Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan

Transkript

1 Barn- och ungdomsnämnden VERKSAMHETSPLAN Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan (16)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VISION VALLENTUNA BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS UPPGIFT ÄR ATT MED BARNET OCH ELEVEN I CENTRUM 4 3 INRIKTNINGSMÅL OCH ÅTAGANDEN FÖR BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Delaktighet Service och kvalitetsgarantier Barn och ungdom Äldre Boende och infrastruktur Näringsliv Livsmiljö Ekonomi 9 4 UPPDRAG Uppdrag från KF till nämnden Uppdrag från nämnden till förvaltningen 9 5 EKONOMI Driftbudget på blocknivå (enligt VASARU) Investeringsplan och investeringsbeskrivningar 12 6 PERSONAL Personalsammansättning/omsättning Kompetensutveckling Närvaro/frånvaro Organisationsutveckling Lönebildning Arbetsmiljömål Jämställdhets- och mångfaldsfrågor 13 7 FÖRÄNDRINGAR Uppgifter Åtaganden Uppdrag Ekonomi Personal 16 2(16)

3 1 Vision Vallentuna I Vallentuna ges förutsättningar för alla invånare att ta ansvar för sitt liv. Här möts omsorg och möjligheter i dialog och delaktighet. Vallentuna är en av landets mest attraktiva kommuner att bo, leva och verka i. Invånarna upplever en närhet till det mesta. Vallentuna centrum har utvecklats till ett blomstrande närcentrum. Bostäder och arbetstillfällen i kommunen har ökat. Vi har behållit den småskalighet och de rika natur- och kulturvärden som gör Vallentuna så speciellt. Lindholmen, Frösunda, Ekskogen, Brottby, Kårsta och Gillinge har byggts ut, vilket gett bättre service i dessa områden. Alla invånare möts av en bra kommunal service och är delaktiga i beslut som rör deras egen vardag. Invånarna har en stor valfrihet till service och omsorg med en höggradig kvalitetsgaranti. Samtliga nämnder och förvaltningar arbetar utifrån ett helhetsperspektiv där individens behov alltid sätts i centrum. På grund av detta har livskvaliteten ökat och kostnaden sänkts. Vallentuna är känt för elevernas goda kunskaper. Betygen ligger nu bland landets högsta. Väl fungerande informationscentra gör det lätt för invånarna att få information och hjälp. Aktiva informationsmedia bidrar till att vallentunaborna informeras om det politiska arbetet och därigenom skapas intresse och engagemang. Spår- och vägbunden kollektivtrafik har utökats för att underlätta resor såväl inom kommun som region. Färdigställandet av Bomkorset och den nya förbindelsen mot E4 och Arlanda har underlättat framkomligheten och tvärförbindelserna i kommunen. Vallentuna är känt för den höga trafiksäkerheten. Fler människor har möjlighet att arbeta i Vallentuna tack vare en intensiv marknadsföring. Det unika kulturarvet, vår natur och det rika fritidsutbudet har varit viktiga ingredienser i denna. Antalet företag har ökat och vi har ett aktivt näringsliv. Tack vare en stark politisk styrning, satsning på kvalitet samt effektivt nyttjande av medel för verksamhet är ekonomin mycket god. 3(16)

4 2 Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskoleverksamhet ansvara för utbildning av barn i förskoleklass, grundskola och särskola ansvara för fritidshem integrerat med grundskolan bedriva kulturskola bedriva öppen förskola. Detta genomförs genom att Verksamheten i Vallentuna förskolor och grundskolor bygger på tron att alla människor har lust till lärande och att förutsättningen för lärande är att individen aktivt deltar i och tar ansvar för planering och genomförande av lärandet. Personalen handleder och organiserar skolarbetet så att barnet/eleven kan växa och utvecklas. Det pedagogiska arbetet inriktas på att alla ska bli sedda och bekräftade under hela förskole- och grundskoletiden. 3 Inriktningsmål och åtaganden för barn- och ungdomsnämnden Medborgaren i centrum prioriterade områden Det övergripande målet är att erbjuda en så god och kostnadseffektiv kommunal service som möjligt inom beslutade ekonomiska ramar. Målen ska styra verksamheten mot kommunens vision och utgår från kunden eller brukaren. Kommunfullmäktiges mål anger vad verksamheten ska inriktas på: Att skapa valfrihet, trygghet, lärande, tillgänglighet o.s.v. Inriktningsmålen är allmänt formulerade och gäller för kommunens samtliga nämnder och verksamheter. Syftet med att formulera gemensamma mål för alla verksamheter är att stimulera till ökad samverkan mellan olika verksamhetsområden och därmed till bättre resultat och resursutnyttjande. Inriktningsmålen återkommer under åtta gemensamma ansvarsområden; Delaktighet, service och kvalitetsgarantier, barn- och ungdom, äldre, boende och infrastruktur, näringsliv, livsmiljö och ekonomi. Under inriktningsmålen anges de åtaganden som en eller flera nämnder sagt sig klara inom de av kommunstyrelsen föreslagna budgetramarna. Vid genomförandet av nedanstående inriktningsmål och åtaganden ska samverkan ske över nämndernas ansvarsgränser. Kommunplanens inriktningsmål och åtaganden ersätter skolplan och kommunens Agenda 21 från (16)

5 3.1 Delaktighet Utvecklad demokrati Värna om yttrandefriheten och skapa praktiska förutsättningar för alla att använda den. Kommunens hemsida utvecklas för att underlätta för invånarna att föra fram sina synpunkter. Öka tillgängligheten till de förtroendevalda genom kommunal e-post. Delaktighet och inflytande Dialogen med medborgarna ska präglas av öppenhet, lyhördhet och tydlig information. Respektera människors rätt till självbestämmande och integritet. Valfrihet Integration Livslångt lärande Tillgänglighet Skriva enkelt och begripligt. Uppdatera kommunens information på hemsida och i trycksaker. 3.2 Service och kvalitetsgarantier Tillgänglighet och snabba beslut Kommunen ska kunna besökas och kontaktas alla vardagar via telefon, hemsida och e-post. Interaktiva blanketter ska finnas på hemsidan. Förbättra kundbemötandet och utveckla klagomålshanteringen Kommunens service ska förbättras genom snabb och obyråkratisk handläggning av myndighetsärenden. Kostnadseffektivitet Främja kostnadseffektiviteten i den kommunala organisationen bl a genom väl utarbetade uppföljningssystem. Kvalitet Utarbeta kvalitetsgarantier för verksamheten. Kundenkäter genomförs i nära samverkan mellan nämnderna. Valfrihet 5(16)

6 Attraktiv arbetsgivare Utarbeta en ledarskapspolicy och ett utvecklingsprogram för ett tydligt och kompetent ledarskap. Ta fram en modell för arbetet med kompetensutveckling. Medarbetarenkäter samordnas mellan nämnderna som underlag för verksamheternas utveckling. Genomföra lönekartläggning, analys och åtgärder som underlag för en väl genomtänkt lönepolicy. Öka frisknärvaron genom tidig rehabilitering och förebyggande insatser. Ge ökade möjligheter för medarbetarna att påverka arbete och arbetstider. Förbättra resultatet i kommande psykosociala arbetsmiljökartläggningar. 3.3 Barn och ungdom Barn- och ungdomsnämnden har beslutat om en prioritering för år 2004 där samtliga verksamheter inom barn- och ungdomsförvaltningen ska arbeta utifrån sju åtaganden. Dessa åtaganden markeras bland punkterna nedan med fet stil. Prioriteringen av de sju åtagandena har tagits fram i dialog mellan nämnden och rektorerna. Någon motsvarande prioritering för år 2005 och 2006 är ännu inte beslutad. Barn- och ungdomsnämnden har utifrån de ekonomiska förutsättningarna beslutat att fyra punkter inte bör vara kvar som åtaganden för och dessa redovisas i avsnitt 7.2. Utveckling och lärande Arbeta för en tidig språkutveckling. 1. Varje enhet arbetar med hur detta åtagande skall genomföras. Genomförandet skall ske i samverkan med barn/elever, föräldrar, andra förvaltningar och landstinget. 2. Uppföljningen redovisas i varje enhets kvalitetsredovisning samt i förvaltningens gemensamma VASARU-rapport. Behöriga och erfarna lärare i läs- och skrivinlärning samt matematik finns i alla arbetslag för de yngre eleverna. 1. Varje enhet arbetar med hur detta åtagande skall genomföras. 2. Uppföljningen redovisas i varje enhets kvalitetsredovisning samt i förvaltningens gemensamma VASARU-rapport. Nationella prov och betyg under perioden når minst upp till rikssnittet. Skydd och trygghet Alla barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt, får den hjälp de behöver, bl.a. genom råd och stöd till hemmen. Trafikplanens aktualitet prövas och revideras årligen. Fortsätta arbeta för ett tryggare Vallentuna genom ett förebyggande ungdomsarbete. Aktivt förebygga tobaks-, alkohol- och drogmissbruk samt dopning bland barn och ungdom. 6(16)

7 Alla skolor ska ha återkommande etiska samtal tillsammans med andra aktiviteter för att motverka mobbning och kränkande ord och handlingar. 1. Varje enhet arbetar med hur detta åtagande skall genomföras. Genomförandet skall ske i samverkan med barn/elever, föräldrar och andra förvaltningar. 2. Uppföljningen redovisas i varje enhets kvalitetsredovisning samt i förvaltningens gemensamma VASARU-rapport. God hälsa och miljö Verka för god hälsa bland barn och ungdom. Förbättra ventilationen i skolor och förskolor. Alla skolor arbetar med att skapa ökad kunskap om betydelsen av kombinationen kost, hälsa och motion. 1. Varje enhet arbetar med hur detta åtagande skall genomföras. Genomförandet skall ske i samverkan med barn/elever, föräldrar, andra förvaltningar och landstinget. 2. Uppföljningen redovisas i varje enhets kvalitetsredovisning samt i förvaltningens gemensamma VASARU-rapport. Grundskolans arbete organiseras så att alla elever deltar i fysiska aktiviteter varje dag. Delaktighet, inflytande och ansvar Efter ålder och mognad ska barn och ungdomar beredas möjlighet till inflytande i beslut som direkt rör dem. 1. Varje enhet arbetar med hur detta åtagande skall genomföras. Genomförandet skall ske i samverkan med barn/elever, föräldrar, andra förvaltningar och landstinget. 2. Uppföljningen redovisas i varje enhets kvalitetsredovisning samt i förvaltningens gemensamma VASARU-rapport. I alla skolans verksamheter skapas en gemensam syn gällande elevers och föräldrars delaktighet, inflytande och ansvar. God fritid och kultur Fritidshemmen bidrar med stimulerande kultur- och fritidsaktiviteter. I samverkan med Kulturskolan göra kultur till ett naturligt inslag i skolverksamheten. 1. Varje enhet arbetar med hur detta åtagande skall genomföras. Genomförandet skall ske i samverkan med barn/elever, föräldrar och andra förvaltningar. 2. Uppföljningen redovisas i varje enhets kvalitetsredovisning samt i förvaltningens gemensamma VASARU-rapport. Valfrihet Stimulera framväxten av valbara alternativ i förskola och grundskola. Lika villkor 7(16)

8 Skapa förutsättningar för och möjliggöra lika villkor för barn och ungdomar som behöver särskilt stöd eller är föremål för åtgärder. 1. Varje enhet arbetar med hur detta åtagande skall genomföras. Genomförandet skall ske i samverkan med barn/elever, föräldrar, andra förvaltningar och landstinget. 2. Uppföljningen redovisas i varje enhets kvalitetsredovisning samt i förvaltningens gemensamma VASARU-rapport. Integration 3.4 Äldre Tillgänglighet och service God hälsa och miljö Delaktighet och inflytande Valfrihet Integritet och självbestämmande Lika villkor 3.5 Boende och infrastruktur God boendemiljö med låg bebyggelse Beakta att utsatta gruppers behov av tillgänglighet blir tillgodosett i planeringen. Varierade boendeformer Goda kommunikationer Långsiktigt hållbar infrastruktur Trygghet i offentliga miljöer. 3.6 Näringsliv Hållbar tillväxt Tillgänglighet till arbetstillfällen Tillgänglighet till service Goda kommunikationer 3.7 Livsmiljö Ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar utveckling Varierade kultur- och fritidsaktiviteter 8(16)

9 Genomföra kulturarrangemang med professionell medverkan i Ungdomens hus och på Vallentuna teater i samarbete med Kulturskolan. Trygghet, ekonomisk och social Förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Lika villkor Arbeta för en god miljö för allergiker och personer med funktionshinder. 3.8 Ekonomi Stabil ekonomi i balans Ta fram underlag för lokalresursplan för perioden Effektiv ekonomistyrning Samordna kommunstyrelsens och facknämndernas ekonomiska planering och uppföljning. Produktivitetsförbättring Förbättra uppföljningen av verksamheternas effektivitet och produktivitet. Låga skatter och taxor 4 Uppdrag 4.1 Uppdrag från KF till nämnden Barn- och ungdomsnämnden skall årligen ta fram förslag på nivå på skolpengen. Skolpengen fastställs årligen av kommunfullmäktige. 4.2 Uppdrag från nämnden till förvaltningen 9(16)

10 5 Ekonomi 5.1 Driftbudget på blocknivå (enligt VASARU) Ekonomiskt sammandrag Driftramar, tkr Budget 2003 Budget 2004 Plan 2005 Plan 2006 Barn- och ungdomsnämnden Ej finansierat, återbetalning statsbidrag BUN Skolpeng Skolpeng, pengbelopp i tkr Läsår 2003/2004 Förskola 1-2 år 81,0 Förskola 3-5 år 72,2 Familjedaghem 1-2 år 73,2 Familjedaghem 3-5 år 65,2 6-åringar 44,0 Grundskola ,0 Grundskola ,0 Fritidshem 25,0 Förskola 1-2 år gäller t o m sista juli det år barnet fyller 3 år. Förskola 3-5 år gäller t o m sista juli det år barnet fyller 6 år. Kommunfullmäktige har beslutat att skolpengen under vårterminen 2004 skall vara lika som under Kommunfullmäktige har beslutat att skolpengsramen skall utökas med 6 mkr till 379 mkr för år 2004 för att kunna genomföra en höjning av skolpengen till höstterminen Utifrån befolkningsprgnos 03A beräknas skolpengen kunna höjas med ca 4% till höstterminen. Kommunfullmäktige har beslutat att barnoch ungdomsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen återkomma med förslag till skolpengsnivåer för läsåret 2004/05 sedan definitivt utfall för 2003 föreligger samt när en uppdatering av prognosen över barnantalet för 2004 har skett. Kommunfullmäktige beräknas ta beslut den 8 mars 2004 om skolpeng läsåret 2004/05. Resultatenheterna Om skolpengen under vårterminen 2004 är på samma nivå som under 2003 och skolpengen höjs med i genomsnitt 4% till höstterminen medför detta att skolpengen i stort sett följer den prognosticerade kostnadsutvecklingen. En höjning med 4% från 1 juli motsvarar en årlig kostnadsökning på 2%. Om kostnadsökningen i form av t ex löneökningar, blir högre än 2% för helåret 2004 måste besparingar genomföras inom resultatenheterna.. 10(16)

11 Fast budgetram, ej skolpeng Verksamhetsblock, tkr Budget 2003 Behov 2004 Budget 2004 Plan Övergripande kommunalt ansvar Barn- och ungdomsnämnd Förvaltningsledning, adm. mm Förvaltningsledning, lokaler mm Skolskjuts, taxe+pengadministration Resurscentrum inkl öppen förskola Kulturskola Tilläggspeng barn i behov av särsk.stöd: Särskola (grundsärskola, träningsskola) Särskilda grupper (Tunaskola, asperger mm) Särskilda lokaler Modersmål, svenska som andra språk Resursinsats till förskolor/grundskolor Köp av platser utanför kommunen Skolskjuts, barn i behov av särsk.stöd Övrigt tilläggspeng Strukturbidrag till grundskolor Särskilda bidrag, bl a glesbygd Intäkter Maxtaxa föräldraavgift + statsbidrag Statsbidrag personalförstärkningar VT Statsbidrag personalförstärkningar HT Prognos återbetalning statsbidrag Skattemedel Behov Underskott enligt behov Ofinansierat, återbetalning statsbidrag Särskilt bidrag avser glesbygdsstöd, bidrag till av nämnden beslutad allergianpassad avdelning vid Granåsa förskola samt bidrag till av nämnden beslutade längre öppettider för Videgårdens förskola. 11(16)

12 5.2 Investeringsplan och investeringsbeskrivningar Investeringsplan Investeringsbelopp, tkr netto 2004 års prisnivå Total budget Budget tom 2003 Budget 2004 Plan Barn- och ungdomsnämnden Summa nettoinvesteringar Klart år 6 Personal Följande personalmål fastställs av barn- och ungdomsnämnden och omfattar all personal inom barn- och ungdomsförvaltningen. 6.1 Personalsammansättning/omsättning Andelen förskollärare inom förskoleverksamheten ska vara minst 50%. Detta innebär att aktiv personalplanering och framförhållning är utgångspunkt för bemanning och rekrytering. 6.2 Kompetensutveckling Utvecklingssamtal ska genomföras med varje medarbetare minst en gång per år. Individuella kompetensutvecklingsplaner ska finns och följas upp vid utvecklingssamtal. Ett ledarskapsprogram ska tas fram i syfte att stödja ledare på olika nivåer i organisationen. Detta innebär att särskilda medel för kompetensutveckling avsätts i budgeten. Organisationsstrukturen med arbetslagsledare på samtliga arbetsställen möjliggör att utvecklingssamtal kan genomföras med medarbetare. 6.3 Närvaro/frånvaro Friskvårdstänkande ska genomsyra hela verksamheten. Både antalet sjukskrivningar och sjukskrivningarnas längd ska minska. Detta innebär att utbildning i friskvård för all personal genomförs i form av kurser och föreläsningar om kost, hälsa och motion. Förebyggande friskvårdarbete uppmuntras och goda exempel lyftas fram. Arbetsgivaren motiverar alla anställda till fysisk aktivitet. Genom aktivt arbete med rehabiliteringsåtgärder påskyndas återgång i arbete. Aktiv uppföljning av långtidssjukskriven personal genomförs i form av såväl individuella som grupporienterade insatser. Särskilda medel för friskvård och rehabilitering avsätts i budgeten. 12(16)

13 6.4 Organisationsutveckling Verksamheten på varje enhet ska organiseras så att den främjar en positiv arbetsmiljö. Alla anställda ska känna till hur barn- och ungdomsförvaltningen är uppbyggd och fungerar. Verksamheten ska organiseras så att kommunens invånare får bästa service i varje enskilt möte. Detta innebär att skolutvecklingsarbetet enligt det lokala läraravtalet fortsätter. Antalet ledare inom varje skolenhet ökas. Information och utbildning om barn- och ungdomsförvaltningen genomförs i syfte att uppnå verksamhetens mål. 6.5 Lönebildning Verksamhetsspecifika lönekriterier ska finnas för alla personalgrupper. Lönesättningen ska vara individuell och kopplad till kompetens och utförande. Detta innebär att arbetet med att ta fram verksamhetsspecifika lönekriterier vidareutvecklas. Kriterierna ska baseras på de i den gemensamma mallen för utvecklingssamtal/lönesamtal som tagits fram i kommunen. Osakliga löneskillnader åtgärdas. 6.6 Arbetsmiljömål Alla ledare inom barn- och ungdomsförvaltningen ska besitta god kunskap om kända arbetsmiljöfaktorer som bidrar till minskad ohälsa. Anställda ska uppleva och bidra till en god arbetskvalitet vad avser fysiska, psykiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen. Detta innebär att utbildning inom området friskvård och arbetsmiljö erbjuds såväl ledare som personal. Arbetsmiljödokument hålls levande och berörda chefer upprättar handlingsplaner för sina enheter. För att följa upp personalens upplevelse av arbetsmiljön genomförs regelbundna undersökningar i form av enkäter, intervjuer mm. 6.7 Jämställdhets- och mångfaldsfrågor I möjligaste mån låta dem som önskar få utökad sysselsättningsgrad. Vid rekrytering ska en ökad mångfald och en jämnare könsfördelning eftersträvas inom de olika personalgrupperna. Jämställdhetsfrågorna och mångfaldsfrågorna ska hållas levande i det dagliga arbetet. Detta innebär att jämställdhet och mångfald alltid beaktas i samband med rekrytering, kompetensutveckling och lönesättning. Utifrån kommunens jämställdhets- och mångfaldsplan upprättar varje enhet en handlingsplan. Planen följs upp årligen och utvärderas på minst ett personalmöte inom varje enhet. 13(16)

14 7 Förändringar 7.1 Uppgifter 7.2 Åtaganden De ekonomiska förutsättningarna för innebär att följande punkter inte bör vara kvar som åtaganden. För att kunna genomföra dessa punkter krävs en förstärkning av barn- och ungdomsnämndens driftbudget och en höjning av skolpengen till fritidshem. Dessa punkter kräver även en utökning av budgeten för underhåll inom samhällsbyggnadsnämnden. Inför åren kommer bedömningar av vilka åtaganden som kan genomföras inom budgetramen att revideras. Skydd och trygghet Förbättra trafiksäkerheten runt skolor. Förbättra säkerhet och miljö vid kommunala lekplatser och förskolor. God hälsa och miljö Upprusta slitna skolor. God fritid och kultur Fritidshemmen bidrar med stimulerande kultur- och fritidsaktiviteter. 7.3 Uppdrag 7.4 Ekonomi Barn- och ungdomsnämnden 2003 Barn- och ungdomsnämnden har under år 2003 haft en budgetram som är avsevärt lägre än kostnaderna för verksamheterna. Inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde har omfattande åtgärder vidtagits under år 2003 för att sänka kostnaderna. Barn- och ungdomsnämnden har bl a tagit beslut om besparingar inom den centrala förvaltningen, resurscentrum, öppen förskola och kulturskola, dvs nedskärningar inom de verksamheter som finansieras av nämndens fasta budgetram. Resultatenheterna skall anpassa verksamheterna till skolpengen och då större delen av de direkta kostnaderna för verksamheterna är personalkostnader har enheterna varit tvungna att genomföra stora personalminskningar till hösten Personalminskningen inom barn- och ungdomsförvaltningen uppgår till totalt 80 personer. Omräknat i heltidstjänster motsvarar personalminskningen en kostnadssänkning på cirka 25 mkr på helårsbasis. Trots omfattande åtgärder kvarstår ett underskott för Enligt prognosen efter tredje kvartalet uppgår underskottet till 5,588 mkr. I kommunfullmäktiges beslut om ramar för 2004 har hänsyn tagits till beräknad ombudgetering av över- och underskott i 2003 års bokslut enligt nämndernas prognoser i BUF 3/03. Om utfallet i bokslut 2003 avviker från prognos enligt BUF 3 kommer nämndramen att justeras med mel- 14(16)

15 lanskillnaden vilket innebär att bättre bokslutsutfall innebär höjd ram 2004 och sämre utfall innebär sänkt budgetram. Kommunala resultatenheter och enskilda förskolor och friskolor Kommunfullmäktige har beslutat om att skolpengen för vårterminen 2004 skall vara densamma som under Skolpengsramen ger utrymme för en höjning av skolpengen till höstterminen 2004 och om skolpengen höjs med i genomsnitt 4% fr o m 1 juli 2004 innebär det att skolpengen i stort sett följer kostnadsutvecklingen. En höjning med 4% från 1 juli motsvarar en årlig kostnadsökning på 2%. Om kostnadsökningen i form av t ex löneökningar, blir högre än 2% för helåret 2004 måste besparingar genomföras inom resultatenheterna.. Barn- och ungdomsnämnden, fast budgetram Budgetramen för barn- och ungdomsnämnden har sänkts från 39,1 mkr till 36,5 mkr, vilket motsvarar en sänkning med 6,8%. Samtidigt beräknas kostnaderna öka, bl a för löner samt för olika tjänster i form av skolskjutsar och köp av platser för barn i behov av särskilt stöd. För att skapa en ekonomi i balans år 2004 krävs att de nedskärningar som genomförts under 2003 fortsätter även under 2004 samt att ytterligare åtgärder vidtas. Barn- och ungdomsnämnden beräknas få ett underskott under 2003 som överförs till Kommunfullmäktiges beslut om budgetramen 2004 anger dock att hänsyn tagits till beräknad ombudgetering. Detta innebär att ramen på 36,5 mkr inte skall täcka underskottet. Besparingar 2004 inom barn- och ungdomsnämndens fasta budgetram tkr Central förvaltning och utredningsresurser minskas Minskade lokalkostnader, uppsagda lokalytor Kulturskolan minskar 304 Öppen förskola begränsas enligt HT Generell besparing inom resurscentrum Besparing inom modersmål svenska som andra språk 908 Totalt gemensamma åtgärder Socialnämnden har föreslagit som en besparingsåtgärd att ta bort sin del av finansieringen av Tunaskolan, 1,2 mkr per år. Om detta genomförs måste omfattande besparingar genomföras inom Tunaskolan och därmed ökar kommunens kostnader för placering av barn med psykosociala stödbehov. Kommunstyrelsen har föreslagit att Socialnämnden skall få kompensation med 1 mkr för Tunaskolan. Statsbidrag för personalförstärkningar, Wärnersson-pengar Skolorna har under höstterminen 2003 anpassat kostnaderna till skolpengsnivån och besparingarna har medfört att personaltätheten minskat på ett sådant sätt att Vallentuna kommun inte kommer att kunna uppfylla kriterierna för statsbidraget till personalförstärkningar. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer enligt prognosen att förlora 6,5 mkr för läsåret 03/04 samt hela statsbidraget fr o m höstterminen (16)

16 Uppföljningen av hur kommunen ökat personaltätheten under läsåret lämnas i oktober påföljande läsår för att på så sätt kunna ta hänsyn till personaltäthetsökningar under hela läsåret. Om det då visar sig att kommunen inte uppfyller villkoren för föregående läsår kommer Skolverket att hålla inne motsvarande summa från kommande utbetalningar av statsbidrag. Detta innebär att Vallentuna kommun kommer att lämna en uppföljning av läsåret 03/04 i oktober 2004 och därefter fastställer Skolverket den summa som Vallentuna kommun ej får behålla och drar av denna summa från utbetalningen i februari 2005 för vårterminen 05. Budgetåret 2005 kommer Vallentuna kommun således att få en skuld som avser läsåret 03/04. Enligt nu gällande förordning fördelas statsbidraget för personaltäthet även under 2005 och 2006 för att därefter fr o m 2007 ingå i det generella statsbidragssystemet. Den föreslagna budgetramen för 2005 och 2006 medför att besparingarna kvarstår och Vallentuna kommun kommer därmed att förlora hela statsbidrag för år 2005 och Återbetalningen kommer att ske under enligt prognos nedan. Prognosen för återbetalning måste revideras efter att beslut tagits om skolpengens nivå för läsåret 2004/05 Statsbidrag Ht03 Vt04 Ht04 Vt05 Ht05 Vt06 Ht06 Vt07 Ht07 Vt08 Intäkt -5,3-5,3-7,1-7,1-8,9-8,9-8, Återbetalning 6,5 14,2 17,7 8,9 I redovisningen av åtgärder ovan ingår inte åtgärder för att täcka återbetalning av statsbidrag, utan denna kostnad är ofinansierad. Barn- och ungdomsnämndens budgetram måste därför förstärkas med motsvarande summa. 7.5 Personal Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår att följande personalmål stryks då det inte går att uppnå utifrån de ekonomiska förutsättningarna. Den genomsnittliga personaltätheten inom den pedagogiska verksamheten ska bibehållas och helst öka. 16(16)