Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?"

Transkript

1 Av: Tishka Meresene Samhällsvetenskapliga institutionen Sexualitet och samhällsanalys Örebro Universitet Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? En historisk bakgrund av könsstympning Hur och varför man började med omskärelse av pojkar och flickor vet ingen. Även om folk i olika samhällen pratar om att det finns en religiös orsak till praktiseringen av att könsstympa kvinnor och omskära män, står det inte skrivet, vare sig i Koranen 1 eller i Bibeln, att flickor och pojkar ska omskäras. Men oberoende av om de är kristna eller muslimer förekommer könsstympning och omskärelse i alla sorters samhällen. Detta ingrepp är en del av en kraftfull tradition i de samhällen där traditionen är grunden för den sociala solidariteten och gemenskapen. I två till tre tusen år gamla egyptiska gravar har man träffat på stofiler och skeletter av kvinnor som är omskurna. Man tror att användningen spridit sig igenom förbindelser mellan olika folkgrupper, via handelsvägar, men först och främst genom slavhandel. I olika samhällen får vi olika förklaringarna till varför flickor könsstympas. Dessa varierar, beroende på deras kulturella uppfattning om könsstympning. Könsstympningen av flickor har stor betydelse i samhällen med hög flyttbarhet, där den kvinnliga och den manliga sfären vanligen är särade från varandra. Samtidigt betraktas den kvinnliga sexualiteten som ett tänkbart hot mot familjehedern. Ett bra exempel på detta är den könsstympning som utförs i Somalia och i andra delar i Afrika. Där har kvinnostympning blivit en bra form för kontroll av kvinnornas sexualitet. Det finns samhälle som ser könsstympning som renhet för 1 Don, Kulick. (red). (1987) Från kön till genus kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv. Borås: Centraltryckeriet AB, s. 43, 47.

2 kvinnor, där könsstympning ses som en suunat. Ordet Suuna kommer från en av skolorna inom Islam Sunna, som betyder tradition. I Shafi Shariat 2 hittar man symptomen på könsstympning. En annan orsak, som uppmuntrar könsstympning av flickor och pojkar, har varit inträdandet i vuxenvärlden. Ritualen av övergången från barndomen till vuxenvärlden sker genom omskärelse av flickor och pojkar. Samtidigt pågår en lång läroprocess gällande kvinnliga och manliga egenskaper. I och med det övergår man till att vara fullvärdiga kvinnor och män, med de vuxnas status och rättigheter. De flesta omskärelser handlar om; klitoris farlighet, renhet och skönhetsprinciper, samt manlig sexuell njutning. En oskuldsfull flicka är en ren flicka, och ett stympat kön blir renheten symboliserad. Till exempel hos de kurder som bor långt bort från städerna, de tror fortfarande på ömskärelsen som en sunnat, d.v.s. en tradition. Det är värt att lägga märke till att kvinnlig könsstympning existerade även i Västeuropa, så sent som på 1930-talet. Den uppfattades som ett legitimt sätt att dämpa hysteri, sinnessjukdom och "översexuell aktivitet" bland kvinnor. Ingreppet utfördes av läkare. Olika typer av könsstympning Ingreppet kan vara mer eller mindre genomgripande och det finns tre olika typer av omskärelse. 1. Faraonisk omskärelse, eller infibulation: Denna typ av könsstympning är det mest omfattande ingreppet. I denna sort skärs såväl klitoris, som de inre och yttre blygdläpparna bort. Vulvan fästs, eller sticks samman över vagina, och ett minimalt hål lämnas öppet, för menstruationsblod och urin. Denna typ av omskärelse förekommer huvudsakligen bland befolkningen i Somalia, samt i Sudan och Mali 3. Ingreppet kan leda till inflammationer, inkontinens samt svårigheter att urinera och menstruera. Är kvinnan ihopsydd, då måste hon klippas upp eller på annat sätt öppnas före samlag och barnafödsel. Oftast sys hon sedan ihop igen när barnet är fött. Det förekommer att barnet, eller modern, dör under förlossningen för att hon är för trång eller för att hon förblöder. 2 En av de traditioner som Sunnis har identifierat består av fyra lagliga traditioner: Maliki, Shafi`i, Hanafi och Hanbali. Alla dessa traditioner accepterar giltigheten av andra, och muslimer väljar något av dem. 3, Kulick, s.36

3 2. Klitoridektomi: Detta är traditionellt en mer omfattande aktion, där hela klitoris och kringliggande delar av de inre blygdläpparna skärs bort Sunna: Ordet Sunna betyder "tradition" på arabiska, detta har varit det minst betydande ingreppet. Denna typ är alltså den mildaste sorten, en operation som kan liknas vid manliga omskärelsen, där klitoris förhud och dess yttre topp avlägsnas. 5 Mäns omskärelse Omskärelse av pojkar görs hos muslimer och judar. Men majoriteten av alla barn i USA omskärs främst av medicinska skäl. Hos judar gör man det när babyn är åtta dagar gammal. Hos muslimer börjar man omskärelse av pojkar från och med tre, fyra- års ålder tills de blir nästan 13 år gamla. Omskärelse hos judar grundar sig i en religiös föreskrift, den kallas på hebreiska "Brit mila", vilket innebär att man, genom omskärelsen, som är en symbolisk handling, sluter en förening med Gud. Omskärelse av pojkar har pågått i tusentals år, och detta görs både som en religiös handling och av medicinska skäl. Omskärelse betyder att förhuden, som sitter på toppen av penis, skärs bort. Man har visat att småpojkar som omskurits har mindre infektioner än de som inte omskurits. Därför har också majoriteten av pojkbebisar omskurits i USA, även om de inte var judar eller muslimer. Thomas Hylland Eriksen skriver i sin bok, Små platser stora frågor så här: Hos det folk som lever nära Mount Hagen på Nya Guineas högland, är det en vanlig uppfattning att spädbarn föds med både manliga och kvinnliga egenskaper. För detta folk innebär övergången från barn till kvinna respektive man att gå igenom en lång läroprocess som kulminerar i en serie pubertetsriter. Särskilt för pojkar är denna ritual synnerligen krävande. Enligt hagfolket självt beror detta på att pojkarna måste bearbetas mera än flickorna, för att på rätt sätt formas till genusbestämda personer, dvs. till fungerande sociala aktörer.[...]. Initiationsriter innebär ofta omskärelse av genitalierna, tatueringar eller andra synliga fysiska förändringar som gör det möjligt att omedelbart skilja invigda från oinvigda, och kompletta människor från icke- kompletta 6. Alltså, enligt Eriksen är omskärelsen nästan den viktigaste delen av de ritualer som existerar vid övergången från barndomen till vuxenvärlden. Eriksen beskriver på sidan 146, i detalj, hur man utför omskärelse på pojkar. Den visar oss tydligt hur sociala - och traditionella uppfattningar av manlighet och kvinnlighet stöds av omskärelsen av pojkar och flickor. Hos 4 Kulick, s Kulick, s Eriksen, Thomas Hylland. (2004) Små platser stora frågor en introduktion till socialantropologi. Falun: Scandbook AB, s. 147.

4 ndembufolket i nuvarande Zambia, gör man omskärelsen av pojkar på ett fruktansvärd sätt. Efter operationen separerar de pojkarna långt bort från grupperna och samhället. Pojkarna måste genomlida detta ordentligt, och de får inte visa sin rädsla. Alltså, de ska visa upp sig, och reagera som en vuxen man. Att vara stark och ha tålamod med plågor är en egenskap hos det folk som tillhör mannen. Pojkarna, som är mellan 10 och 11 år, leds bort från byn och in i vildmarken (separation), utan kläder och håret avrakat. Deras förhud skärs sedan bort,[...]. Efter omskärelsen måste pojkarna stanna kvar i det tillfälliga lägret i vildmarken under en viss tid (liminaliteten). Under denna period arrangerar de vuxna männen olika prov för dem: De gömmer sig i skogen under natten och låtsas vara lejon, de berättar för pojkarna att de kan dö av omskärelsen, osv. 7 På detta sätt ser vi hur även omskärelse av pojkar är besvärlig. Genom dessa omskärelser skapar samhället en bra och riktigt framtidsman. Alltså, genom pojkarnas omskärelse ser vi hur de skapar ett manlig kön som är begränsat och instängt i strama roller, vilka gör dem till vuxna män. På detta sätt ser vi att det inte bara är flickor som görs till kvinnor genom könsstympning, utan att även pojkar, i olika kulturer kan hamna i, och tvingas uppleva dessa svåra situationer. Denna omskärelse av pojkar har många gånger till syfte att skapa en individ som kan erkännas av samhället. Pojkarnas existens visas bara genom att de uppfyller de kulturella - och de traditionella plikter, vilka spelar en stor roll i olika samhällens ordning och funktion. Könsstympning av kvinnor En av de mest genomgripande könsstympningarna är flickors könsstympning. I många olika länder görs könsstympning bara för att de vill begränsa kvinnors sexualitet, och samtidig skapa ett kvinnligt kön, genom könsstympningen. Att se könsstympningen av flickor som en tradition, det är någonting som är vanlig i en del kulturer. D.v.s., detta har inte någonting med sexualiteten att göra, inte heller någon förbindelse med att bli kvinna. Könsstympningen utförs bara för att bevara renheten och traditionen hos olika kultur. Men om man tar Somalia 7 Eriksen, s. 147

5 som exempel, så ser man hur de förbereder flickorna till ett helt nytt liv. Man gör dem färdiga för en bestämd roll, d.v.s. man pressar dem in i kvinnorollen. Det är precis som Aud Talle hävdar i boken, Från kön till genus att, Stympningen framhäver olikheterna mellan det kvinnliga och det manliga könsorganet 8. Infibulationen är en typ av könsstympning som är vanligt hos folkgrupper i Somalia. Infibulationen är en fysisk operation som förändrar kvinnans medfödda könsorgan till en slätstruken vulva, med ett längsgående märke efter ett läkt sår. Endast ett litet hål i den nedre delen bevaras, till urinering och mensblödning. I många kulturer, och speciellt i Somalia, betraktas nämligen blygläpparna som varande manliga element i det kvinnliga könsorganet. Om dessa delar inte tas bort, kan de fungera som en fara för kvinnan, d.v.s. hon kan exempelvis blir överdrivet sexuellt aktiv. På detta sätt ser vi hur klitoris frambringar en könsrollsidentitet, den kvinnliga rollen och identiteten. Genom infibulationen skapas en artificiell jungfrudom hos kvinnan. Denna jungfrudom genomträngs av brudgummen. När han öppnar henne, skapar han en fullvärdig kvinna. Alltså, han använder sin penis som ett symboliskt vapen, vilken han förskansar sin manliga status med. Men när det handlar om maasaifolket i Kenya, utförs den kvinnliga könsstympningen på ett annat sätt. Maasaifolket praktiserar klitoridektomi, denna operation utförs framför allt så nära det stundande giftermålet som möjligt. Maasaierna tycker att operationen förbereder kvinnan, och öppnar henne inför giftermålet 9. Och detta är en stor skillnad från infibulationen, som sker i Somalia. Där gör man könsstympningen för att stänga flickan tills hon gifter sig, då mannen måste öppna henne. På detta sätt ser vi hur man tolkar och tillämpar könsstympning i olika kulturer. Det betyder att detta kulturella skeende har laddats med olika betydelser hos olika folkgrupper. I Egypten och i Sudan anser man att ett 8 Kulick, s Kulick. S. 40

6 icke omskuret kvinnligt könsorgan är oskönt. Enligt dem är ett icke omskuret kvinnligt könsorgan obehagligt att vidröra Kulick. S. 41

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller

Läs mer

SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN

SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN 1. Berätta att ni nu ska prata om slidkransen och att ni ska börja med att titta på en film med information om det. Berätta att det förekommer teckningar

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige WHO Med könsstympning av flickor och kvinnor avses alla ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet..

Könsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet.. Könsstympning av flickor och kvinnor Det Tysta Brottet.. En rättighetsfråga! Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga! Hedersrelaterat våld

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-09 Diarienummer N131-0080/15 Utvecklingsavdelningen Siv Andersson Telefon 031-365 11 02 E-post: siv.andersson@angered.goteborg.se Yttrande avseende motion av Mats Mattsson

Läs mer

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten Kvinnlig Könsstympning Anita Fållsten Ursprung Mumifierade kvinnor från Faraonernas tid, har funnits vara omskurna. Slavhandel, flickor från Sudan som såldes till Egypten omskars FN:s arbete Så sent som

Läs mer

Terminologi. WHOs klassifika3on av kvinnlig könsstympning. Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten

Terminologi. WHOs klassifika3on av kvinnlig könsstympning. Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten Terminologi Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten Female circumcision Kvinnlig omskärelse Female circumcision Kvinnlig omskärelse Female genital mutilation (FGM)

Läs mer

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. BHV-dag 161207-08 Jennie Hedman Ett sammandrag från föreläsningen av Anissa Mohammed Hassan, särskilt sakkunnig på Länsstyrelsen i Östergötland. BARNHÄLSOVÅRDENS

Läs mer

Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet

Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet Nolltolerans Kvinnlig Könsstympning 19 mars 2014 Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet Vanja Berggren, Docent Folkhälsovetenskap Översikt Västerås den 19 mars 1 Bakgrund: Vad är nytt?

Läs mer

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. 1 Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. När man stärker kvinnor och flickors rättigheter förbättras

Läs mer

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS II DAlARNA 2011-05-09 1 Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS Dnr LD11/00448 Katarina Gustavsson har i en interpellation ställt

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Fakta om kvinnlig könsstympning

Fakta om kvinnlig könsstympning Fakta om kvinnlig könsstympning INNEHÅLL Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vad är kvinnlig könsstympning och vilka

Läs mer

Inledning... 2. Vad är kvinnlig könsstympning?... 3. Ursprung... 3. Orsaker... 4. Var... 5. Skador och sjukdomar, påföljder... 6. Operationen...

Inledning... 2. Vad är kvinnlig könsstympning?... 3. Ursprung... 3. Orsaker... 4. Var... 5. Skador och sjukdomar, påföljder... 6. Operationen... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Vad är kvinnlig könsstympning?... 3 Ursprung... 3 Orsaker... 4 Var... 5 Skador och sjukdomar, påföljder... 6 Operationen... 6 Giftermål, äktenskap... 8 Åtgärder...

Läs mer

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Kvinnlig könsstympning Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Kvinnlig. könsstympning

Kvinnlig. könsstympning Kvinnlig könsstympning tryckeri: Ale Tryckteam, Bohus, december 2002 grafisk form: Typoform AB artikelnummer: 2002-114-77 ISBN: 91-7201-719-8 Den här skriften handlar om kvinnlig könsstympning eller kvinnlig

Läs mer

KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD En litteraturstudie Författare: Lisa Elmhager & Frida Liabäck Handledare: Ann-Sofie Gergils/Madeleine Bergh Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad Hösten 2014 idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad 300-350 professionella. Hittills 11 st. 2-dagarskurser. Deltagare: Elevhälsa, lärare, socionomer,

Läs mer

Arbetet med att stoppa kvinnlig könsstympning i Tanzania

Arbetet med att stoppa kvinnlig könsstympning i Tanzania På den här skolan utanför Arusha i Tanzania stöttar Svenska Kyrkan undervisning om kvinnlig könsstympning och dess effekter. Att få pojkarna att förstå vad ingreppet innebär är en viktig del av arbetet.

Läs mer

Kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning Bilaga 1 Kvinnlig könsstympning Handlingsplan och information till berörda yrkesgrupper INRIKTNINGSMÅL 2005-2009 RESULTATMÅL 2005-20 EKONOMISK RAM 2005 SOCIALNÄMNDENS BESLUT 14 229 Nationell plan mot kvinnlig

Läs mer

Samtycke och kvinnlig könsstympning

Samtycke och kvinnlig könsstympning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johanna Liljeblad Samtycke och kvinnlig könsstympning Examensarbete 20 poäng Handledare Per Ole Träskman Ämnesområde Straffrätt Termin VT 2004 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet 6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att

Läs mer

Muslimer och vården. Muslimer och vården

Muslimer och vården. Muslimer och vården Av: Islamiska Informationsföreningen Muslimer och vården Islam är inte en religion enligt gängse begrepp. Detta har många inom vården fått uppleva eftersom antalet bekännare till islam snabbt ökar - speciellt

Läs mer

Kvinnlig könsstympning. Bita Eshraghi Specialistläkare, Obstetrik & Gynekologi Kvinnokliniken, Södersjukhuset

Kvinnlig könsstympning. Bita Eshraghi Specialistläkare, Obstetrik & Gynekologi Kvinnokliniken, Södersjukhuset Kvinnlig könsstympning Bita Eshraghi Specialistläkare, Obstetrik & Gynekologi Kvinnokliniken, Södersjukhuset WHO Female genital mutilation (FGM) comprises all procedures involving partial or total removal

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning Institutionen för Samhällsvetenskap Marie Andersson Kvinnlig könsstympning Hur kvinnlig könsstympning kan förklaras och förstås som ett socialt fenomen. Female genital mutilation How female genital mutilation

Läs mer

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo 1. Vilka två syften tjänar sex hos människan? Alltså: Varför har vi sex? Två eller flera anledningar. Människan har sex dels för att föröka sig, genom

Läs mer

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare H andledning om kvinnlig könsstympning för polis och åklagare är framtagen inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Handledningen riktar sig till

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD KUNSKAP OCH RÅD

HEDERSRELATERAT VÅLD KUNSKAP OCH RÅD HEDERSRELATERAT VÅLD KUNSKAP OCH RÅD VAD ÄR HEDERSRELATERAT VÅLD Våld mot kvinnor och flickor i nära relationer kan vara extrema yttringar av närståendes normer kring heder. Till sådana normer hör uppfattningen

Läs mer

C-UPPSATS. Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2007:102 Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell

Läs mer

Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA

Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA går vidare även i Finland Rwandiska bröllopstraditioner går vidare även i Finland Rwandiska bröllopstraditioner går långt tillbaka i tiden även om det har skett

Läs mer

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Hälsa och samhälle KVINNLIG KÖNSSTYMPNING En litteraturstudie om sjuksköterskans roll i mötet med könsstympade kvinnor ANN-LOUISE HANSSON TOVE JOHANSSON Examensarbete HT 1 Sjuksköterskeprogrammet December

Läs mer

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-05-08 Diarienummer 180027 Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka

Läs mer

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett slags all täckande plagg, bärs av muslimska kvinnor där endast ögonen lämnas exponerade har hamnat i rubrikerna igen! Frankrikes president Nicolas Sarkozy

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur

Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur Camilla Andersson, AT-läkare, Värnamo sjukhus (millibus@hotmail.com) Kvinnlig könsstympning en företeelse av sammansatt natur Under sommaren 1999 arbetade jag på en kvinnoklinik i staden Banjul i Gambia.

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

Tusentals flickor behöver ditt stöd.

Tusentals flickor behöver ditt stöd. Tusentals flickor behöver ditt stöd. Inte ovanligt. Den här flickan, Blacky, hittades i en soptunna. Råttorna hade börjat äta av hennes ansikte. Överleva? Djur, människor och växter kämpar i 40 gradig

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet EN BÄTTRE VÄRLD Skolmaterial FN-DAGEN 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet FN 70 ÅR Fira med Svenska FN-förbundet År 2015 fyller FN 70 år! Det är också året då FN:s nya utvecklingsmål

Läs mer

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Venemalm Sofia Datum 2015-11-09 Diarienummer SCN-2015-0349 Socialnämnden RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport flicka Tillsammans gör vi skillnad! F lickors drömmar och möjligheter hotas varje dag. I många

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

OMSKÄRELSE AV BARN. Ett kunskapsunderlag. Avbildning från 2200-talet f.kr. 1. 2012 Vårdförbundets Etik- och Ansvarsråd

OMSKÄRELSE AV BARN. Ett kunskapsunderlag. Avbildning från 2200-talet f.kr. 1. 2012 Vårdförbundets Etik- och Ansvarsråd Avbildning från 2200-talet f.kr. 1 OMSKÄRELSE AV BARN Ett kunskapsunderlag 2012 Vårdförbundets Etik- och Ansvarsråd 1 http://sv.wikipedia.org/wiki/manlig_omsk%c3%a4relse 1 Innehåll 2 Bakgrund... 3 3 Inledning...

Läs mer

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och mänskliga rättigheter Skydd mot diskriminering Familj och individ Barns rättigheter Mäns våld mot kvinnor och våld i nära

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

SEX OCH SAMLEVNAD VAD HANDL AR DET OM EGENTLIGEN? SKRIV NER ORD ELLER MENINGAR OM VAD DU TROR!

SEX OCH SAMLEVNAD VAD HANDL AR DET OM EGENTLIGEN? SKRIV NER ORD ELLER MENINGAR OM VAD DU TROR! V.2-8 SEX OCH SAMLEVNAD VAD HANDL AR DET OM EGENTLIGEN? SKRIV NER ORD ELLER MENINGAR OM VAD DU TROR! VÅR BIOLOGISKA KROPP KÄRLEK ATT BLI KÖNSMOGEN PUBERTETEN LIV ANSVAR IDENTITET JÄMSTÄLLDHET RELATIONER

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld

Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld Slidkransen Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld Text Anna Knöfel Magnusson RFSU Faktagranskad av Lena Marions Illustrationer sid 4, 9, 10, 13, 15, 16, 18 Lottis Karlsson Illustration sid 7 Eva

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Linda Alvarsson & Malin Jansson Göteborgs Universitet 2007 Magisterkurs med inriktning mot Afrika och Internationellt utvecklingssamarbete D-uppsats, 10 poäng

Läs mer

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. Syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Sv Kort orientering Alla religioner i världen har fått sitt namn antingen efter deras grundare eller efter det samhälle och nation i vilket respektive religion föddes. Kristendomen, till exempel, har fått

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

kapitel får du läsa om:

kapitel får du läsa om: 'slam är den största religionen i Mellanöstern, i delar av Asien och i norra Afrika. Den som tillhör religionen islam kallas muslim. Det finns muslimer över hela världen. Muslimer ber till samma Gud som

Läs mer

De hedersrelaterade våldets konsekvenser för de utsatta. Könsstympning av flickor och kvinnor Härnösand

De hedersrelaterade våldets konsekvenser för de utsatta. Könsstympning av flickor och kvinnor Härnösand De hedersrelaterade våldets konsekvenser för de utsatta. Könsstympning av flickor och kvinnor 2018-10-16 Härnösand Nationella Kompetensteamet Ansvarar för en nationell stödtelefon, anordna utbildningsinsatser

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

Under kniven. En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning

Under kniven. En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning Under kniven En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning Socionomprogrammet C uppsats Författare: Alexis Ljungkvist Handledare: Gustav Svensson En ung flickas berättelse

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN

Läs mer

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation ISBERGET Akuta fasen? Socialisation Farfar Morfar De äldre männen Pappa/Morbror/ Farbror Denna generationens män Söner/Manliga kusiner Farmor/Mormor De äldre kvinnorna Mamma Döttrar Funktionshindrade Annan

Läs mer

Kejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan

Kejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan Kejsarsnitt Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan Innehållsförteckning: 1 Inledning... 2 2 Varför ett kejsarsnitt?... 2 3 Planerat snitt... 3 4 Akut snitt... 3 5 Olika ärr... 3 6

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

Om författaren: Noomi Berlinger-Stahl om Omskärelse. Publicerad: 2012-01-31, Uppdaterad: 2012-01-31. Praktiserande judinna och skribent

Om författaren: Noomi Berlinger-Stahl om Omskärelse. Publicerad: 2012-01-31, Uppdaterad: 2012-01-31. Praktiserande judinna och skribent Debatten om omskärelse avslöjar majoritetens intolerans -Artikel avu_5689-newsm... Sida 1 av13 http:/www.newsmill.se/print/42824 newsmill-logo Noomi Berlinger-Stahl om Omskärelse Publicerad: 2012-01-31,

Läs mer

Att samtala om: Vad krävs för att vara muslim?

Att samtala om: Vad krävs för att vara muslim? Islam Film! Att samtala om: Vilka fördomar hade tjejen i filmen möts av? Vilka fördelar såg flickan i filmen med att vara muslim? Vad krävs för att vara muslim? Islam är en monoteistisk, abrahamitisk religion.

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter

Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och mänskliga rättigheter Skydd mot diskriminering Familj och individ Barns rättigheter Mäns våld mot kvinnor och våld i nära

Läs mer

Att möta kvinnlig könsstympning

Att möta kvinnlig könsstympning Att möta kvinnlig könsstympning Information till berörda yrkesgrupper Denna broschyr har tagits fram av CHANGE-projektet som finansieras av Daphneprogrammet inom den Europeiska Unionen. Syftet är att arbeta

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

KVINNLIG OMSKÄRELSE I FINLAND. Rekommendationer för personal inom social- och hälsovården. Förbundet för mänskliga rättigheter

KVINNLIG OMSKÄRELSE I FINLAND. Rekommendationer för personal inom social- och hälsovården. Förbundet för mänskliga rättigheter KVINNLIG OMSKÄRELSE I FINLAND Rekommendationer för personal inom social- och hälsovården Förbundet för mänskliga rättigheter Redaktör Marja Tiilikainen Illustrationer Hanna-Leena Aromaa och Outi Kaasinen

Läs mer

Som Gud skapade oss. Förhållningssätt till kvinnlig omskärelse bland somalier i Malmö

Som Gud skapade oss. Förhållningssätt till kvinnlig omskärelse bland somalier i Malmö Som Gud skapade oss Förhållningssätt till kvinnlig omskärelse bland somalier i Malmö A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett underlag från

Läs mer

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård

Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård Könsstympade kvinnor och västerländsk sjukvård Författare: Sofia Olsson, Carina Ragneheim & Anne-Sofi Sköldèn Handledare: Ann-Sofie Gergils Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå 1 Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete

Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

LPP i religion ht. 2015

LPP i religion ht. 2015 Varför läser vi LPP i religion ht. 2015 Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer