Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Transkript

1 Vårdprogram Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vuxenpsykiatri och Habiliteringens vuxenverksamhet Version 1.2/2012 Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

2

3 Förord Vårdprogrammet riktar sig till personalen inom Vuxenpsykiatrin och Habiliteringens vuxenverksamhet och deras samverkanspartners, men kan med fördel läsas av patienter/brukare och deras närstående har en revision av vårdprogrammet från 2007 genomförts. Ledningen för Vuxenpsykiatrin och Habiliteringen har utsett arbetsgrupp samt referensgrupp, representanter från brukarorganisationer, kommun och primärvård, för uppdraget. Arbetsgruppen har haft regelbundna möten samt inhämtat forskning och tagit del av aktuella vårdprogram som finns i Sverige. Vi har utvärderat befintligt vårdprogram utifrån den nya kunskap som finns. Arbetsgrupp Stefan Tungström Birgitta Ståhle Tomas Ljung Agneta Oredsson Brita Östberg Letell Matilda Karlsson Marie Dalan Ulrika Claesson Jorid Mabergs Verksamhetschef och psykiatrisamordnare Psykolog Vuxenpsykiatrin ordförande Läkare Vuxenpsykiatrin Läkare Vuxenpsykiatrin Arbetsterapeut Vuxenpsykiatrin Psykolog Habiliteringen Psykolog Habiliteringen Arbetsterapeut Habiliteringen Kurator Habiliteringen Referensgrupp: Representation från kommuner och primärvård. Brukarorganisationer; Autism & Asperger föreningen Dalarna och Attention, distrikt Dalarna. Vårdprogrammet finns att ladda hem från Vuxenpsykiatrins hemsida på intranätet Navet eller rekvireras från Psykiatrins Utvecklingsenhet i Säter. Länk finns från Habiliteringens hemsida. Ledningen för Vuxenpsykiatrin och Habiliteringen är ansvariga utgivare för vårdprogrammet. Synpunkter på vårdprogrammet kan lämnas till respektive verksamhetschef, vilka har ansvaret för att återkommande revidera dokumentet. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/2012 Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

4 Innehållsförteckning Ordlista... 1 Inledning...2 Syfte med vårdprogrammet... 2 Målgrupp... 3 ADHD Tourettes syndrom Autism och Aspergers syndrom Samsjuklighet Ärendegång för utredning... 5 Vårdbegäran - remiss Beslut om utredning - arbetsfördelning Utredningens olika faser och diagnostik Samordnad vårdplanering - överlämningsmöte Kompetens för neuropsykiatrisk utredning Vård, behandling och habilitering... 8 Insatser som är generella och riktas till alla personer med NPF; Insatser för personer med Autismspektrumtillstånd (AST) Insatser till personer med ADHD Stöd till anhöriga Kompetens för vård, behandling och habilitering Övergången från barn till vuxen Lokala NP grupper Utveckling, utvärdering och kvalitetssäkring Utveckling Kvalitetsindikatorer Utvärdering Referenser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/2012 Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

5 Del 2 - Bilagor Bilaga 1: Bakgrund till vårdprogrammet Bilaga 2:1 - DSM IV-Kriterier Aspergers syndrom F Bilaga 2:2 - DSM-IV- kriterier Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD)och ICD-10 kriterier F90.0A DAMP, F90.0B ADHD, F90.0C ADD Bilaga 2:3 - UTAH-Kriterier för ADHD hos vuxna Bilaga 2:4 - DSM-IV-Kriterierna Tourette syndrom och ICD-10 F Bilaga 3:1 - Medicinsk utredning & åtgärder inom NPF-området Bilaga 3:2 - Vid insättning av CS ska följande rutiner följas Bilaga 3:3 - Överenskommelse med patient vid behandling med centralstimulantia Bilaga 4: Psykologisk utredning och åtgärder i NPF-arbetet Bilaga 5: Kurators insatser i NPF-arbetet Bilaga 6: Specialpedagogens utredning och åtgärder i NPF-arbetet Bilaga 7: Arbetsterapeutiska interventioner i NPF-arbetet Bilaga 8: Grundutredningar som önskas tillsammans med remiss avseende neuropsykiatriska funktions-nedsättningar, NPF Bilaga 9: Samordnad individuell plan Bilaga 10: Statistikblankett Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/2012 Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

6 Ordlista ABAS ADD ADHD AQ ASDA ASRS AST ASSQ Adaptive Behavior Assessment System Attention Deficit Disorder. ADHD med huvudsakligen uppmärksamhetsstörning. Attention Deficit Hyperactivity Disorder Autism-Spectrum Ouotient Aspergers Syndrom Diagnostisk Intervju Vuxen Självrapportsskala (WHO) Autismspektrum tillstånd The high-funktioning Austism Screening Questionnaire Brown ADD - Brown Attention-Deficit Disorder Scale BUSA CS DAMP DIVA DSM IV Nationellt kvalitetsregister för BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD diagnos Centralstimulantia behandling Dysfunction in Attention, Motor control and Perception Diagnostisk intervju för ADHD hos vuxna (DSM IV) Diagnostisk manual för psykiatrisk diagnostik EBH rapport Evidensbaserad Habilitering ICD 10 HSL LSS NPF RAADS SoL SBU SoS VUH VUP WRASS WURS International Classification of Diseases Hälso och sjukvårdslagen Lagen om Särskilt Stöd och Service till vissa funktionshindrade Neuropsykiatriskt funktionsnedsättning Ritvo Autism-Asperger s Diagnostic Scale Socialtjänstlagen Statens beredning för medicinsk utvärdering Socialstyrelsen Vuxenhabiliteringen Vuxenpsykiatrin Wender riktad ADHD symtomskala för vuxna. Finns i version för intervju, till patient och till anhörig Wender Utah Rating Scale för ADHD symtom i barndom Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

7 Inledning Kunskapen kring diagnostik och behandlingsmetoder för vuxna personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har under de senaste åren utvecklats. Inom landstinget Dalarna har Vuxenpsykiatrin (VUP) och Habiliteringens vuxenverksamhet (VuH) ett gemensamt ansvar för att denna målgrupp skall få en adekvat vård, behandling och habilitering inom hälso- och sjukvården. Detta vårdprogram beskriver och tydliggör vuxenpsykiatrins och Habiliteringens gemensamma uppdrag och hur detta skall organiseras och fungera (se bilaga 1). Vårdprogrammet för vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har bidragit till att fler i dag har kunskap om området samt vet vart man vänder sig. Vårdprogrammet har bidragit till ett utökat samarbete mellan VUP och VUH. Det har skett en ökning av remisser och ärenden i verksamheterna där personer med NPF behandlas. I dag finns en utvecklad kunskap om att flertalet av dessa personer har ett omfattande behov av stöd, vård och behandling. Dessa insatser bör finnas i personens närhet, vilket innebär att även utredning och diagnostisering i första hand bör ske i närmiljön. Vårdprogrammet bygger på två utgångspunkter: Utredning, habilitering och stöd samt vård och behandling skall ske lokalt inom och mellan VUP och VuH. Det lokala samarbetet mellan VUP och VuH medför ett ökat kunskapsoch kompetensutbyte. Samarbetet skall finnas på alla nivåer i organisationerna. Syfte med vårdprogrammet Syftet med vårdprogrammet är: Att vuxna personer med NPF får en likvärdig möjlighet till upptäckt, utredning, diagnostik samt behandling, habilitering och stödinsatser ges likvärdigt oavsett var i länet man är bosatt och oberoende om kontakten tas till VUP eller VuH, dvs. att patientsäkerheten säkerställs. Att genomförda neuropsykiatriska utredningar är av god kvalitet, samt att den vård och behandling som utförs håller hög standard. Att underlätta samarbetet mellan personalen inom VUP och VuH och att tydliggöra samverkan med övriga verksamheter i samhället som person med NPF diagnos har behov av. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

8 Målgrupp Målgruppen för vårdprogrammet är vuxna personer med en frågeställning om eller en fastställd diagnos inom diagnosgrupperna som brukar sammanfattas under benämningen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF); diagnoserna Autism, Aspergers syndrom, ADHD och Tourettes syndrom. ADHD Svårigheter hos personer med diagnosen ADHD yttrar sig främst som koncentrationssvårigheter, intellektuell uttröttbarhet, svårigheter att planera och slutföra uppgifter och bristande impulskontroll. Personer med denna diagnos får ofta en påtagligt försämrad livskvalitet, vilket kan bidra till uppkomsten av andra psykiatriska symtom. Det är inte ovanligt att dessa personer även kan ha andra psykiatriska diagnoser som t.ex. ångestsyndrom, utmattningssyndrom och depression. I vissa fall kan det handla om en långvarig psykisk ohälsa, med t.ex. missbruksproblem och sociala svårigheter. Personer med en lindrigare form av denna diagnos har ofta en fungerande livssituation men är mera stresskänsliga och flera lever på marginalen för vad de orkar. Personer med symtom som faller inom detta diagnosspektrum har ofta flera olika kontakter med sjukvården, både kontakt med den psykiatriska mottagningen och primärvården med en svårförståelig problembild med både psykiska och fysiska symtom. Andelen vuxna personer med ADHD som har behov av vård och behandling uppskattas till cirka 2 % av den vuxna befolkningen (ADHD hos barn och vuxna, Socialstyrelsen, 2002,). Dessa personer omfattas ytterst sällan av LSS och ingår inte i habiliteringens målgrupp. Tourettes syndrom Tourettes syndrom karaktäriseras av tics, motoriska och vokala tics. Med tics avses ofrivilliga motoriska rörelser och röstutryck (vokala tics). Dessa skall ha funnits under minst ett års tid. Symtomen skall ha funnits före 18 års ålder. Symtomen anses vara ärftliga. Enligt vissa studier uppfyller omkring hälften med Tourettes syndrom diagnoskriterier för ADHD. Ungefär 20 % av personer med Aspergers syndrom uppfyller även diagnoskriterierna för Tourettes syndrom. Huvudansvaret för utredning, vård och behandling för dessa målgrupper ligger hos Vuxenpsykiatrin. Autism och Aspergers syndrom Diagnosen autism definieras utifrån förekomsten av olika funktionsnedsättande svårigheter, som förmågan till samspel, förmågan till kommunikation och begränsningar i beteende och handlingsmönster. Diagnosen autism kan förekomma hos personer på alla begåvningsnivåer och kan därmed få många olika uttryckssätt. Ofta talar man om svårigheter inom ett autismspektrumtillstånd (AST), vilket omfattas av Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

9 diagnoserna autism, Aspergers syndrom och autismliknade tillstånd. Vårdprogrammet omfattar personer med dessa diagnoser med normal begåvning och personer med utvecklingsstörning av varierande grad. Många personer med dessa funktionsnedsättningar har upptäckts under uppväxten och har då fått insatser, vård och behandling för sin diagnos. Andra personer som har haft liknade svårigheter, men som inte har blivit uppmärksammade under uppväxten, har därmed inte heller blivit utredda. Ytterligare andra har haft kontakt med psykiatrin och i vissa fall har funktionsnedsättningen blivit identifierade med en felaktig psykiatrisk diagnos som t.ex. paranoid psykos, personlighetsstörning, tvångssyndrom eller affektiv störning. Personer med autism eller autismliknande tillstånd har rätt till insatser enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Denna patientgrupp utgör uppskattningsvis cirka 1 % av den vuxna befolkningen. Huvudansvaret för utredning, vård och behandling för denna målgrupp ligger hos Habiliteringen. Samsjuklighet Patienter med NPF diagnos uppfyller ofta diagnoskriterier för flera tillstånd inom det neuropsykiatriska området. Detta understryker vikten av ett nära samarbete mellan VUP och VUH. En hög samsjuklighet,70%, föreligger mellan Aspergers syndrom och ADHD (Hagnell och Mellfeldt Milchert 2009). Förekomst av ADHD bland allmänpsykiatrins patienter är drygt 20% (Nylander et al 2009). Det föreligger även en hög samsjuklighet mellan neuropsykiatriska diagnoser och missbruk. Man har i USA funnit att det var tre gånger vanligare med missbruk hos personer med ADHD jämfört med befolkningen i allmänhet (Kessler 2006). Kombinationen beroende, missbruk och samtidig ADHD är 20-30%. Kriminalitet och ADHD har i studier visat komorbiditet på 25-45% (Rössler 2004). Det är ofta aktuellt med insatser från kommunens missbruksenhet både före, under och efter en utredning. Vanligt stöd är insatser för att upprätthålla drogfrihet som är ett krav för utredning och medicinsk behandling. Detta understryker samverkan mellan olika instanser. Personer med svag begåvning, IK intervall 70-85, bör särskilt uppmärksammas då begåvningsnivå under genomsnittet medför en ökad sårbarhet för insjuknande i vissa psykiatriska tillstånd (Koenen et al 2009) och påverkar personens behov av insatser. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

10 Ärendegång för utredning Personer med en neuropsykiatrisk frågeställning kan söka till Vuxenpsykiatrin eller till Habiliteringen i den kommun eller det område som man bor i. Vårdbegäran med frågeställning kring ADHD och Tourettes syndrom skall i första hand hänvisas till VUP och frågeställningar kring Autism, Aspergers syndrom och autismliknade tillstånd till VuH. En vårdbegäran kan ske direkt via personen själv, via remiss eller anmälan från extern myndighet. Landstinget Dalarna har utvecklat en modell där lokala samarbetsgrupper (Lokal NP grupp), bestående av personal från habiliteringen och psykiatrin regelbundet möts för att bereda gemensamma ärenden. Vårdbegäran - remiss Den inkomna vårdbegäran bedöms först på den habiliterings- eller psykiatriska mottagning dit ärendet kommer. Remissen bör innehålla även vissa grundutredningar (se bilaga 8). Där bedöms om ärendet skall vidare till den lokala NP-gruppen eller ej. För de patienter där man omgående bedömer att utredningen kan ske inom det egna verksamhetsområdet skall ärendet inte överlämnas till den lokala NP gruppen. De ärenden som däremot är mer komplexa eller är i behov av en mer omfattande utredning skall tas till den lokala NP-gruppen. Ärendena behandlas vid gemensamma möten där beslut fattas om arbetsfördelningen av den fortsatta utredningen. Sedvanlig remiss skickas mellan Vuxenpsykiatrin och Habiliteringen också för de ärenden som behandlas i den lokala NP gruppen. Beslut om utredning - arbetsfördelning Vårdbegäran (remiss, egenremiss) hanteras lokalt på sedvanligt sätt. Ärenden som enligt ovan tillställts NP-gruppen diskuteras i den lokala NPgruppen, vilket resulterar i något av följande: Att en utredning skall påbörjas, varvid en arbetsfördelning mellan psykiatrin och habiliteringen formuleras. Att VUP eller VuH genomför utredningen inom den egna verksamheten. Att erbjuda ett eller två utredande samtal med psykolog eller läkare i syfte att hjälpa patienten att få svar på sina frågor kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningen, varefter beslut tas om utredning skall ske eller ej. Att inte påbörja en utredning och därmed återremittera remissen. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

11 Exempel på kriterier för att avslå utredning: 1. Att patientens problematik ej är av så svår grad att den leder till nedsättning av funktionsnivå eller medför ett tydligt lidande. 2. Att patienten har ett pågående missbruk och skall då i första hand erbjudas att genomgå behandling för detta. 3. Att patienten ej önskar eller kan genomföra utredning. Att vid de utredningar där VUP har huvudansvaret kan finnas ett behov finnas av specifika utredningsinsatser från VuH i form av t.ex. funktionsbedömningar, pedagogiska bedömningar etc. Att vissa utredningar där VuH har huvudansvaret kan finnas ett behov av psykiatriska utredningar kring t.ex. psykiatrisk differentialdiagnostik och medicinska bedömningar. Bilden nedan beskriver ärendegången för en vårdbegäran: Utredningens olika faser och diagnostik Att ställa en neuropsykiatrisk diagnos kräver huvudsakligen kunskaper inom psykiatri, utvecklings- och neuropsykologi. Utredningen av vuxna personer är delvis pediatrisk till sin karaktär, störningarna måste per Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

12 definition ha funnits sedan tidig barndom. Hur omfattande en utredning/respektive utredningsdel skall vara, beslutas av ansvariga utredare. Riktlinje är lägsta effektiva utredningsnivå för att ställa diagnos samt ge rekommendation för lämpliga insatser som höjer funktionsnivå och ökar livskvalité. En diagnostisk utredning omfattar: Anamnes, bedömning av utvecklingen och eventuella avvikelser och verifiering av tillståndets varaktighet sedan barndom. Intervju, med frågeformulär, skattningsskalor och evaluering av diagnoskriterier. Direkta observationer, med test och provtagningar. Feedback, återkoppling till patient/brukare och till remittent samt eventuellt övrigt i nätverket Utlåtande; En skriftlig sammanfattning av utredningen som skall ge en kortfattad sammanfattning om underlag till diagnos och symtomens nedsättning av funktionen liksom förslag till behov av insatser. Utlåtandet skall vara informativt, begripligt och användbart. Behandlingsupplägg; Utredningen har visat på vilka grundläggande behov som patienten har. Exempel på behandlingsinsats kan vara individuell coachning, socialt stöd, medicin, psykoterapi, handledning till nätverket, samverkan. Behandlingsupplägget skall alltid vara individanpassat. Vanligt förekommande frågeformulär och skattningsskalor som används redovisas i tabell. SBU:s pågående granskning har visat att för de flesta formulär och skattningsskalor saknas idag forskning om hur dessa fungerar, men rekommenderar användning av dessa samt fortsatt forskning. ADHD Barndoms-symtom Vuxensymtom Självskattning/intervju WURS, DIVA ASRS, WRASS, Brown-ADD Anhörigskattning/intervju 5-15 WRASS, Brown-ADD, DIVA Autismspektrum Självskattning RAADS AQ, RAADS Anhörigskattning/intervju 5-15, ASSQ ASDI, ABAS För kriterier och diagnosnummer hänvisas till bilaga 2:1-2:4. Samordnad vårdplanering - överlämningsmöte Alla utredningar som har genomförts tas upp i de lokala utredningsgrupperna på respektive enhet för en diskussion om lämpliga åtgärder och insatser. Vid de ärenden som är gemensamma för psykiatri och habilitering sker detta i Lokala NP-grupperna. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

13 Personen som utretts erbjuds ett överlämningsmöte / vårdplaneringsmöte för genomgång av utredningen med nätverk och de instanser vars stödinsatser som personen kan vara i behov av t.ex. Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Socialtjänsten. En samordnad individuell plan ska här upprättas, se bilaga 9. Kompetens för neuropsykiatrisk utredning En neuropsykiatrisk utredning kan se mycket olika ut beroende på patientens behov. Läkare och psykolog bör utgöra basen i utredningsteamet och i svåra och komplexa ärenden samarbetar oftast flera yrkesgrupper. Insamling av utredningsunderlag kan göras av andra yrkeskategorier. Inom VUH sker utredningen av psykolog, i förekommande fall i samverkan med annan yrkeskategori och läkare inom primärvården. Vid behov av kontakt med psykiater tas ärendet upp i Lokala NP-gruppen. För en utförlig beskrivning av respektive yrkeskategoris uppgift i en utredning hänvisas till bilaga 3-7. Vård, behandling och habilitering De långsiktiga behandlingsstrategierna för vuxna personer med NPF behöver generellt sett ha en habiliterande snarare än en behandlande strategi. Samordnade insatser mellan flera verksamheter; t ex VUP, VUH och kommunen skall hjälpa personen att hitta konstruktiva lösningar för hur hon/han skall kunna leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar. Insatserna måste bygga på den enskildes styrkor och svagheter som framkommit i utredningen. Vissa personer med NPF har så allvarliga funktionshinder att de aldrig kommer att kunna leva ett självständigt liv. De har behov av kontinuerligt stöd och hjälp under kortare eller längre perioder i livet. Vissa saknar helt eller delvis förmåga att själva se sina behov eller söka hjälp. De kommer under hela livet att vara beroende av samhällets stöd. Insatserna till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bör komma från flera olika håll men måste vara väl koordinerade. Målet för alla insatser till personer med NPF är att skapa förutsättningar för ett fungerande liv med största möjliga delaktighet och god livskvalitet. Ingen enskild samhällsinstitution kan ensam bära ansvaret. För detta ändamål finns samordnad individuell plan, se bilaga 9. Personer med autismspektrumstörning och/eller utvecklingsstörning har rätt till insatser enligt LSS. Det kan gälla rådgivning och annat personligt stöd som kan sökas både hos VUP och VuH och/eller personlig assistans, daglig sysselsättning, särskilt boende mm som söks hos kommunen. I de fall där LSS inte är tillämpligt kan insats sökas via SoL. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

14 Insatser som är generella och riktas till alla personer med NPF; Många insatser som kan underlätta en persons liv är egentligen inte diagnosberoende och borde kunna initieras utifrån en probleminventering snarare än utifrån diagnos Psykoedukation till patient och anhörig. Avser information om diagnos och konsekvenser av diagnos. Syftet är att personen skall få den information som denne behöver för att förstå sig själv och sina reaktioner/symtom. Grupper, utbildningar och individuella insatser som utgår från funktionsnedsättningen. Dessa syftar till att ge personen själv, anhöriga och övriga i nätverket kunskap om funktionsnedsättningens innebörd och aktuell kunskap om metoder för behandling. Farmakologisk behandling - Inom VUH finns inga läkare varför farmakologiska insatser får ske i samverkan med primärvården och i särskilda fall med VUP. Insatser för personer med Autismspektrumtillstånd (AST) Generella rekommendationer: Individualisera insatserna. Ta hänsyn till begåvning, grad av autistiska svårigheter och allmän funktionsnivå Ta hänsyn till grundläggande svårigheter som förmågan till funktionell kommunikation, social funktion, stereotypa och ritualistiska tendenser. Förebygg problembeteenden genom att öka förmågor, främst till fungerande kommunikation. Strukturera miljön så att den blir förutsägbar och förstålig. Visuellt stöd underlättar ofta. Rikta insatserna till hela nätverket. Närstående behöver engageras för att underlätta generalisering av inlärda färdigheter och öka chansen för att de vidmakthålls. Tillämpa och utvärdera väldokumenterade metoder från andra målgrupper, t.ex. från barn/ungdomar och från andra diagnosgrupper. Psykoedukation till brukare och anhöriga. Grupper och utbildningar utifrån funktionsnedsättningen. Dessa syftar till att ge personen själv, anhöriga och övriga i nätverket kunskap om funktionsnedsättningens innebörd samt aktuella metoder för behandling. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

15 Psykolog - Alla psykologiska behandlings och stödinsatser måste ske med individuell anpassning till den annorlunda kommunikationen och informationsbearbetningen hos personen med AST. Det finns ännu inga publicerade studier av psykoterapi anpassad för vuxna med AST. Flera författare (Attwood 2003; Hare 2004; Gaus 2007) menar dock att behandlingsinsatser för vilka det finns evidens på andra målgrupper bör kunna användas för personer med AST (Källa EBH-rapporten). Kurator Stödjer brukare i att uttrycka sina behov och önskningar och hjälpa dem att få sina vardagliga behov tillgodosedda via kommunens SOL/LSS, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Primärvården, Överförmyndaren mm. Förmedlar återkoppling till remittent och nätverk. Arbetsterapeut Gör en bedömning av hur patientens vardag fungerar. I samråd med patienten planeras och utförs sedan stödinsatser. Det handlar ofta om att hitta olika sätt att hantera sina minnes- och planerings- och organisationssvårigheter. Arbetsterapeuten kan också hjälpa till att förbättra rutiner samt prova ut kognitiva hjälpmedel efter individuell bedömning. Insatserna görs oftast i patientens hemmiljö. Arbetsterapeuten gör också bedömning av patientens aktivitetsförmåga/arbetsförmåga. Fritidskonsulent Ger insatser som omfattar såväl fritidsundersökning/fritidsplanering som åtgärder/behandling till individ och grupper. Specialpedagog Handledning till personal på dagcenter, gruppbostäder, personlig assistent och boendestödjare. Har pedagogiska samtal med brukare och närstående. Läkare primärt via kontakt med primärvård eller den psykiatriska öppenvården vid behov. Insatser till personer med ADHD Personer med ADHD har funktionsnedsättningar som kan påverka många livsområden; hälsa, sociala relationer, familjesituation, utbildning/arbete, ekonomi och fritid. Problemens art och omfattning varierar mycket mellan olika individer med samma diagnos. Några personer med ADHD har behov av kontakt med vuxenpsykiatrin, medan andra inte behöver insatser från sjukvården när diagnos väl är ställd. De kan i stället behöva stöd från andra verksamhetsföreträdare för att öka såväl funktionsnivå som välbefinnande. Behov av stöd och behandling varierar mellan individer som har ADHD diagnos. Behoven kan även ändra sig under livets gång beroende på omständigheter. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

16 Utredningen utmynnar i en vårdplan och vid nätverksmöte kopplas berörda parter in, t ex arbetsförmedling, försäkringskassa, boendestöd, kontaktperson eller annan berörd part. Läkemedelsbehandling ges i enlighet med de principer som rekommenderas i Information från Läkemedelsverket 1, 2009, som finns tillgänglig på Läkemedelsverkets hemsida, De läkemedel som i Sverige är godkända för behandling av barn och ungdomar är metylfenidat (Concerta, Ritalin, Medikinet, Equasym) och atomoxetin (Strattera) Inget av dessa läkemedel är idag godkänt för vuxenbehandlng. Både Concerta och Strattera har emellertid vuxenindikation i USA, och både metylfenidat och atomoxetin används i praktiken på denna indikation även i Sverige. Det finns ändå omfattande erfarenhet av behandling med läkemedlen från vetenskapliga studier och från de länder där de är godkända för vuxenbehandling. I ovan nämnda information från Läkemedelsverket sammanfattas bakgrundsdokumentationen och där ges rekommendationer för farmakologisk behandling trots att godkänt läkemedel saknas för behandling av vuxna med ADHD. För mer information om preparatval, doser, biverkningar, kontraindikationer etc., hänvisas i första hand till detta dokument. Läkemedelsbehandling av ADHD ska i allmänhet ses som en del i ett mer omfattande behandlingsprogram. Behandlingen av ADHD är en angelägenhet för den specialiserade psykiatrin. Läkemedelsbehandling ska initieras och följas upp av specialistläkare med erfarenhet av ADHD. Efter att diagnos ställts och innan läkemedel påbörjats ska förutsättningarna för god följsamhet bedömas och behov av stöd eller hjälpmedel i detta avseende undersökas. Vid svårigheter för patienten att själv ta ansvar för medicinen kan det vara lämpligt att medicinen delas av sjuksköterska. När en stabil dosering uppnåtts kan e-dos vara ett mycket praktiskt alternativ. Patient och om möjligt även anhöriga ska informeras och utbildas om behandlingen och mottagningens rutiner kring denna. Symtomens svårighetsgrad skattas lämpligen med WRASS som ger möjlighet till poängsättning i flera dimensioner och poängsummorna noteras i journalen för framtida uppföljning. Individuellt anpassade behandlingsmål bör beskrivas innan läkemedelsbehandling påbörjas. Normalt eftersträvas lägsta effektiva dos med så få biverkningar som möjligt. För att medicineringen ska fungera för personer med ADHD krävs en stabil behandlingsallians mellan patient och behandlare. Patienten behöver ha en tät kontakt med mottagningen som ansvarar för medicineringen för uppföljning av behandlingsresultat och bedömning av eventuella biverkningar. För att skapa kontinuitet i dessa kontakter är det en stor fördel om en specialiserad sjuksköterska som är lätt att nå ansvarar för dessa kontakter. Ett skriftligt behandlingskontrakt bör Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

17 upprättas. Ett förslag på hur ett sådant kontrakt kan utformas finns i särskild bilaga. (Se bilaga 3:3) Läkemedel titreras in med sjuksköterskans hjälp. Man tar blodtryck och puls inför behandlingen och följer blodtryck, puls, effekt och biverkningar en gång per vecka den första månaden. Därefter glesas kontrollerna ut successivt. Patient och anhöriga ges möjlighet till stödkontakt med sjuksköterskan utifrån individens och familjens behov. För personer med ADHD handlar ofta problemen om kognitiva svårigheter. Insatserna handlar ofta om att hitta olika sätt att hantera minnes-, planerings- och organisationssvårigheter. Arbetsterapeut kan ge insatser både i hemmet och i arbetet samt vid behov skriva ut hjälpmedel. För personer med ADHD finns ofta ett behov av stöd och hjälp i kontakter med olika huvudmän, exempelvis kommun, försäkringskassa, arbetsförmedling m fl. En samordnad individuell plan ger riktlinjer för insatser. Efter en diagnostisk utredning kan det vara aktuellt med samtalsstöd eller terapi, individuellt eller i grupp för att få hjälp att ta till sig vad diagnosen innebär och hur svårigheterna påverkar livssituationen samt få hjälp till att utveckla strategier i syfte att kompensera funktionsnedsättningen för att få en fungerande vardag. Mål med insatserna är: förståelse för sina förutsättningar att leva ett självständigt liv, förståelse av innebörden av sina styrkor och svagheter, förmåga att klara motgångar, coopingfärdigheter, kunskap om och kontakt med de nätverk som finns att tillgå. anpassning av individens såväl fysiska som psykosociala miljö, i hemmet, i arbetet och i skolan samt på fritiden. Dessa insatser kan innebära en ökad förståelse och tolerans för personens svårigheter och egenheter i hans/hennes närmiljö. personligt stöd i vardagen genom psykopedagogiska insatser och coaching. rena behandlingsinsatser i syfte att förbättra färdigheter och lindra symtom genom träning, socialt stöd och ibland även psykoterapeutiska insatser och medicinering. Stöd till anhöriga Många personer med en NPF-diagnos har bildat familj, vilket för många kan ha inneburit stora påfrestningar i äktenskapet, föräldrarollen och för hela familjen. Andra personer som inte har bildat egen familj kan ha svårt att klara sig på egen hand och lever därför ofta i nära anslutning till sina Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

18 föräldrar. För närstående till vuxna personer med allvarliga NPF har livet tillsammans med honom/henne ofta inneburit en stor oro och frustration. Inom VUP och VuH skall finnas en öppenhet att bistå och stötta närstående både individuellt och i grupp. Kompetens för vård, behandling och habilitering VUP har den medicinska kompetensen i form av läkare och sjuksköterska och har även en bred kompetens inom det psykoterapeutiska behandlingsområdet. VuH har ett brett professionellt utbud av åtgärder med fokus på medfödda eller tidigt förvärvade funktionshinder. Olika insatser kan erbjudas som t.ex. riktad handledning, pedagogiska åtgärder, anpassning av miljön, psykoedukativ terapi och jagstödjande samtal. Övergången från barn till vuxen En växande grupp patienter/brukare är de unga vuxna, som tidigare haft kontakt med BUP eller BUH och där blivit utredda och behandlade. När de fyller 18 år flyttas behandlingsansvaret över till VUP och VuH. På samma sätt kan dessa patienter aktualiseras till vuxenpsykiatrin eller habiliteringen via remiss eller ett vårdplaneringsmöte. Finns behov av en fördjupad eller kompletterande utredning kan patienten aktualiseras till den lokala NP gruppen för arbetsfördelning och utredningsansvar Ansvaret för patienter som står på medicin som är relaterade till den neuropsykiatriska problematiken skall föras över till vuxenpsykiatrin via sedvanligt remissförfarande samt gemensam vårdplanering. Lokala NP grupper Verksamhetschef för VUP och VUH har ansvar för att lokala NP grupper finns samt hur samverkan skall utformas efter de lokala förutsättningar som finns. Det är viktigt att formulera ansvar och samverkan mellan parterna så att de personer som berörs får bästa omhändertagande i både utredningar och därefter föreslagna insatser. Utveckling, utvärdering och kvalitetssäkring Utveckling Inom hälso- och sjukvården har arbetet inom NPF-området främst varit inriktat på utredning och diagnostisering, medan man nu även har behandling och andra stödjande insatser från flera yrkeskategorier. Följande områden är viktiga för utvecklingen inom området: samarbete mellan verksamheter och myndigheter, som personen kommer i kontakt med. Det är viktigt att vårdprogrammet är implementerat så alla berörda parter har kännedom om innehållet. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

19 utbildning, handledning och andra kunskapshöjande insatser inom NPF-området till vårdpersonal inom VUP och VuH, missbruksvården och primärvården, men även inom andra samhällsinstitutioner, socialtjänst, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. nya behandlingsprogram som är mångfacetterade och som kan nå till personen i närmiljön. välfungerande praktiskt stöd i vardagen inklusive hjälpmedel, såväl i boende som i arbete/sysselsättning. Kvalitetsindikatorer Kvalitetsindikatorer är ett stöd för verksamheterna. De indikerar för var man kan lägga ribban; vad som är önskvärda och någorlunda rimliga mål att sträva efter. De bör uttrycka såväl patienternas/närståendes som vårdens uppfattning om vad som är god vård. 1. Strukturindikatorer Vid förfrågan om sk second opinion ska i första hand ett kollegialt samarbete upprättas. Chefsläkaren kan i vissa situationer utgöra den kollegiala samarbetspartnern. Patientnämnden finns som en opartisk instans dit patienter kan vända sig och ytterst finns SoS dit man kan anmäla sitt ärende.. Det finns behov av att bygga upp och utveckla en struktur för handledning/konsultation kring såväl utredningar och insatser för att verksamheterna ska uppfylla sitt uppdrag. Samordnad individuell plan ger verksamheterna stöd för hur samverkan mellan kommun och landsting skall ske, enligt 3 f HSL och 2 kap. 7 SoL (se bilaga 9). 2. Processindikatorer Statistik förs löpande på en speciellt utvecklad blankett, vilket möjliggör en gemensam sammanställning med hur ärenden i VUP och VUH. Behov finns att utveckla en gemensam blankett och rutin för detta. VUP är knuten till det nationella kvalitetssäkringsregistret BUSA som står för BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD. Andelen aktuella patienter med ADHD eller autismspektruktillstånd som har en vårdplan/habiliteringsplan vilken har upprättats eller uppdaterats under de senaste 12 månaderna. Andelen patienter med ADHD och AST som erbjudits psykopedagogiska insatser och kognitivt stöd. Andelen patienter med läkemedelsbehandling av ADHD som har en strukturerad uppföljning av effekt och biverkningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

20 Andel patienter med samsjuklighet, missbruk och beroende och samtidigt ADHD. Regelbundna samverkansmöten mellan VUP och VUH skall finnas på alla nivåer där vårdprogrammet implementeras. 3. Resultatindikatorer Andel patienter som efter behandling skattar lägre grad av symtom med t ex ASRS. Andel patienter med ADHD eller AST som efter utredning och insatta behandlings-/stödinsatser skattar förbättrad subjektiv livskvalitet (t ex med EQ-5D). Andelen patienter med ADHD och AST som efter utredning och insatta behandlings-/stödinsatser svarat att de är nöjda med information, delaktighet och bemötande i samband med utredning behandling och stöd. Utvärdering Ledningen för Vuxenpsykiatrin och Habiliteringen ansvarar för att årligen utvärdera hur arbetet med vårdprogrammet fungerar. Utvärdering sker i samråd med Psykiatrins Utvecklingsenhet och baseras på den kontinuerligt förda statistiken. Syftet med denna årliga utvärdering är att få en helhetsbild över hur vårdprogrammet fungerar i länet. Vid behov kommer även denna ut-värdering att leda till förslag om revidering av vårdprogrammet. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

21 Referenser Attwood T. Aspergers syndrom. Orphanet encyclopedia december EBH rapport. Evidensbaserad Habilitering, Föreningen Sveriges Habiliteringschefer, Hare DJulian. Developing Cognitive Behavior work with people with ASD Good Autism Practice, Gaus V. Cognitive Behavior Therapy for Adult Aspergers syndrom, 2007 Hagnell M, Mellfeldt Milchert S,. Aspergers syndrom och psykiatrisk samsjuklighet hos vuxna, Hirvikoski T et al., Reduced ADHD symtoms in adults with ADHD after structured skills training groups, Behaviour Research and Therapy 49 (2011) ICD 10, (1997) Klassifikationer av sjukdomar och hälsoproblem 1997, systematisk förteckning, Socialstyrelsen, Uppsala Kessler RC, et al. The prevalence an correlates of adult ADHD in the United states; result from the National Comorbidity Survey Replication. Am J Psychiatry Apr; 163 (4): Koenen K.C., et al. Childhood and adult IK and mental disorders. The American Journal of Psychiatry, Klaradokumentet, vägledningsdokument inom Vuxenpsykiatrin och Beroendecentrum Stockholm Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) Nylander L. et al. ADHD in adult psychitry, Rösler, M. et al. Prevalence of attention deficit /hyperactivity disorder (ADHD) and comorbid disorders in young male prison inmates. European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience (2004) 254: Safren S. et al., Cognitive-behavioral therapy for ADHD in medication-treated adults with continued symtoms. Behaviour Research and Therapy 43 (2005) SBU (2012) Rapport från pågående granskning. Socialstyrelsen (2002) Kunskapsöversikt, ADHD hos barn och vuxna. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

22 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

23 Del 2 - Bilagor Vårdprogram Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Del 2 - Bilagor Del 2 innehåller uppgifter och information om diagnoskriterier, olika yrkeskategoriers uppgift i utredning och åtgärder samt rutindokument. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

24 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

25 Bilaga 1: Bakgrund till vårdprogrammet Landstingsfullmäktige i Dalarnas län gav 1999 ledningen för VUP och VuH ett uppdrag att förbättra diagnostik, vård och behandling för vuxna personer med NPF (dokumenterat beslutsunderlag ). Uppdraget innebar till att börja med att inrätta en länsövergripande kompetensgrupp ( länsgrupp ), vars främsta syfte var att sporra och underlätta utvecklingen av lokalt samarbete i form av team samt deras kompetensutveckling. Till projektet anslogs speciella resurser, som skulle finansiera kompetensgruppens arbete och utbildning för de lokala teamen. I samband med sammanslagningen av VUP och VuH till en organisation hösten 2002 utsåg dåvarande länssjukvårdschefen Sören Fogde en arbetsgrupp på fyra personer att arbeta med detta uppdrag. Hösten 2003 fick biträdande länssjukvårdschef inom VUP, Per Söderberg, uppdraget att ansvara för de finansiella medel som projektet förfogar över. Länsgruppens uppdrag formulerades: Dess främsta uppdrag är att främja intresset för de neuropsykiatriska frågeställningarna i länet. Uppgift att följa den aktuella forskningen och den aktuella debatten kring neuropsykiatriska frågeställningar. Leda utvecklingen av ett vårdprogram för Hälso- och sjukvården kring vuxna med neuropsykiatriska störningar i länet. Genom sin kompetens kunna fungera som bollplan och rådgivare för lokala team och berörda verksamheter. Även NPF-området omfattades av den genomlysning av psykiatrin, vilken genomfördes 2005, och inom ramen för den påföljande Handlingsplanen startade delprojekt 11b, vars syfte är Förbättring av organisationen för omhändertagande av neuropsykiatriska funktionshinder. Projektets uppdrag är att bl a formulera ett vårdprogram för denna patientgrupp. Projektet med den länsgemensamma kompetensgruppen avslutas i och med 2006 års utgång. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

26 Bilaga 2:1 - DSM IV-Kriterier Aspergers syndrom F84.5 A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt. (1) Påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen. (2) Oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån. (3) Brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (t ex visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse). (4) Brist på social eller emotionell ömsesidighet. B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck: (1) Omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering. (2) Oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer. (3) Stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen). (4) Enträgen fascination inför delar av saker. C. Störning orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktionsförmågan i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D. Ingen kliniskt signifikant försening av den allmänna språkutvecklingen (t ex enstaka ord vid två års ålder, kommunikativa fraser vid tre år). E. Ingen klinisk signifikant försening av den kognitiva utvecklingen eller i utvecklingen av åldersadekvata vardagliga färdigheter, adaptivt beteende (utöver social interaktion) och nyfikenhet på omgivningen i barndomen. Kriterierna för någon annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller för schizofreni är inte uppfyllda. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

27 Bilaga 2:2 - DSM-IV- kriterier Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD)och ICD-10 kriterier F90.0A DAMP, F90.0B ADHD, F90.0C ADD A. Antingen (1) eller (2). (1) Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån. Ouppmärksamhet (a) Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar. (b) Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal. (c) Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna). (d) Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter. (e) Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor). kräver (f) Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter. (g) Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli. (h) Är ofta glömsk i det dagliga livet. Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet-impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån: Hyperaktivitet (a) Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan still. inte sitta (b) Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund. personen (c) Springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet). (d) Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla. (e) Verkar ofta vara på språng eller gå på högvarv. (f) Pratar ofta överdrivet mycket. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

28 Impulsivitet (g) Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt. (h) Har ofta svårt att vänta på sin tur. (i) Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar. A. Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet förelåg före sju års ålder. B. Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet). C. Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier. Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning (t.ex. förstämningssyndrom, ångestsyndrom, dissociativt syndrom eller personlighetsstörning). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

29 Bilaga 2:3 - UTAH-Kriterier för ADHD hos vuxna Dessa kriterier har framtagits av Wendergruppen för att bättre kunna karakterisera syndrom ADHD såsom det ser ut hos vuxna. Man har valt att riskera underdiagnostisering av en smal patientkategori hellre än en bredare, av både juridiska och vetenskapliga skäl: (1) Det är svårt att diagnostisera ADD retrospektivt utan hyperaktivitet, och (2) man har velat gardera sig vad gäller ordination av kontroversiella läkemedel genom att begränsa patientmaterialet till en smalare och säkrare diagnosgrupp. Man påpekar dock att man lever med andra villkor i den dagliga kliniska verksamheten än vad som gäller vid forskning, och menar att komorbiditet skall självklart inte hindra insättning av behandlingsåtgärder som är välgrundade. KRITERIERNA (I) Skall i sin barndom ha uppfyllt kriterierna för ADHD med både bristande uppmärksamhet och motorisk hyperaktivitet, tillsammans med åtminstone en av de följande: Beteendeproblem i skolan, impulsivitet, hyperexcitabilitet samt temperamentsutbrott Och Skall i vuxenålder lida av kvarvarande problem vad gäller: A1. uppmärksamhetsproblem A2. motorisk hyperaktivitet Tillsammans med åtminstone två av följande: B1. affektiv labilitet B2. kort stubin B3. desorganisation B4. stressintolerans B5. impulsivitet Exklusionskriterier Aktuellt eller tidigare skov av schizofreni/schizofreniform tillstånd eller bipolär sjukdom; aktuell unipolär depression; schizotypal eller borderlinepersonlighetsstörning; följande symtom på borderlinepersonlighets-störning: Ihållande vrede, upprepade suicidhot, utpräglad eller ihållande identitets-störning, oförmåga att tolerera ensamhet eller självdestruktiva handlingar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

30 Bilaga 2:4 - DSM-IV-Kriterierna Tourette syndrom och ICD-10 F95.2 A. Såväl flera motoriska som ett eller flera vokala tics har förekommit under en tid, men inte nödvändigtvis samtidigt. (Tics är plötsliga, snabba, återkommande, ickerytmiska, stereotypa motoriska rörelser eller röstuttryck.) B. Ticsen förekommer många gånger under dagen (vanligtvis i perioder) så gott som varje dag, eller då och då under mer än ett års tid. Under denna tid har ingen ticsfri period varat längre än tre månader. C. Störningen debuterar före 18 års ålder. Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. stimulantia) eller av somatisk sjukdom/skada (t.ex. Huntingtons sjukdom eller följdtillstånd efter virusencefalit). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna

31 Bilaga 3:1 - Medicinsk utredning & åtgärder inom NPF-området I utredningsteamet har läkaren flera uppgifter: att upptäcka och bedöma eventuella psykiatriska / medicinska / neurologiska tillstånd som kan ligga till grund för symtomen samt remittera till relevanta utredningar vid behov. att tillsammans med teamet integrera de utredningsfynd som framkommit vid bedömningen. att planera, genomföra och följa upp medicinsk behandling. ställa diagnos. Vid den medicinska bedömningen skall följande områden penetreras: 1. Anamnes (somatiskt och psykiatriskt) Förlossningsjournal BVC-journaler och journaler från skoltiden. I DSM-IV finns krav att eventuella symtom som tyder på hyperaktivitet/ impulsivitet eller ouppmärksamhet skall finnas före 7 års ålder vid ADHD. Barn som har uppfyllt kriterierna för ADHD, kommer i 50 % av fallen att göra detta i vuxen ålder, del-symtom kommer att finnas i 90% av fallen. För autismspektrum skall avvikande utveckling ha funnits före 3 års ålder. BUP- och vuxenpsykiatriska journaler Differentialdiagnostik - uppmärksamhetsstörning kan ingå i bilden av ett flertal sjukdomar med kognitiv påverkan Schizofreni, ADHD, Bipolär och unipolär depression, Epilepsi, MS (multipel scleros), lesioner i höger hemisfär ( neglect ), traumatiska hjärnskador frontallobssyndrom, metabolisk störning, andra störningar i utvecklingen t.ex. dyslexi - autism kan ha gemensamma drag med Fragile X syndrom, Landau- Kleffner syndrom, Rett syndrom, och Williams syndrom Hereditet ADHD är oftast hereditärt, där i % av fallen finns genetiska förklaringar, att patienterna har både föräldrar, syskon och eventuellt barn som själva lider av störningen. Denna kunskap är viktig och kan vara avgörande för om insatserna ska leda till ett positivt utfall. Identifiering av individer med neuropsykiatrisk störning i den nära omgivningen, samt planeringen av deras vård har betydelse för utfallet för den aktuella patienten. Genetiska faktorer har betydelse för utvecklingen av autism/as. Dessutom bör hereditet för hjärtrelaterad tidig död penetreras, vilket är av betydelse vid behandling med CS (remiss till kardiolog vid behov). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna