Produktionsformer. Woodwards tre typer. Johann Packendorff

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Produktionsformer. Woodwards tre typer. Johann Packendorff"

Ann Sundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Produktionsformer Johann Packendorff 1 Manufacturing process types Service process types Low Variety High Project Jobbing Batch Mass Contin- -uous Low Variety High Professional service Service shop Mass service Low Volume High Low Volume High 2 Woodwards tre typer 1. Massproduktion (Vitvaror, bilar, datorer, mobiltelefoner) 2. Processproduktion (papper & massa, petrokemi, stål) 3. Enstycksproduktion (byggnader, anläggningar, fartyg, stationära motorer, turbiner, flygplan, även hantverks- och lyxvaror) 3 1

tre typer 1. Massproduktion (Vitvaror, bilar, datorer, mobiltelefoner) 2. Processproduktion (papper & massa, petrokemi, stål) 3.

2 Manufacturing process types Service process types Low Variety High Project Jobbing Batch Mass Contin- -uous Low Variety High Professional service Service shop Mass service Low Volume High Low Volume High Massproduktion Konvergerande produktion En fas (fast) Många underleverantörer Personalintensivt Aldrig site-montage Ofta konsumentprodukter Tillverkning/montering centralt 6 2

3 Före massproduktionens tidevarv Jordbruket dominerande Hantverksmässig eller projektbaserad produktion Tillgången till kraftkällor avgörande Ont om arbetskraft i städer 7 Den industriella revolutionen Effektiviserat jordbruk Effektiviserad gruvdrift Ångmaskinen blev till kraftkälla och därmed transportmedel Spatial samlokalisering möjlig Gott om arbetskraft 8 Problem i det sena 1800-talets fabriker Erfarenhetsbaserad produktionsstyrning Yrkeskunskap styrde arbetsdelning och specialisering Ogenomtänkt layout Undermåliga arbetsförhållanden Bristande produktutveckling 9 3

och därmed transportmedel Spatial samlokalisering möjlig Gott om arbetskraft 8 Problem i det sena 1800-talets fabriker Erfarenhetsbaserad

4 T-Forden Lanserades 1908, hantverksbyggd Marknadsfördes mot bönder (gemene man) Successiv utveckling och marknadspenetrering 1913: Det löpande bandet 10 QuickTime and a TIFF (Uncompressed) decompressor are needed to see this picture

marknadspenetrering 1913: Det löpande bandet 10 QuickTime

5 Löpande bandet Förutsättningar? Konsekvenser? 13 Principer för det löpande bandet Analytiskt tillvägagångssätt Standardisering av produkten Specialisering av operatörerna Arbetsdelning (beordrad) Flödesinriktad layout (fysisk förflyttning gav automatisk arbetsorder) Monteringsband och hängtransportörer Detaljplanering av råvaror och personal Reglerade arbetstider (8 timmarsdagar) 14 Konsekvenser Kostnads- och prisreduktion med 2/3 Ingen yrkesskicklighet behövdes => halverade löner Personalomsättningen reducerades med 9/10 Lärkurvor innebar successiva förbättringar under flera år 15 5

(beordrad) Flödesinriktad layout (fysisk förflyttning gav automatisk arbetsorder) Monteringsband och hängtransportörer Detaljplanering av råvaror

6 Ytterligare utveckling vid Ford Integration bakåt säkrad råvarutillförsel Kapitalbindning i olika mellanlager minskades Total genomloppstid järnmalm-kontanter i bilhallen sänktes till 50 timmar Marknaden vek, ny modell (A-forden) ej lika populär, kunderna krävde större anpassning Ford förlorade sin ledande ställning i bilbranschen i slutet av 20-talet. 16 En teoretisk parallell: Taylor 1911: Scientific Management Det finns ett bästa sätt att utforma produktion Man skall gå strikt vetenskapligt tillväga Rätt man på rätt plats Samarbete inom företaget 17 Rationaliseringsrörelsen i Sverige Började vid 30-talets slut, peak under 60-talet Brukstraditioner hindrade rationaliseringar Arbetsstudier (MTM Metod, Tid, Mätning) Funktionella verkstäder 18 6

16 En teoretisk parallell: Taylor 1911: Scientific Management Det finns ett bästa sätt att utforma produktion Man skall gå strikt vetenskapligt tillväga Rätt man på rätt plats Samarbete

7 Tidsstudier 19 Funktionella verkstäder Masstillverkning är ofta ej möjlig Ofta blandad tillverkning i korta serier Alla maskiner med en viss funktion samlades till funktionella grupper (t ex beredning, svetsning, målning, montering) De olika produkterna flödade genom dessa Bemannades med specialister Modularisering => divergerande produktion 20 Vanliga layoutalternativ 21 7

grupper (t ex beredning, svetsning, målning, montering) De olika produkterna flödade genom

8 Problem med funktionella verkstäder Betydande kapitalbildning Problem med kapacitetsutnyttjandet (MAX-principen gick ej att genomföra) Störningskänsliga system (köbildning, flaskhalsar) Långa genomloppstider mkt mellanlagring och transporter 22 Flödesgrupper Grupp av maskiner där all bearbetning sker för en och samma produkt inom en viss del av produktionskedjan Dominerande maskin och kompletterande maskiner Enkelt, rakt flöde inom gruppen Lokal planering Förändrade belöningssystem Kortare genomloppstider, mindre personalomsättning 23 Vanliga layoutalternativ 24 8

där all bearbetning sker för en och samma produkt inom en viss del av produktionskedjan Dominerande maskin och kompletterande maskiner Enkelt,

9 Efter rationaliseringsrörelsen: MA (materialadm) Dubbelt problem: Kundanpassning och lågt kapacitetsutnyttjande, ej produktionslayouten i sig Mål: Minskad kapitalbindning och ökad genomloppshastighet Strategi: Minimera ständigt produkter i arbete (PiA) Kundorderstyrning 25 Produktverkstäder Ett komplett tillverkningsförlopp för en produkt eller produktfamilj Marknadsorienterat Kvalitet gemensam angelägenhet Självstyrande grupper 26 Vanliga layoutalternativ 27 9

produkter i arbete (PiA) Kundorderstyrning 25 Produktverkstäder Ett komplett tillverkningsförlopp för en produkt

10 Automatiserad produktionsorganisation NC-teknik (numeric control) programmerade maskiner med korta ställtider Robotisering Automatiska lager och transportsystem FMS flexible manufacturing systems maskinerna kopplas ihop till hela produktionssystem 28 Automatiserad produktionsorganisation PBB Produktion med begränsad bemanning CAD/CAM Computer aided design / Computer-aided manufacturing EDI Electronic data interchange Processindustrin förebild (fungerade ej) 29 Japansk produktionsorganisation Lean production Flexibel personal Högt maskinutnyttjande Korta omställningstider Små partistorlekar Minimala förråd & mellanlager (JIT) Nollfelstillverkning i st f optimering Kaizen ständig förbättring Kanban skapa efterfrågesug genom bakåtordrar 30 10

manufacturing EDI Electronic data interchange Processindustrin förebild (fungerade ej) 29 Japansk produktionsorganisation Lean production Flexibel personal Högt maskinutnyttjande Korta

11 Och sedan då? Hyperkonkurrens innebär fokus på produktutveckling Produktion och marknadsföring centralt för globala strategier Ständig kvalitets- och flexibilitetsjakt Och människan då? Processproduktion Betecknar ett produktionssystem som är fullständigt automatiserat/datoriserat, där operatörens roll är att övervaka att processen fortgår som planerat och vid behov korrigera avvikelser i denna. Processen i sig innebär en divergerande, komplex omvandling av ett råmaterial till olika förädlade produkter Processen är ett ständigt flöde, ej en serie självständiga items som förädlas Kemisk industri, kraftproduktion, 32 metallindustri etc etc Processproduktionen som tekniskt ideal Fullständigt automatiserat Fullständigt förutsägbart Fullständigt programmerbart Effektivisering och rationalisering en rent teknisk fråga optimering mellan processekonomi och arbetsekonomi Liten, platt organisation bestående av ett fåtal högt kvalificerade operatörer 33 11

12 Processproduktion som mänskligt ideal? Människan ej längre en aktiv producerare, utan enbart en övervakare som bereder, reglerar och administrerar processen lös tidskoppling Människan den som rycker in och korrigerar processen vid kriser och störningar hård tidskoppling Ostandardiserade, komplexa arbetshandlingar med höga krav på självorganiserat samarbete och problemlösning 34 Så olikt massproduktion? Nej egentligen massproduktion driven till sin spets. I övrigt samma problem med kapitalrationalisering, genomloppstider, ställtider, kvalitetsstyrning etc Ja processens logik är annorlunda och arbetsinnehållet för operatörerna är annorlunda ett bättre och mer kvalificerat arbete, oftast 35 Vikten av ständig produktutveckling Produkterna och produktionssätten oftast standardiserade i hela branschen, nyheter sprider sig fort Priset en viktig variabel Applikationsfantasi Grundforskning Produktutveckling och processförbättringar hänger ihop 36 12

och störningar hård tidskoppling Ostandardiserade, komplexa arbetshandlingar med höga krav på självorganiserat samarbete och problemlösning 34 Så olikt massproduktion?

13 Vikten av marknadsföring Typiskt B2B goda, långsiktiga, förtroendefulla kundrelationer centralt Produkten i sig standardiserad Varumärke, innovationsförmåga Miljömedvetenhet - råvaruleverantör Enstycksproduktion och projekt: Varför nya organisationsformer? Traditionell uppdelning av industriella produktionsformer - Enstycksproduktion - Massproduktion - Processproduktion Rationalitet, standardisering, hierarkisk organisering, repetitivitet, boundary spanning & control 38 Utvecklingstendenser Avancerad enstycksproduktion viktigare Kundanpassning och komplexitet ökar Ständiga utvecklings- och förändringsbehov Internationalisering & marknadsomdefinieringar Allianser och samarbeten mellan företag krävs Ny och särpräglad kompetens krävs Byråkratiproblem i befintliga storföretag => Projektorganisationer i stället för byråkratier 39 13

Traditionell uppdelning av industriella produktionsformer - Enstycksproduktion - Massproduktion - Processproduktion Rationalitet, standardisering, hierarkisk organisering, repetitivitet, boundary

14 Projekt: Definition en unik, icke repetitiv uppgift med ett förutbestämt leveransdatun specifierat utifrån ett eller flera mål bestående av ett antal komplexa och ömsesidigt beroende aktiviteter 40 Projekttyper Mjukvaruutveckling Tillvägagångssättet känt Produktutveckling Tillvägagångssättet okänt Målet känt Byggprojektet Organisationsförändring Målet okänt 41 Söderlunds projekttyper Affärsprojekt Utvecklingsprojekt Förändringsprojekt 42 14

Mjukvaruutveckling Tillvägagångssättet känt Produktutveckling Tillvägagångssättet okänt Målet känt

Relevanta dokument

Logistik styrning av material- och informationsflöden

Logistik styrning av material- och informationsflöden Mikael Öhman / DIEM TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 2016 Logistik: styrning av material- och informationsflöden 11.10 18.10 25.10 Introduktion