Livsmedelssäkerhet Förekomst av bakterier, virus, och toxiner är centrala frågor för näringen bl.a. med tanke på det producentansvar som finns.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsmedelssäkerhet Förekomst av bakterier, virus, och toxiner är centrala frågor för näringen bl.a. med tanke på det producentansvar som finns."

Transkript

1 OSTRONWORKSHOP 26:e Apri l 2007 tjärnö marinbiologiska laboratorium

2 Sammanfattning I april 2007 bjöd Ostronakademien och TIS - Tjärnö Innovationssystem in forskare, företag och myndigheter till Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Göteborgs universitet, för att utbyta kunskap och erfarenheter kring kvalitetssäkring av ostron. Mötet samlade totalt 30 personer med representation från Sverige, Danmark och Norge. Från näringen deltog sju svenska företag samt Producentorganisationen för svensk skaldjursodling Ek För. Centrala teman för mötet var konsumentkrav och kvalitetssäkring, livsmedelssäkerhet och skydd av de skandinaviska ostronbestånden. Mötet resulterade i ett par omedelbara och konkreta samarbeten mellan forskare och företag, samt en uttryckt önskan om uppföljande möten till hösten för att forstätta diskutera handlingsplaner för kvalitetssäkring av ostron. Konsumentkrav och kvalitetssäkring Att bedöma ett ostrons kvalitet är en subjektiv uppgift men branschen skulle kunna gynnas av ett gemensamt nordiskt index som ger konsumenten en kvalitetsgaranti. I Norge har man påbörjat arbetet med att ta fram en femgradig skala där ostron klassas efter visuell fyllnadsgrad. Det vore önskvärt om man i de tre skandinaviska länderna kunde enas kring gemensamma objektiva bedömningsgrunder för kvalitet. En annan aspekt att diskutera vidare är huruvida varumärket "nordiska ostron" skulle kunna saluföras som en Slow Food produkt. Livsmedelssäkerhet Förekomst av bakterier, virus, och toxiner är centrala frågor för näringen bl.a. med tanke på det producentansvar som finns. Escherichia coli (E.coli) är enligt EU-direktiv den bakterie som används som indikatorart för att påvisa förekomst av fekal smitta och som ligger till grund för klassificering av olika produktionsområden. Det är dock den mikroorganism som utgör minst fara för konsumenten. Naturligt förekommande marina Vibrio-arter kan däremot utgöra en potentiell hälsofara men förekomst och infektionsrisk behöver studeras mer ingående. Då ostron företrädesvis äts råa utgör viruskontamination den största hälsorisken för konsumenten. Calicivirus som orsakar vinterkräksjuka är ett aktuellt exempel. Det finns i dag inga standardiserade metoder för att mäta förekomsten av infektiösa virus och därför finns det heller ingen enhetlig kontroll av desamma. Diarrétoxiner, som återfinns i blåmusslor i höga halter under delar av året, förekommer i ostron i substantiellt lägre halter (10-50 ggr) och utgör troligtvis inget problem för näringen. Det finns dock andra toxiner (t.ex. paralytiska toxiner) som kan utgöra ett potentiellt hot mot ostronnäringen fr.a. om odling av ostron i vattenpelaren skall ske. Kartläggning av olika toxiner i ostron bör därför fortsätta. Utöver den kontroll som finns i dag för E. coli och algtoxiner skulle de nationella kontrollprogrammen kunna utökas med analyser av virus och vissa bakterier t.ex. Vibrio för att producenten skall kunna ge konsumenten säkrare garantier. Ett första steg är att göra en kartläggning av virusförekomst i svenska ostron för att uppskatta problemets storlek. Parallellt med detta bör också utvecklingen av analysmetodik för virus fortsätta. Frågan är om näringen i dagsläget är beredd att bekosta analyser av virus, som för tillfället är mycket kostsamma och inte helt färdigutvecklade. Denna kostnad måste vägas mot de eventuella marknadsmässiga förluster som kan inträffa vid utbrott av sjukdomar kopplade till ostronkonsumtion. Den säkraste strategien i dagsläget, som återförsäljaren kan ha, är att försäkra sig om att ostronen är fiskade i A-klassade vatten och att de inte har sumpats eller lagts ut i områden i närheten av kända utsläppskällor. 2

3 Skydd av ostronbestånd Sjukdomsalstrande parasiter har slagit ut stora delar av det platta ostronet, Ostrea edulis, i Europa. Nordiska vatten räknas än så länge som parasitfria men för att Sverige skall klassas som parasitfritt måste ett omfattande provtagningsprogram genomföras. Då kan också import av ostron från parasitinfekterade delar av Europa stoppas. Transporter av ostron och andra blötdjur från icke parasitfria vatten utgör ett substantiellt hot mot de skandinaviska ostronpopulationerna. Om parasiterna introduceras även i Sverige (t.ex. via import av resistenta O. edulis från Frankrike alt. parasitinfekterade japanska ostron) riskeras bestånden av ostron längs västkusten att slås ut. En klassning av parasitfria vatten i Sverige medför också en exportfördel när svenska odlare vill komma ut på den Europeiska marknaden. Näringen behöver bestämma sig för vilken hållning man skall ha när det gäller frihandel inom Europa kontra skydd av inhemska populationer. Förslag om en gemensam hållning/kontroll av parasiter i de nordiska länderna framfördes. Ett möte med SVA 1 som har kontrollansvar för spridning av djursjukdomar i Sverige, planeras till hösten. Det finns även ett intresse att kartlägga den genetiska strukturen hos de nordiska ostronpopulationerna med syfte att få ett underlag för hur lokala bestånd skall förvaltas. Susanne Lindegarth och Eva Marie Rödström, Tjärnö, 20 maj 2007 Omslagsbild: Arne Duinker 2007 Detta möte delfinansierades av Europeiska Unionen genom den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). 1 Statens Veterinärmedicinska Anstalt 3

4 Inledning Ostronworkshopen på Tjärnö marinbiologiska laboratorium den 26:e april 2007 syftade till att samla kunskap och utbyta erfarenheter mellan Sverige, Danmark och Norge samt att påbörja en diskussion om samarbeten och handlingsplaner för en kvalitetssäkring kring ostron. Centrala teman för dagen var konsumentkrav och kvalitetssäkring, livsmedelssäkerhet samt skydd av de skandinaviska ostronbestånden. Konsumentkrav och kvalitetssäkring Inbjudna talare: Ingemar Fredriksson, Tanums Gestgifveri, Stein Mortensen, Havforskningsinstituttet, Norge, Arne Duinker, NIFES, Norge Ostron varierar i hög grad i smak och fyllnadsgrad beroende på var de växer och under vilken säsong de skördas. Ostronen har generellt högst kvalitet under vinterhalvåret vilken sedan försämras med att vattentemperaturen stiger och ostronen blir könsmogna. Storlek och färskhet spelar också in på produktens slutliga kvalitet. Både forskare och näringen pratar om ostrons kvalitet men ingen definierar var det är man talar om. I Norge har man sedan två år tillbaka arbetat med att ta fram olika objektiva parametrar som säger något om ostronets kvalitet. Det man kommit fram till som bästa indikator är ostronets visuella fyllnadsgrad. Fyllnadsgraden kan korreleras till smakupplevelsens två främsta komponenter söthet och mineralsmak oberoende av lokal och ålder. Odlingslokal har också betydelse för kvalitet. Beroende på den lokala födosammansättning och temperaturen som ostronen växer i utvecklar de olika smak och fyllnadsgrad. Den visuella fyllnadsgraden skulle förslagsvis kunna klassas efter en femgradig skala där 3-5 är goda ostron medan 1-2 ej bör säljas för direkt humankonsumtion. Med hjälp av denna klassificering skulle odlaren genom ett stickprov på sin skörd kunna bestämma kvaliteten på den batch som han/hon är på väg att avyttra. Tanken är att framställa en plansch eller annat informationsmaterial som kan distribueras till producenterna för en så likvärdig bedömning av ostronens kvalitet som möjligt. Det vore önskvärt om man i de tre skandinaviska länderna kunde enas kring gemensamma objektiva bedömningsgrunder. Åtgärder Införa krav på ursprungsmärkning. Utbilda ostronkonsumenter. Arbeta mer aktivt inom producentorganisationer. Saluföra ostron som Slow Food och förstärka varumärket nordiska ostron. Ta fram informationsmaterial om visuell bedömning av ostrons fyllnadsgrad enligt den norska modellen. Livsmedelssäkerhet Inbjudna talare: Tomas Bergström och Susanne Lindegarth, Göteborgs universitet, Ann-Sofie Rehnstam-Holm, Kristianstads Högskola, Magnus Simonsson, Livsmedelsverket, Thyra Bjergskov och Salima Benali, Fødevarestyrelsen, Danmark. Virus Det aktuella utbrottet av ostronrelaterad vinterkräksjuka i slutet av januari 2007 då 33 personer drabbades är ett av exemplen på incidenter då virus i ostron orsakat sjukdom hos 4

5 människor. Man har mha. genetiska analysmetoder kunnat konstatera med säkerhet att det var ostronen som innehållit calicivirus och som därmed orsakat vinterkräksjukan. Caliciviruset är ett mycket potent virus och har bevisats aktivt i upp till tre månader kanske så länge som sex. Viruset dör av kokning men ej av sprit. Blötdjur som kokas före förtäring riskerar därför inte att överföra viruset. Calici växer troligtvis inte till i ostron men överlever och koncentreras ofta i tarmen på ostronet. Ostronen som orsakade utbrottet var förvarade sumpade i Strömstads hamn innan förtäring. Sumpning av blötdjur i närheten av befolkningscentra, avloppsanläggningar etc. (avloppsrening avlägsnar inte viruspartiklar) är redan i dag förbjudet. Det är dock svårare att kontrollera latrintömning från fritidsbåtar. Dessa diffusa källor till kontaminering utgör ett stort hot mot virusfria ostron. Caliciviruset är inte det enda virus som kan orsaka sjukdom hos ostronätare. Det finns även andra virus som adenovirus och hepatit A. Vad gäller detektion av virus i blötdjur finns det problem. Utbrottet av vinterkräksjuka i januari kunde med hjälp av en genetisk analysmetod, PCR, 2 knytas till ostronen sumpade i Strömstads hamn. Det är dock problematiskt att använda denna teknik inom ett rutinmässigt kontrollprogram då tekniken identifierar både infektiösa så väl som harmlösa virus. Risken med denna metod är att man klassar ostron som otjänliga i allt för hög grad. Åtgärder Kunskapsspridning om hur man bäst sumpar/förvarar ostron. Kartlägga förekomsten av virus i ostron för att få en uppfattning om hur stort problemet är och utveckla analysmetoder för att säkert kunna detektera infektiösa virus. Samla in mer kunskap kring möjligheten att sumpa/rena ostron på större djup där påverkan från mänskliga aktiviteter är mindre. Bakterier I dagens kontrollprogram av musslor och ostron testas som tidigare nämnts för E. coli men ej för den naturligt förekommande vattenbakterien Vibrio. Vibrio kan orsaka bla. badsårsfeber och magsjuka men även livshotande tillstånd hos känsliga personer. Man har funnit Vibrio i vattnen runt hela Sveriges kust. Sommaren 2006 hittades mycket Vibrio i musslor insamlade i Skåne och Blekinge. Proven var samlade strandnära (1-1,5 meters djup). Undersökningar på musslor och ostron i Danmark har inte kunnat detektera Vibrio och i Norge har man hittat låga nivåer i blåmusslor. De undersökta organismerna var dock hämtade från större djup, och bakterierna odlades upp för detektion. Problemet med denna metod är att Vibrio ibland förekommer i tillstånd då de ej längre växer i odlingsmedier, dvs. odling ger falskt negativa svar. De svenska musslorna analyserades med avseende på förekomst av Vibrio DNA. Det finns tre arter av Vibrio som utgör ett problem för människor, V. cholerae, V. vulnificus och V. parahaemolyticus. Av dessa är V. cholerae den vanligaste formen. Det finns koleratoxinproducerande så väl som icke koleratoxinproducerande stammar av V. cholerae. V. vulnificus utgör det största problemet då vissa personer kan få mycket allvarliga infektioner efter förtäring av råa ostron. V. parahaemolyticus är oftast harmlös, men orsakar flest antal 2 Polymerase Chain Reaction 5

6 sjukdomsfall. Förekomsten av Vibrio gynnas av algblomningar, förhöjda vattentemperaturer och ökad tillgång på näringsämnen. I starkt övergödda, kustnära områden kan man därför under sommartid förvänta sig högre förekomst av Vibrio. Åtgärder Kartläggning av Vibrio-förekomst i vatten och tvåskaliga blötdjur. Utveckla kvantitativa PCR metoder för detektion av Vibrio i tvåskaliga blötdjur samt inkludera detta i ett utökat nationellt kontrollprogram. Toxiner De främsta grupperna av algtoxiner är nervtoxiner (PSP) och diarré framkallande toxiner (DSP). I dag finns det i Sverige kontrollprogram för algtoxiner i musslor. Finns det musslor i ett område låter man proverna även gälla ostron då dessa generellt innehåller lägre halter av gifter än musslor. Då det inte finns några musselodlingar i området men däremot ostronodlingar tas prover på ostron. Man kan därmed säga att vi i dag i Sverige har ett fungerande system för att detektera toxiner i bägge arter, vilket även finns i Norge och Danmark. Som kontrollen fungerar i dag kan ett område vara stängt för musselskörd men öppet för ostron om gifthalterna för dessa underskrider gränsvärdet. Diarrétoxiner, som återfinns i blåmusslor i höga halter under delar av året, förekommer i ostron i substantiellt lägre halter (10-50 ggr) och utgör troligtvis inget problem för näringen (se Fig. 1 för skillnad i totala mängden toxin). Det finns dock andra toxiner (t.ex. paralytiska toxiner) som kan utgöra ett potentiellt hot mot ostronnäringen fr.a. om odling av ostron i vattenpelaren skall ske. Kartläggning av olika toxiner i ostron bör därför fortsätta esters parent compounds esters parent compounds Total toxin (!g/kg shellfish meat) Mussels Total toxin (!g/kg shellfish meat) Oysters Sep 10-Sep 17-Sep 24-Sep 1-Oct 8-Oct 15-Oct 22-Oct 29-Oct 5-Nov 12-Nov Date 0 3-Sep 10-Sep 17-Sep 24-Sep 1-Oct 8-Oct 15-Oct 22-Oct 29-Oct 5-Nov 12-Nov Date Fig. 1 Totala mängden toxiner i musslor respektive ostron, uppmätta under ett experiment i Koljöfjorden Gränsvärdet för försäljning (160 µg/kg musselkött) är markerat med ett streck i den vänstra figuren som visar toxinförekomsten i musslor. Toxinhalten i ostron översteg aldrig gränsvärdet vid detta försök. (Bild: Susanne Lindegarth 2007) 6

7 Åtgärder Fortsätta att kartlägga förekomsten av olika typer av algtoxiner fr.a. hos ostron som odlas i vattenpelaren där risken för att ansamla toxiner bedöms som högre jämfört med bottenostron. Skydd av ostronbestånd Inbjudna talare: Stein Mortensen, Havforskningsinstituttet, Norge och Thyra Bjergskov, Fødevarestyrelsen, Danmark Under de senaste decennierna har bestånden av O. edulis i de mellersta och södra delarna av Europa ödelagts pga. att de dödliga parasiterna Bonamia ostreae och Marteilia refringens har introducerats. Man tror att svenska populationer undgått angrepp och att den lokala hydrografin utefter svenska västkusten, kännetecknad av låg temperatur och salinitet, kan vara ogynnsam för parasiterna. Parasiten B. ostreae är i dag dokumenterad längs delar av Medelhavskusten, spanska och franska atlantkusten, Engelska kanalen, södra och västra Irland samt utmed holländska och tyska kusten (se Fig. 2). Fig. 2 Utbredningskarta över parasiten B. ostreae. Röda områden parasiten funnen. Gröna områden parasiten icke funnen. (Bild: Stein Mortensen 2007) Det främsta hotet mot de nordiska ostronpopulationerna i relation till parasiter men också andra sjukdomsalstrare och konkurrerande arter är import av ostron från icke-nordiska vatten. Ostronlarver kan överleva i upp till 21 veckor vilket gör att de kan transporteras långa sträckor både i avsiktligt och oavsiktligt syfte (ballastvatten eller larvspridning). Introduktion av parasiter kan få förödande konsekvenser för de nordiska ostronpopulationerna som riskerar att reduceras både till antal men också med avseende på genetisk diversitet. B. ostreae har 80% dödlighet bland tidigare icke exponerade djur medan en resistens så småningom byggs upp och sänker dödligheten till runt 40-50%. Man frågar sig om det finns risk för vilande B. ostreae i svenska vatten men detta anses inte vidare troligt. Resistenta ostron vill man undvika i nordiska vatten då de kan vara bärare av parasiterna. En jämförelse kan göras med flodkräfta/signalkräfta. Det är därför viktigt att uppmärksamma problemet. 7

8 För att skydda skandinaviska populationer från parasiter krävs en helhetssyn på blötdjurshantering då exempelvis M. refingens också återfinns i musslor. För denna parasit är ej spridningsvägen klarlagd och forskning under 30 år har ännu inte kunnat fastställa hur överföring av parasiten mellan individer sker. En helhetssyn krävs också vad gäller kontrollen av sjukdomar hos blötdjur. Den allt ökande användningen av genetiska analysmetoder som detekterar det man specifikt letar efter behöver kompletteras med mer generella (histologiska) analyser och kunskaper för att också finna det man inte letar efter. Åtgärder Sverige bör införa EU:s kontrollprogram för parasiter på motsvarande sätt som redan finns i Danmark och Norge. Näringen i Sverige behöver dock ge den ansvariga myndigheten SVA uppdraget och frågan kring finansiering av ett sådant kontrollprogram behöver lösas. Ett möte planeras till hösten. Kartläggning av områden intressanta för fiske och odling av ostron med syfte att definiera vilka områden som är aktuella för kontrollprogram för parasiter. Kartlägga de genetiska bestånden med syfte att få underlag för lokal förvaltning. Ta initiativ till en diskussion om gemensamt kontrollprogram för parasiter i de nordiska ostronvattnen. Bygga upp ett samarbete och en kunskapsbas i Norden när det gäller både parasiter och andra sjukdomar hos ostron. Sammanfattning Samarbete mellan Sverige, Norge och Danmark kring gemensamma kvalitetskrav och kontrollprogram skulle kunna vara en stor fördel för att framgångsrikt marknadsföra det nordiska ostronet. I kvantitet kan aldrig den nordiska marknaden ta andelar på den Europeiska marknaden men med avseende på kvalitet kan den det. Ett skandinaviskt samarbete vad gäller så väl harmonisering och utvidgning av kontrollprogram, en gemensam kvalitetsstandard, kunskapsuppbyggnad, analysverksamhet samt bevakning av konkurrerande arter (t.ex. Crassostrea gigas) kan få mycket positiva konsekvenser för ostronnäringen i sin helhet. Innan detta arbete tar vid är det dock mycket viktigt att: -näringen definierar vilka risker den är beredd att ta. -identifiera vilka åtgärder som krävs för att nå denna risknivå. -utröna vem som skall betala för åtgärderna? Vad händer nu? Nästa steg är att hålla ett möte i september med SVA för att diskutera vidare om ev. skandinaviskt samarbete vad gäller analyser av prover. Programmet med länkar till power point presentationer, övriga artiklar samt deltagarlista med adresser går att finna på: 8

9 Appendix I Regelverk livsmedelssäkerhet Som nämnts är det producentens ansvar att se till att den vara som säljs till konsumenten inte utgör en hälsofara. Dagens regelsystem som syftar till att försäkra detta är myndigheternas kontroll av algtoxiner och E. coli bakterier i tvåskaliga blötdjur, främst i musslor men också i ostron. För dessa två parametrar finns det i dagsläget en god kontroll i de tre länderna. Ett stort problem är dock att nuvarande kontrollprogram utelämnar detektion av virus, samt övriga bakterier så som Vibrio. Trots myndigheternas kontroll finns det därmed risker för både konsumenten och producenten. En viktig fråga i sammanhanget att ställa är, Hur stora risker branschen och i förlängningen konsumenten är beredd att ta?. Bakterier och virus Enligt ett nytt EU-direktiv som trädde i kraft den 1 jan 2006 skall områden med förekomst av odlingar av tvåskaliga blötdjur klassas i A, B och C-områden, grundat på historiska data över E. coli förekomst 3. Klassificering E. coli/100g Minst antal prov per Åtgärd blötdjur månad A sälja ostron direkt för humankonsumtion B sterilisering, rening, återutläggning C sterilisering, rening, återutläggning under lång tid I Sverige och Danmark tolkar man den nya förordningen på olika sätt. I Sverige anser man att det skall finnas en nolltolerans för E. coli. Dvs. om man någon gång i ett A-område uppmätt halter av bakterien över 230/100g blötdjur skall det området permanent fråntas sin status som A-område. I Danmark som kommit längre med implementeringen av klassificeringen ger man åter ett område sin A-status så länge man i tre på varandra följande prov kan visa halter lägre än 230 och förutsatt att föroreningskällan är identifierad och avlägsnad. I Sverige tillämpar man än så länge endast EU:s klassificering för nya odlingsområden som tas i bruk. Vid ett eventuellt framtida samarbete vore det önskvärt om tolkningen av EU:s regelverk harmoniserades mellan de skandinaviska länderna. Den svenska tolkningen med nolltolerans kan komma att slå mycket hårt mot näringen beroende på hur ofta man avser att uppdatera klassificeringen. Problemet med klassificering med E. coli som indikator är att E. coli inte säger särskilt mycket om hur säkert det är att konsumera de blötdjur som testas. Halter av E. coli korrelerar dåligt med halter av virus. Varför använder man sig då av E. coli för att säga något? Det finns ännu inga gemensamma metoder för virusdetektion som kan antas inom gemenskapen. Så i väntan på att sådana utvecklas kommer klassificeringen att fortsätta bygga på E. coli. Vad kan man då göra? Den nya förordningen EG 2006/88 ger goda möjligheter att inom medlemsstaterna utveckla egna striktare kontrollprogram, en möjlighet som de skandinaviska odlarna i samarbete med myndigheterna bör ta. Ett nordiskt utökat kontrollprogram samt förbud mot import av ostron skulle gynna det nordiska ostronet. 3 Norge som icke EU medlem uppfyller som minimum de krav som ställs från EU för att kunna exportera sina produkter till den inre marknaden. 9

10 Algtoxiner Vad gäller algtoxiner i musslor sker fortfarande större delen av kontrollen inom EU med en biologisk test på möss men även kemiska metoder används. Problemet med de kemiska testerna är att de inte detekterar alla slags toxiner. Beslut om att öppna ett område bestäms på grundval av resultat från mustest medan kemiska analyser kan ligga till grund för stängning. Gränsvärden för algtoxiner enligt EU:s förordning (EU) nr. 853/2004. Toxin Kemisk/biologisk metod Gränsvärde PST Mustest/Kemtest 800 µg/kg DST (Okadasyra ekv.) LC-MS 160 µg/kg DST Mustest 2 döda möss av 3 inom 24 timmar AST (domorinsyra) LC-MS 20 mg/kg Yessotoxiner 1 mg/kg AZA (azaspiacid ekv.) 160 µg/kg Regelverk för att skydda ostronbestånd När Sverige gick med i EU inkluderades bonamiose och marteiliose i de sjukdomar på djur som Sverige skulle ansöka om garantier gentemot. Ett undersökningsprogram initierades och utfördes av SVA. Beroende på svårigheter att få in undersökningsmaterial har senare undersökningar inte genomförts och svenska vatten är därav ej heller EU klassade. I avsaknad av uppdaterad information betraktas Sverige dock som fritt från parasiter, men utan EU garantier är det i princip fritt fram att köpa in material från vilken europeisk odling som helst. Fördelen med EU garantier är att vi då skulle ha kontroll på att eventuella importer kommer från länder/områden med samma hälso/kontroll status som vi själva har. Erhållna garantier bör också marknadsföringsmässigt kunna ses som en fördel vid lansering av svenska ostron utomlands. I Danmark och Norge har man upprättat kontrollprogram vilka konstaterat sjukdomsfrihet. 10

11 Appendix II DELTAGARLISTA - Workshop om kvalitetsaspekter hos ostron 26 april INBJUDAN FÖRELÄSARE Norge 1. Arne Duinker NIFES, Nasjonalt institutt for ernærings- og sjømatforskning 2. Stein Mortensen Havforskninsinstituttet Danmark 3. Thyra Bjergskov Fødevarestyrelsen 4. Salima Benali Fødevarestyrelsen Sverige 5. Ingemar Fredriksson Tanums Gestgifveri 6. Tomas Bergström Inst för biomedicin, Sahlgrenska akademien, Göteborg 7. Ann-Sofi Rehnstam-Holm Inst för matematik och naturvetenskap, Kristianstad Högskola 8. Magnus Simonsson Mikrobiologiska enheten, FoU-avdelningen, Livsmedelsverket 9. Susanne Lindegarth Inst marin ekologi -Tjärnö, Göteborgs universitet ÖVRIGA DELTAGARE Företag och branchorganisationer 10. Karl-Johan Smedman Ostrea Sverige AB 11. Kent Berntsson Ostrea Sverige AB 12. Britt Carlsson Swedish Oyster Company AB 13. Peter Klemming Bröderna Klemmings Dykhjälp AB 14. Jan Kronlund Skalhuset AB 15. Kenth Berndtsson Karingo Ostronodling 16. Åsa Jensen Rökeriet i Strömstad AB 17. Phil Davies Kostermusslan 18. Björn Lindblad PO för svensk skaldjursodling Ek för. Myndigheter 19. Peter Johansson Miljö- och hälsoskyddsavdelningen, Strömstads kommun 20. Ida Wendt Livsmedelsverkert 21. Sven Gunnar Lunneryd Fiskeriverket Forskare & studenter 22. Lars-Ove Loo Inst marin ekologi/tjärnö, Göteborgs univeristet 23. Bengt Lundve Kristinebergs marina forskningstation 24. Erik Norin Inst marin ekologi/tjärnö, Göteborgs univeristet 25. Erik Bergwall Inst marin ekologi/tjärnö, Göteborgs univeristet 26. Annalisa Wrange Inst marin ekologi/tjärnö, Göteborgs univeristet 27. Katja Norén Inst marin ekologi/tjärnö, Göteborgs univeristet 28. Malin Karlsson Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Göteborgs universitet 29. Eva Marie Rödström Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Göteborgs universitet Ostronakademien 30. Björn Ljungdahl 31. Mats Ulmestrand

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1998:26) om levande tvåskaliga blötdjur; (H 304:1) Utkom från trycket den 7 april 2003

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Livsmedelsverket (SLV) Livsmedelsverket

Livsmedelsverket (SLV) Livsmedelsverket Livsmedelsverket Livsmedelsverket (SLV) (SLV) Livsmedelsburna Livsmedelsburna virus virus är är ett ett problem problem Magnus Magnus Simonsson Simonsson Annette Annette Johansson Johansson HAV Entero

Läs mer

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel Ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel Ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel Ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Thomas Dunér Holthuis, Linnea Thorngren Matsson, Mats Lindegarth och Susanne Lindegarth Rapport

Läs mer

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Samförvaltningen i Norra Bohuslän, Strömstads Kommun 1. Projektidé, syfte och mål Projektet skall

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Rapport. "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24

Rapport. Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun Lillerud 2006-10-24 Rapport "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare Astacus

Läs mer

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79 Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter () om kontroll

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.

Läs mer

Världsfiske och vattenbruk

Världsfiske och vattenbruk Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

Rapport från besök i Paris 29 feb - 4 mars 2012. Slutanförande av EUs vice jordbrukskommissionär.

Rapport från besök i Paris 29 feb - 4 mars 2012. Slutanförande av EUs vice jordbrukskommissionär. Slutanförande av EUs vice jordbrukskommissionär. Rapport från besök i Paris 29 feb - 4 mars 2012 Det var en märklig upplevelse det där! Det svenska fäbodbrukare observeras i ett Europeiskt perspektiv och

Läs mer

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren

Läs mer

Egentillsyn. med haccp

Egentillsyn. med haccp Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Mervärden i svensk kycklingproduktion På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion

Läs mer

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF)

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) LÄGESRAPPORT 1 (5) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) Försäkringskassan har genom regeringsbeslut

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Länsstyrelsen Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 Vattenmyndighetens kansli 391 86 Kalmar vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.

Länsstyrelsen Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 Vattenmyndighetens kansli 391 86 Kalmar vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen. Sändlista: Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr: 537-9859-2014 Vattenmyndighetens kansli 971 86 Luleå vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Västernorrlands län Samrådssvar

Läs mer

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:

Läs mer

Yttrande över Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden

Yttrande över Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen. 1 (6) Enheten för lantbruksfrågor Anders Larsson n.registrator@regeringskansliet.se Svar på remiss slutbetänkanden av konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-03-22

Läs mer

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Kort bakgrund Varför så mycket fokus på flodpärlmussla? Komplicerad livscykel Kort bakgrund

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen

Läs mer

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 (5) Promemoria Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1. Inledning Denna promemoria handlar

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Kommittédirektiv. En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg. Dir. 2013:79. Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013

Kommittédirektiv. En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg. Dir. 2013:79. Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013 Kommittédirektiv En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg Dir. 2013:79 Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013 Sammanfattning Den civilrättsliga lagstiftningen om järnvägstransporter

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02 VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02 INNEHÅLL 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...3 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga aktörer...5 3. Organisation...5

Läs mer

Is i livsmedelsanläggningar

Is i livsmedelsanläggningar Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Syfte Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning undersöka den mikrobiologiska kvaliteten på

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Isprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Isprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖFÖRVALTNINGEN Isprojektet 2012 Mikrobiologisk provtagning av is En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand Juni 2012 1 Syfte 1 SYFTE Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar Nyhetsklipp Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv Bohusläningen 2015-10-16 2 Plast i havet stort hot mot växt och djurliv Bohusläningen

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot

Läs mer

Användning av miljövänliga däck Motion av Malte Sigemalm (s) (2001:17)

Användning av miljövänliga däck Motion av Malte Sigemalm (s) (2001:17) Utlåtande 2003:9 RVIII (Dnr 242/01) Användning av miljövänliga däck Motion av Malte Sigemalm (s) (2001:17) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Kommunfullmäktige uttalar att stadens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013 6/2013 (Finlands författningssamlings nr 64/2013) Statsrådets förordning om sättande i kraft av avtalet mellan Europeiska

Läs mer

Yttrande. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 föreslår Läkemedelsverket följande kompletteringar:

Yttrande. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 föreslår Läkemedelsverket följande kompletteringar: Yttrande Charlotte Unger Verksamhetsområde Utveckling Datum:2012-09-17 Dnr: 56:2012/511675 Miljödepartementet Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Minska riskerna med farliga ämnen (SOU 2012:38)

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll. 3. Forskning pågår

1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll. 3. Forskning pågår Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 2-2010. Tre artiklar: 1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll 3. Forskning pågår För prenumeration på Fjäderfä, välkommen

Läs mer

Seminarium om havsförsurning vad är havsförsurning och vilka konsekvenser kan den få för livet i haven?

Seminarium om havsförsurning vad är havsförsurning och vilka konsekvenser kan den få för livet i haven? 2013-11-20 Miljöforskningsberedningen Rapport från Miljöforskningsberedningens seminarium om havsförsurning den 12 november 2013 Seminarium om havsförsurning vad är havsförsurning och vilka konsekvenser

Läs mer

Lag. om hantering av risker orsakade av främmande arter. Lagens syfte

Lag. om hantering av risker orsakade av främmande arter. Lagens syfte Lag om hantering av risker orsakade av främmande arter I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens syfte Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser om tillämpningen av Europaparlamentets

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Calicivirus och andra virus Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Tarmen kan liknas vid ett kärl som lämpar sig mycket väl för virusodling Ryhovs sjukhus drabbat av vinterkräksjukan

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning 2012-03-06 TFS 2012-644 Handläggare Lars Carlsson Skatte- och avgiftsavdelningen Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem

Läs mer

En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI)

En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI) YTTRANDE Dnr: 66/2013 2015-01-19 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI) Sammanfattning

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering Sammanfattning Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering Denna broschyr är en sammanfattning av rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering,

Läs mer

Branschriktlinjer Utomhusmatlagning

Branschriktlinjer Utomhusmatlagning Branschriktlinjer Utomhusmatlagning Foto: Per Nilsson, Profox Dessa branschriktlinjer är framtagna av Progrezzum Ekonomisk Förening i samarbete med Ekoturismföreningen, Slow Food Sapmi, Friluftsfrämjandet,

Läs mer

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M 2001/4953/Kn Remissvar på Resurs

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar MILJÖFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSSTÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-09-05 Handläggare: Susanna Karlsson Telefon: 08-508 288 55 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-09-27 p. 13 Naturvårdsverkets rapport

Läs mer

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land 1 Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land Läkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin vill avge följande yttrande: Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning av masteruppsatsen Country of Origin- Consumers perception at the point of purchase of meat - A Means-end chain analysis.

Sammanfattning av masteruppsatsen Country of Origin- Consumers perception at the point of purchase of meat - A Means-end chain analysis. Sammanfattning av masteruppsatsen Country of Origin- Consumers perception at the point of purchase of meat. Köttkonsumtionen i Sverige har stadigt varit ökande. Till följd av en stark efterfrågan av köttprodukter

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor. Hej och tack för ett trevligt föräldramöte! Jätteroligt att det var så många som kunde närvara vid detta möte. För er som hade förhinder tänkte jag sammanfatta lite vad vi gick igenom och vad vi kom fram

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Småviltjakt i Norrbotten

Småviltjakt i Norrbotten ON YTTRANDE SOLVIT Dnr 313-995-2006 För kännedom GD, Statens Jordbruksverk G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo E Gustavsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Jan Olov Westerberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Vårt dagliga bröd och gifterna

Vårt dagliga bröd och gifterna Vårt dagliga bröd och gifterna Pelle Fredriksson, Sveriges lantbruksuniversitet Miljögifter i vardagen hur påverkas vi och vad kan vi göra, Miljöforum Norr 2013, Luleå, 18 sept. EPOK Centrum för ekologisk

Läs mer

De föreslagna föreskrifterna inför i huvudsak endast de ändringar som Kommissionens direktiv 2012/4/EU innebär.

De föreslagna föreskrifterna inför i huvudsak endast de ändringar som Kommissionens direktiv 2012/4/EU innebär. samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (13) Rättsenheten Kim Reenaas 010-240 50 66 kim.reenaas@msb.se Konsekvensutredning avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps förslag till föreskrifter

Läs mer

Östersjön & miljögifter

Östersjön & miljögifter MILJÖGIFTER Östersjön & miljögifter - VAD VI BÖR VETA STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT 1 Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

Fiskbranschens Vägledning 1

Fiskbranschens Vägledning 1 Fiskbranschens Vägledning 1 ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN I SAMBAND MED HANTERING AV FÄRSK FISK OCH SKALDJUR. Om inte normal utsortering eller skyddande processteg reducerar risker till en acceptabel nivå skall

Läs mer

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) 1(8) German Bender Tel: 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) Dnr 15-0024 TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 1. Kommissionen har med stöd av artikel 226 EG yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6

2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6 Bilaga 1. Slutlig Rådspromemoria 2005-12-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte (jordbruks- och fiskerådet) den 20 22 december 2005 Dagordningspunkt Punkt 6 Rubrik: Aviär influensa

Läs mer