UNGA UNDER LUPP. En studie av ungas villkor och ungdomspolitikens möjligheter i Kalmar län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNGA UNDER LUPP. En studie av ungas villkor och ungdomspolitikens möjligheter i Kalmar län"

Transkript

1 UNGA UNDER LUPP En studie av ungas villkor och ungdomspolitikens möjligheter i Kalmar län Mats Trondman i samarbete med Åsa Johansson Centrum för kultursociologi Linnéuniversitetet 1

2 Eftersom vårt huvudsyfte är att göra ungdomar kapabla att delta i gemensamt liv kan vi inte underlåta att begrunda huruvida vi håller på att forma färdigheter som kan ge denna kompetens. John Dewey i Demokrati och utbildning (1916) 2

3 FÖRORD Undertecknade vill tacka Regionförbundet i Kalmar län för förtroendet att ge Centrum för kultursociologi vid Institutionen för samhällsvetenskaper på det nya Linnéuniversitet förtroendet att genomföra denna Luppstudie. Vi vill också tacka Eksjö kommun och, särskilt så, föreningen Astrid Lindgrens hembygd som med stort engagemang stött och väglett oss i vårt arbete. Vi tackar därtill alla medarbetare i de elva medverkande kommunerna som ansvarade för datainsamlingen. Vi känner väl vad som krävs i tid, ansträngning och organisation för att göra en sådan insamling framgångsrik. Vi vill även uttrycka vår djupa tacksamhet till alla intresserade politiker, tjänstemän och ungdomsarbetare som vi mött i samband med mindre träffar och större konferenser. Det har otvetydigt varit imponerande och mycket motiverande. Den tid som funnits till förfogande för att sammanställa denna rapport är ungefär sex arbetsveckor. Det är viktigt för oss att varje läsare känner till denna tidsbegränsning och bedömer vår insats därefter. Det är så mycket vi skulle vilja ha gjort men som vi helt enkelt inte hunnit med. Till slut är det vår förhoppning att samarbetet mellan Linnéuniversitetet, Kalmar läns kommuner, Eksjö kommun och Astrid Lindgrens hembygd kan fortsätta och utvecklas. Inte minst ser vi fram emot att inom en snar framtid få följa upp kommunernas kommande utvecklingsarbete med ungdomars levnadsvillkor och delaktighet. Till slut det viktigaste av allt. Vi vill tacka de drygt ungdomar som besvarade Luppenkäten. Må era upplevelser vägleda länets arbete med ett nytt regionalt utvecklingsprogram och en ungdomspolitik för en hållbar utveckling. Och må framförallt era respektive hemkommuner höra era röster och ta dem på största allvar! Mats Trondman och Åsa Johansson Centrum för kultursociologi Institutionen för samhällsvetenskaper Linnéuniversitetet 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 DEL I. INLEDNING 1. INTRODUKTION 9 Arbetsuppgifter och övergripande syfte 9 Unga under lupp två relaterade betydelse 10 Kalmar län och de unga 11 Ungdomspolitiken och Regionalt utvecklingsprogram 14 Konstruktionen av de fem sfärerna 17 Eftersträvansvärda sfärer som vitalt centrum 20 Ungdomspolitiskt dilemma och vägledande frågeställningar 22 Tre problematiseringar och en möjlighet 23 Rapportens disposition 27 DEL II. UNGDOMARNA. TRE BILDER 2. UNGA, UNGA VUXNA OCH VUXNA UNGDOMAR 30 Bilden av ungdomarna 31 Bilden av ungas i hög grad gemensamma villkor 35 Bilden av politiska möjligheter 37 Empiriska slutsatser 41 DEL III. DE FEM SFÄRERNA 3. TILLITENS SFÄR 45 Andelen unga med eftersträvansvärda tillitsvillkor 47 Frånvaro av starka tillitsvillkor 49 Tillitens sfär 50 Tillitssfärens betydelse för ungas välbefinnande 51 4

5 Tillitssfären på kommunnivå 54 Tillitsindikatorer: en kommunjämförelse 56 Tilliten hos unga, unga vuxna och vuxna ungdomar 58 Empiriska slutsatser ERKÄNNANDETS SFÄR 65 Andelen unga med eftersträvansvärda erkännandevillkor 66 Frånvaro av starka erkännandevillkor 68 Erkännandets sfär 71 Erkännandesfärens betydelse för ungas välbefinnande 72 Erkännandesfären på kommunnivå 75 Erkännandeindikatorer: en kommunjämförelse 77 Erkännandet hos unga, unga vuxna och vuxna ungdomar 79 Empiriska slutsatser SKOLANS SFÄR 85 Andelen unga med eftersträvansvärda skolvillkor 87 Frånvaro av starka skolvillkor 89 Skolans sfär 90 Skolsfärens betydelse för ungas välbefinnande 91 Skolsfären på kommunnivå 93 Skolindikatorer: en kommunjämförelse 96 Skolsfären hos unga, unga vuxna och vuxna ungdomar 97 Empiriska slutsatser FRITIDENS SFÄR 101 Andelen unga med eftersträvansvärda fritidsvillkor 103 Frånvaro av starka fritidsvillkor 104 Fritidens sfär 105 Fritidssfärens betydelse för ungas välbefinnande 107 Fritidssfären på kommunnivå 108 Fritidsindikatorer: en kommunjämförelse 110 Fritidssfären hos unga, unga vuxna och vuxna ungdomar 111 Empiriska slutsatser 113 5

6 7. DELAKTIGHETENS SFÄR 118 Andelen unga med eftersträvansvärda delaktighetsvillkor 119 Frånvaro av starka delaktighetsvillkor 121 Delaktighetens sfär 121 Delaktighetssfärens betydelse för ungas välbefinnande 122 Delaktighetssfären på kommunnivå 124 Delaktighetsindikatorer: en kommunjämförelse 126 Delaktigheten hos unga, unga vuxna och vuxna ungdomar 128 Empiriska slutsatser 128 DEL IV. BEDÖMNING OCH UNGDOMSPOLITISKT MÖJLIGGÖRANDE 8. SFÄRERNA SOM KUNSKAPSBANK FÖR UTVECKLINGSARBETE Regionala bedömningar och ungdomspolitiska utmaningar 134 Kommunala bedömningar och ungdomspolitiska utmaningar 143 Kommuner med påtaglig komparativ styrka 147 Eksjö kommun 147 Kalmar kommun 151 Mörbylånga kommun 155 Kommuner med övervägande komparativ styrka 159 Mönsterås kommun 159 Oskarshamn kommun 162 Emmaboda kommun 166 Hultsfreds kommun 169 Kommuner med påtaglig komparativ svaghet och viss komparativ styrka 173 Torsås kommun 173 Kommuner med påtaglig komparativ svaghet 177 Högsby kommun 177 Vimmerby kommun 183 Borgholm 188 En snabbskiss till arbetsmodell 194 6

7 Noter 200 Litteratur 202 7

8 DEL 1 INLEDNING 8

9 1. INTRODUKTION Arbetsuppgifter och övergripande syfte Unga under lupp är en rapport om ungas villkor och ungdomspolitikens möjligheter. I huvudsak försöker vi hantera tre relaterade arbetsuppgifter. För det första erbjuder vi en kvantitativ beskrivning av ungas upplevelser av sina villkor i Kalmar län och i Eksjö kommun. Vi gör det i huvudsak med avseende på fem empiriska områden, nämligen tillit, erkännande, skola, fritid och delaktighet. Vi ska snart precisera dessa områdens innehåll och betydelser. Detsamma gäller vad som avses med unga och Kalmar län. För det andra använder vi den kvantitativa beskrivning som ett underlag för bedömning och förslag till utveckling av ungas möjligheter i Kalmarregionen. Vad detta innebär ska vi också reda ut nedan. För det tredje försöker vi lösa de två nämnda arbetsuppgifterna genom att skapa en teoretiskt, empiriskt och normativt informerad modell med vars hjälp vi kan beskriva och bedöma just ungas villkor. Modellen ligger även till grund för vår förståelse av vad som utgör möjligheter till förändring och utveckling. Det innebär att vi har konstruerat de ovan fem nämnda empiriska områdena som sfärer. Med hjälp av dessa kan vi på ett enkelt, tydligt och analytiskt produktivt sätt hantera de två första arbetsuppgifterna. Sfärerna benämns tillitens, erkännandets, skolans, fritidens och delaktighetens sfär. Vi ska nedan precisera dessa sfärer i olika steg. Mot bakgrund av de tre arbetsuppgifterna kan vi formulera vårt övergripande syfte, nämligen att beskriva och bedöma ungas villkor i Kalmar län med avseende på tillit, erkännande, skola, fritid och delaktighet genom att pröva en modell för en kunskapsbaserad ungdomspolitik med vars hjälp denna politiks möjligheter kan synliggöras på läns- och kommunnivå. Även om arbetsuppgifter och syfte nu formulerats kvarstår en hel del att göra innan vi kan redovisa och bedöma ungas villkor och ungdomspolitikens möjligheter. Detta introduktionskapitel har därför fått följande disposition. I nästa avsnitt påbörjar vi bestämmandet av studiens teoretiska, empiriska och normativa karaktär. Vi gör det 9

10 genom att förklara studiens titel Unga under lupp. I kapitlets tredje avsnitt reder vi ut vad vi avser med Kalmar län och unga. Här får läsaren veta vilka unga och kommuner våra beskrivningar och bedömningar avser. Därefter sammanfattar vi huvuddragen i den svenska ungdomspolitiken. Vi berör också kort Regionalt utvecklingsprogram för Kalmar län, den så kallade Rupen (2006) och dess relevans för unga. Dessa politiska visioner ligger i stor utsträckning till grund för vår beskrivning och bedömning av ungas upplevelser av sina villkor på läns- och kommunnivå. De utgör också utgångspunkter för våra förslag till hur en politik för ungdom kan förbättra dessa villkor. I det femte avsnittet redovisar vi konstruktionen av vår modell. Läsaren får veta vad vi avser med tillitens, erkännandets, skolans, fritidens och delaktighetens sfär. Vi försöker även legitimera idén om att beskriva, bedöma och utveckla ungas villkor i termer av just sfärer. Vi klargör dessutom hur dessa sfärer sätts i arbete i vår studies empiriska kapitel. Därmed återkommer vi en andra gång till detta med studiens teoretiska, empiriska och normativa karaktär. I det sjätte avsnittet för vi ett kort resonemang om vad rapportens empiriska beskrivningar avser. Vi kan, som exempel, inte nog betona att beskrivningen av ungas villkor avses de ungas upplevelser av dessa villkor. Inte faktiska beskrivningar. Vi avslutar med att ge läsaren dispositionen för rapportens resterande tre delar och åtta kapitel. Unga under lupp två relaterade betydelser Rapportens titel Unga under lupp har en dubbel betydelse. För det första anspelar lupp naturligtvis på det som Ungdomsstyrelsen benämner Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Med Lupp erbjuder Ungdomsstyrelsen ett enkätverktyg med vars hjälp de kommuner som så vill kan studera ungas villkor med avseende på fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Den statliga myndighetens förhoppning är naturligtvis att genomförandet av sådan enkät ska ligga till grund för en kunskapsbaserad utveckling av kommunernas lokala ungdomspolitik. Den första betydelsen av titeln Unga under lupp är alltså att rapporten avser ungas svar på Ungdomsstyrelsens enkätfrågor. Till vilka de unga är ska vi, som sagt, snart återkomma. Rapporten erbjuder därmed en kunskapsbas för just Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. 10

11 Den andra betydelsen öppnar upp för en mer akademiskt präglad förståelse av de tre relaterade arbetsuppgifter som fogades samman i vår studies övergripande syfte. Nationalencyklopedins ordbok (1996) lär oss att ordet lupp betyder en mindre lins för måttlig förstoring. Vår modell är alltså att betrakta som ett förstoringsglas med vars hjälp vi försöker synliggöra, bedöma och föreslå utveckling av ungas villkor i merparten av Kalmar läns kommuner och i Eksjö kommun. Vad avser vi då med att denna modell, lins, eller lupp är teoretisk, empirisk och normativ? Den är teoretisk därför att enkätmaterialets teman, frågor och svar inte kan tala för sig själva. Val och tematisering av empiri måste vara teoretiskt informerad. Vi ser därför enkätens frågor och svar genom en teoretisk lins. Endast så kan vi tydliggöra vad vår empiri avser, varför den är viktig och hur den kommer att användas. Just därför ska vi längre fram i detta inledningskapitel konstruera en enkel teoretisk modell med vars hjälp ungas möjliggörande villkor kan beskrivas i termer av fem sfärer. Följaktligen är det teorin som gör empirin till just sfärer. Vi inser därmed också vikten av att ungas villkor förstås mångdimensionellt. Med vår empiriska lins kan vi beskriva ungas villkor i avsikt att se om de är möjliggörande eller begränsande. Vår teoretiska och empiriska modell är alltså slutligen normativ. Att teoretiskt förstå och empiriskt studera ungas villkor som sfärer är inte tillräckligt för att uppnå vårt syfte. Modellen tillhandahåller också en normativ lins med vars hjälp vi kan bedöma om ungas villkor ser ut och verkar som de på goda grunder bör göra. Här kommer framför allt ungdomspolitikens strävanden in. Unga under lupp är således en studie som tillhandahåller linser med vars hjälp ungas villkor kan beskrivas och bedömas men också utvecklas. Hur detta går till i praktiken ska vi snart tydliggöra. Men först något om vilka studien gäller och hur den vägleds av ungdomspolitik och strävan efter regional utveckling. Kalmar län och de unga Med Kalmar län borde vi naturligtvis avse regionens samtliga tolv kommuner. Av olika skäl är nu så inte riktigt fallet. Nybro kommun valde att inte delta i Lupp. Västervik har valt att utveckla en egen enkät som inte är helt överensstämmande med Ungdomsstyrelsens mätinstrument. Därtill använder de inte samma statistikprogram som Ungdomsstyrelsen (Spss). Förhoppningen är naturligtvis att Nybro och Västervik 11

12 ansluter när det åter är dags för en uppföljande Luppstudie. Däremot har Eksjö, som har ett nära samarbete med Kalmar län, valt att delta. När vi därför fortsättningsvis utan att något annat anges talar om Kalmar län är det följande elva kommuner som avses: Borgholm Emmaboda Eksjö Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Oskarshamn Torsås Vimmerby När vi talar om Kalmar läns unga avser vi eleverna i årskurs 8. Det händer att vi också använder bestämningen ungdomsundersökningen. Denna undersökning genomfördes som en totalundersökning av alla elever i årskurs åtta i de elva kommunerna. 1 Drygt unga kom att besvara enkäten. Det betyder att 87 procent av länets unga har besvarat enkäten. Följaktligen är bortfallet 13 procent. Vi kan således på goda grunder uttala oss om hur de unga upplever sina villkor i de fem sfärerna i Kalmar län. Studien Unga under lupp riktar i huvudsak kunskapsintresset mot dessa unga. Vi har fyra huvudskäl till en sådan prioritering. För det första deltar hela elva kommuner. För det andra har materialet till följd av det låga bortfallet hög kvalitet. För det tredje kan kunskapen om de yngsta ungdomarna lätt ligga till grund för ett verkningsfullt utvecklingsarbete under grundskolans avslutande år och genom hela gymnasieskolan. Därmed möjliggör en sådan uppföljning, för det fjärde, en longitudinell studie. Om tre år kan denna studies unga åter tillfrågas när de går andra året på gymnasiet. Även om studien Unga under lupp i störst utsträckning fokuserar just de unga så genomförs jämförelser med två andra ålderskategorier av ungdomar. 3 Dessa kategorier 12

13 benämns unga vuxna och vuxna ungdomar. Unga vuxna avser elever i gymnasieskolans andra årskurs. Datainsamling, som också den genomfördes senhösten , riktade sig till samtliga gymnasieelever i nio kommuner. De båda Ölandskommunerna, Borgholm och Mörbylånga, deltog inte. I övrigt deltog samma kommuner som gjorde ungdomsenkäten. Knappt 1800 elever besvarade gymnasieenkäten. 5 Dessa utgör 79 procent av de medverkande kommunernas unga vuxna. Bortfallet var således 21 procent. Med vuxna ungdomar avses en Luppenkät som under samma tidsperiod genomförts med drygt till 25-åringar i Kalmar. 6 Här är bortfallet mycket stort. Svarsfrekvensen är ungefär 30 procent. Därtill är materialet könsmässigt snedfördelat. Nästan sex av tio svaranden (59 procent) är kvinnor och drygt fyra av tio är män (41 procent). Däremot är de vuxna ungdomarnas familjebakgrund i stort sett densamma som de ungas och unga vuxnas. Det är alltså viktigt att hålla i minnet att när jämförelser görs mellan unga, unga vuxna och vuxna ungdomar, så jämförs Kalmar län förstådd som elva kommuner (inklusive Eksjö), med Kalmar län förstådd som nio kommuner (inklusive Eksjö) och ett klart begränsat urval av 19- till 25-åringar i Kalmar. Därtill rymmer inte enkäten till de vuxna ungdomarna alla de frågor som unga och unga vuxna besvarar. Följaktligen omöjliggörs vissa jämförelser. Det gäller framförallt skolfrågor. Anledningen till att vi trots dessa skillnader likväl gör vissa jämförelser är att det kan vara intressant att få någon form av indikation på eventuella skillnader mellan just unga, unga vuxna och vuxna ungdomar. Vi bör då komma ihåg att jämförelserna bygger på tvärsnittsdata. De unga, de unga vuxna och de vuxna ungdomarna är inte samma individer. Det kommer att bli än mer intressant att jämföra dagens unga med de unga vuxna de kommer att vara om tre år. Detsamma gäller den framtida jämförelsen mellan unga vuxna och vuxna ungdomar. Dagens unga vuxna är morgondagens vuxna ungdomar. Plötsligt är studien, som ovan redan påpekats, longitudinell. Vi kommer att följa samma individer över tid. Vi kan då veta om samma individer med stigande ålder upplever att deras villkor är förbättrade eller försämrade. 13

14 I vår rapports andra del Ungdomarna: Tre bilder tar vi hjälpt av de tre enkäterna och förser läsaren med en mer detaljerad bild av vilka de olika kategorierna av ungdomar är. Så till den politik som vägleder våra beskrivningar och bedömningar av främst de ungas levnadsvillkor. Ungdomspolitiken och Regionalt utvecklingsprogram I Regeringens strategi för ungdomspolitiken (2009) redovisas den politik som gäller alla ungdomar mellan 13 och 25 år. Denna ungdomspolitik har två övergripande mål. För det första ska alla ungdomar ha verklig tillgång till välfärd. Därtill ska alla ungdomar ha verklig tillgång till inflytande. Dessa två mål kopplas till ett syfte, nämligen att ungdomar ska ges samma möjlighet till välfärd och inflytande som andra människor i samhället. Målen och syftet vilar i sin tur på ett antal utgångspunkter. En utgångspunkt är att ungdomar som grupp, även om de också är individer, på en rad områden har gemensamma behov. Hit hör, som exempel, tillgång till god utbildning, meningsfull fritid och möjligheter att få arbete och bostad. En annan utgångspunkt är att alla ungdomar ska ges bästa förutsättningar till goda villkor, utveckling och aktivt deltagande i samhället. Just därför ska ungdomar ha tillgång till verklig välfärd och verkligt inflytande. En tredje utgångspunkt är att ungdomspolitiken ska bidra till att möjliggöra ungdomars egna planer och ambitioner. Den ska därför stödja deras självständighet och oberoende. En fjärde utgångspunkt är att detta arbete måste bedrivas internationellt, nationellt och lokalt. Ungdomspolitiken vägleds därtill av fyra perspektiv. Dessa ligger till grund för hur offentlig verksamhet för ungdomar ska utformas. Eftersom ungdomars villkor påverkas av beslut inom alla samhällsområden är ungdomspolitiken, för det första, sektorsövergripande. Det är därför viktigt att synligöra, heter det, relationen mellan ungdomars hälsa, arbete, utbildning och delaktighet. I all politik ska det finnas ett ungdomsperspektiv. Detta kräver i sin tur en kunskapsbaserad ungdomspolitik och samverkan mellan olika aktörer. Samtidigt som ungdomar har mycket som är gemensamt måste ungdomspolitiken, för det andra, bejaka mångfald och eftersträva lika rättigheter 14

15 och möjligheter för alla unga oavsett bakgrund. Det tredje perspektivet avser ungdomars kunskaper och erfarenheter som en resurs i samhällsutvecklingen. Deras upplevelser och uppfattningar synliggör levnadsvillkor och utgör utgångspunkter för framtida investeringar. Det är av stor vikt, poängterar regeringen i sin strategi för ungdomspolitiken, att dessa kunskaper tas till vara. Detta gäller i offentliga, ideella och kommersiella verksamheter. Genom att främja ungas delaktighet i demokratin skapas också, skriver regeringen, en större samhörighet i samhället. Det fjärde perspektivet betonar ungdomars rättigheter. Ungdomar har rätt till goda levnadsvillkor på samma sätt som övriga befolkningen. Detta innebär att mänskliga rättigheter ska skyddas och främjas. Det innebär också att ungdomar ska ges möjligheter till social och ekonomisk trygghet, god hälsa och utveckling. De ska därtill respekteras och vara delaktiga i beslut som rör dem. Ungdomar ska, heter det också, beredas inflytande och delaktighet på egna villkor och efter egen förmåga. I Regeringens strategi för ungdomspolitiken följs beskrivningen av de fyra perspektiven av ytterligare ett avsnitt som starkt betonar arbetet med att motverka och förebygga utanförskap. Utanförskap beskrivs som frånvaro av egenmakt. Ambitionen är att inga barn eller ungdomar ska behöva växa upp i utanförskap. En viktig uppgift för ungdomspolitiken är därtill att försöka ge en helhetsbild av ungdomars situation. En annan är att visa hur villkor påverkar ungas utveckling. Det hör också till uppgiften att belysa skillnader med avseende på faktorer som kön, ålder, bostadsort, socioekonomisk bakgrund, sexuell läggning eller identitet, funktionsnedsättning samt mellan inrikes och utrikes födda. Ungdomars liv levs i stor utsträckning i kommuner vars politiska beslut ger förutsättningar för och påverkar ungdomars levnadsvillkor. Härvidlag betonar ungdomspolitiken starkt vikten av att det ungdomspolitiska arbetet i kommunerna är kunskapsbaserat och bedrivs långsiktigt, målmedvetet och strategiskt. Med en helhetssyn på ungdomars levnadsvillkor kan kommunernas insatser lättare samordnas över förvaltningsgränserna. Därtill betonas den ideella sektorns centrala roll i ungas liv. I huvudsak ungdomsorganisationer och föreningsaktiviteter. För att underlätta uppföljning och analys av målen och syftet är ungdomspolitiken uppdelad i fem huvudområden, nämligen utbildning och lärande, 15

16 arbete och försörjning, hälsa och utsatthet, inflytande och representation samt kultur och fritid. Kalmar läns regionala utvecklingsprogram den så kallade Rupen vilar i stort på samma synsätt men använder uttrycket hållbar utveckling. Denna utveckling gäller inte endast avgörande samhällsfrågor som miljö och ekonomi utan även socialt och kulturellt liv. Betoningen på hållbarhet ska, heter det i Rupen, tillgodose samtida invånarens behov utan att äventyra våra barns och barnbarns framtida möjligheter. Vi väljer att använda uttrycket hållbar utveckling. Med detta avser vi det som i stor utsträckning förenar ungdomspolitiken och Rupen. En ungdomspolitik för hållbar utveckling ger oss följande normativa vägledning för vår studie Unga under lupp. 1. I centrum för ungdomspolitiken står krav på goda levnadsvillkor och ungas delaktighet. 2. Möjliggörande villkor och inflytande gäller alla unga oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter och alla delar av samhälleligt liv, det vill säga alla de sammanhang där de unga har att leva sina liv och som informeras av ungdomspolitiken. 3. Villkor och delaktighet representerar i hög grad ungas möjligheter att på en och samma gång vara en del samhället känna tillhörighet och trygghet och att utveckla egna förhoppningar, planer och ambitioner. 4. Lika rättigheter i villkor och delaktighet ska i dessa avseenden gå hand i hand med mångfald och integration. 5. Ungas upplevelser, erfarenheter och uppfattningar ska i alla dessa sammanhang ses som resurser. Unga ska inte bara ges goda villkor, de ska också lyssnas på och tas i anspråk. Utanförskap är ungdomspolitikens motsats! 6. Kännedom om ungas villkor och grad av delaktighet i samhället kräver en kunskapsbaserad ungdomspolitik. En sådan politik vilar på att vi vet hur ungdomar upplever att de har det. En sådan kunskap ska ligga till grund för att förbättra ungas villkor och möjligheter att bli delaktiga och tas i anspråk som resurser. 16

17 När vi hädanefter talar om en ungdomspolitik för hållbar utveckling så är det den samlade kraften i dessa sex punkter som avses. Det är innehållet i dessa punkter som informerar våra beskrivningar och bedömningar av just unga under lupp. Det är också dessa punkter som vägleder våra förslag till ungdomspolitiskt utvecklingsarbete i Kalmar län och dess Luppstuderade kommuner. En ungdomspolitik för hållbar utveckling är vår normativa lins. Följaktligen vägleder den även vår konstruktion av de fem sfärerna. Sfärerna är alltså vårt svar på hur en ungdomspolitik för en hållbar utveckling kan förstås, studeras, bedömas och utvecklas. Sfärerna är vår normativa, teoretiska och empiriska lins. Sfärerna är det sätt på vilket vi investerar i en kunskapsbank för en grundad och möjliggörande ungdomspolitik. Med starka sfärer för ungas villkor och delaktighet kan en ungdomspolitik för en hållbar utveckling möjliggöras. Konstruktion av de fem sfärerna Unga under lupp beskriver, som redan nämnts, de ungas upplevelser av sina villkor i termer av fem sfärer, nämligen tillitens sfär, erkännandets sfär, skolans sfär, fritidens sfär och delaktighetens sfär. Idén om sfärer lånar vi från den politiska teoretikern Michael Walzers bok Spheres of Justice (1983). Med utgångspunkt i denna idé ska vi intressera oss för alla ungas rätt till möjliggörande villkor i ett pluralistiskt samhälle. Distributionen av sådana möjligheter, menar Walzer, är komplex. Möjligheternas men också begränsningars villkor är alltså många. Ett sätt att beskriva denna mångfald av möjligheter (och begränsningar) är att intressera sig för hur ungas villkor förmedlas genom olika sfärer. Dessa sfärer utgör miljöer inom vilka unga oundvikligen har att leva sina liv. Ordet miljö, skriver filosofen och pedagogen John Dewey i Demokrati och utbildning (1997), betecknar här något mera än helheten av de ting som omger en individ. En miljö är därför något som angår människan på ett genomgripande sätt. Just därför att livet, fortsätter Dewey, inte innebär blott och bart passiv existens ( ), utan ett sätt att handla, betecknar miljö det som ingår i denna aktivitet som ett främjande eller hämmande villkor. Kort sagt, summerar han, består en miljö av de villkor som gynnar och hindrar, stimulerar eller hämmar en levande varelses karaktäristiska verksamheter. Just så, som miljöer, ska våra sfärer uppfattas. 17

18 Enligt Walzer finns det inte en sfär som på ett självklart sätt är mer avgörande och dominerande än andra. De har alla betydelser och hänger självklart ihop. Unga som lever ett liv har att leva med och hantera dem alla. Samtidigt har sfärerna ett distinkt egenvärde. De är viktiga för vad de kan bidra med i sig själva. Det är aldrig fel att en sfär verkar väl fast andra inte gör det. I de bästa av världar utgör naturligtvis alla sfärer möjligheter för alla unga. Walzer tänker sig att om en medborgare inte har så gott stöd i en sfär, så kan han eller hon förhoppningsvis få det i en annan sfär, som, i bästa fall, därmed kan verka kompenserande. Av dessa skäl talar Walzer om komplex jämlikhet. Vi vill betona mångfaldiga möjligheter att stödja ungas utveckling. Det finns alltså inte en punkt utifrån vilken vi kan förstå människors villkor i termer av hur resurser för utveckling finns att tillgå och kan fördelas. Villkor och resurser liksom att bli tagen i anspråk kan innebära många olika saker. Vi skulle också kunna tala om många olika tillvägagångssätt med vars hjälp ungdomspolitiken kan förverkligas. Mer om detta om en liten stund. Mot bakgrund av Walzers idé och de möjligheter Luppenkäternas frågor erbjuder har vi alltså konstruerat fem sfärer. Vårt antagande är att de på goda grunder utgör en mångfald av miljöer som innebär möjligheter eller begräsningar i ungas liv. Låt oss därför förse läsaren med en övergripande förståelse av vad vi avser med dessa sfärer. Vi ska intressera oss för vilka de är, hur de definieras och används samt hur de kan motiveras. En mer detaljerad beskrivning av hur olika enkätfrågor används för att skapa sfärerna hur sfärerna operationaliseras görs i de kapitel i vilka de redovisas. I inledningen till dessa kapitel förses därtill varje sfär med en teoretisk förankring. Den första sfären kallar vi tillitens sfär. Den avser ungas villkor i termer av de möjligheter som trygghet erbjuder dem i deras liv. Vi intresserar oss här för graden av trygghet i det egna hemmet, i bostadsområdet, i skolan, på fritiden och i kollektivtrafiken. Vi låter alltså trygghet representera tillit. Tillit handlar i detta fall om att känna att man kan lita på de människor man möter i olika livssammanhang. Utgångspunkten är alla ungas lika rätt till trygghet och en betoning av trygghetens betydelse för ungas välbefinnande och möjligheter till utveckling. Tillit är därmed vår första miljö för främjande villkor. 18

19 Den andra sfären benämns erkännandets sfär. Erkännande handlar om att i mötet med andra uppleva omsorg, likabehandling och gemenskap. Endast då kan en ung individ utveckla en positiv relation till sig själv och uppleva ett självförverkligande. I vår studie intresserar vi oss för skolan som en frizon från sexuella trakasserier och främlingsfientlighet. Vi tänker också på skolan som en plats som präglas av respektfullt bemötande mellan elever och lärare. Vidare intresserar vi oss för frånvaro av mobbning och orättvist behandling i de ungas individuella liv. Utgångspunkten är självklart alla ungas lika rätt till erkännande, positiv självbild och självförverkligande. Erkännande är alltså vår andra miljö för främjande av möjliggörande villkor. Den tredje sfären skolsfären gäller förstås skolan. Vi talar om den samhällsinstitution i vilka de ungas intellektuella, sociala och emotionella förmågor ska utvecklas. I skolan skaffar man sig kunskaper och blir medborgare tillsammans med andra som kan vara mer eller mindre lik eller olik en själv. I de bästa av världar mår unga också bra när så sker. Studiens fokus på skolsfären avser skolklimat, ungas möjligheter att vid behov få hjälp med sitt lärande, relationer mellan elever och lärare, skolans omsorg om elevers utsatthet och studievägledning. Vi tänker oss helt enkelt att positivt skolklimat, stöd för kunskapsutveckling, respektfulla relationer, omsorg och ansvarstagande och stark studievägeldning utgör en möjliggörande skolsfär. Följaktligen är utgångspunkten alla ungas lika rätt till en så verkande sfär. Skolsfären blir därmed vår tredje miljö för främjandet av ungdomspolitiska strävande. Den fjärde sfären är fritidssfären. Också ungas fria tid kan utgöra en möjlighet för omsorg och utveckling av en rad kompetenser. Det kräver, tänker vi oss, att unga upplever ett rikt fritidsutbud, som kan nå så många som möjligt, att de är fysiskt aktiva, att de hittar en balans mellan fri tid och egen fritidsaktivitet och att de i sina val av aktivitet inte låter sig begränsas av sitt kön. De kan också innebära att de investerar i föreningskapital. Utgångspunkten är alla ungas lika rätt till en sådan möjliggörande fritidsfär. Fritidssfären utgör därmed vår fjärde miljö för villkor som främjar. Den sista och femte sfären är delaktighetens sfär. Vi intresserar oss för i vilken utsträckning unga känner sig delaktiga i skola, på fritiden och i kommunen som politisk 19

20 och beslutsfattande organisation. Det handlar om att elevrådet tas på allvar av skolans personal och att kunna påverka skolans inre miljö och regler. När det gäller föreningslivet intresserar vi oss för de ungas upplevelse av att kunna påverka sin egen förening. Delaktighet handlar dessutom om de ungas möjligheter att föra fram sina åsikter till kommunens beslutsfattare. Här är utgångspunkten alla ungas oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter lika rätt till delaktighet. Delaktighetens sfär utgör den femte miljön där möjligheter som gynnar en ungdomspolitik för hållbar utveckling kan genereras. Antagandet är helt enkelt att ett en ungdomspolitik för ett hållbart samhälle har större möjligheter att förverkligas om alla unga har tillgång till starka snarare än svaga sfärer. Eftersträvansvärda sfärer som vitalt centrum Låt oss fördjupa förståelsen av våra sfärer med fem betoningar. Dessa är avgörande för förståelsen av våra fem sfärer som ett vitalt centrum. För det första är sfärerna formulerade som just möjligheter för alla unga. Det är så att säga aldrig missriktat att erbjuda unga en väl fungerande sfär som miljö för tillit, erkännande, skola, fritid och delaktighet. Det innebär, för det andra, att vi är mindre fokuserade på de ungas bakgrund i termer av faktorer som ålder, kön, klass, etnicitet, sexualitet och funktionshinder. Istället är vi mer fokuserade på de möjligheter som sfärerna kan erbjuda varje ung oavsett vem hon eller han är och vilka erfarenheter hon eller han tidigare har gjort i livet. Det betyder inte på något sätt att vi förnekar betydelsen av faktorer som socialt ursprung eller kön. Det betyder endast att vi försöker synliggöra sådana miljöer i vilka just alla unga erbjuds lika möjligheter till utveckling. Alla har rätt till tillit, erkännande, en försvarbar skola och fritid och delaktighet. Sfärerna bör vara sådana miljöer. Det innebär, för det tredje, att sfärerna är att betrakta som kraftfält för försvarbara möjligheter till förändring. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att argumentera för motsatsen: att det är rätt att unga med olika bakgrunder ska bemötas med olika starka sfärer. Att vissa unga skulle ha rätt till tillit men inte andra. Att vissa ges erkännande som 20

21 andra fråntas. Att vissa erbjuds en skola med god stämning och support för kunskapsutveckling, relation och emotioner, andra inte. Att vissa har tillgång till ett rikt fritidsutbud som möjliggör fysiska aktiviteter, fritidsbalans, icke könsbegränsade aktivitetsval och föreningskapital. Andra, däremot, skulle förhindras tillgång till sådana möjligheter. Att vissa unga ges full delaktighet när andra ställs utanför tillhörighet och inflytande. En ungdomspolitik för hållbar utveckling ger oss ett rätt svar. Den gäller alla unga medborgare. Inte vissa. Det gäller alla sfärer. Inte någon. Därmed är sfärerna utmärkta teoretiska, empiriska och normativa redskap för att beskriva och bedöma utfallet av en hållbar ungdomspolitik. De gör det möjligt att empiriskt undersöka att med procentandelar mäta om de ungas verklighet ser ut som vi anser att den bör se ut. De hjälper oss också att fokusera det som är utvecklingsbart för alla unga. Beskrivning, bedömning och utveckling av sfärerna har således, för det fjärde, på goda grunder ungdomspolitisk relevans och hög hållbarhet. Det innebär för det femte att empiriska studier av sfärerna bidrar till att bygga den kunskapsbank med vars hjälp vi kan beskriva, följa upp och utveckla viktiga och vitala delar av ungas upplevelse av sina villkor. Genom att jämföra ungas upplevelser av dessa villkor förstådda som de fem sfärerna kan vi bedöma hur stort ett eventuellt framträdandegap är mellan ungdomspolitiska strävanden och ungas upplevda vardagsverklighet. 7 När vi fortsättningsvis motiverar studiet av våra sfärer med att säga att de är eftersträvansvärda på ett försvarbart sätt är det den samlade betydelsen av de ovan formulerade fem betoningarna som avses. Vi har två argument för denna försvarbarhet. För det första har sfärerna just det innehåll som vår ungdomspolitik eftersträvar. För det andra finner vi det mycket svårt att hävda att alla unga, oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter, inte skulle ha rätt till den möjliggörande kraften i de fem sfärerna. Låt oss därför sammanfatta dessa två argument som ungdomspolitikens vitala centrum. Det är svårt att inte vilja verka för och i detta centrum. 21

22 Ungdomspolitiskt dilemma och vägledande frågeställningar Och om vi skulle finna ett alltför stort framträdandegap mellan politik och verklighet så står vi tillsammans mitt i det vitala centrumet med ett ungdomspolitiskt dilemma. Det vi på goda grunder anser ska existerar starka sfärer för alla unga finns då inte i den utsträckning vi så önskar. Vi har då att minska detta framträdandegap genom att bättre utveckla tillitens, erkännandets, skolans, fritidens och delaktighetens sfär. Det är om detta som Unga under lupp i grund och botten ska handla. Det var i den anda vi inledningsvis formulerade vårt övergripande syfte, nämligen att beskriva och bedöma ungas villkor i Kalmar län med avseende på tillit, erkännande, skola, fritid och delaktighet genom att pröva en modell för en kunskapsbaserad ungdomspolitik med vars hjälp denna politiks möjligheter kan synliggöras på region- och kommunnivå. Vi kan så formulera vår studies två vägledande frågor: hur ser relationen mellan det normativt eftersträvansvärda och ungas upplevelser av sina villkor förstådda som fem sfärer ut? Och: hur ska vi på ungdomspolitisk grund förhålla oss till utfallet? Till sist kan man naturligtvis undra om det är möjligt, eller ens eftersträvansvärt, att försöka skapa ett samhälle med starka sfärer för alla ungdomar. Kanske är det en sak, tänker vi, att verka för ett samhälle där alla ungdomar får tillgång till sådana sfärer, men att verkligen lyckas med något sådant kan man verkligen det? Skulle en sådan strävan, om den blev verklighet, rent av vara ett uttryck för ett totalitärt samhälle? Vi gör inte den bedömningen. Det är svårt att se hur det skulle kunna vara ett problem att samhället via varje medborgares personliga ansvar försöker uppträda mot ungdomar på ett sådant sätt att en möjliggörande sfär utgör ett erbjudande om en socialt produktiv miljö. Med filosofen Martha C. Nussbaums ordval i Kvinnors liv och sociala rättvisa (2002) skulle vi kunna tala om principen om varje person som mål och att se sfärerna, för att låna ett begrepp från nationalekonomen Amartya Zen, som möjlighetsrum för en principens möjlighet att förverkligas (se Nussbaum 2002). Att ge unga människor den möjligheten till utveckling är inte att stänga den inne och ta ifrån dem rätten till ett eget liv, det är att ge dem möjligheten, oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter, att i praktiken försöka förverkliga denna rätt. 22

23 Tre problematiseringar och en möjlighet Innan läsaren börjar ta del av våra empiriska redovisningar vill vi gärna tydliggöra några avgörande saker. De handlar alla om hur vi ska förstå de empiriska resultat som vi redovisar. Låt oss kalla dem problematiseringar. De är tre till antalet. Den första är att ungdomars villkor är uttryck för ungdomars upplevelser av dessa villkor. Det betyder åtminstone två saker. Att de är de ungas och inga andras upplevelser vi beskriver. Andra, till exempel olika kategorier av vuxna, kan mycket väl göra andra bedömningar av hur ungas villkor gestaltar sig. De kan ha andra upplevelser av hur relationer mellan vuxna och unga ser ut. De kan naturligtvis också dela de ungas upplevelser och finna dem riktiga eller högst sannolika. Ungdomar skiljer sig härvidlag inte från vuxna. Alla har vi upplevelser av våra villkor och grad av delaktighet. Det betyder att de som uttrycks i våra statistiska beskrivningar är just upplevelser och inte en oproblematisk återgivning av verkliga villkor. Detta skriver vi inte i avsikt att förringa de ungas upplevelser av sina villkor. Vi påstår inte att de hittar på och ljuger. De ger helt enkelt uttryck för hur de upplever sina villkor. Det är därtill svårt tänka sig villkor med betydelser utan upplevelser. Om de unga upplever att, som exempel, relationer mellan vuxna och ungdomar ser ut på ett visst sätt, så är det så de blir verkliga för dem. Vi har alltså ingen annan väg att gå än att ta vår utgångspunkt i ungdomarnas upplevelse av sina villkor. Det som är sant för dem måste vara utgångspunkt för en dialog med dem om hur dessa villkor gestaltar sig och kan, om så behövs, förändras. Vuxnas upplevelser måste härvidlag tas på samma allvar. Den läsare som tar del av ungas upplevelser av sina villkor måste därför tänka, Ja, så upplever unga de villkor som är verkliga och får verkliga konsekvenser för dem. Det går inte att lösa ett problem med orättvis behandling genom att endast säga till en ungdom att din upplevelse är falsk. Du har radikalt fel. Du blev inte kränkt. Det går däremot, med djup respekt för den unges upplevelser, att diskutera hur vi på bästa sätt ska förstå orättvis behandling, vad det är vi utsätter varandra för och vad som bör accepteras eller inte accepteras. Att det är upplevelser vi studerar betyder alltså inte att vi skulle vara förhindrade att på något så när goda grunder komma fram till vad som är mer eller mindre rätt och rimligt. Det betyder bara att vi aldrig kan göra det och åstadkomma en lösning om vi inte visar respekt för vad andra upplever. Respekten måste självklart vara ömsesidig. Också dom andra måste visa respekt för 23

24 oss. Ansvarstagandet för att hantera problem, tänker vi oss, är dock asymmetriskt. Vuxna, till exempel skolans lärare eller fritidsgårdens anställda, har ett större ansvar att klokt hantera problemen än de unga som är elever eller gårdsbesökare. Fakta bör hur som helst vara trögförändrade saker, men upplevelsen är alltid där. Den kan endast upplysas, tänker vi oss, om den ges rätten att uttryckas och tas på allvar. Unga under lupp är en möjlighet för vuxna att ta ungdomars upplevelse på allvar. Därigenom är den en kunskapsbank för en hållbar ungdomspolitisk utveckling. Vi är därtill övertygade om att den stora merparten av vuxna och unga ofta hör till samma vitala centrum. De finner, precis som oss, det rimligt att alla unga oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter ska ha rätt till starka sfärer. Den andra problematiseringen avser hur vi ska förstå att utfallen av ungas upplevelser är just upplevelser av villkor i olika kommuner. Vår problematisering gäller nu vad kommunen har med detta att göra. När vi, som exempel, finner att en sfär är olika stark i olika kommuner är det då kommunen som är förklaringen. Detta är ingen lätthanterlig fråga och vi ska här endast förse läsaren med ett svar som gäller den empiriska analysen i denna rapport. Det är naturligtvis fullt möjligt att tänka sig att kommunen kan vara förklaringen. Om en kommuns beslutsfattande politiker och högre tjänstemän ger begränsade resurser till skola och fritid, inte bryr sig om otrygga medborgares säkerhet och bemöter sina medborgare på ett respektlöst sätt, så är det helt enkelt rimligt att anta att svaga sfärer har att göra med kommuners ovilja att satsa på att stärka dem. Särskilt om man kan visa att andra kommuner med likartad befolkningssammansättning och resursstarka sfärer är mer framgångsrika. Vi kan också tänka oss kommuner som gör ordentliga satsningar på sfärerna men som till följd av bristande kompetens och motivation hos den personal som ska göra jobbet på marken misslyckas. Vi kan även tänka oss en personal som lyckas trots bristande resurser. Därtill kan det vara så att en duktig personal, med eller utan kommunala beslutsfattares stöd, misslyckas till följd av att de jobbar med barn och ungdomar med stora problem till följd av hemförhållanden eller annat. Därmed kan vi även tänka oss en kommun och en personal som gör väldigt lite men som likväl, kanske till följd av barns starka hemförhållande, klarar sig bra i utvärderingar. Nå, vi har inga data av denna typ av att tillgå. Till det, i den mån de finns och kan användas, har tiden inte räckt till. Vår redovisning av ungdomars upplevelser av 24

25 sina villkor är därmed, åter, inget annat än deras upplevelse av sina villkor i en kommun. När vi sedan kan visa att starka sfärer är en tillgång, så kan vi inte uttala oss om och på vilket sätt kommunen, i en eller annan betydelse, är förklaringen till detta. Det enda vi på goda grunder kan säga är att ungdomarnas upplevelse existerar i en specifik kommun och att denna kommun har att försöka utveckla ungas villkor och delaktighet i överensstämmelse med en ungdomspolitik för en hållbar utveckling. Vi vill, med andra ord, synliggöra kommunerna som viktiga aktörer i arbetet med att utveckla ungas villkor och delaktighet. Härvidlag kan, som vi ska visa, unga ha mycket olika upplevelser av sfärernas styrka i sina hemkommuner. Det är kommunens ansvar att ta detta på fullt allvar. Vi ska och kan alltså inte studera kommunens ansvar för rådande förhållanden. Vi ska och kan endast peka ut kommunerna som viktiga aktörer för arbetet med att utveckla sfärerna som möjliggörande miljöer för ungdomar. Just därför är det av särskilt intresse att studera utfallet av den Luppundersökning som ska genomföras i Kalmarregionens kommuner om, förslagsvis, tre år. Vi kan då, om vi vet vad kommunerna gjort, se om detta ungdomspolitiska arbete gett utslag i ungas upplevelser av sina villkor och i vilka sfärer. Till sist finns det anledning att betona att vår redovisning av enkätresultaten som sfärer i första hand ska ses som beskrivningar i möjliggörandets tjänst. Vår grundläggande avsikt är därmed inte att försöka förklara ungas villkor och deras upplevelser av dem. Vi sätter, om man så vill, dessa inom parantes. Vi försöker alltså inte komma fram till om den viktigaste förklaringen är kön, eller ålder, eller klass, eller etnicitet, eller sexuell identitet, eller kommunen och så vidare. Inte heller fokuserar vi hur en existerande ojämlikhetsstruktur eventuellt återskapas. Sådant är otvetydigt viktigt men vi väljer att pröva en annan väg. En väg, om man så vill, som kanske är än mer ungdomspolitiskt fruktbar. Vi försöker undersöka om alla ungdomar oavsett bakgrund och erfarenheter och oavsett vad som förklarar vad de är upplever att de har tillgång till sådana sfärer som kan mobilisera intellektuella, sociala, emotionella och fysiska resurser vilka kan bidra till att göra dem mer kapabla också tillsammans med andra att utveckla sina livschanser. Härvidlag låter vi oss inspireras av nationalekonomen Armatya Sens bok The Idea of Justice (2009). Det handlar inte om att fastställa stora fina ideal om vad det borde vara att vara människa. Inte heller att fastställa en formell teori om vad rättvisa är 25

26 och kräver. Snarare försöker vi fokusera vad som på något så när goda grunder kan anses vara mer eller mindre rättvist, försvarbart och görbart. Vi försöker fokusera möjligheter i ungas vardagliga liv. Dessa möjligheter tar alltså inte sin början i att förklara skillnader mellan unga med avseende på bakgrunder och tidigare erfarenheter. Det tar, med vårt egna uttryck, sin utgångspunkt i möjliggörande förgrunder, nämligen våra sfärer. Vi vill, med andra ord, förskjuta fokus från begränsningar i bakgrunder till möjligheter i förgrunder. Följaktligen ska våra sfärer ses som förgrunder som ökar möjligheterna att utveckla sig själv och leva väl med andra. Rättvisa blir här en vardagligt bärande rättvisa som möjliggör förmågor på ett resultatorienterat sätt. Tillitens, erkännandets, skolans, fritidens och delaktighetens sfär är vår enkla lösning på denna möjlighet. Det är denna möjlighet vi vill beskriva och omvända till ungdomspolitiskt resultatarbete. Det är i just denna hållning vi inspirerats av Sen. När han i The Idea of Justice ska förse läsaren med en förförståelse av vad han avser med rättvisa tar han sin utgångspunkt i två olika indiska begrepp och traditioner. Han skiljer mellan niti och nyaya. Det förra avser institutioners organisation och resurser samt regelbeskrivningar av hur ett korrekt beteende ska se ut. Det senare, däremot, intresserar sig för vad som växer fram och hur samt vart det leder till i olika människors konkreta liv. Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att, precis som Sen, påpeka den radikala kontrasten mellan ett arrangemangsfokuserad förståelse av rättvisa och ett realisationsfokuserad förståelse. Vi ser vår rapports fokus på sfärer som just en niti-tradition. Vi är starkt fokuserad på ett förverkligande av en rättvisa som är möjlig att utveckla i och genom våra vardagliga gärningar. Istället för att ställa frågan om hur en perfekt förståelse av rättvisa och hur en perfekt rättvis institution ser ut riktar vi intresset mot hur rättvisa kan utvecklas. Vi gör det bland annat genom jämförelser mellan ungas upplevelser i Kalmar läns olika kommuner. Precis som Sen betonar vi vikten av att fokusera aktuell realisering i de samhällen som är involverade. Självklart är Sen medveten om betydelsen av hur institutioner arrangeras och regleras. Men, frågar han retoriskt, ska vi inte också examinera vad som växer fram i samhället och då samtidigt ta hänsyn till vilka liv människor faktiskt skulle kunna leva? Och givet de institutioner och regler vi har, ska vi inte också intressera oss för de faktiska mänskliga handlingar som oundvikligt skulle påverka mänskliga liv på ett eftersträvansvärt vis? Denna rapport med fokus på sfärer är vårt försök att svara ja på Sens frågor. Vi ska försöka göra det genom att koncentrera oss på det där också, som 26

27 vi förstår som framväxande praktik för ungas utvecklade villkor och delaktighet i ungdomspolitikens tjänst. Det är så vi ser möjligheten. Rapportens disposition Vår rapport vilar fortsättningsvis på ytterligare tre delar och sju kapitel. Den följande, andra delen Ungdomarna: Tre Bilder består, precis som vår inledande del, av endast ett kapitel Ungdomskategorier, delade villkor och politikens möjligheter. Vi inleder med att förse läsaren med en bild av vilka de tre ungdomskategorierna unga, unga vuxna och vuxna ungdomar är. Därefter redovisar vi hur ungas villkor i stort ser ut. Vi intresserar oss för sådana villkor som påtagliga andelsmajoriteter av unga i Kalmar län delar. Vi söker, med andra ord, det positivt och förvarbart gemensamma i det empiriska utfallet bilden av de ungas i hög grad gemensamma villkor. Den tredje bilden avser de ungas politiska intressen och politikens möjligheter. Vi avslutar med att sammanfatta de tre bilderna. I den tredje delen De fem sfärerna redovisas sfärerna i var sitt kapitel. Vi börjar med tillitens sfär, därefter erkännandets sfär, som följs av skolans och fritidens sfär. Vi avslutar med delaktighetens sfär. Redovisningen av varje sfär följer samma disposition, vilken redovisas i varje kapitels inledning. Varje kapitel avslutas med empiriska konklusioner. Den fjärde och avslutande delen Bedömning och ungdomspolitiskt möjliggörande är organiserad i ett kapitel. Detta har fått rubriken Sfärerna som kunskapsbank för utvecklingsarbete. I detta sjunde och avslutande kapitel görs en bedömning av utfallet av de ungas upplevelse av sina villkor och sin delaktighet. Vi hanterar helt enkelt det vi ovan kallat det ungdomspolitiska dilemmat framträdandegapet mellan ungdomspolitiska mål och de ungas upplevelser av sina villkor förstådda som fem sfärer. Vi gör först en regional bedömning och därefter en kommunal. Varje del avslutas med att vi pekar ut områden för ungdomspolitiskt utvecklingsarbete. Kapitlet avslutas med en arbetsmodell för hur kommunerna kan gå tillväga för att genomföra ett sådant arbete. Därmed är vårt övergripande syfte uppnått och våra vägledande frågor besvarade. Bollen 27

28 ligger hos Regionförbundet i Kalmar län och, framförallt så, hos de i studien medverkande kommunerna. Det konkreta arbetet med att stärka sfärerna kan påbörjas. 28

29 Del II UNGDOMARNA: TRE BILDER 29

30 2. UNGDOMSKATEGORIER, DELADE VILLKOR OCH POLITIKENS MÖJLIGHETER Vår rapports andra del Ungdomarna: tre bilder är kort och består av endast ett kapitel. Avsikten är att förse läsaren med tre bilder av de studerade ungdomarna. Vi inleder med att ge läsaren en bild av vilka de ungdomar som ingår i studien är. Låt oss kalla den bilden av ungdomarna. Som läsaren minns från inledningskapitlet kan dessa vara unga (årskurs 8), unga vuxna (andra året på gymnasiet) eller vuxna ungdomar (19-25 åringar i Kalmar). Vi intresserar oss för vilka de är med avseende på bakgrundsfaktorer som kön, födelseland, medborgarskap, familjesituation, boende och planerade utbildningsval. Vi förser också läsaren med en bild av ungdomarnas föräldrar. Vi gör allt detta därför att det är bra att veta vilka vi talar om när vi säger de unga, de unga vuxna och de vuxna ungdomarna. Vi gör även några jämförelser mellan de tre kategorierna av ungdomar. Särkilt intressant är boende, arbete och utbildning, då dessa faktorer visar sig vara så tydligt relaterade till just ålder. I vissa avseende visar sig detta också gälla ungas prioriteringar av vissa politiskområden. Därefter förser vi läsaren med en bild av de villkor som stora majoritetsandelar av ungdomar delar. Detta till trots för alla andra olikheter och skillnader som kan finnas dem emellan. Det är, hävdar vi, av vikt att se också ungas delade villkor. Vi talar här om bilden av ungas i hög grad gemensamma villkor. Härvidlag är det korrekt att skriva just unga, då vi i den andra bilden nästan uteslutande intresserar oss för just eleverna i årskurs 8. Inte minst därför att det är denna kategori av ungdomar vi i störst utsträckning fokuserar i rapportens tredje och fjärde del. För det tredje konstruerar vi bilden av politiska möjligheter. I inledningskapitlet formulerade vi med utgångspunkt i ungdomspolitiken och Kalmar läns regionala utvecklingsprogram den så kallade Rupen en bestämning av en ungdomspolitik för en hållbar utveckling. Vi vill nu visa två saker. För det första att unga har ett större intresse för politik än vad vi kanske tänker oss i våra mörkaste stunder. För det andra att 30

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar läns kommuner & Astrid Lindgrens Hembygd

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar läns kommuner & Astrid Lindgrens Hembygd Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar läns kommuner & Astrid Lindgrens Hembygd En informationsfolder för kommuner, tjänstemän och politiker i genomförandet av LUPP 2009 LUPP en väg till kunskapsbaserad

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik Vision för Höörs kommuns Barn- och ungdomspolitik Antaget av kommunfullmäktige 2008-12-17 1 Barn- och ungdomspolitik i Höör Kommunfullmäktiges vision för Höör år 2015: Höör är Skånes bästa boendekommun:

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS 2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018

Läs mer

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan 2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Studieplanering i organisationen

Studieplanering i organisationen Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Borgviks förskola och fritidshem

Borgviks förskola och fritidshem Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass Verksamhetsplan 2012-2013 Fyren EkAlmens pedagogiska kompass www.fyrenekalmen.se 2 När eleverna vet målet och på olika sätt tar sig dit med hjälp av uppmuntrande vuxna som tar tillvara på deras inre drivkraft,

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Värdegrund för äldreomsorgen

Värdegrund för äldreomsorgen Värdegrund för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Vad menas med värdegrund? 1. Grundläggande värden för en organisation eller verksamhet.

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Bule

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Bule 2014 YDRE KOMMUN Barn och utbildning Ydreskolan Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ydreskolan Bule 2014/2015 Reviderad hösten 2014 Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett

Läs mer

Likabehandlingsarbete

Likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,

Läs mer

Handbok för LEDARSAMTAL

Handbok för LEDARSAMTAL Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella

Läs mer

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska

Läs mer

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

100-dagarsprogram. Inom de första 100 dagarna 2011 ska vi ha fattat beslut om eller ha påbörjat arbetet med följande 92 punkter.

100-dagarsprogram. Inom de första 100 dagarna 2011 ska vi ha fattat beslut om eller ha påbörjat arbetet med följande 92 punkter. 100-dagarsprogram Inom de första 100 dagarna 2011 ska vi ha fattat beslut om eller ha påbörjat arbetet med följande 92 punkter. 1 Vision Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 , Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter

Läs mer

Styrelsens egenskaper och kompetens

Styrelsens egenskaper och kompetens Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2012-03-08 2013-08-21 Förbundsvalberedningen 1.2 Stefan Lundberg Styrelsens egenskaper och kompetens 1 (11) Bakgrund

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

Barnkonventionen i praktiken

Barnkonventionen i praktiken Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare

Läs mer

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL ORSA KOMMUNS VÄRDEGRUND I vår kommun värnar vi de mänskliga rättigheterna och barns och ungdomars speciella rättigheter. Det innebär att alla i kommunen bemöter andra med öppenhet,

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsmetod... 3 Om Smedby... 4 Social delaktighet, ekonomisk utsatthet och goda uppväxtvillkor... 5 Resultat förslag

Läs mer

Gideälvens skolområde Oktober 2012. Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon

Gideälvens skolområde Oktober 2012. Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon Gideälvens skolområde Oktober 2012 Likabehandlingsplan Hemlingskolan Förskolan Skalman - Hemling Förskolan Skogtrollet - Långviksmon Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån

Läs mer

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde. I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Efter regn kommer sol

Efter regn kommer sol Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer