Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?"

Transkript

1 Av: Tishka Meresene Samhällsvetenskapliga institutionen Sexualitet och samhällsanalys Örebro Universitet Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? En historisk bakgrund av könsstympning Hur och varför man började med omskärelse av pojkar och flickor vet ingen. Även om folk i olika samhällen pratar om att det finns en religiös orsak till praktiseringen av att könsstympa kvinnor och omskära män, står det inte skrivet, vare sig i Koranen 1 eller i Bibeln, att flickor och pojkar ska omskäras. Men oberoende av om de är kristna eller muslimer förekommer könsstympning och omskärelse i alla sorters samhällen. Detta ingrepp är en del av en kraftfull tradition i de samhällen där traditionen är grunden för den sociala solidariteten och gemenskapen. I två till tre tusen år gamla egyptiska gravar har man träffat på stofiler och skeletter av kvinnor som är omskurna. Man tror att användningen spridit sig igenom förbindelser mellan olika folkgrupper, via handelsvägar, men först och främst genom slavhandel. I olika samhällen får vi olika förklaringarna till varför flickor könsstympas. Dessa varierar, beroende på deras kulturella uppfattning om könsstympning. Könsstympningen av flickor har stor betydelse i samhällen med hög flyttbarhet, där den kvinnliga och den manliga sfären vanligen är särade från varandra. Samtidigt betraktas den kvinnliga sexualiteten som ett tänkbart hot mot familjehedern. Ett bra exempel på detta är den könsstympning som utförs i Somalia och i andra delar i Afrika. Där har kvinnostympning blivit en bra form för kontroll av kvinnornas sexualitet. Det finns samhälle som ser könsstympning som renhet för 1 Don, Kulick. (red). (1987) Från kön till genus kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv. Borås: Centraltryckeriet AB, s. 43, 47.

2 kvinnor, där könsstympning ses som en suunat. Ordet Suuna kommer från en av skolorna inom Islam Sunna, som betyder tradition. I Shafi Shariat 2 hittar man symptomen på könsstympning. En annan orsak, som uppmuntrar könsstympning av flickor och pojkar, har varit inträdandet i vuxenvärlden. Ritualen av övergången från barndomen till vuxenvärlden sker genom omskärelse av flickor och pojkar. Samtidigt pågår en lång läroprocess gällande kvinnliga och manliga egenskaper. I och med det övergår man till att vara fullvärdiga kvinnor och män, med de vuxnas status och rättigheter. De flesta omskärelser handlar om; klitoris farlighet, renhet och skönhetsprinciper, samt manlig sexuell njutning. En oskuldsfull flicka är en ren flicka, och ett stympat kön blir renheten symboliserad. Till exempel hos de kurder som bor långt bort från städerna, de tror fortfarande på ömskärelsen som en sunnat, d.v.s. en tradition. Det är värt att lägga märke till att kvinnlig könsstympning existerade även i Västeuropa, så sent som på 1930-talet. Den uppfattades som ett legitimt sätt att dämpa hysteri, sinnessjukdom och "översexuell aktivitet" bland kvinnor. Ingreppet utfördes av läkare. Olika typer av könsstympning Ingreppet kan vara mer eller mindre genomgripande och det finns tre olika typer av omskärelse. 1. Faraonisk omskärelse, eller infibulation: Denna typ av könsstympning är det mest omfattande ingreppet. I denna sort skärs såväl klitoris, som de inre och yttre blygdläpparna bort. Vulvan fästs, eller sticks samman över vagina, och ett minimalt hål lämnas öppet, för menstruationsblod och urin. Denna typ av omskärelse förekommer huvudsakligen bland befolkningen i Somalia, samt i Sudan och Mali 3. Ingreppet kan leda till inflammationer, inkontinens samt svårigheter att urinera och menstruera. Är kvinnan ihopsydd, då måste hon klippas upp eller på annat sätt öppnas före samlag och barnafödsel. Oftast sys hon sedan ihop igen när barnet är fött. Det förekommer att barnet, eller modern, dör under förlossningen för att hon är för trång eller för att hon förblöder. 2 En av de traditioner som Sunnis har identifierat består av fyra lagliga traditioner: Maliki, Shafi`i, Hanafi och Hanbali. Alla dessa traditioner accepterar giltigheten av andra, och muslimer väljar något av dem. 3, Kulick, s.36

3 2. Klitoridektomi: Detta är traditionellt en mer omfattande aktion, där hela klitoris och kringliggande delar av de inre blygdläpparna skärs bort Sunna: Ordet Sunna betyder "tradition" på arabiska, detta har varit det minst betydande ingreppet. Denna typ är alltså den mildaste sorten, en operation som kan liknas vid manliga omskärelsen, där klitoris förhud och dess yttre topp avlägsnas. 5 Mäns omskärelse Omskärelse av pojkar görs hos muslimer och judar. Men majoriteten av alla barn i USA omskärs främst av medicinska skäl. Hos judar gör man det när babyn är åtta dagar gammal. Hos muslimer börjar man omskärelse av pojkar från och med tre, fyra- års ålder tills de blir nästan 13 år gamla. Omskärelse hos judar grundar sig i en religiös föreskrift, den kallas på hebreiska "Brit mila", vilket innebär att man, genom omskärelsen, som är en symbolisk handling, sluter en förening med Gud. Omskärelse av pojkar har pågått i tusentals år, och detta görs både som en religiös handling och av medicinska skäl. Omskärelse betyder att förhuden, som sitter på toppen av penis, skärs bort. Man har visat att småpojkar som omskurits har mindre infektioner än de som inte omskurits. Därför har också majoriteten av pojkbebisar omskurits i USA, även om de inte var judar eller muslimer. Thomas Hylland Eriksen skriver i sin bok, Små platser stora frågor så här: Hos det folk som lever nära Mount Hagen på Nya Guineas högland, är det en vanlig uppfattning att spädbarn föds med både manliga och kvinnliga egenskaper. För detta folk innebär övergången från barn till kvinna respektive man att gå igenom en lång läroprocess som kulminerar i en serie pubertetsriter. Särskilt för pojkar är denna ritual synnerligen krävande. Enligt hagfolket självt beror detta på att pojkarna måste bearbetas mera än flickorna, för att på rätt sätt formas till genusbestämda personer, dvs. till fungerande sociala aktörer.[...]. Initiationsriter innebär ofta omskärelse av genitalierna, tatueringar eller andra synliga fysiska förändringar som gör det möjligt att omedelbart skilja invigda från oinvigda, och kompletta människor från icke- kompletta 6. Alltså, enligt Eriksen är omskärelsen nästan den viktigaste delen av de ritualer som existerar vid övergången från barndomen till vuxenvärlden. Eriksen beskriver på sidan 146, i detalj, hur man utför omskärelse på pojkar. Den visar oss tydligt hur sociala - och traditionella uppfattningar av manlighet och kvinnlighet stöds av omskärelsen av pojkar och flickor. Hos 4 Kulick, s Kulick, s Eriksen, Thomas Hylland. (2004) Små platser stora frågor en introduktion till socialantropologi. Falun: Scandbook AB, s. 147.

4 ndembufolket i nuvarande Zambia, gör man omskärelsen av pojkar på ett fruktansvärd sätt. Efter operationen separerar de pojkarna långt bort från grupperna och samhället. Pojkarna måste genomlida detta ordentligt, och de får inte visa sin rädsla. Alltså, de ska visa upp sig, och reagera som en vuxen man. Att vara stark och ha tålamod med plågor är en egenskap hos det folk som tillhör mannen. Pojkarna, som är mellan 10 och 11 år, leds bort från byn och in i vildmarken (separation), utan kläder och håret avrakat. Deras förhud skärs sedan bort,[...]. Efter omskärelsen måste pojkarna stanna kvar i det tillfälliga lägret i vildmarken under en viss tid (liminaliteten). Under denna period arrangerar de vuxna männen olika prov för dem: De gömmer sig i skogen under natten och låtsas vara lejon, de berättar för pojkarna att de kan dö av omskärelsen, osv. 7 På detta sätt ser vi hur även omskärelse av pojkar är besvärlig. Genom dessa omskärelser skapar samhället en bra och riktigt framtidsman. Alltså, genom pojkarnas omskärelse ser vi hur de skapar ett manlig kön som är begränsat och instängt i strama roller, vilka gör dem till vuxna män. På detta sätt ser vi att det inte bara är flickor som görs till kvinnor genom könsstympning, utan att även pojkar, i olika kulturer kan hamna i, och tvingas uppleva dessa svåra situationer. Denna omskärelse av pojkar har många gånger till syfte att skapa en individ som kan erkännas av samhället. Pojkarnas existens visas bara genom att de uppfyller de kulturella - och de traditionella plikter, vilka spelar en stor roll i olika samhällens ordning och funktion. Könsstympning av kvinnor En av de mest genomgripande könsstympningarna är flickors könsstympning. I många olika länder görs könsstympning bara för att de vill begränsa kvinnors sexualitet, och samtidig skapa ett kvinnligt kön, genom könsstympningen. Att se könsstympningen av flickor som en tradition, det är någonting som är vanlig i en del kulturer. D.v.s., detta har inte någonting med sexualiteten att göra, inte heller någon förbindelse med att bli kvinna. Könsstympningen utförs bara för att bevara renheten och traditionen hos olika kultur. Men om man tar Somalia 7 Eriksen, s. 147

5 som exempel, så ser man hur de förbereder flickorna till ett helt nytt liv. Man gör dem färdiga för en bestämd roll, d.v.s. man pressar dem in i kvinnorollen. Det är precis som Aud Talle hävdar i boken, Från kön till genus att, Stympningen framhäver olikheterna mellan det kvinnliga och det manliga könsorganet 8. Infibulationen är en typ av könsstympning som är vanligt hos folkgrupper i Somalia. Infibulationen är en fysisk operation som förändrar kvinnans medfödda könsorgan till en slätstruken vulva, med ett längsgående märke efter ett läkt sår. Endast ett litet hål i den nedre delen bevaras, till urinering och mensblödning. I många kulturer, och speciellt i Somalia, betraktas nämligen blygläpparna som varande manliga element i det kvinnliga könsorganet. Om dessa delar inte tas bort, kan de fungera som en fara för kvinnan, d.v.s. hon kan exempelvis blir överdrivet sexuellt aktiv. På detta sätt ser vi hur klitoris frambringar en könsrollsidentitet, den kvinnliga rollen och identiteten. Genom infibulationen skapas en artificiell jungfrudom hos kvinnan. Denna jungfrudom genomträngs av brudgummen. När han öppnar henne, skapar han en fullvärdig kvinna. Alltså, han använder sin penis som ett symboliskt vapen, vilken han förskansar sin manliga status med. Men när det handlar om maasaifolket i Kenya, utförs den kvinnliga könsstympningen på ett annat sätt. Maasaifolket praktiserar klitoridektomi, denna operation utförs framför allt så nära det stundande giftermålet som möjligt. Maasaierna tycker att operationen förbereder kvinnan, och öppnar henne inför giftermålet 9. Och detta är en stor skillnad från infibulationen, som sker i Somalia. Där gör man könsstympningen för att stänga flickan tills hon gifter sig, då mannen måste öppna henne. På detta sätt ser vi hur man tolkar och tillämpar könsstympning i olika kulturer. Det betyder att detta kulturella skeende har laddats med olika betydelser hos olika folkgrupper. I Egypten och i Sudan anser man att ett 8 Kulick, s Kulick. S. 40

6 icke omskuret kvinnligt könsorgan är oskönt. Enligt dem är ett icke omskuret kvinnligt könsorgan obehagligt att vidröra Kulick. S. 41

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten Kvinnlig Könsstympning Anita Fållsten Ursprung Mumifierade kvinnor från Faraonernas tid, har funnits vara omskurna. Slavhandel, flickor från Sudan som såldes till Egypten omskars FN:s arbete Så sent som

Läs mer

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. BHV-dag 161207-08 Jennie Hedman Ett sammandrag från föreläsningen av Anissa Mohammed Hassan, särskilt sakkunnig på Länsstyrelsen i Östergötland. BARNHÄLSOVÅRDENS

Läs mer

Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet

Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet Nolltolerans Kvinnlig Könsstympning 19 mars 2014 Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet Vanja Berggren, Docent Folkhälsovetenskap Översikt Västerås den 19 mars 1 Bakgrund: Vad är nytt?

Läs mer

Inledning... 2. Vad är kvinnlig könsstympning?... 3. Ursprung... 3. Orsaker... 4. Var... 5. Skador och sjukdomar, påföljder... 6. Operationen...

Inledning... 2. Vad är kvinnlig könsstympning?... 3. Ursprung... 3. Orsaker... 4. Var... 5. Skador och sjukdomar, påföljder... 6. Operationen... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Vad är kvinnlig könsstympning?... 3 Ursprung... 3 Orsaker... 4 Var... 5 Skador och sjukdomar, påföljder... 6 Operationen... 6 Giftermål, äktenskap... 8 Åtgärder...

Läs mer

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS II DAlARNA 2011-05-09 1 Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS Dnr LD11/00448 Katarina Gustavsson har i en interpellation ställt

Läs mer

Fakta om kvinnlig könsstympning

Fakta om kvinnlig könsstympning Fakta om kvinnlig könsstympning INNEHÅLL Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vad är kvinnlig könsstympning och vilka

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Kvinnlig könsstympning Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär

Läs mer

Kvinnlig. könsstympning

Kvinnlig. könsstympning Kvinnlig könsstympning tryckeri: Ale Tryckteam, Bohus, december 2002 grafisk form: Typoform AB artikelnummer: 2002-114-77 ISBN: 91-7201-719-8 Den här skriften handlar om kvinnlig könsstympning eller kvinnlig

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Samtycke och kvinnlig könsstympning

Samtycke och kvinnlig könsstympning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johanna Liljeblad Samtycke och kvinnlig könsstympning Examensarbete 20 poäng Handledare Per Ole Träskman Ämnesområde Straffrätt Termin VT 2004 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

Idag ska vi/jag presentera vikten av flickor och kvinnors rättigheter och hur det gynnar en hållbar utveckling för en bättre värld!

Idag ska vi/jag presentera vikten av flickor och kvinnors rättigheter och hur det gynnar en hållbar utveckling för en bättre värld! Idag ska vi/jag presentera vikten av flickor och kvinnors rättigheter och hur det gynnar en hållbar utveckling för en bättre värld! Jag/vi kommer även presentera de globala målen för hållbar utveckling

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad Hösten 2014 idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad 300-350 professionella. Hittills 11 st. 2-dagarskurser. Deltagare: Elevhälsa, lärare, socionomer,

Läs mer

Kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning Bilaga 1 Kvinnlig könsstympning Handlingsplan och information till berörda yrkesgrupper INRIKTNINGSMÅL 2005-2009 RESULTATMÅL 2005-20 EKONOMISK RAM 2005 SOCIALNÄMNDENS BESLUT 14 229 Nationell plan mot kvinnlig

Läs mer

KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD En litteraturstudie Författare: Lisa Elmhager & Frida Liabäck Handledare: Ann-Sofie Gergils/Madeleine Bergh Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

Muslimer och vården. Muslimer och vården

Muslimer och vården. Muslimer och vården Av: Islamiska Informationsföreningen Muslimer och vården Islam är inte en religion enligt gängse begrepp. Detta har många inom vården fått uppleva eftersom antalet bekännare till islam snabbt ökar - speciellt

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet 6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att

Läs mer

1. Nämn tre saker som händer med både tjejer och killar under puberteten. (se sid 116)

1. Nämn tre saker som händer med både tjejer och killar under puberteten. (se sid 116) Namn: Klass: 1. Nämn tre saker som händer med både tjejer och killar under puberteten. (se sid 116) 2. Vad kallas det med ett annat ord, då man rör sina egna könsorgan? (se sid 116) 3. Vad menas med att

Läs mer

Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA

Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA går vidare även i Finland Rwandiska bröllopstraditioner går vidare även i Finland Rwandiska bröllopstraditioner går långt tillbaka i tiden även om det har skett

Läs mer

Kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning Institutionen för Samhällsvetenskap Marie Andersson Kvinnlig könsstympning Hur kvinnlig könsstympning kan förklaras och förstås som ett socialt fenomen. Female genital mutilation How female genital mutilation

Läs mer

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare H andledning om kvinnlig könsstympning för polis och åklagare är framtagen inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Handledningen riktar sig till

Läs mer

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Hälsa och samhälle KVINNLIG KÖNSSTYMPNING En litteraturstudie om sjuksköterskans roll i mötet med könsstympade kvinnor ANN-LOUISE HANSSON TOVE JOHANSSON Examensarbete HT 1 Sjuksköterskeprogrammet December

Läs mer

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo 1. Vilka två syften tjänar sex hos människan? Alltså: Varför har vi sex? Två eller flera anledningar. Människan har sex dels för att föröka sig, genom

Läs mer

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Venemalm Sofia Datum 2015-11-09 Diarienummer SCN-2015-0349 Socialnämnden RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett slags all täckande plagg, bärs av muslimska kvinnor där endast ögonen lämnas exponerade har hamnat i rubrikerna igen! Frankrikes president Nicolas Sarkozy

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet EN BÄTTRE VÄRLD Skolmaterial FN-DAGEN 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet FN 70 ÅR Fira med Svenska FN-förbundet År 2015 fyller FN 70 år! Det är också året då FN:s nya utvecklingsmål

Läs mer

Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur

Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur Camilla Andersson, AT-läkare, Värnamo sjukhus (millibus@hotmail.com) Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur Under sommaren 1999 arbetade jag på en kvinnoklinik i staden Banjul i Gambia.

Läs mer

C-UPPSATS. Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2007:102 Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

OMSKÄRELSE AV BARN. Ett kunskapsunderlag. Avbildning från 2200-talet f.kr. 1. 2012 Vårdförbundets Etik- och Ansvarsråd

OMSKÄRELSE AV BARN. Ett kunskapsunderlag. Avbildning från 2200-talet f.kr. 1. 2012 Vårdförbundets Etik- och Ansvarsråd Avbildning från 2200-talet f.kr. 1 OMSKÄRELSE AV BARN Ett kunskapsunderlag 2012 Vårdförbundets Etik- och Ansvarsråd 1 http://sv.wikipedia.org/wiki/manlig_omsk%c3%a4relse 1 Innehåll 2 Bakgrund... 3 3 Inledning...

Läs mer

Tusentals flickor behöver ditt stöd.

Tusentals flickor behöver ditt stöd. Tusentals flickor behöver ditt stöd. Inte ovanligt. Den här flickan, Blacky, hittades i en soptunna. Råttorna hade börjat äta av hennes ansikte. Överleva? Djur, människor och växter kämpar i 40 gradig

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

kapitel får du läsa om:

kapitel får du läsa om: 'slam är den största religionen i Mellanöstern, i delar av Asien och i norra Afrika. Den som tillhör religionen islam kallas muslim. Det finns muslimer över hela världen. Muslimer ber till samma Gud som

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och mänskliga rättigheter Skydd mot diskriminering Familj och individ Barns rättigheter Mäns våld mot kvinnor och våld i nära

Läs mer

Under kniven. En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning

Under kniven. En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning Under kniven En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning Socionomprogrammet C uppsats Författare: Alexis Ljungkvist Handledare: Gustav Svensson En ung flickas berättelse

Läs mer

Sv Kort orientering Alla religioner i världen har fått sitt namn antingen efter deras grundare eller efter det samhälle och nation i vilket respektive religion föddes. Kristendomen, till exempel, har fått

Läs mer

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. Syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Linda Alvarsson & Malin Jansson Göteborgs Universitet 2007 Magisterkurs med inriktning mot Afrika och Internationellt utvecklingssamarbete D-uppsats, 10 poäng

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

Om författaren: Noomi Berlinger-Stahl om Omskärelse. Publicerad: 2012-01-31, Uppdaterad: 2012-01-31. Praktiserande judinna och skribent

Om författaren: Noomi Berlinger-Stahl om Omskärelse. Publicerad: 2012-01-31, Uppdaterad: 2012-01-31. Praktiserande judinna och skribent Debatten om omskärelse avslöjar majoritetens intolerans -Artikel avu_5689-newsm... Sida 1 av13 http:/www.newsmill.se/print/42824 newsmill-logo Noomi Berlinger-Stahl om Omskärelse Publicerad: 2012-01-31,

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld

Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld Slidkransen Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld Text Anna Knöfel Magnusson RFSU Faktagranskad av Lena Marions Illustrationer sid 4, 9, 10, 13, 15, 16, 18 Lottis Karlsson Illustration sid 7 Eva

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Kejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan

Kejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan Kejsarsnitt Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan Innehållsförteckning: 1 Inledning... 2 2 Varför ett kejsarsnitt?... 2 3 Planerat snitt... 3 4 Akut snitt... 3 5 Olika ärr... 3 6

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Som Gud skapade oss. Förhållningssätt till kvinnlig omskärelse bland somalier i Malmö

Som Gud skapade oss. Förhållningssätt till kvinnlig omskärelse bland somalier i Malmö Som Gud skapade oss Förhållningssätt till kvinnlig omskärelse bland somalier i Malmö A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett underlag från

Läs mer

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete

Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård

Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård Författare: Sofia Olsson, Carina Ragneheim & Anne-Sofi Sköldèn Handledare: Ann-Sofie Gergils Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå 1 Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation ISBERGET Akuta fasen? Socialisation Farfar Morfar De äldre männen Pappa/Morbror/ Farbror Denna generationens män Söner/Manliga kusiner Farmor/Mormor De äldre kvinnorna Mamma Döttrar Funktionshindrade Annan

Läs mer

Att möta kvinnlig könsstympning

Att möta kvinnlig könsstympning Att möta kvinnlig könsstympning Information till berörda yrkesgrupper Denna broschyr har tagits fram av CHANGE-projektet som finansieras av Daphneprogrammet inom den Europeiska Unionen. Syftet är att arbeta

Läs mer

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld

Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld Dagens föredrag Hedersvåld & Könsstympning Nationell syn, lagar och konventioner Samverkansmodell

Läs mer

PÅ RAKBLADETS KANT. Unga, somaliska kvinnors syn på kvinnlig könsstympning. 15 Högskolepoäng. OM 5250 Examensarbete grundnivå Höstterminen 2013

PÅ RAKBLADETS KANT. Unga, somaliska kvinnors syn på kvinnlig könsstympning. 15 Högskolepoäng. OM 5250 Examensarbete grundnivå Höstterminen 2013 PÅ RAKBLADETS KANT Unga, somaliska kvinnors syn på kvinnlig könsstympning. FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Miriam Nordenberg Sjuksköterskeprogrammet 180 Högskolepoäng OM 5250 Examensarbete

Läs mer

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lektionsunderlag

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lektionsunderlag SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lektionsunderlag 1 INNEHÅLL Om lektionsunderlaget 4 Ord om sexualitet 5 Kropp och sex 47 Berättelser och exempel 105 Övrigt material 209 OM LEKTIONS UNDERLAGET I detta

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

KVINNLIG OMSKÄRELSE I FINLAND. Rekommendationer för personal inom social- och hälsovården. Förbundet för mänskliga rättigheter

KVINNLIG OMSKÄRELSE I FINLAND. Rekommendationer för personal inom social- och hälsovården. Förbundet för mänskliga rättigheter KVINNLIG OMSKÄRELSE I FINLAND Rekommendationer för personal inom social- och hälsovården Förbundet för mänskliga rättigheter Redaktör Marja Tiilikainen Illustrationer Hanna-Leena Aromaa och Outi Kaasinen

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:81

Regeringens proposition 2000/01:81 Regeringens proposition 2000/01:81 Omskärelse av pojkar Prop. 2000/01:81 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 mars 2001 Lena Hjelm-Wallén Ingela Thalén (Socialdepartementet)

Läs mer

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning.

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning. 108 Koranen är den heliga boken inom islam. Den som tillhör religionen islam kallas för muslim. I Koranen kan man läsa om den muslimska tron och om de regler som muslimer ska följa. För en muslim är orden

Läs mer

TEMARAPPORT FLICKAFADDER

TEMARAPPORT FLICKAFADDER TEMARAPPORT FLICKAFADDER Tack för att du är Flickafadder och bidrar till Plan Internationals insatser för flickors rättigheter! Flickor och kvinnor tillhör en av de mest marginaliserade grupperna i världen.

Läs mer

4. Rättsliga ramar. Det finns områden där den rättsliga regleringen till skydd för barnet är svagare. Detta gäller exempelvis religiös klädsel.

4. Rättsliga ramar. Det finns områden där den rättsliga regleringen till skydd för barnet är svagare. Detta gäller exempelvis religiös klädsel. 4. Rättsliga ramar Skolans huvudaktör är eleven. Skolan är till för barn. Det är skollagen och skolans läroplaner som reglerar skolans innehåll. Dessa lagar och bestämmelser anger de skyldigheter stat,

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Hedersrelaterat våld och förtryck. mobil

Hedersrelaterat våld och förtryck. mobil Hedersrelaterat våld och förtryck Varför Heder? Det har inget med heder att göra utifrån ett svenskt kontext utan handlar om en föreställning om heder. Kvinnan och hennes ärbarhet utgör familjens dvs det

Läs mer

Islams trosbekännelse

Islams trosbekännelse Islam Islams trosbekännelse Det finns ingen gud utom Gud (=Allah på arabiska) och Muhammed är hans profet (sändebud) Laa ilaaha illal-lah Muhammadun Rasoolullaah Profeter Adam första människan och profeten

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention

Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention och hit-/sti-prevention Detta är ett kunskapsunderlag med tillhörande samtalspunkter som innehåller fakta, råd och frågor om sexuell hälsa och hiv/sti. Dokumenten är framtagna i ett projekt inom Kunskapsnätverket

Läs mer

Är du tvetydig, lilla vän? artikel publicerad i Dagens Nyheter,

Är du tvetydig, lilla vän? artikel publicerad i Dagens Nyheter, Är du tvetydig, lilla vän? artikel publicerad i Dagens Nyheter, 20010914 De flesta människor anser nog att biologi och kön hör ihop på ett alldeles självklart sätt - vi föds till kvinnor eller män. Om

Läs mer

Elevmaterial Livets steg om riter

Elevmaterial Livets steg om riter Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner Bedömningsfrågor Abrahamitiska religioner Frågor som främst bedömer kunskapskravet kring kunskaper om de centrala tankegångarna och urkunderna kopplade till konkreta handlingar och uttryck i de olika religionerna.

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer