Tillståndsuppföljning av
|
|
- Sara Danielsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 O O O N G) H CB.H O: VTI notat Tillståndsuppföljning av observationssträckor Datainsamling, lägesrapport Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare iis-gunnar Göransson och ars-göran Wågberg äg- och banteknik 0124 iilståndsuppföljning av bservationssträckor ägverket Distribution Väg- och transportforskningsinstitutet
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHET UNDER Nordiskt samarbete Nationell uppföljning Åtgärdade objekt Nya objekt Mätprøgram Databas REFERENSER BILAGA VTI notat
3 1 Inledning Det är ofta svårt att motivera och generera medel för underhåll av befintliga gator och vägar. Investering i nya vägar är ofta politiska beslut som fattas utifrån många aspekter. För att motivera medel till underhåll krävs däremot i regel någon form av konsekvensbeskrivning av det framtida scenariot vid oförändrade, minskade eller uteblivna medel för underhållsåtgärder. Det ställs också höga krav på prioritering och planering, för att använda tilldelade medel på ett optimalt sätt. Det finns därför ett stort behov av väl fungerande planeringssystem för underhåll av vägar och gator. Ett planeringssystem består i huvudsak av två olika delar: en administrativ del som hanterar beräkningar, prioriteringar, presentationer mm, en del som består av prognosmodeller för vägkonstruktioners tillståndsutveckling och livslängd samt kostnadseffekter av olika vägtillstånd. Den administrativa delen av planeringssystem är av mer allmän karaktär vilket innebär att de inte nödvändigtvis behöver utvecklas inom landet, även om det är att föredra eftersom prognosmodeller och effektsamband är mycket känsliga för faktorer som är beroende av geografiska förhållanden, klimat, trafikbelastning, vägbyggnadsmaterial samt typ av vägkonstruktion. Att utveckla prognosmodeller som på ett tillfredsställande sätt beskriver tillståndsförändring och förutsäger livslängder för beläggningsåtgärder och vägkonstruktioner ställer stora krav, både kvalitativt och kvantitativt, på de data som bildar underlag. Väl underbyggda och fungerande prognoser och planeringssystem ger stora vinster genom förbättrad prioritering, optimering och planering utifrån tillgängliga resurser. Det ger också en möjlighet att beskriva konsekvenserna av nedskärningar gentemot satsningar på upprustning av ett vägnät Prognoser för svenska förhållanden måste grundas på delmodeller som i första hand beskriver utvecklingen av spår och sprickor samt ojämnheter i vägens längdriktning. Hänsyn måste tas till om spårbildning i huvudsak orsakats av trafik med dubbdäcksförsedda fordon eller av tung trafik. Modeller för sprickor bör dels omfatta tidpunkten för den första sprickans tillkomst, dels hur sprickorna därefter utvecklas. Det finns också ett stort behov av modeller som värderar den strukturella effekten av underhålls- och förstärkningsåtgärder, framförallt inom det ickebyggda vägnätet. 2 Projektverksamhet Sedan 1984 pågår vid VTI projektverksamhet som syftar till att utveckla tillståndsförändringsmodeller för belagda vägar. Den övergripande målsättningen är att ta fram modeller med vars hjälp man skall kunna förutsäga tillståndets förändring i tiden samt bestämma den lämpligaste underhållsåtgärden och lämpligaste tidpunkten för densamma. Stommen i modellerna förväntas bestå av data som beskriver vägens aktuella tillstånd, dess styrka alternativt nominella VTI notat
4 uppbyggnad, trafikbelastning samt rådande klimat. Detta innebär att en databas byggs upp innehållande en mängd data som beskriver en vägs tillstånd från nybyggd fram till dagsläget. I föreliggande notat, lägesrapport, beskrivs den verksamhet som bedrivits inom tillståndsuppföljning under 1999: nordiska samarbetet och i första hand den nationella insamlingen av nya data. Föregående års lägesrapporter har tidigare publicerats som VTI notat (Göransson & Wågberg 1992, 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999) (Wågberg, 1991). Medan datainsamlingen fortsätter, är projektet inne i en ny intressant fas. Många av de sträckor som varit under observation uppvisar skador och andra tillståndsförändringar, vilket ökar intresset och lämpligheten för modellutveckling. Dessutom kan effekter av olika underhålls- och/eller förstärkningsåtgärder studeras. På vissa åtgärdade sträckor har skador åter uppstått. Tidigare arbete inom modellutveckling har publicerats som VTI notat (Djärf 1988, 1993, 1997). 3 Verksamhet under 1999 Det nordiska (Sverige, Finland, Danmark och Norge) samarbetet med anknytning till SHRP (Strategic Eighway Research Brogramme) i USA har fortsatt och dessutom har arbetet tillsammans med VTT i Finland fördjupats ytterligare. Nationellt har VV:s ordinarie åtgärdsprogram för ingående objekt följts upp. De årligen återkommande mätningarna och besiktningarna har i stort sett utförts enligt ordinarie förutbestämda program. Antalet observationssträckor utökades med arton, fördelade på två objekt ett i T-län och ett i Y-län. Önskemål, från uppdragsgivaren, att programmet även skall omfatta uppföljning av objekt i norra Sverige (med stor köldmängd), ledde till att ansträngningar gjordes för att hitta lämpliga sådana. Målsättningen har för övrigt alltid varit att hitta lämpliga objekt som kan ingå i projektet och tillföra arbetet potential. 3.1 Nordiskt samarbete Samarbetet inom det nordiska SHRP-LTPP programmet (N-SHRP) startade 1992 med att gemensamt bygga upp en skuggdatabas till den amerikanska SHRP databasen. VTT i Finland är den instans som administrerar databasen. VTT:s nationella LTPPprogram påminner i stort om det svenska. Ett samarbete pågår sedan flera år tillbaka med syftet att komplettera med mera och mer varierad data för att säkrare kunna utveckla egna eller gemensamma tillståndsförändringsmodeller. Samarbetet rörande datainsamling och modellutveckling är planerat att fortsätta utvecklas och fördjupas, inte minst med tanke på det gemensamma köpet av en utrustning för accelererad belastningsprovning, HVS (Heavy Xehicle Simulator). VTI notat
5 3.2 Nationell uppföljning Det nationella arbetet omfattar uppföljning av tillståndsutvecklingen på ett stort antal, 0 meter långa, observationssträckor (i de flesta fall båda körriktningarna). Uppföljningen består av insamling av en mängd olika mätdata i form av skadebesiktningar, jämnhets-, spårdjups- och deflektionsmätningar som beskriver vägens tillstånd. Dessutom insamlas en mängd uppgifter om vägens uppbyggnad, trafikens sammansättning, klimatförhållanden mm. Uppföljningsarbetet påbörjades 1984 på ett begränsat antal observationssträckor. Under åren har antalet utökats kontinuerligt och uppgår, vid årsskiftet 1999/2000, till 639 st. fördelade över 64 objekt, Diagram 1. Placering av objekten och deras namn samt antal ingående sträckor framgår av Figur Antal o- Sträckor Objekt I I I Är Diagram 1. Tillkomsten av antalet observationsstråckor respektive -objekt för åren projektet har pågått VTI notat
6 Figur 1. Observationsobjektens/-sträckornas läge I notat NNNNN<xxxgggggggggccccHHHHH_ammmww* ggr':z:mmmoommm mmmmmmmmmcuonnlg 215/ E4 E E22 33 E E6 E E20 E18 E E14 45 Objekt Gimo Månkarbo Eskilstuna Kvicksund Nyköping Brokind Herrbeta Rejmyre Skeda Udde Skeda Udde Skärblacka Tift Åby Bankeryd Nässjö Värnamo Vamamo hdoheda Älmhult Ankarsrum Målilla Oskarshamn V1mrnerby Linderöd Lund Staffanstorp Frillesås Tvååker Dals Ed Lilla Edet Trädet Grästorp Hova Karlstad Kristinehanm Saxån Askersund Hj älmarsberg Laxå Gälleråsen Lindesberg Lindesberg Hallstahammar Kvicksund Köping Sala Bjursås Borlänge Borlänge Borlänge Falun Ludvika Svärdsjö Sörbo Äppelbo Arbrå Bollnäs Hedesunda Sollefteå Kaxås Lit Mattmar Mattmar Svenstavik Antal
7 3.2.1 Ätgärdade objekt Av 1999 års underhålls- och/eller förstärkningsprogram berördes 6 objekt, innehållande 51 st. observationssträckor, Tabell 1. M mm M Moheda G :04-09 Fläckvis maskinjustering p.g.a. svaga kanter Älmhult G-RV Fläckvis Remixing plus, p.g.a. belastningsskador Frillesås N-E6-1 :01- Lådfräsning + slitlager, p.g.a. spårbildning Karlstad S-E18-2:01-13 Fläckvis försegling, p.g.a. stensläpp Bjursås W-RV80-1 :01- Fläckvis hyveljusterlng + maskinjustering p.g.a. belastningsskador Mattmar Z-E14-1 :04 Punktvis urgrävning +AG + AB p.g.a. tjällyftningsproblem Tabell 1. Åtgärdsprogrammet W-RV80, delen Rällsjön - Rexbo, öppnades för trafik De observationssträckornas konstruktion består av en 70 cm tjock grus/bitumen överbyggnad på blockrik grusig sandig siltig morän. Vägbredden är 9 m och medelårsdygnstrafiken utgörs av ca. 20 fordon (74% tunga fordon). Uppföljningen startade på hösten 1991 och de första belastningsbetingade sprickorna upptäcktes hösten Fyra år senare uppvisade alla sträckorna denna typ av skador. Insamlad data (FWD, RST, besiktning, tvärprofil, trafik) presenteras utförligare i Bilaga Nya objekt Efter att byggnadshandlingar (normalsektion, plan- och profilritningar med jordarter samt uppgifter om asfaltbundna lager med utförandedatum och tjocklekar beställts och studerats utsågs tvånya observationsobjekt under 1999, innehållande respektive 8 sträckor utmed vägavsnitt med bredden 8 respektive 9 m Väg 205 vid Gelleråsen, T-205-2:01-, bredd 8, längd 1640 m Dessa sträckor om 0 m placerades utmed väg 205 i Örebro län, mellan Karlskoga och Grythyttan, delen Gelleråsen - Kedjeåsen etapp Gelleråsen - Stockforstorp. Vägavsnittet som öppnades för trafik är en GBÖ70 på materialtyp 4. Slitlagret utgörs av 0MABT16. Medelköldmängden enligt VÄG 94 (1961/62-88/89) är ca. 570 negativa dygnsgrader. Någon differentierad trafikmätning harännu inte gjorts men enligt VDB var ÃDT 800 fordon år Andelen tunga fordon torde vara relativt hög Väg 90 vid Sollefteå, Y-RV , bredd 9, längd 800 m Dessa 8 sträckor om 0 m placerades utmed väg 90 i Västernorrlands län, mellan Sollefteå och Junsele, delen Remsle - Skarped. Vägavsnittet som öppnades för trafik är en GBÖ1115. Undergrundsmaterialet består av grsamn (Bmaterial) respektive Si (D2-material) ovanpå Mn (DI-material). Slitlagret utgörs VTI notat
8 av 90MABT16. Medelköldmängden enligt VÄG 94 (1961/62-88/89) är ca negativa dygnsgrader. Någon differentierad trafikmätning har ännu inte gjorts men enligt VDB var ÅDT 18 fordon år Andelen tunga fordon torde vara relativt hög Objektkandidater Efter kontakt med VNb (Region Norr), erhölls förslag till nya observationsobjekt. Kraven på vägavsnitten var: minst 1 km långa, öppnade för trafik under 90-talet och där det ursprungliga slitlagret av AB ej var överlagt. Urvalet torde omfatta Europa- Riks- eller större Länsvägar som utsatts/utsätts för tung trafik. Uppgifterna som beställdes skulle omfatta: lägesbeskrivning, vägbredd, objektlängd, överbyggnadstyp (ingående lager och tjocklekar) samt öppningsdatum. En första rekognosering utfördes på plats under hösten och resulterade i fyra kandidater. Dessutom upptäcktes ett objekt i E-län, ett i G-län, ett i R-län och två i W län i rena förbifarten. Den sammanfattande bedömningen redovisas i Tabell 2. Län-Väq Obiekt Lag Anm. BD-45 Muddus - Gällivare 9-m Etapp l, ca m lämpliga BD-45 Muddus - Gällivare 9-m Etapp ll, ca. 00 m lämpliga BD-45 Porjus 9-m Etapp l, ca. 700 m lämpliga BD-45 Porjus 9-m Etapp ll, ca m lämpliga, öppnades i september 1999, slitlagret kan vara av mjukasfalt E-215 Förbifart Kimstad 9-m ca. 600 m lämpliga, öppnades i oktober 1999 (31-25 Glamshult - Vrå 9-m ca. 800 m lämpliga R-200 Förbifart Slätte 8-m? ca. 800 rn lämpliga W-71 Förbifart Björbo 7.5-m ca. 10 rn lämpliga, relativt nybyggd W-71 Förbifart Äppelbo 7.5-m ca. 20 m lämpliga, har belastningsskador Tabell 2. Möjliga uppföljningsobjekt Mätprogram De årligen återkommande mätningarna och besiktningarna utfördes i stort sett efter ordinarie förutbestämda program, med tonvikt lagd på hösten Mätning av bärförmågan med KUAB-FWD Mätningarna med fallvikt, tillverkad av KUAB, utfördes i egen regi. Fallvikten är uppbyggd enligt 2-massesystemet och utrustad med belastningsplatta som mäter 30 cm i diameter. Mätning utfördes, i höger hjulspår, i 5 förutbestämda sektioner (i vardera riktningen där så förekommer) per sträcka. Vid slag nummer 3 registrerades kraften (fallhöjd vald så kraften hamnar omkring 50 kn) samt nedsjunkning i belastningscentrum samt 20, 30, 45, 60, 90 och 120 cm från centrum. Dessutom registrerades luft-, yt-, beläggningstemperatur och väderförhållanden samt tidpunkten för varje belastning. VTI notat
9 Mätningar utföres våren före åtgärd samt vår och höst efter åtgärd. Nya objekt mäts vår och höst. Tabell 3. QQLGE saw V_å_r äöâl Gimo C Nytt 1997 (eftersläpande) Tift E-RV36-1 Åtgärd 1997 (eftersläpande) Älmhult G-RV23-1 Åtgärd 1998/1999 Åtgärd 1999 Frillesås N-E6-1 Åtgärd 1998/1999 Åtgärd 1999 Gälleråsen T Nytt 1999 Nytt 1999 Hjälmarsberg T Åtgärd 1998 Lindesberg T-RV68-1 Planerad åtgärd 1999 Ingen åtgärd utfördes, därför heller ingen mätning Bjursås W-RV80-1 Åtgärd 1999 Åtgärd 1999 Sollefteå T Nytt 1999 Nytt 1999 Tabell 3. Mätprogrammet och anledning till mätning Mätning av vägytan med LASER-RST LASER-RST har i standardversionen 17, på mätbil fast monterade, lasrar som används för att registrera ojämnheter i tvärled. Med VTI-Forskningsbil finns dessutom möjligheten att använda 19 fast monterade lasrar. Mätbredden med 17 är 3,2 m, emedan 19 ger 3,6 m. En registrering sker var :e cm i färdriktningen, varefter bl.a. spårdjupet beräknas med hjälp av trådprincipen. Medelvärdet för respektive sträcka och körriktning erhålls. Dessutom videofilmas mätobjektet samtidigt som mätning sker. Kameran är placerad ovanpå mätbilen och riktad framåt. Bilden visar samtidigt ett urval mätdata. Fr. o. m. hösten 1995 utökades den insamlade mängden data som beskriver oj ämnheter i längdled till att även omfatta hela längdprofilen, med registrering var :e cm. En användning är att simulera olika former av mätutrustningar, exempelvis handhållen alternativt glidande rätskena (Holen, 1995). Den ordinarie mätningen utförs normalt på hösten emedan de objekt som ska åtgärdas även mäts på våren. Sträckorna mäts alltid minst två gånger med 17 lasrar, varefter spårdjupet beräknas för 11 respektive 17 lasrar. Drygt hälften av sträckorna mäts dessutom minst två gånger med 19 lasrar, varefter spårdjupet beräknas för 15 respektive 19 lasrar. Vid utvärderingen jämförs data från mätningarna och riktigheten kontrolleras. I databasen sparas de mätningar, för lika antal lasrar, som givit störst spårdjup Okulär bedömning av tillståndet Instruktionen för den besiktning som ligger till grund för tillståndsbedömningen lyder sålunda: 1. Gå till fots utmed sträckan. Bestäm läget för vidkommande observationer i längdled genom användning av mäthjul och i tvärled genom okulär bedömning i förhållande till tvärsektionens utseende och spårbild. VTI notat
10 2. Avgör vilken skadetyp/defekt eller typ av fläckvisa underhåll som upptäckts (enligt bära eller brista, Wågberg, 1991): Längsgående spricka i spår Tvärgående spricka i spår Spricka i spårkant Krackelering Spricka ej i spår (exempelvis tj älspricka) Fogspricka i vägmitt Fogspricka i vägkant Spricka tvärs vägen Spricka på vägren Slaghål Stensläpp Blödning Separation Lappning 0 Försegling 3. Bedöm sprickas/krackelerings svårighetsgrad (1-3) och ev. lagningsgrad i %. 0 Hårfin, sluten/slutna. Inget material har lossnat från beläggningen 0 Öppen/öppna. Inget eller endast lite material har lossnat från beläggningen 0 Avsevärt öppen/öppna. Material har lossnat från beläggningen 4. Rita in läget för observationen i protokoll och ange skadetyps svårighetsgrad. Den ordinarie besiktningen utförs normalt på hösten emedan de objekt som ska åtgärdas även besiktigas på Våren. Samtliga besiktningar utfördes av författarna Mätning av spårdjup PRIMAL, VTI:s profilmätare används vid dessa mätningar. Tvärprofilen mäts med ett på en mätvagn monterat mäthjul som registrerar ytans profil i förhållande till en från mottagarstativet projicerad laserstråle. Utrustningen placeras ut vid 5 förutbestämda sektioner i vardera riktningen där så förekommer. Tvärsektionerna kan efter registrering sedan ritas upp i diagramform vilket gör att spårdjup, -area och -vidd lätt kan bestämmas. Mätningar utföres på våren före åtgärd samt på våren året efter åtgärd. Nya objekt mäts vår eller höst det år uppföljningen startar, Tabell 4. leekl amg mind Älmhult G-RV23-1 Åtgärd 1998/1999 Frillesås N-E6-1 Åtgärd 1998/1999 Gälleråsen T Nytt 1999 Hjälmarsberg T Åtgärd 1998 Lindesberg T-RV68-1 Planerad åtgärd 1999 Bjursås W-RV80-1 Åtgärd 1999 Sollefteå T Nytt 1999 Tabell 4. Mätprogrammet och anledning till mätning VTI notat
11 Mätning av trafik VTI:s utrustning för differentierad trafikräkning används för detta ändamål, när inte någon av VV:s fasta mätstationer finns i direkt anslutning till observationssträckorna. Insamling av data sker, under 2 normaldygn (tisdag - torsdag) på hösten, ungefär vart fjärde år. Detta år mättes ett objekt i D-län och fem objekt i E-län. Sammanställning i Tabell 5. Objekt: D-RV53 E-1173 E-215:1 E-215:4 E-RV34- E-RV34- E-RV36 l 2 Antal fordon (båda riktn): Tungandel i procent: Antal axlar/tungt fordon: Antal tunga fordon: Antal tunga axlar: Antal N0: Tabell 5. Sammanställning av den antagna trafikbelastningen på sex objekt under ett medelårsdygn Databas Microsoft Access 97 ett databashanteringssystem för relationsdatabaser för Microsoft Windows används. Databasen innehåller en stor mängd mätdata och andra uppgifter om observationssträckorna. All mätdata och alla uppgifter finns registrerade som enskilda poster, men är uppdelade i flera tabeller Tabell 6, som i sin tur kan kombineras med sk. frågor. Detta under förutsättning att någon post är gemensam för den eller de tabeller som önskas kombineras. Frågorna används även vid urval, grupperingar och beräkningar. Inom systemet finns även möjlighet att utforma formulär och rapporter. Databasen har under flera år legat som grund till flera doktorand- och examensarbeten inom vägteknik. Inom doktorandprojektet vid KTH, Metodik för mätning av sprickor på belagd väg, har Petra Offrell använt databasen för att hitta lämpliga vägavsnitt för närmare studier. Dessa sträckor används dessutom inom VV-projektet, Sprickmätning på belagd väg. VTI notat ll
12 Tabell Poster Innehåll Objekt 64 Läge, klimat mm för varje objekt Sträcka 640 Undergrund, överbyggnad mm för varje sträcka Åtgärd Asfaltbundna lager för varje sträcka FWDpunkter Fallviktsdata från varje mätpunkt RST Data för varje sträcka, riktning och mättillfälle; 11 lasrar, 3.2m RST Data för varje sträcka, riktning och mättillfälle; 15 lasrar, 3.6m RST Data för varje sträcka, riktning och mättillfälle; 17 lasrar, 3.2m RST Data för varje sträcka, riktning och mättillfälle; 19 lasrar, 3.6m Profillinjer Tvärprofildata från varje mätsektion Trafikärsmedel 620 Trafikdata från varje sträcka Besiktningar Varje enskild observation per sträcka Väderårsmedel Årssammanställning för närbelägen SMHl-station Skadepoäng Belastningsskadepoäng efter grad och utbredning per sträcka Tabell 6. Databasens innehåll 4 Referenser Dj ärf, L: Asfaltbelagda vägars nedbrytning. VTI notat V77, Djärf, L et consortes: Projekt Modellutveckling, delprojekt inom huvudprojektet Dimensionering vid förbättring och underhåll. Lägesrapport mars VTI notat V207, Djärf, L. Tillståndsförändrings-(nedbrytnings-)modeller för asfaltbelagda och ytbehandlade vägar. VTI notat Göransson, N-G; Wågberg, L-G: Överbyggnadsåtgärder - datainsamling. Lägesrapport VTI notat V163, Göransson, N-G; Wågberg, L-G: Överbyggnadsåtgärder - datainsamling. Lägesrapport VTI notat V209, Göransson, N_G; Wågberg, L-G: Dimensionering vid förbättring och underhåll- Datainsamling. Lägesrapport VTI notat Göransson, N-G; Wågberg, L-Gz Dimensionering vid förbättring och underhåll- Datainsamling. Lägesrapport VTI notat Göransson, N-G; Wågberg, L-G: Dimensionering vid förbättring och underhåll- Datainsamling. Lägesrapport VTI notat Göransson, N-G; Wågberg, L-G: Dimensionering vid förbättring och underhåll- Datainsamling. Lägesrapport VTI notat Göransson, N-G; Wågberg, L-G: Dimensionering vid förbättring och underhåll- Datainsamling. Lägesrapport VTI notat Göransson, N-G; Wågberg, L-G: Tillståndsuppföljning av observationssträckor - Datainsamling. Lägesrapport VTI notat Holen Å: Simulerad rätskenemätning baserad på längdprofilmätning med Laser RST. VTI notat VTI notat
13 Jansson, Håkan; Djärf, Lennart; Göransson, Nils-Gunnar : Effekt av olika förstärkningsåtgärder på asfaltbelagda vägar. Delrapport 1. VTI notat Jämsä, H; Wågberg, L-G; Hudson, R; Spoof, H; Göransson, N-G: Development of Deterioration Models for Cold Climate Using Long-Term Pavement Field Data. VTI särtryck 277, Wågberg, L-G: Överbyggnadsåtgärder. Lägesrapport VTI notat V143, Wågberg, L-G: Bära eller brista. Handbok i tillståndsbedömning av belagda gator och vägar. Svenska Kommunförbundet, VTI, Vägverket, PARIS, Performance Analysis of Road Infrastructure, Final Report. Project funded by the European Commission under the Transport RTD Programme of the 4th Framework Programme, VTI notat
14 Bilaga 1 W-RVBO 1.1 Fallviktsmätning - Töjning 1.2 Laser RST (11 Iasrar) Spårdjup IRIH 1.3 Tillståndsbedömning - Belastningsskador 1.4 Tvärprofilmätning - Spårdjup 1.5 Trafikmätning
15 1 W-RV80 De sträckorna om 0m, fördelade Över en våglängd av 3820 m, är placerade utmed Rv 80 i Dalarnas län mellan Gärdebyn och Bjursås, delen Rällsjön - Rexbo. Vägen består av en normenligt byggd QrusåitumenQverbyggnadZQ, med bredden 9 m (K7.50+2V0.75). Avsnittet Öppnades för trafik 1989, då AG-lagret trafikerades under ett år. Medelköldmängden enligt VÄG 94 (1961/62-88/89) är ca. 780 negativa dygnsgrader. ÃDT utgörs av 20 fordon (trafikklass 4B). Den tunga trafiken uppgår till 7,4 0/0 vilket gör 294 axlar/riktning och medelårsdygn som innebär att belastningen på konstruktionen motsvaras av ca N0-axlar under ett år. & Undergrundsmaterial Bank/Skäm Förstärkningslager Bärlager Beläggningslager 1 blr._qr.sa.si.morän Skäm, 2m Materialgrupp A, 500mm Grus, 120mm AG, 50mm (1989) + MABT12, 25mm (1990) 2 blr.gr.sa.si.morän Skäm, 2.5m Materialgrupp A, 500mm Grus, 120mm AG, 50mm (1989) + MABT12, 25mm (1990) 3 blr.gr.sa.si.morän Skärn, 1.5m Materialgrupp A, 500mm Grus, 120mm AG, 50mm (1989) + MABT12, 25mm (1990) 4 blr.gr.sa.si.morän Bank, 2.5m Materialgrupp A, 500mm Grus, 120mm AG, 50mm (1989) + MABT12, 25mm (1990) 5 blr.gr.sa.si.morän Bank, 1.5m Materialgrupp A, 500mm Grus, 120mm AG, 50mm (1989) + MABT12, 25mm (1990) 6 blr.gr.sa.si.morän Skäm, 1m Materialgrupp A, 500mm Grus, 120mm AG, 50mm (1989) + MABT12, 25mm (1990) 7 blr._qr.sa.si.morän Skäm, 2.5m Materialgrupp A, 500mm Grus, 120mm AG, 50mm (1989) + MABT12, 25mm (1990) 8 blr._qr.sa.si.morän Skäm, 2.5m Materialgrupp A, 500mm Grus, 120mm AG, 50mm (1989) + MABT12, 25mm (1990) 9 blr.gr.sa.si.morän Bank, 3m Materialgrupp A, 500mm Grus, 120mm AG, 50mm (1989) + MABT12, 25mm (1990) blr.gr.sa.si.morän Bank, 4m Materialgrupp A, 500mm Grus, 120mm AG, 50mm (1989) + MABT12, 25mm (1990) VTI notat
16 1.1 Fallviktsmätning - Töjning 300 E' E g stdav 3; + Medel 2? + - stdav 0 «- O. I O 6 12 Ålder [år] VTI notat
17 1.2 Laser RST (11 Iasrar) Spårdjup 12 H 8 - E _-0_ + stdav å + Medel i + - stdav 4 _ 0 : r I ' * O Ålder [år] IRIH 3 å ++ stdav H 2 E -I- Medel: E +- stdav m_ 1 _ O F I I, I O Ålder [år] VTI notat
18 1.3 Tillståndsbedömning - Belastningsskador 5 å ä O, 200 : stdav C % + Medel 0 E -v-a-w - stdav a, 0 (0 01.E C *65 :v ä O :. I / : O Ålder [år] De första belastningsbetingade skadorna upptäcktes på hösten 1993 när Vägen trafikerats i drygt fyra år. Då uppvisade sju av tio sträckor sprickor eller begynnande krackeleringar i spår. Fyra år senare var alla tio sträckorna skadade. VTI notat
19 1.4 Tvärprofilmätare - Spårdjup 18 E' E_ få e stdav + Medel: stdav 0 I I I I I Ålder [år] Medelavståndet mellan spåren var 1.8 rn Vilket Visade att den största anledningen till spårbildning var tung trafik. VTI notat
20 Nxooo 1.5 Trafikmätning Objekt: Bjursås W- RV80-1 Mätstart datum: Mätstart veckodag: Tisdag Tunga axlar: 848 Båda riktn./dygn Mätslut datum: Tunga fordon: 218 Båda riktn./dygn Mätslut veckodag: Torsdag Axelpar: 2646 Båda riktn./dygn Antal dygn: 2 Fordon: 2388 Båda riktn./dygn Lätta fordon _Igggl_ Typ av Axlar Axlar Antal Axlar Axlar Axlar fordonm släp M Slip M Personbil O 8288 Personbil + släpvagn 121 l Summa: Axlar/fordon: 2,05 Tunga fordon M Typ av Axlar Axlar Antal Axlar Axlar fam ML slit! MQ Lgbll totalt Lastbil Buss Summa: QOOOO Axlar/fordon: 2,35 Lastbil + släpvagn Dragbil + påhängsvagn M Summa Axlar/fordon: 6,14 VTI notat
21
Nr: Utgivningsår: Dimensionering vid förbättring och underhåll - Datainsamling. Lägesrapport
notat Nr: 28-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Dimensionering vid förbättring och underhåll - Datainsamling. Lägesrapport 1997-01 Författare: Nils-Gunnar Göransson och Lars-Göran Wågberg Verksamhetsgren:
Läs mer41)) Tillståndsuppföljning av observationssträckor. Lars-Göran Wågberg. Underhållsmetoder. Tillstånd och. tillståndsutveckling.
VTI notat 1-1999 Tillståndsuppföljning av observationssträckor Datainsamling, lägesrapport 1999-02 Författare FoU-enhet Nils-Gunnar Göransson och Lars-Göran Wågberg Väg- och banteknik Projektnummer 60124
Läs merTillståndsuppföljning av. observationssträckor. VTI notat VTI notat Datainsamling, lägesrapport Lars-Göran Wågberg
VTI notat 1 2003 Tillståndsuppföljning av observationssträckor Datainsamling, lägesrapport 2002-12 Författare FoU-enhet Projektnummer 60124 Projektnamn Uppdragsgivare Nils-Gunnar Göransson Lars-Göran Wågberg
Läs merTillståndsuppföljning av. observationssträckor. VTI notat VTI notat Datainsamling, lägesrapport Lars-Göran Wågberg
VTI notat 1 2004 VTI notat 1-2004 Tillståndsuppföljning av observationssträckor Datainsamling, lägesrapport 2003-12 Författare FoU-enhet Projektnummer 60124 Projektnamn Uppdragsgivare Nils-Gunnar Göransson
Läs merDatainsamling, lägesrapport et #2 314 D?q'rkf q -l
i ':...- gå.-;; x ogund amn CV f'*= So år] aom Tillståndsuppföljning av observationssträckor Datainsamling, lägesrapport 2001-02 i T -,! (i; 'g'"!&!mile o2450 vx kl 3 s LH 2 mår att et #2 314 D?q'rkf q
Läs merTillståndsuppföljning av observationssträckor
VTI notat 1 2005 VTI notat 1-2005 Tillståndsuppföljning av observationssträckor Datainsamling, lägesrapport 2004-12 Foto: Nils-Gunnar Göransson, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60124 Projektnamn
Läs merTillståndsuppföljning av observationssträckor
VTI notat 1-2010 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Tillståndsuppföljning av observationssträckor Datainsamling, lägesrapport 2009-12 Nils-Gunnar Göransson Förord Vägverket finansierar VTI:s uppföljning
Läs merTillståndsuppföljning av observationssträckor
VTI notat 1-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Tillståndsuppföljning av observationssträckor Datainsamling, lägesrapport 2007-12 Nils-Gunnar Göransson Lars-Göran Wågberg Förord Vägverket
Läs merTillståndsmätning av observationssträckor
VTI notat 12-2000 Tillståndsmätning av observationssträckor med Laser RST VTI notat 12 2000 Foto: Christer Tonström, Mediabild Författare FoU-enhet Inger Forsberg och Nils-Gunnar Göransson Drift och underhåll/väg-
Läs merTillståndsuppföljning av observationssträckor
VTI notat 1 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsuppföljning av observationssträckor Lägesrapport för LTPP-projektet till och med 2012 12 Nils-Gunnar Göransson Förord Trafikverket
Läs merTillståndsuppföljning av observationssträckor
VTI notat 1-2016 Utgivningsår 2016 www.vti.se/publikationer Tillståndsuppföljning av observationssträckor Lägesrapport för LTPP-projektet till och med december 2015 Nils-Gunnar Göransson VTI notat 1-2016
Läs merTillståndsuppföljning av observationssträckor
VTI notat 1-2014 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Tillståndsuppföljning av observationssträckor Lägesrapport för LTPP-projektet till och med december 2013 Nils-Gunnar Göransson Förord Trafikverket
Läs merTillståndsuppföljning av observationssträckor
VTI notat 1-2017 Utgivningsår 2017 www.vti.se/vti/publikationer Tillståndsuppföljning av observationssträckor Lägesrapport för LTPP-projektet till och med december 2016 Nils-Gunnar Göransson VTI notat
Läs merUppföljning av vägars tekniska tillstånd
VTI notat 1-2018 Utgivningsår 2018 www.vti.se/vti/publikationer Uppföljning av vägars tekniska tillstånd Lägesrapport för observationssträckor ingående i LTPP-projektet till och med december 2017 Nils-Gunnar
Läs merUppföljning av vägars tekniska tillstånd
VTI notat 1-2019 Utgivningsår 2019 www.vti.se/vti/publikationer Uppföljning av vägars tekniska tillstånd Lägesrapport för observationssträckor ingående i det svenska LTPP-projektet till och med december
Läs merTillståndsuppföljning av observationssträckor
VTI notat 1-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Tillståndsuppföljning av observationssträckor Lägesrapport för LTPP-projektet till och med december 2014 Nils-Gunnar Göransson VTI notat 1-2015
Läs merValidering av PMS Objekt
VTI notat 2 24 VTI notat 2-24 Validering av PMS Objekt Delmoment för nybyggnation Författare Nils-Gunnar Göransson FoU-enhet Drift och underhåll Projektnummer 8568 Projektnamn Validering av PMS Objekt
Läs merTillståndsuppföljning av observationssträckor
VTI notat 1-2011 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Tillståndsuppföljning av observationssträckor Datainsamling, lägesrapport 2010-12 Nils-Gunnar Göransson Förord Vägverket finansierar VTI:s uppföljning
Läs merValidering av PMS Objekt
VTI notat 2 25 VTI notat 2-25 Validering av PMS Objekt Delmoment för förstärkning Författare Nils-Gunnar Göransson FoU-enhet Drift och underhåll Projektnummer 8568 Projektnamn Validering av PMS Objekt
Läs merBBÖ-provsträckor E4 och E18
VTT notat Nr: 5-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid Enköping. Lägesrapport 1995-12 efter sex års trafik Författare: Krister Ydrevik Programområde: Vägteknik (Vägkonstruktion)
Läs merTillståndsuppföljning av observationssträckor
VTI notat 1-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Tillståndsuppföljning av observationssträckor Datainsamling, lägesrapport 2011-12 Nils-Gunnar Göransson Förord Trafikverket finansierar VTI:s
Läs merPrognosmodell för spårutveckling orsakad av tung trafik
VTI notat 2-27 Utgivningsår 27 www.vti.se/publikationer Prognosmodell för spårutveckling orsakad av tung trafik Delmoment för nybyggnation Nils-Gunnar Göransson Förord Sedan mitten av 198-talet finansierar
Läs merNr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik.
VTI notat Nr: 82-1994 Utgivningsår: 1994 Xitel: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport 1994-12 efter fem års trafik. Författare: Krister Ydrevik Resursgrupp: Vägkonstruktion Projektnummer:
Läs merUtveckling av nedbrytningsmodeller
VTI meddelande 916 21 Utveckling av nedbrytningsmodeller Sprickinitiering och sprickpropagering Lars-Göran Wågberg VTI meddelande 916 21 Utveckling av nedbrytningsmodeller Sprickinitiering och sprickpropagering
Läs merUtveckling av nedbrytningsmodeller
VTI meddelande 916 21 Utveckling av nedbrytningsmodeller Sprickinitiering och sprickpropagering Lars-Göran Wågberg VTI meddelande 916 21 Utveckling av nedbrytningsmodeller Sprickinitiering och sprickpropagering
Läs merProv med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg
VTI notat 68 21 VTI notat 68-21 Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 6611 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Carlsson Väg- och
Läs merJämnhetsvariation hos sommar- och vintervägar
VTI notat 16 2001 VTI notat 16-2001 Jämnhetsvariation hos sommar- och vintervägar IRI (mm/m) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 IRI Vinter 1998 per 400 m IRI Sommar 1998 per 400 m Författare FoU-enhet Thomas Lundberg Drift
Läs merProv med olika överbyggnadstyper
VTI notat 25-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Prov med olika överbyggnadstyper Observationssträckor på väg E6, Fastarp Heberg Resultatrapport efter 7 års uppföljning 1996 2003 Leif G Wiman
Läs merStålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna
VTI notat 33 2003 VTI notat 33-2003 Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna Töjning (
Läs merBetongvägen vid Arlanda
VTI notat 35-2002 VTI notat 35 2002 Betongvägen vid Arlanda Tillståndet efter 10 års trafik Foto: VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60530 Projektnamn Uppdragsgivare Bengt-Åke Hultqvist Bo Carlsson
Läs merMaterialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2
Dimensionering av överbyggnad Överbyggnadskonstruktioner med marksten som slitlager används för trafikytor upp till och med km/h. Förutsättningar som gäller vid dimensionering är geologi, trafiklast och
Läs merTorbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri
VT notat Nr V230 1993 Titel: Dubbavnötning på provsträckor med skelettasfalt. E6 Göteborg, delen Kallebäck-Abro Författare: Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 42382-2 Projektnamn: Provväg EG Kallebäck-Åbro
Läs mernotat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson
notat Nr 64-1994 Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer: 60104 Projektnamn: Slitagemätning,
Läs merLennart Djärf. Vägteknik (Vägkonstruktion) Vägverket
NrV19i Utgivningsår: 1994 Xitel: Asfalttöjningskriterium baserat på fältstudier Författare: Lennart Djärf Programområde: Vägteknik (Vägkonstruktion) Projektnummer: 60060 Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution:
Läs merPublikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil
Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil Metodbeskrivning 109:1994 1. Orientering... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Begrepp... 3 3.1 Benämningar... 3 4. Utrustning... 4 4.1 Mätfordon... 4 4.2 Utrustning
Läs merVad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?
Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU? Nils-Gunnar Göransson www.tankgruppen.nu FoU-program (TRV, BVFF*) Ytbehandling - Utförandetid Y1B - Racked-in * Branschprogram TRV, KTH, VTI, LTU Indränkt makadam
Läs merVTI notat Förstärkningslagermaterial av krossade betongslipers. VTI notat
VTI notat 65 2000 VTI notat 65-2000 Förstärkningslagermaterial av krossade betongslipers Erfarenheter från provsträckor på väg 869 vid Stenstorp Del 3: Resultatrapport hösten 2000 Författare Krister Ydrevik
Läs mer2+1, Utredning av befintliga konstruktioner
2+1, Utredning av befintliga konstruktioner Peter Ekdahl NVF 2010-01-20 1 Innehåll A. Metodik och metoder för utvärdering av vägens tillstånd B. Påverkan på asfalttöjning av av sidolägesplacering internationell
Läs merNummer: V 80 Datum: Titel: Provvägsförsök Gärstad -87 Slagger från kol- och sopförbränning Lägesrapport 8901.
VTInotat Nummer: V 80 Datum: 1989-02-03 Titel: Provvägsförsök Gärstad -87 Slagger från kol- och sopförbränning Lägesrapport 8901 Författare: Torbjörn Jacobsson och Leif Viman Avdelning: Vägavdelningen
Läs merFriktion och makrotextur likheter och olikheter
Friktion och makrotextur likheter och olikheter Seminarium Möjligheter med mätningar av vägområdet, Arlanda 21 april 2016 Thomas Lundberg, Drift och Underhåll Projekt; Makrotexturens möjlighet att identifiera
Läs merFriktionsmätning av vägavsnitt med gummiasfalt
smätning av vägavsnitt med gummiasfalt 2007-2009 Av Nils-Gunnar Göransson 2009-11-30 Uppdragsgivare: Vägverket, Sektion Vägteknik Handläggare, VV: Thorsten Nordgren Operatör, VTI: Sven-Åke Lindén VTI-beteckning:
Läs merForum för BK Kenneth Natanaelsson, Trafikverket
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Forum för BK4 2019-04-09 Kenneth Natanaelsson, Trafikverket Vision Mål - Status Visionen är att upplåta hela BK1-vägnätet för BK4 i framtiden 70 80 procent av de viktigaste
Läs merVTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Läs merHur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?
Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Asfaltdagarna 2013-11-20/21, Malmö och Stockholm Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se Översikt av presentation Projektdeltagare
Läs merDimensionering av lågtrafikerade vägar
publikation 2009:7 Dimensionering av lågtrafikerade vägar DK1 VVMB 302 Titel: Publikationsnummer: 2009:7 Utgivningsdatum: Februari 2009 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Tomas Winnerholt ISSN-nummer:1401-9612
Läs merGATUINVENTERING HÄLLBYBRUNN Sammanfattning Nulägesrapport Tillståndsbedömning och ekonomisk analys
GATUINVENTERING HÄLLBYBRUNN 2016 Sammanfattning Nulägesrapport Tillståndsbedömning och ekonomisk analys 2016-09-19 Mattias Hedberg Mattias.hedberg@ncc.se 070-8785923 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merDIMENSIONERING MARKBETONG
DIMENSIONERING MARKBETONG Dimensionering av överbyggnad Överbyggnadskonstruktioner med marksten som slitlager används för trafikytor upp till och med 5 km/h. Förutsättningar som gäller vid dimensionering
Läs merDATABAS ÖVER PROVVÄGAR
Ett Trafikverket/VTI/Nynäs/SBUF-projekt Datum 2010-11-16 Författare Richard Nilsson DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Skanska Sverige AB Teknik - Väg och Asfalt Box 9044 200 39 Malmö Tel: 010-448 32 68 Fax: 010-448
Läs merEnergiförbrukning och kvalité
1 Energiförbrukning och kvalité hos olika vägkonstruktioner och beläggningar 2 1 Presentationen baseras på: Examensarbete vid KTH 1995 Examensarbete Högskolan Dalarna 1995 och1997 Examensarbete Högskolan
Läs merOBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite
NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner
Läs merVägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur
Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur VTI, Linköping, 15 okt. 2009 Thomas Lundberg Drift och Underhåll VTI thomas.lundberg@vti.se Möjliga metoder Statisk mätning Sandpatch (volymetrisk
Läs merVTInatat Nummer: V 03 - Datum: Titel: Uppföljning av CG-provvägen Nyängsleden, Västerås -81 Författare: Sven-Olof Hjalmarsson
VTInatat Nummer: V 03 - Datum: 1986-11-14 Titel: Uppföljning av CG-provvägen Nyängsleden, Västerås -81 Författare: Sven-Olof Hjalmarsson Avdelning: (Vägkonstruktionssektionen) Projektnummer: 4132803-0
Läs merProv med olika överbyggnadstyper
VTI notat 52-2002 VTI notat 52 2002 Prov med olika överbyggnadstyper Observationssträckor på väg E6, Fastarp Heberg. Resultatrapport efter 5 års uppföljning, 1996 2001 Foto: Håkan Carlsson, VTI Författare
Läs merGrå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer HVS och fältförsök Fredrik Hellman VTI Introduktion HVS och Fallvikt Syftet Undersöka hållfasthet och hållbarhet av nya överbyggnadskonstruktioner (dränerande
Läs merskadade och dödade personer.
i notat Nr 54-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Förändrad vinterväghållning i Region Sydöst. Effekt på antalet skadade och dödade personer. Författare: Peter Wretling Verksamhetsgren: Drift och underhåll
Läs merVTI notat. V Institutet. / ii\ v r Väg-ochTrafikln. Nr V 214 Datum: Titel:
VTI notat Nr V 214 Datum: 1993-02-10 Titel: Prov med Jämtländskt skiffergrus som bär- och förstärkningslager Provtagning och analys av bärlager 1992 Författare: Jörgen Svensson Avdelning: V ägavdelningen
Läs merFörstärkningslagermaterial. av krossade betongslipers. VTI notat VTI notat Provsträckor på väg 869 vid Stenstorp.
VTI notat 76 21 VTI notat 76-21 Förstärkningslagermaterial av krossad betongslipers Provsträckor på väg 869 vid Stenstorp. Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 7138 Projektnamn Uppdragsgivare
Läs merFräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor
VTI notat 20-2003 VTI notat 20 2003 Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor Försök i Stockholm Lägesrapport 2002 Foto: Torbjörn Jacobson, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60603 Projektnamn
Läs merNr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik
Nr 21 1976 21 Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 Lägesrapport 1976-11 av Krister Ydrevik Nr 21 1976 21 Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 Lägesrapport
Läs merVägavsnitt med hyttsten och hyttsand
VTI notat 16-28 Utgivningsår 28 www.vti.se/publikationer Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand Inventering genom provbelastning Håkan Carlsson Förord VTI har av SSAB Merox AB fått i uppdrag att inventera
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Hummer: T 103 Datum: 1991-01-22 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m september 1990. Författare: Göran K Nilsson Avdelning: Trafik
Läs merVägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel. NVF seminarium 27/1-05. Innehåll. Bakgrund - vägytemätning idag.
Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel NVF seminarium 27/1-05 peter.ekdahl@ramboll.se Innehåll Bakgrund - vägytemätning idag Kvalitet Bättre utnyttjande av dagens information Tvärprofil Längsprofil
Läs merDistribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:
VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:
Läs merUnderhållsutredning gator 2016
Nacka kommun Underhållsutredning gator 2016 Version 1 Malmö november 2016 Nacka kommun Datum november 2016 Uppdragsnummer Utgåva/Status 1 Peter Mauritzson Uppdragsledare Ramböll RST, del av Ramböll Sverige
Läs merTRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING
PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:
Läs merProv med olika överbyggnadstyper
VTI notat 26 2001 VTI notat 26-2001 Prov med olika överbyggnadstyper Observationssträckor på väg E6, Fastarp-Heberg. Lägesrapport hösten 2000 Tjocklek [mm] Referens FAS Stålnät 0-100 -200-300 -400-500
Läs merGBÖ-provsträckor på väg 60 i Örebro län. Lägesrapport hösten Krister Ydrevik. Vägkonstruktion. GBÖ-provväg pårv 60 i Örebro län.
Nr: 30-93 Datum: 993-2-20 Titel: GBÖ-provsträckor på väg 60 i Örebro län. Lägesrapport hösten 993. Författare: Resursgrupp: Projektnummer: 6029 Projektnamn: GBÖ-provväg pårv 60 i Örebro län Uppdragsgivare:
Läs merVTI:s forskningsområden
VTI:s forskningsområden Drift och underhåll Fordonsteknik Miljö Människan i transportsystemet Planerings- och beslutsprocesser Trafikanalys Trafiksäkerhet Transportekonomi Transportsystem Väg- och banteknik
Läs merPublikation 1994:38 Mätning av spår och ojämnheter med mätbil
Publikation 1994:38 Mätning av spår och ojämnheter med mätbil Metodbeskrivning 103:1994 1. Orientering... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Begrepp... 3 3.1 Beteckningar... 3 3.2 Benämningar... 3 4. Utrustning...
Läs merBakgrund. Validering basprognos inför
Bakgrund Validering basprognos inför 160401 Sammanfattning Dalarna Gävleborg Sammanfattning Västernorrland Örnsköldsvik och Härnösand. Vid Ånge är trafiken skev och överskattas. Lastbilstrafiken med släp
Läs merTeknisk handbok. Trafik och Gata. Dimensionering av överbyggnader
Teknisk handbok Trafik och Gata Dimensionering av överbyggnader Innehåll 1 Funktionella egenskaper för asfalterade ytor 3 2 Ytor med speciella krav på dimensionering 3 3 Beräkning av antal standardaxlar
Läs merYtbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-
Utlåtande, försök med Y1 Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006- Av Nils-Gunnar Göransson Uppdragsgivare: Trafikverket, Borlänge Handläggare, Trafikverket:
Läs merFunktionsbaserad optimering av vägöverbyggnader
Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Funktionsbaserad optimering av vägöverbyggnader Uppföljning av provsträckor på E4 Skånes Fagerhult Håkan Carlsson Förord VTI har av Vägverket, senare Trafikverket,
Läs merVTInotat. vi Väg_ach ag/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. . Pa: Linköping. Telz'013-2Q40 0q. Telex VTISGIS. Telefax
VTInotat Nummer: T 73 Datum: 1989nll-30 Titel: Trafikens veckodagsvariation under året: En sammanw ställning grundad på Vägverkets trafikmätningar 1978-83 Författare: Rein Schandersson Avdelning: Trafik
Läs merBesiktning av KGO-sträckor
Besiktning av KGO-sträckor utförda 2007, 2008, 2009 och 2010 av Gunnar Dryselius Torbjörn Jacobson Mats Wendel Leif Viman Gunnar Dryselius och Mats Wendel in action - 1 - - 2 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.
Läs merTrafikverkets variant implementerad i PMS Objekt
Trafikverkets variant implementerad i PMS Objekt AH1908 Anläggning 2 Foto: Glenn Lundmark och 2 Trafikverket 3 Dimensioneringsklass väljs utgående från projektets förutsättningar vad gäller total trafik,
Läs merVT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport Projektnummer: 60045
VT1 notat Nr 69-1995 Utgivningsår: 1995 Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport 1995 Författare: Per Centrell Programområde: Vägteknik Projektnummer: 60045 Projektnamn:
Läs merFunktionsentreprenader
Funktionsentreprenader Funktioner framtidens entreprenadform om vi ska utvecklas, för det gynnar Kreativitet / Utveckling Kvalitet Miljö Trafiksäkerhet Ekonomi Agenda Allmänt Utförda entreprenader Rv 50
Läs merINLANDSVÄGEN SYD uppföljning av åtgärdsplaneringen för
INLANDSVÄGEN SYD uppföljning av åtgärdsplaneringen för 2004-2015 BAKGRUND OCH SYFTE Under planeringen för nu gällande planer fick ett gemensamt vägnummer, riksväg 26, som sträcker sig mellan Halmstad och
Läs merProv med olika överbyggnadstyper
VTI rapport 632 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Prov med olika överbyggnadstyper Uppföljning av observationssträckor på väg E6, Fastarp Heberg 1996 2006 Leif G Wiman Håkan Carlsson Leif Viman
Läs merROADEX Network Implementing Accessibility. Projekt Timmerleden. WP3: D3 Forest Road Management and Maintenace policies
Projekt Timmerleden WP3: D3 Forest Road Management and Maintenace policies Projektidé: Målsättningen är att jämföra olika tekniker för framtagande av rehabiliteringsplaner och dess kvalité. Utifrån dessa
Läs merBeständighet hos asfaltvägar. Safwat Said Teknologidagene 2011, okt. Trondheim
Beständighet hos asfaltvägar Safwat Said Teknologidagene 2011, 12-13 okt. Trondheim Beständighet hos asfaltvägar Vägens motstånd mot klimatinverkan genom: vatten/fukt, temperaturpåkänningar, frys-töväxlingar,
Läs merSPECIALISTSEMINARIUM avseende Smala körfält- en utmaning för beläggningsbranschen. 20 januari, 2011 Hagaporten, Solna
SPECIALISTSEMINARIUM avseende Smala körfält- en utmaning för beläggningsbranschen 20 januari, 2011 Hagaporten, Solna Spårbildning på grund av ökad trafikkoncentration Richard Nilsson, Skanska Disposition
Läs merTANKvärt från prov- och kontrollsträckor
TANKvärt från prov- och kontrollsträckor Nils-Gunnar Göransson www.tankgruppen.nu [branschsammansatt] NVF seminarium 19 januari 2017 FoI-program (TRV, BVFF*) Ytbehandling - Utveckling Y1B, (Y2B), Racked-in,
Läs merBärförmåga, krav och verifikationsmetoder DELRAPPORT: Byggnadsrapport väg 671, Z län
VTT notat Utgivningsår: 1997 Titel: Projekt: Grusväg Bärförmåga, krav och verifikationsmetoder DELRAPPORT: Byggnadsrapport väg 671, Z län Författare: Kent Enkell och Håkan Arvidsson Programområde: Kretsloppsanpassade
Läs merNya mitträcken kan rädda 25 liv per år
Pressmeddelande 2012-10-23 Nya mitträcken kan rädda 25 liv per år Snart avgörs vilka farliga vägar som ska byggas säkra. Att bygga om Sveriges mest trafikerade 90-vägar som inte är mötesseparerade beräknas
Läs merMANUAL TILL DEN SVENSKA NATIONELLA LTPP-DATABASEN NILS-GUNNAR GÖRANSSON, VTI
MANUAL TILL DEN SVENSKA NATIONELLA LTPP-DATABASEN NILS-GUNNAR GÖRANSSON, VTI 2017-12-31 1 2 Förord Sedan våren 2002 var databasen med samtliga data från det svenska nationella LTPPprojektet (Long Term
Läs merFramtidens vägar en allians mellan asfalt och betong!
Framtidens vägar en allians mellan asfalt och betong! Erik Simonsen, Cementa CBI-dagen 2014 Betongvägar i Sverige idag E4 Uppsala-Läby 2006, 23 km E4.65 Arlandavägen 1990, 2 km E20 Eskilstuna-Arphus 1999,
Läs merBeläggningslagers temperaturer
VTI notat 3-26 Utgivningsår 26 www.vti.se/publikationer Beläggningslagers temperaturer Safwat Said Åke Hermansson Hassan Hakim Förord På uppdrag av Vägverket har beläggningstemperatur och dess variation,
Läs merVilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon
Index Val av beläggning NVF-seminarium 2013 Torbjörn Jacobson Trafikverket Vilka utmaningar har vi? Utvecklingen av trafikarbetet 1974-2010 250 200 + 94 % 150 100 50 0 1974 1991 2011 Andel fordon med dubbdäck
Läs merInnehåll. Metodbeskrivning Vägytemätning av objekt
Metodbeskrivning Vägytemätning av objekt Innehåll 1. Orientering 2 2. Sammanfattning 2 3. Begrepp 2 3.1 Beteckningar 2 3.2 Benämningar 3 4. Utrustning 6 4.1 Mätfordon 6 4.2 Utrustning för bestämning av
Läs merPeter Mauritzson. Ramböll RST. Gatudriftdagar Beslutsunderlag för kommunal väghållning. Underhållsplanering olika förutsättningar
007-- Gatudriftdagar 007 - Beslutsunderlag för kommunal väghållning Underhållsplanering olika förutsättningar Det som på högtrafikerat vägnät kan utgöra problem är i många fall mätbart (spår, ojämnheter,
Läs merRevidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h
Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med
Läs merTillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003
VTI notat 25 2004 VTI notat 25-2004 Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 80573 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki
Läs merFörsök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik
VTI notat 27-2002 Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik Lägesrapport 2001 Foto: Torbjörn Jacobson, VTI VTI notat 27 2002 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg-
Läs merVägytemätning med mätbil; objektmätning
Publ 2004:65 Metodbeskrivning 116:2004 Ersätter metodbeskrivning 111:1998 Vägytemätning med mätbil; objektmätning Beskrivningen avser mätning av spårdjup max, längsprofil, IRI, tvärfall, och position i
Läs merE20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Läs merBestämning av luminanskoefficient i diffus belysning
Publikation 1994:45 Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning Metodbeskrivning 504:1996 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Säkerhet... 3 4 Benämningar... 3 4.1 Objekt... 3 4.2 Mätplats...
Läs merUnderhållsinventering av asfaltsbelagda vägar inom Mälarbadens Samfällighetsförening med kostnadsprognos
1 Underhållsinventering av asfaltsbelagda ar inom Mälarbadens Samfällighetsförening med kostnadsprognos Upprättad av Christer Westergren Marcus Falk Infrastructure Project Westergren AB Kvicksund 2012-10-07
Läs merPM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD
-14 UPPDRAG Vattenskyddsåtgärder längs väg 570 för Bottorps vattentäkt UPPDRAGSNUMMER 2203057 UPPDRAGSLEDARE Christina Sjögren UPPRÄTTAD AV Daniel Alm DATUM Inledning Bottorps grundvattentäkt ligger utmed
Läs mer