstympade kan, på grund av de fysiska följderna och det trauma ingreppet kan innebära, upplevas som förändrade. De kan exempelvis bli nedstämda, inåtvända eller få drastiskt ökad frånvaro i skolan. De långsiktiga konsekvenserna kan vara smärta och värk i underlivet, ärrbildningar, cystor och infektioner. Urinröret kan skadas och många får problem med att kissa. Det kan exempelvis innebära att det tar lång tid för könsstympade flickor och kvinnor att urinera. Svåra menstruationssmärtor och smärtor som kommer sig av att menstruationsblod stockar sig i vagina förekommer också. Könsstympning tycks även kunna öka risken för urinvägsinfektioner. Även männen kan möta konsekvenser av kvinnlig könsstympning då det kan vara fysiskt smärtsamt att genomföra samlag med en könsstympad kvinna och det kan även vara psykiskt smärtsamt att behöva orsaka kvinnan lidande. I vilka länder förekommer könsstympning? Traditionen att könsstympa flickor förekommer framförallt i 28 länder i Afrika. Fall har rapporterats bland några folkgrupper i arabländer som t.ex. Oman, södra Saudiarabien och Yemen. I Indien utövas sedvänjan av en religiös minoritet, Daodi Bohramuslimer. Några menar att könsstympning även förekommer i exempelvis Pakistan, Indonesien och Malaysia, men det finns inga 5
8 dokumenterade bevis för att sedvänjan skulle vara allmänt spridd i dessa länder. Afrikanska länder där kvinnlig könsstympning praktiseras: 1 Benin 15 Kongo, demokratiska republiken 2 Burkina Faso 16 Liberia 3 Centralafrikanska republiken 17 Mali 4 Djibouti 18 Mauretanien 5 Egypten 19 Niger 6 Elfenbenskusten 20 Nigeria 7 Eritrea 21 Senegal 8 Etiopien 22 Sierra Leone 9 Gambia 23 Somalia 10 Ghana 24 Sudan 11 Guinea 25 Tanzania 12 Guinea-Bissau 26 Tchad 13 Kamerun 27 Togo 14 Kenya 28 Uganda Det kan dock förekomma stora variationer i utövandet mellan regioner och inom ett och samma land. En konsekvens av detta är att varje kvinna eller flicka måste bedömas och bemötas individuellt. Grupper i Sverige De största grupperna från de berörda länderna som är bosatta i Sverige kommer från Somalia, Egypten, Etiopien, Eritrea och Gambia. I dagsläget vet man inte om eller i vilken omfattning flickor könsstympas i Sverige eller förs till sina ursprungsländer för 6
9 att få ingreppet utfört. Statistiken visar dock att det i Sverige finns ca kvinnor födda i Egypten, Eritrea, Etiopien, Gambia och Somalia eller med minst en förälder från dessa länder. Av dessa är ca under 18 år, varav ca är under 7 år (SCB, 2004). Kartan visar förekomsten av kvinnlig könsstympning i de afrikanska länder där kvinnlig könsstympning praktiseras (who, 2004). 7
10 Lagar och bestämmelser Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor 1 Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. Lag (1998:407). 2 Den som bryter mot 1 döms till fängelse i högst fyra år. Om brottet har medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende skall det bedömas som grovt. För grovt brott döms till fängelse, lägst två och högst tio år. För försök, förberedelse och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (1998:407). 3 Den som har begått brott enligt denna lag döms vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 brottsbalken inte är tillämplig. Bestämmelser om krav på tillstånd att väcka åtal i vissa fall finns i 2 kap. 5 brottsbalken. Lag (1999:267). 8
11 Lagen med förbud mot kvinnlig omskärelse infördes i Sverige redan Den nuvarande lagen med förbud mot kvinnlig könsstympning infördes den 1 juli 1998 och ersatte då lagen med förbud mot omskärelse av kvinnor. Den nya lagen innebar att begreppet omskärelse utmönstrades och istället ersattes med begreppet könsstympning. Samtidigt skärptes straffet. Den som bryter mot förbudet kan numera dömas till fängelse i högst fyra år. För grovt brott är straffet fängelse i lägst två år och högst tio år. Den 1 juli 1999 infördes en ny paragraf i lagen. Den nya bestämmelsen 3 innebär att en person kan dömas i Sverige för brott mot lagen även om brottet har begåtts utomlands. Före den 1 juli 1999 krävdes normalt för straffbarhet i Sverige att brottet även var straffbelagt i det land det utfördes. När ett ingrepp sker utomlands utförs det vanligen av en person som bor och verkar i det landet och som normalt inte kan åtalas i Sverige. Eftersom såväl försök, förberedelse som stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott är straffbart enligt 23 kap. brottsbalken, blir det därför i praktiken framför allt föräldrar och andra släktingar till flickan som kan komma att omfattas av den utvidgade domsrätten, oavsett om de låter könsstympa barnet i Sverige eller om de låter någon utföra ingreppet utomlands (proposition 1998/1999:70 sid. 9 10) Antalet fall i Sverige Det finns i dagsläget ingen tillförlitlig statistik vare sig över antalet polisanmälningar eller över antalet misstänkta fall av kvinnlig könsstympning i Sverige. Vid telefonintervjuer med samtliga polisdistrikt (Johnsdotter, 2003, opubl.) kan man konstatera att det sedan lagen tillkom 1982 och till och med 2003 har gjorts såvitt man känner till ett femtontal polisanmälningar. Ingen av dessa anmälningar har lett till åtal. Det finns således få fall att dra lärdom av och de råd som lämnas här är därför allmänt hållna. 9
12 Förundersökning I de fall som föranlett förundersökning har bl.a. följande problem funnits: svårigheter att konstatera om könsstympning skett eller inte, svårigheter att fastställa om könsstympningen har utförts före eller efter den 1 juli 1999 samt svårigheter att utifrån uppgifterna i anmälan identifiera vilka flickor anmälan handlat om. I något fall kunde det misstänkas att familjen bytt ut flickan, dvs. att man tagit med sig en annan, icke-könsstympad, flicka till läkarundersökningen. I ytterligare några fall hann familjerna eller flickorna lämna Sverige innan utredningen slutförts. I brott av det här slaget följer ofta de svårigheter som i allmänhet finns när brott begås inom familjen. De inblandade parterna är bundna till varandra av inbördes lojaliteter och det kan därför vara svårt att förmå målsäganden att medverka i en förundersökning som gäller brott som föräldrarna har begått. Det är därför särskilt viktigt att samtliga inblandade polis, åklagare, socialtjänst och sjukvård samarbetar. Vem leder förundersökningen? Utredningar avseende kvinnlig könsstympning anses inte vara okomplicerade och ska därför ledas av åklagare. Brottsanmälan ska alltid omedelbart överlämnas till åklagare för beslut om förundersökning ska inledas. Eftersom ärenden om misstänkt kvinnlig könsstympning kan komma att innefatta förhör med barn, är det viktigt med skyndsam handläggning (jfr 2 a FuK). Anmälnings- och uppgiftsskyldighet Socialtjänstlagen (2001:453) 14 kap. Anmälan om missförhållanden 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till 10
13 ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) om Barnombudsman. Lag (2003:407). 11
14 Skola, barnomsorg och andra myndigheter vars verksamhet berör barn och unga, som barnomsorg, skola, polis, åklagare m.fl., har skyldighet att anmäla enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) vid kännedom om något som kan föranleda att socialnämnden bör ingripa till ett barns skydd. Det kan t.ex. vara misstanke eller vetskap om könsstympning. En tjänsteman som underlåter att anmäla vid misstanke om könsstympning kan komma att omfattas av bestämmelserna i 20 kap. 1 brottsbalken (BrB) om tjänstefel. Som enskild person bör man också enligt 14 kap. 1 SoL anmäla till socialtjänsten om man får vetskap om eller misstänker att en flicka ska könsstympas här i Sverige eller utomlands eller om stympning nyligen skett. Även polis och åklagare måste beakta sin skyldighet att anmäla misstankar till socialtjänsten enligt 14 kap 1 SoL, om detta inte redan är gjort vid anmälan till polisen. Det bör påpekas att de som är anmälningsskyldiga enligt 14 kap. 1 andra stycket SoL enligt fjärde stycket också är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en utredning om ett barns behov av skydd. Uppgiftsskyldigheten gäller både myndigheten som sådan och de som är anställda där. Uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och socialtjänsten till polis- och åklagarmyndighet Huvudregeln är att det inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården råder sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (7 kap. 4 SekrL). Personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är därför förhindrad av sekretess att anmäla brott om det inte finns särskilt lagstöd för att bryta den gällande sekretessen. Sådant lagstöd finns i 14 kap. 2 femte stycket SekrL. Där framgår att sekretess enligt 7 kap. 4 SekrL inte hindrar personal från att polisanmäla misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. BrB mot 12
15 underårig eller att det är fråga om misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. När det gäller brottet könsstympning är straffet för normalbrottet fängelse i högst fyra år och för det grova brottet fängelse lägst två år och högst tio år. Detta innebär att personalen inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten får anmäla misstänkt könsstympning till polis- eller åklagarmyndighet när det gäller misstanke om grovt brott. När det gäller misstankar om könsstympning av normalgraden finns det idag ingen uttrycklig möjlighet att lämna uppgifter, eftersom könsstympning inte är ett brottsbalksbrott och därmed inte omfattas av det ovannämnda undantaget i 14 kap. 2 femte stycket sekretesslagen. Det har ansetts oklart om könsstympning uppfyller rekvisiten för misshandel. Offentlighets- och sekretesskommittén har i betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99) uttalat att det är viktigt att misstänkta fall av könsstympning mot underåriga kommer till polis och åklagares kännedom och resulterar i en domstolsprövning. Kommittén föreslår därför att de sekretesshinder som kan finnas mot att lämna uppgifter till polisen bör undanröjas. Detta för att hälsooch sjukvården, socialtjänsten och Barnombudsmannen ska kunna lämna uppgifter om misstänkt könsstympning av underårig till polis- och åklagarmyndighet oavsett hur allvarligt brottet är. Underlåtenhet att avslöja brott Det är också viktigt för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att beakta bestämmelserna om underlåtenhet att avslöja brott som är på väg att inträffa enligt 23 kap. 6 brottsbalken. Oavsett om det gäller underåriga eller vuxna och oavsett om det gäller grova brott eller brott av normalgraden, kan personalen vara skyldig att anmäla till polisen vid allvarliga misstankar om att brott mot lagen kommer att begås. 13
16 Att tänka på Särskild företrädare för barn I ett tidigt skede av utredningen ska åklagaren ta ställning till frågan om särskild företrädare för barn, se lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn. Den särskilda företrädaren träder in istället för den/de som har vårdnaden om barnet, även om brottsmisstankarna bara gäller en av vårdnadshavarna. Detta innefattar t.ex. att den särskilde företrädaren beslutar om samtycke till läkarundersökning, tar ställning till om och hur barnet ska inställa sig för polisförhör i brottsutredande syfte och andra frågor som kan bli aktuella i utredningen eller rättegången. Förhöret Uttrycket könsstympning kan uppfattas som ett mycket värdeladdat ord och kan behöva användas med försiktighet under förhöret. Å andra sidan kan ordet omskärelse också förknippas med omskärelse av pojkar och kan därför innebära att ingreppets betydelse förringas. Ett alternativ kan vara att kalla ingreppet för kvinnlig omskärelse. Ett annat alternativ är att be förhörspersonen själv beskriva vad som har hänt. Man kan vinna fördelar med detta. Fundera över vilket språkbruk som är lämpligt i det enskilda fallet. Tolk När tolk används bör man tänka på att tolkar från de aktuella länderna kan vara kulturellt påverkade av den kultur som traditionellt praktiserar kvinnlig könsstympning. I de flesta fall är en kvinnlig tolk att föredra i dessa ärenden. Ange, om möjligt, vid beställning av tolk att förhöret ska röra kvinnlig könsstympning så att tolken har möjlighet att förbereda sig eller avböja uppdraget. Det är viktigt att tolken inte används som kunskapskälla eller får besvara personliga frågor. Det är olämpligt att använda en familjemedlem eller vän till familjen som tolk. 14
17 Syskon Finns det äldre systrar i familjen så kan det vara av vikt att även höra dessa. Även de kan vara målsägande och ha viktig information om (och eventuellt hur) könsstympning tidigare skett i familjen. Det är också viktigt att ta reda på om det finns yngre systrar som även de löper risk att bli könsstympade. Det kan vara nödvändigt att, eventuellt i samråd med socialtjänsten, vidta åtgärder för att tillgodose yngre systrars behov av skydd. Information till målsäganden Målsäganden ska bl.a. informeras om möjligheten till brottsskadeersättning, om att åklagaren kan föra talan om skadestånd samt om målsägandebiträde och besöksförbud (13 a-d FuK). (Se även RPS Rapport 2001:1, Brottsoffer, samt Riksåklagarens riktlinjer och handlingsplan för åklagarväsendets brottsofferarbete, RÅ 2001/0979). Det är viktigt att vara uppmärksam på om det finns en hot- eller risksituation för målsäganden och i så fall vidta nödvändiga åtgärder. (Se vidare RPS Rapport 2005:1, Polisiära hot- och riskbedömningar). Läkarundersökning Det är lämpligt att målsäganden undersöks av en läkare med särskild kunskap om kvinnlig könsstympning. Unga flickors genitalier undersöks vanligtvis inte och det kan därför vara svårt att identifiera vad som kan falla inom ramen för normala avvikelser i flickors genitalier och vad som kan vara resultat av könsstympning. Identitet vid läkarundersökning och polisförhör Var noggrann med barnets identitet. Försök att få personer i barnets omgivning, t.ex. anmälaren och skol- och vårdpersonal som känner barnet, att styrka dennes identitet och bekräfta att det är detta barn som anmälan avser. 15
18 Sakkunniga Det kan vara lämpligt att åklagaren ser till att en läkare med särskild kunskap om kvinnlig könsstympning förordnas som sakkunnig vid en eventuell rättegång för att belysa de medicinska konsekvenserna för brottsoffret. Även kulturell expertis kan behöva anlitas för att belysa den starka kulturella förankring sedvänjan har i de delar av världen där den praktiseras. Åtalstillstånd från Riksåklagaren I de fall åklagaren misstänker att brott har begåtts utom riket bör han/hon på ett tidigt stadium i förundersökningen inhämta åtalstillstånd från Riksåklagaren. Information om åtalstillstånd och när sådant krävs finns i Riksåklagarens handbok Överförande av lagföring (finns på Åklagarmyndighetens intranät RåNet). Källor 23 kapitlet rättegångsbalken Om förundersökning. Förundersökningskungörelsen (1947:948). Johnsdotter, S: FGM in Sweden, Swedish legislation regarding female genital mutilation and implementation of the law Johnsdotter, S: telefonintervjuer, opublicerat arbetsmaterial, Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. RPS Rapport 2001:1, Brottsoffer. RPS Rapport 2005:1, Polisiära hot- och riskbedömningar. RÅ 2001/0979, Riksåklagarens riktlinjer och handlingsplan för åklagarväsendets brottsofferarbete. SCB, Socialstyrelsen, Kvinnlig könsstympning, Socialstyrelsen, Kvinnlig könsstympning - Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, Åklagarmyndigheten, specialgranskning av 12 akter, opublicerad Övriga källor Who har aktuell statistik och information om kvinnlig könsstympning på sin hemsida. Sök på: reproductive-health/pages_resources/listing_fgm.en.html 16
19
20 H andledning om kvinnlig könsstympning för polis och åklagare är framtagen inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Handledningen riktar sig till poliser och åklagare och ger fakta och bakgrund om kvinnlig könsstympning samt relevant lagstiftning. Handledningen tar upp frågor som man bör tänka på i samband med polisanmälan, t ex när det gäller språkbruket vid förhör, när man använder tolk och vid läkarundersökning. Broschyren (artikelnr ) kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm. Fax , e-post socialstyrelsen@strd.se, webbutik Broschyren kan också laddas ner från Socialstyrelsens webbplats Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare
vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor
vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.
Läs merEn broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!
En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte
Läs merKönsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde
Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller
Läs merKönsstympning av flickor och kvinnor i Sverige
Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige WHO Med könsstympning av flickor och kvinnor avses alla ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de
Läs merKÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.
KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. BHV-dag 161207-08 Jennie Hedman Ett sammandrag från föreläsningen av Anissa Mohammed Hassan, särskilt sakkunnig på Länsstyrelsen i Östergötland. BARNHÄLSOVÅRDENS
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merKvinnlig könsstympning
Bilaga 1 Kvinnlig könsstympning Handlingsplan och information till berörda yrkesgrupper INRIKTNINGSMÅL 2005-2009 RESULTATMÅL 2005-20 EKONOMISK RAM 2005 SOCIALNÄMNDENS BESLUT 14 229 Nationell plan mot kvinnlig
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merKönsstympning av flickor
Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas
Läs merKvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten
Kvinnlig Könsstympning Anita Fållsten Ursprung Mumifierade kvinnor från Faraonernas tid, har funnits vara omskurna. Slavhandel, flickor från Sudan som såldes till Egypten omskars FN:s arbete Så sent som
Läs merKvinnlig könsstympning. Bita Eshraghi Specialistläkare, Obstetrik & Gynekologi Kvinnokliniken, Södersjukhuset
Kvinnlig könsstympning Bita Eshraghi Specialistläkare, Obstetrik & Gynekologi Kvinnokliniken, Södersjukhuset WHO Female genital mutilation (FGM) comprises all procedures involving partial or total removal
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-09 Diarienummer N131-0080/15 Utvecklingsavdelningen Siv Andersson Telefon 031-365 11 02 E-post: siv.andersson@angered.goteborg.se Yttrande avseende motion av Mats Mattsson
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merSamhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck
Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor 6:e jämställdhetspolitiska
Läs merBARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15
BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen
Läs merSocialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete
Läs merAnmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar
Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merEn hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.
En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan
Läs merSOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merRiktlinjer vid misstanke om att barn far illa
Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer
Läs mer1 Utkast till lagtext
1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,
Läs merSocialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM
Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs mer2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.
2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Läs merSlutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-05-08 Diarienummer 180027 Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka
Läs merMeddelandeblad. Januari 2005
Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs merMarianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg
Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och
Läs merDrogpolicy fo r SG/So dra Viken
Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merAtt möta kvinnlig könsstympning
Att möta kvinnlig könsstympning Information till berörda yrkesgrupper Denna broschyr har tagits fram av CHANGE-projektet som finansieras av Daphneprogrammet inom den Europeiska Unionen. Syftet är att arbeta
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Läs merHälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval.
Övergripande lagstiftning Frivilliga målinriktade ramlagar - Hälso- och sjukvårdslagen, HSL -, SoL Förvaltningsrättslig översikt Hälso- och sjukvård Socialt arbete Offentlighet och sekretess Annika Staaf
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2015:982 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merSvar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS
II DAlARNA 2011-05-09 1 Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS Dnr LD11/00448 Katarina Gustavsson har i en interpellation ställt
Läs merHur kan vi arbeta med sekretessen på familjecentralen
2018 års regionala familjecentralskonferens i Skåne Hur kan vi arbeta med sekretessen på familjecentralen för Kommunförbundet Skåne i samverkan med Region Skåne Linda Larsson, regionjurist, Region Skåne
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs mer7 Rättsintygets utformning och innehåll
7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets
Läs merSekretessförbindelse för VFU i Ekerö kommun
Sekretessförbindelse för VFU i Ekerö kommun Denna försäkran gäller för studenter på de kommunala enheterna i Ekerö kommun. Observera att under en VFU-period kan du komma att möta flera av verksamheterna
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merDetsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen,
7 kap. 1 c Sekretess gäller, om inte annat följer av 2, inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
Läs merSamverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel
Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003 Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209,
Läs merDe hedersrelaterade våldets konsekvenser för de utsatta. Könsstympning av flickor och kvinnor Härnösand
De hedersrelaterade våldets konsekvenser för de utsatta. Könsstympning av flickor och kvinnor 2018-10-16 Härnösand Nationella Kompetensteamet Ansvarar för en nationell stödtelefon, anordna utbildningsinsatser
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merHur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?
Av: Tishka Meresene Samhällsvetenskapliga institutionen Sexualitet och samhällsanalys Örebro Universitet. 2006 Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? En
Läs merLÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) EE316B4AD438/10638/
LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/eea81f8a-e973-4612-9b4d- EE316B4AD438/10638/20021147.pdf 2. Utdrag ur sekretesslagen (1980:100) 7 kap. Sekretess
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utredningar avseende barn som har
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merGrundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in
Läs merMissbruk vad säger lagen?
Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning
Läs merSocialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan.
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2011-05-30 Dnr 2133-2010 Sid 1 (6) Fråga om en socialnämnds skyldighet att göra en polisanmälan om misstänkt sexuellt övergrepp mot barn Bakgrund Den 16
Läs merEfter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt
Läs merMeddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor
Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling. Juli 2005 Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merTystnadsplikt och sekretess i vården
Tystnadsplikt och sekretess i vården Regelverket om tystnadsplikt och sekretess i vården är komplicerat, omfattande och svårt att få en överblick över. Den här texten anger endast huvuddragen i regelverket.
Läs merHandlingsplan mot alkohol och droger i Söderområdet
1 Handlingsplan mot alkohol och droger i 2018-01-08 2 Handlingsplan mot alkohol och droger i Missbruk av alkohol och droger leder till ohälsa och nedsättning av en persons förmåga att utföra sitt arbete.
Läs merKvinnlig. könsstympning
Kvinnlig könsstympning tryckeri: Ale Tryckteam, Bohus, december 2002 grafisk form: Typoform AB artikelnummer: 2002-114-77 ISBN: 91-7201-719-8 Den här skriften handlar om kvinnlig könsstympning eller kvinnlig
Läs merOm könsstympning av flickor och kvinnor
Om könsstympning av flickor och kvinnor Detta är en handledning som vänder sig till dig som informerar/undervisar nyanlända om kvinnlig könsstympning, i rollen som samhällskommunikatör eller hälsokommunikatör.
Läs merHandlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16
Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad
Läs merRemiss om ökat skydd vid hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)
Bromma SDF Socialtjänst och fritid Sida 1 (5) 2019-04-10 Handläggare Hanna Svanström Telefon: 08-508 06 295 Till Bromma stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen (dnr 2019/35) Förvaltningens förslag
Läs merAllt missbruk kan behandlas.
2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar
Läs merFörord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02.
Samverkansrutiner Kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel ISSN 1103-8209, meddelande 2002:20 Text: Perarne Petersson Tryckt i 100 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merKönsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet..
Könsstympning av flickor och kvinnor Det Tysta Brottet.. En rättighetsfråga! Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga! Hedersrelaterat våld
Läs merAKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010
AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om
Läs mer2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg
2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)
Läs merRutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa
Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Innehåll BAKGRUND... 3 RUTINER FÖR POLISANMÄLAN OM BROTT... 3 VAD MENAS MED BROTT?... 4 ANMÄLAN... 4 KONSULTATION...
Läs merDenna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.
KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och Juridik Provmoment: Juridik, Omtentamen Ansvarig lärare: Jesper Lundgren Tentamensdatum: 4 juni, 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen innehåller 10 frågor.
Läs merRISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Venemalm Sofia Datum 2015-11-09 Diarienummer SCN-2015-0349 Socialnämnden RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs mer22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN
22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN 2017-1927 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1927 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-09-06 Avdelningen
Läs merÅtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser
Läs merLokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet
Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet
Läs merNordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården
2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Läs merPliktverkets riktlinjer
Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merAnpassa utredningar efter barnens behov
myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken
Läs merHandlingsplan vid misstanke om drogmissbruk
Handlingsplan vid misstanke om drogmissbruk För Alléskolan, Nästegårdsskolan, Lagmansgymnasiet och fritidsgårdarna Gäller fr.o.m. 2016-08-01 Antagen av bildningschef 2016-08-01 Innehållsförteckning Inledning...
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merLAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Läs merResande i sexuella övergrepp mot barn
Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE
Läs mer6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning
6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning Diarienummer: PVN16-0028 Dokument: PVN16-0028-1 Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör,
Läs merLex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam
Lex Sarah Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Vad är lex Sarah? Bestämmelser i SoL och LSS 14 kap. 3-7 och 7 kap. 6 SoL 24 b-g och 23 e LSS Socialstyrelsens föreskrifter
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Läs merPolicy, riktlinjer och handlingsplan gällande alkohol och narkotika på Motala kommuns skolor. Motala kommun, Bildningsförvaltningen
Policy, riktlinjer och handlingsplan gällande alkohol och narkotika på Motala kommuns skolor Motala kommun, Bildningsförvaltningen Beslutsinstans: Bildningsnämnden Datum: 2018-05-23 Reviderande instans:
Läs merJämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.
1 Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. När man stärker kvinnor och flickors rättigheter förbättras
Läs merMottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa
Läs merPolicy: mot sexuella trakasserier
Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med
Läs merDenna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.
KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och Juridik Provmoment: Juridik, Omtentamen Ansvarig lärare: Jesper Lundgren och Niklas Rydbo Tentamensdatum: 15 januari, 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen
Läs mer