Masarykova univerzita Filozofická fakulta. Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Masarykova univerzita Filozofická fakulta. Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky"

Transkript

1 Masarykova univerzita Filozofická fakulta Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky Magisterská diplomová práce 2014 Tomáš Stříbný

2 Masarykova univerzita Filozofická fakulta Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky Skandinávská studia Tomáš Stříbný Svenska nyord En analys med fokus på lånord Magisterská diplomová práce Vedoucí práce: Mgr. Agneta Christina Alarka Kempe

3 Härmed intygas att allt material i denna magisteruppsats, vilket inte är mitt eget, har blivit tydligt identifierat och att alla källor som jag använder mig av finns i källförteckningen och i bilagorna. Brno, 30 april

4 Jag skulle vilja tacka Alarka Kempe för praktiska och nyttiga anmärkningar och hjälp inte bara under skrivandet, utom under hela studierna, Lotta Rygaard och Marie Wenger för en fantastisk korrekturhjälpinsats och sist men inte minst ville jag tacka min flickvän för tålamod och min familj för den stöd jag har fått av under mina (oändliga) studier. 4

5 Innehållsförteckning Inledning Nyord Nyordbildningstyper Kontaktlingvistik, Språkhanteringsteori och nyord Nya ord och officiella språkinstitut i Sverige och Tjeckien Svenska Akademien och Språkrådet Svenska Akademiens ordböcker SAOB och SAOL Språkrådets nyordslistor Ústav pro jazyk český ÚJČ:s nyordsböcker Nyord i deskriptiva vs. normativa ordböcker Nya ord hamnar i ordböcker och ordlistor Pluraländelsen -s Verb som ordlån i svenskan och tjeckiskan Utrum eller neutrum Metod, material och korpus SR:s nyordslistor Ordurval från nyordslistor Material och kriterier Sökförfarandet Den praktiska delen Analys av Språkrådets nyordslistor Analys av de urval av nyord från nyordslistor Genusbestämning vid förkortningar Pluraländelser vid lånord och förkortningar, framför allt -s ändelsen ar/-er ändelser vid verb Utvärdering och diskussion...62 Slutsatser

6 Inledning Forskning om ordförrådet är ett område som har upplevt en stor utveckling. Förutom ord i allmänhet är inte minst nya ord ett föremål för det offentliga intresset. Varje år finns det olika tävlingar där man listar de bästa och värsta orden som nyligen har uppfunnits eller börjat användas på ett nytt sätt. Samtidigt väcker de nya orden känslor hos allmänheten. Att ett eller annat ord duger eller inte duger att tas med i en ordbok uppmärksammas ofta i medierna. Däremot brukar det finnas ett visst motstånd mot vissa nyupptagna uttryck som man hellre vill stryka. Kort sagt råder det alltså en evig strid om ord. Den här processen sker inom varje levande språk och till viss del även i icke-levande språk, till exempel när nyupptäckta djur ska benämnas på latin. Språket självt kännetecknas av en permanent utveckling. Nästan varje stund uppstår det ett nytt föremål eller en ny företeelse som oavsett sina existerande definitioner, betydelser och funktioner saknar benämning. Det att komma med något nytt i språket har fascinerat mig på många sätt under hela min studietid. Jag har tidigare arbetat med två lånord från kurdiska och arabiska som har berikat det svenska språket och som tämligen förklarligt har ändrat betydelse i målspråket. Inte minst väcktes mitt intresse av Språktidningen och serien Värsta språket på SVT som på ett lättförståeligt och tillgängligt sätt berättar om olika språkföreteelser. Den här uppsatsen syftar till att beskriva själva processen som utspelas när ett ord som just skapats och börjat användas registreras av språkanvändare eller språkforskare och sätts in i någon lista eller ordbok. Konkret vill jag ta reda på vilka ord det är som tas med, vilket ursprung och vilken lexikalisk struktur dessa uttryck har. När det gäller uttryck som fått en ny betydelse vill jag förklara den semantiska förskjutningen. Vidare ska jag undersöka vilka nyordböcker som kommer ut och tar upp nyord i Sverige och Tjeckien. Dessutom har jag för syfte att jämföra hur nyord tas emot i ordböcker i Sverige och i Tjeckien samt hur intaget av nyord i ordböcker går till. Meningen med undersökningen är att lägga grunden för en analys av utvalda uttryck från Svenska Språkrådets nyordslistor och Svenska Akademiens Ordlistas trettonde upplaga (SAOL 13). Några utvalda uttryck som hamnade på Språkrådets nyordslista mellan 2000 och 2013 och i SAOL(14), dvs. i SAOL:s urval av nya ord inför SAOL 14, vill jag undersöka djupare genom att genomföra en användnings- och förståelseanalys av 6

7 dessa uttryck i tidningskorpusar och i Göteborgs universitets korpussökningsverktyg (KORP). Med den nya analysen vill jag undersöka om några nyord missuppfattas och huruvida deras användning avviker från motsvarande definitioner i officiella ordlistor. Med andra ord söker den här uppsatsen svar på följande frågor: - Hur ser urvalsprocessen ut till Språkrådets nyordslistor och Svenska Akademiens ordlistor? Vilka kriterier sätts upp? - Finns en motsvarande process i tjeckiskan? Vem bestämmer om nya ord? - Vilka av de svenska nyorden med ursprung i engelska lånord som tagit plats i officiella ordlistor och ordböcker är svåra att hantera i svenskan? Finns det några avvikande stavningsformer? Nyordsproblematik beskrivs i ett flertal publikationer i form av enstaka artiklar i olika lexikologiska tidskrifter (som till exempel LexicoNordica) eller tas upp direkt i förorden till ordböcker som SAOL. Eftersom det ofta handlar om en semantisk förändring, går det inte att utesluta grundläggande semantiska publikationer som Sjöströms Semantisk förändring 1 och Sundgrens Språklig variation och förändring 2. En studie inom vissa sociala grupper angående de nyord som inte samlats på en lista är troligtvis svår att genomföra och kartlägga av ganska uppenbara skäl. Nya språkliga uttryck måste inte existera så länge innan de tas med i officiella ordböcker. Därför finns det bara några mindre studier som kandidat- eller andra typer av uppsatser med analyser av språkanvändares tal 3. Man kan förvänta sig att fler studier i framtiden kommer att belysa tidens aktuella lånord och nyord. Denna uppsats delas in i 6 kapitel. I det första kapitlet inriktar jag mig på nya ord och neologismer, deras ursprung, betydelse, uppbyggnad och antal i språket. I ett av underkapitlen sammanfattar jag kort den teoretiska synpunkt på lånords implementering i ett annat språk som kontaktlingvistik erbjuder. Med 1 Sjöström, Sören. Semantisk förändring. Hur ord får nya betydelser. Studentlitteratur: Lund, Sundgren, Eva. Språklig variation och förändring. Studentlitteratur: Lund, Till exempel: Palmblad, Anna. Svenska nyord En studie av 53 svenska nyord ( ) gällande användningsfrekvens, ordförståelse och betydelseförändring. Specialarbete. Göteborg: Göteborgs universitet, [online]. [cit ]. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18942/1/gupea_2077_18942_1.pdf Ericsson, Anna. Ordet grym i ny användning. En semantisk studie av ordet i tidningstexter D-uppsats. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, [online]. [cit ]. Tillgänglig: 7

8 Språkhanteringsteori (Language Management Theory, LMT) som en allmänt användbar teori ska jag försöka konstruera en hypotetisk modell av lånords mottagande och utveckling i språket. Nästa kapitel redovisar Svenska Akademiens och Språkrådets roll samt den funktion som dessa har vid urval av nya ord. Jag ska titta närmare på själva processen när sådana uttryck väljs och ska jämföra den med det som tjeckiska Ústav pro jazyk český (Institutet för tjeckiska språket, ÚJČ) gör när det väljer ur ord som avses berika vårt språk. Det som intresserar mig är också den normerande funktionen hos de ordböcker som ÚJČ och de motsvarande svenska språkinstitutionerna ger ut. Samtidigt är meningen att fastställa hur det är ställt mellan staten och den officiella språklinjen, om en sådan finns, och detta ska det följande, tredje kapitlet undersöka. Därmed avslutas den teoretiska delen av den här uppsatsen och kapitel 4 inleder den metodiska delen, som börjar med en framställning av det undersökta urvalet av nyord i svenskan sedan 2000 och sedan beskriver korpusverktyget och tidningsdatabaserna samt de kriterier som använts vid analysen. Den praktiska delen undersöker det insamlade materialet. Där drar jag slutsatser om nyordsanvändningen och om ordens eventuella semantiska förändring. Till slut sammanfattar jag undersökningsresultaten och ger synpunkter som ska visa vilken inriktning en efterföljande undersökning skulle kunna ta. 8

9 1. Nyord När ordet tågstation för första gången dök upp i tidningen på 1970-talet var det ingen som oroade sig för detta. Man var van vid att säga och skriva järnvägsstation sedan den tid då tågen först började rulla på Svea rikes territorium. Men då tågstationen genom årtiondena så småningom hade tagit järnvägsstationens plats uppkom det tvivel i form av språktalares insändare. Man var osäker på vad som var rätt och om det inte handlade om ännu ett lånord från amerikansk engelska igen. Men i detta fall är det frågan om något mer än ett lånord. Bakom det nya uttrycket, som skenbart betyder detsamma, ligger förmodligen ett behov att bilda ett samlingsbegrepp för både tunnelbana och järnväg 4. Å ena sidan kan talare bli förargade över att ett uttryck som tycks vara etablerat i språket ersätts av ett annat. Å andra sidan berikas språket på det sättet att båda ord kan samexistera bredvid varandra. Naturligtvis bara till det ögonblick då det ena gör det andra föråldrat och utvisar det från skrift- och talspråket. Processer som den föregående visar en möjlig väg för novationer i språket. I vårt fall var det ett lånord, alltså ett ord från ett annat språk, som ersatte ett existerande uttryck i målspråket. Tilläggas måste att ett lånord kan utvidga språkets ordförråd både genom att ersätta, ev. komplettera ett annat ord och genom att benämna en ny företeelse som i målspråket hittills saknat benämning. Dessutom kan ett gammalt ord få en ytterligare betydelse genom att benämna en ny företeelse. Om vi ännu en gång kastar en blick på vårt exempel kan vi konstatera att tågstation inte bara har ersatt ordet järnvägsstation utan också tunnelbanestation. Neologismen tågstation förbinder och innefattar båda dessa uttryck genom att på samma gång skapa ett överordnat begrepp. Ordet tågstation har följaktligen medfört en ny överordnad betydelse som de ursprungliga orden inte hade. Genom den snabba utvecklingen av sociala medier i vår dagliga kommunikation, tack vare datorer, livsstilsförändring m.m. bildas eller lånas oupphörligt nya uttryck. Äldre ord används nu med nya betydelser, begrepp från expertområdet som tidigare endast fackmän använde sig av eller andra uttryck som varit förbundna med en viss social miljö kommer så småningom i bredare användning 4 Andersson, Lars-Gunnar. Språket. Svenska folkets frågor till radioprogrammet Språket. Norstedts: Stockholm, S

10 bland vanliga människor. Dock är det inte bara nya företeelser som framkallar neologismer, utan man omvärderar också det existerande ordförrådet. Ifall man inte hittar ett lämpligt uttryck letar man efter verksamma medel för sina yttranden. Till sist kan spontant ordskapande stå som grund för neologismer. 5 Som nyord eller neologism betecknas ord och uttryck som inte har kunnat beläggas tidigare samt nya användningar och betydelser av befintliga ord och uttryck. 6 Denna definition skiljer sig från det som t.ex. SAOL betecknar som nyord, för en ordbok måste reglera vilka av mängden nybildade ord som ska tas med. 7 Rättare sagt tar man bara med ord (eller speciella betydelser av ord) som etablerat sig i svenskan. 8 Begreppet neologism kan samtidigt stå för ett- eller flerordiga begrepp, samt för uttrycks nya betydelser. Man behöver också urskilja neologism från ockasionalism, som är ett tillfälligt skapat uttryck och som till skillnad från det förstnämnda inte skapats som svar på en sammhällsutveckling. 9 Jag ska i detta skede avstå från funderingar kring vad som egentligen menas med begreppet ord vid speciella fall som särskrivning (i dag/idag). Som ord förstår jag här helt enkelt en mer eller mindre självständig eller rörlig del av ett yttrande. 10 När det gäller nyordsbildning skiljer vi både i tjeckiskan och svenskan på sammanlagt sex mest förekommande typer: semantisering, sammansättning, avledning, förkortning och inlåning från andra språk. Till detta kommer flerordiga benämningar som bildar en speciell nyordbildningstyp i tjeckiskan (t.ex. společnost s ručením omezeným). I nästa underkapitel beskriver jag kort ovan nämnda typer, som jag kommer att använda mig av då jag sorterar nyord i kapitel 3. 5 Martincová, Olga a kol. Nová slova v češtině. Slovník neologizmů. Praha: Academia, S Lindgren, Brigitta. Nya ord - känsligt, sårande eller politiskt inkorrekt. Samtiden Språkforum In: urplay.se [online]. Inspelat [sett ]. Tillgänglig: forum-2012-nya-ord-kansligt-sarande-ellerpolitiskt-inkorrekt 7 De nya orden är inte alltid nya i den meningen att de har dykt upp i svenska texter sedan förra upplagan av ordlistan. I: Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, :e upplaga. S. XV. 8 Malmgren, Sven-Göran. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. Lund: Studentlitteratur, S Martincová, Olga a kol. Nová slova v češtině. Slovník neologizmů. Praha: Academia, S Collinder, Björn. Svenska. Vårt språks byggnad. Norstedts: Stockholm, S

11 1.1. Nyordbildningstyper Rent allmänt finns det fem olika sätt att utöka ordförrådet i svenskan (enligt Nyordsboken): 1) Redan existerande ord eller uttryck får en ny betydelse eller ett nytt användningsområde (semantisering, ev. semantisk förändring) 2) Flera redan existerande ord kombineras till ett nytt, sammansatt ord eller en ny fras (sammansättning) 3) En avledningsändelse fogas till ett redan existerande ord (avledning) 4) Redan existerande ord eller uttryck förkortas (förkortning, initialförkortning) 5) Ord eller uttryck lånas in från andra språk (inlåning) 11 Det bör poängteras att nybildningar inte bara skapas genom ett av de uppräknade sätten utan också genom kombination av flera tillkomstsätt, vilket sker ganska ofta. Så kan t.ex. ett ordlån (5) får en ny betydelse i målspråket (1). Här följer en mer ingående beskrivning av de uppräknade möjligheterna: 1) Semantisk förändring Med semantisering eller betydelseförändring menas kort uttryckt förändringar i ords, frasers och satsers betydelse. 12 Det handlar om en förändring av de begrepp som associeras till ett ord och har alltså inte med förändring av ordets fonetiska form att göra. 13 En annan fråga är hur en ny betydelse uppfattas av talarna, i vilken relation den står till den äldre betydelsen och varför den nya varianten väljs för att beteckna den företeelse som avses. Bortsett från dessa frågor börjar en semantisk 11 Moberg, Lena. Nyordsboken. Med 2000 nya ord in i 2000-talet. Svenska språknämnden. Stockholm: 2000, Norstedts Ordbok. S Sjöström, Sören. Semantisk förändring. Hur ord får nya betydelser. Studentlitteratur: Lund, S Ibid. S

12 förändring hos språkbrukaren som en attitydförändring. Ett exempel är ordet neger som har kommit att ersättas av svart i svenskan och med åtskilliga andra ord i andra språk (något som inte skett med det neutrala tjeckiska černoch). 14 Tre semantiseringstyper är möjliga: a) uttrycket speglar en förändrad attityd till klassen av referenter hos språkanvändarna b) uttrycket utvidgas i sin extension till att omfatta nya referenter c) uttrycket begränsas i sin extension till att omfatta färre referenter eller en undergrupp av den tidigare klassen 15 Ett typiskt semantiseringsexempel är att ordet får en ny betydelse genom att den sak som betecknas med ordet liknar ett annat föremål och benämningen överförs på det (som ersättning). Den här processen betecknas som utvidgning i referens. Således började uttrycket horn också användas om musikinstrument gjorda av horn. Men så småningom kunde man med samma ord referera till liknande instrument tillverkade av andra material, som t.ex. mässing. 16 På så sätt leder semantisering ofta till polysemi. 17 2) Sammansättning En sammansättning är strikt sett ett ord som kan delas upp i minst två (ordliknande) huvuddelar som vardera innehåller minst ett rotmorfem. 18 Endast några sammansättningar i svenskan består av enbart två rotmorfem (RM), t.ex. skolbok. De flesta innehåller dessutom åtminstone ett av följande element: avledningsmorfem (AVL), avledningssuffix (AS), fogemorfem (FM), prefix (P) eller suffix (S), t.ex. skol(rm)bok(rm)s(fm)före(rm)ning(as). I princip innehåller sammansättningen alltid ett förled (den första huvuddelen) och ett efterled (den andra huvuddelen), vilka båda kan fungera som självständiga 14 Sjöström, Sören. Semantisk förändring. Hur ord får nya betydelser. Studentlitteratur: Lund, S Ibid. 16 Ibid. S Ibid. S Malmgren, Sven-Göran. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. Lund: Studentlitteratur, S

13 ord. Förleden beskriver oftast efterleden som t.ex. vid rödvin / vinröd, motorbåt / båtmotor. Liksom i tyskan bestämmer efterleden om hela ordet blir utrum eller neutrum. Bland annat kan sammansättningar innehålla en fog mellan enskilda led (typiskt -s-) och dessa markeras alltid med prosodiskt grav accent. 19 Eftersom dessa två delar i huvudsak kan vara substantiviska (S), adjektiviska (A) eller verbala (V) och alla kombinationer är möjliga, finns det totalt nio typer skapade av förled och efterled: t.ex. barnbok (SS), privatperson (AS), läsrum (VS), skogrik (SA), gröngul (AA), sittriktig (VA), halshugga (SV), storskratta (AV), lästräna (VV). De mest förekommande är dock kombinationer med substantiv som efterled (SS, AS, VS). 20 Dessutom är sammansättningar med avledningar de överlägset vanligaste ordbildningstyperna i svenskan. Varje period har sina typiska produktiva förled eller efterled som har skapat nya sammansatta uttryck. På talen bildades många ord med efterleden -vänlig (bilvänlig), -medveten (tidsmedveten). Samtidigt användes många nya uttryck som började med -fri och -lös (som föräldralös föräldrafri). 21 På 1980-talet frodades sådana för- och efterled som t.ex. engångs- (engångsflaska), mini- (minikjol), snabb- (snabbval); -bank (blodbank), -getto (studentgetto), - medveten (miljömedveten) eller -tek (videotek). 22 I början av 2000-talet är det naturligtvis datorer och teknik som förorsakar många sammansättningar med förleden data- eller dator- (dataintrång, datamogen, datorlingvistik, datorvirus osv.) 23 För att uppehålla oss vid aktuella efterled, nämner jag sammansättningar med bo (ursprungligen bara i ordet sambo). Föga överraskande uppstod det under 1980-talet ett behov att benämna andra samlevnadsformer och från och med den tiden finns också delsbo, ensambo, särbo m.m. Några idag produktiva för- och efterled är eko-, etno-, IT-, nät-, turbo-; -freak, - fälla, -infarkt, -intensiv, -samhälle. 24 Liksom i svenskan förekommer denna typ också i tjeckiska språket men är inte lika välrepresenterad som avledningar som står på första platsen. Det märks särskilt 19 Bolander, Maria. Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber, Andra upplagan. S Malmgren, Sven-Göran. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. Lund: Studentlitteratur, S Bolander, Maria. Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber, Andra upplagan. S Molde, Bertil. Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal. Svenska språknämnden. Stockholm: Esselte Studium AB, S Moberg, Lena. Nyordsboken. Med 2000 nya ord in i 2000-talet. Svenska språknämnden. Stockholm: 2000, Norstedts Ordbok. S Ibid. S

14 vid tre- och flerordiga sammansättningar som bildas väldigt sällan i tjeckiskan, där man tenderar att skapa flerordiga enheter i stället ("sousloví eller sdružená pojmenování i tjeckiskan som t.ex. psací stroj, podzemní dráha). 25 Till skillnad från i svenskan bildas bara sammansättningar av typen (SS) t.ex. dřevorubec, (SA) t.ex. kulometný, (AS) eller (AA) t.ex. červenobílý. 3) Avledning Allmänt bildas avledningar av ett rotmorfem (RM), ev. ett fogemorfem (FM) och ett avledningsmorfem (AVL) som är ett prefix (P) eller ett (avlednings)suffix ((A)S), t.ex. städare (RM + S), nackdel (P + RM). Många avledningar är mer komplicerade och kan inne fatta både prefix och suffix. I denna grupp kan man också kombinera substantiviska (S), adjektiviska (A) och verbala (V) förled med substantiviska suffix (SS), t.ex. -het, adjektiviska (AS) t.ex. -bar och verbala (VS), t.ex. -era. Förutom kombinationen verbalt suffix + suffix (VS+S) finns alla möjligheter representerade: bilism (S+SS), skönhet (A+SS), läsning (V+SS), akademisk (S+AS), vitaktig (A+AS), delbar (V+AS), fynda (S+VS) och aktivera (A+VS). Problemet att gränsen mellan sammansättnings- och avledningstypen ofta inte är särskilt skarp. Å ena sidan måste inte två morfem i ett ord känneteckna en sammansättning, utan ordet kan vara en avledning, t.ex. försälj+ning. 26 Å andra sidan finns det även så kallade avledda sammansättningar, som treåring eller tåröga. 27 På 1980-talet använde man vid avledningar dels sådana suffix som isera (dator > datorisera), och ändelserna -ig, -are. Dels kunde man med hjälp av avledningsändelsen -a bilda nya (även kortare) verb som man utan problem lägger till alla inhemska eller inlånade grundord t.ex. chefa, knarka, lyxa, plasta. 28 Ett annat exempel är verbet chocka (i stället för chockera) som undergick en förkortning. Även idag fortsätter man att bilda verb med den ständigt produktiva ändelsen -a (chatta, hajpa, pierca, rejva, softa, workouta). En annan produktiv ändelse i den nuvarande svenskan är fiera och -isera (transmodifiera, bolagisera) och dess substantiviska 25 Hauser, Přemysl. Základní pojmy z nauky o slovní zásobě a tvoření slov. Brno: Muni press, S Malmgren, Sven-Göran. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. Lund: Studentlitteratur, S Ibid. S Ibid. S

15 avledning med -fiering och -isering eller bildningar från vardagslivet som -o (pucko), - is (fundis, fettis). 29 4) Förkortning När ett längre ord under en period börjar att användas alltmer frekvent visar sig ofta en strävan efter korthet, alltså en kortare form av existerande ord. En sådan kortare form kallar man ellips. I långa sammansatta ord stryker man dels efterled, t.ex. dricks(pengar), dels förled, t.ex. (automo)bil, dels mellanled, t.ex. mo(torveloci)ped. Initialord är däremot en radikal förkortning, vars produkt blir ett nytt ord reducerat till den ursprungliga frasens begynnelsebokstäver (t.ex. IFK < Idrottsföreningen Kamraterna). 30 Det finns flera typer av förkortningar och kortformer bland nyord. Initialförkortningar som skapats eller lånats fram till 1980-talet är t.ex. aids, DNA, LSD, t-bana, u-land, VIP. Nyare är t.ex. EQ, HDTV, hiv, wap. I gruppen kortformer stryker man typiskt ett av leden, ofta den senare t.ex. akryl (för akrylfärg), info (för information), bungy (av bungyjumping), kalkon (av kalkonfilm), mobil (av mobiltelefon). Denna typ av nybildning förekommer i många andra språk (jämför med det tjeckiska akryl (< akrylová barva), info (< informace)). 5) Inlåning från andra språk Den här kategorin ska jag redovisa lite djupare. För närvarande bildar inlåningar en väsentlig grupp bland nyorden. Språkkontaktsituationer kan bidra till att lexikalisera enskilda ord eller fraser i målspråket. Problem uppstår när man ska bestämma vad som ska betraktas som ett lånord. Hos några ord ser man det vid första ögonkastet (t.ex. det franska rendez-vous), men andra visar inte lika tydligt att det handlar om inlåning (täcka upp efter eng. cover up). Därför förekommer olika terminologiska perspektiv beroende på: 29 Moberg, Lena. Nyordsboken. Med 2000 nya ord in i 2000-talet. Svenska språknämnden. Stockholm: 2000, Norstedts Ordbok. S Ibid. S

16 1. Ordets ursprung 2. typ av lån 31 När det gäller ordets etymologi kan ordförrådet kan indelas i tre kategorier arvord, lånord och nybildade ord. fader eller äta 1a) arvord är ord som redan för länge sedan fanns med i språket, som t.ex. 1b) som lånord betecknas i den här gruppen ett ord som till skillnad från arvord inte kommer från målspråket utan har inlånats. Begreppet innefattar både äldre och sentida ord. Till en äldre tid hör exempelvis kyrka, till den nyare telefon eller juice. Ett vanligt förekommande problem uppstår när man ska analysera vilket språk ordet kommer ifrån. Om det under samma tidsperiod är flera språk som har samma ord i sitt ordförråd är det ofta svårt att avgöra var ordet har sitt ursprung. Här måste man också skilja mellan långivande språk å ena sidan (det som ordet kommer ifrån) och lånförmedlande språk (som förmedlat ordet) å andra sidan 32. 1c) nybildade ord utgör den mest iögonfallande kategorin. Ur historiskt och etymologiskt perspektiv hör även alla inhemska bildningar hit, oavsett om de är kombinationer av ärvda eller inlånade morfem. 33 Om vi bortser från den etymologiska synen på (ny)ord återstår den lexikala synen. Med hjälp av den kan vi dela upp ord i ordlån, begreppslån, blandlån, pseudolån och inhemska nybildningar. 2a) ordlån är genom import inlånade ord eller fraser (t.ex. besserwisser från tyskan). Ett nytt ord kan sedan användas i inhemska nybildningar som t.ex. plejs (av eng. place). I det här fallet ser man att ordlånet i sin skrivna form börjar avvika från sitt ursprungliga form. Det är för utomstående svårare att upptäcka ett integrerat 31 Edlund, Lars-Erik; Hene, Birgitta. Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, S Ibid. S Ibid. S

17 ordlån än ett som inte anpassats till språket. I ett tidigt stadium av inlåningsprocessen är det typiskt att ordet markeras med citationstecken eller förses med en anmärkning. Efter en viss tid kan den försvenskade formen få ett nytt uttal, ny stavning och ev. böjning. Om ordet i det ursprungliga språket har flera betydelser importeras vanligtvis bara en av dem, ev. endast någon aspekt av en betydelse. 34 Ibland brukar ordlån från språkbrukarens sida betecknas som främmande ord. Sådana ord kan vålla svårigheter när det gäller uttal, böjning och betydelse och därför brukar de samlas i speciella ordlistor och ordböcker. Det är upp till var och en vad man uppfattar som främmande ord. Sist men inte minst är det viktigt att påpeka att under benämningen främmande ord är det möjligt att inbegripa alla kategorier av lån. 2b) begreppslån är till skillnad från den ovanstående kategorin ingen direkt överföring av ordets inre form, utan dess substitution i det aktuella språket. Det kan ske genom nybildningar eller genom att redan existerande ord får en ny betydelse som motsvarande uttryck i utgångsspråket redan har, t.ex. huvudvärk i betydelsen problem (efter eng. headache problem ). Gruppen begreppslån kan delas upp i översättningslån å ena sidan (t.ex. bamburidån från eng. bamboo curtain), där nybildningen lånar en ordmodell från ett annat språk genom att översatta den morfem för morfem. Å andra sidan urskiljs betydelselån (som huvudvärk headache som problem ) som omfattar redan existerande ord vilka får en utvidgad betydelse efter en ordmodell i ett annat språk. En formell likhet är inte nödvändig vid denna typ av lån. 35 3) Blandlån är resultatet av både import och substitution av ordmodellens morfem. Det betyder att ordlånet knyts till ett nytt morfem i målspråket och i sin tur bildar nya inhemska ord (t.ex. drive-in-xxx där ett inhemskt ord som bibliotek står i stället för XXX). Svårigheter uppstår när det är svårt att avgöra om strykningen eller tillägget till ordlånet gjorts redan vid introduktionen och om ordet snarare ska betraktas som nybildning Edlund, Lars-Erik; Hene, Birgitta. Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, S Ibid. S Ibid. 17

18 4) Pseudolån bildar en speciell problematisk kategori som vanligen brukar användas vid lån som tillkommit på grund av en avsiktlig eller oavsiktlig missuppfattning av ordmodellens betydelse. Ett typiskt exempel är ordet smoking (av eng. smoking-jacket) som inlånats i samma form till många andra europeiska länder (inklusive tjeckiskan). Den nya produkten är ett ord eller en ordfras som inte stämmer överens med motsvarande betydelse i det långivande språket. 37 Schemat visar de tre första typerna av lexikala lån: 38 Strategi Produkt Morfemimport Morfemsubstitution Morfem-strykning/- tillägg 2a) ordlån + (besserwisser) 2b) begreppslån - 2c) blandlån + (drive-in-xxx) - (+) + (headache > huvudvärk) (+) + (drive-in-bibliotek) (+) Ovannämnda lånetyper kan överlappa och det är inte alltid möjligt att avgöra vilken grupp ett inlån tillhör. Dessutom kan man i vissa fall fråga sig om ett ord är ett lån överhuvudtaget. Iögonfallande exempel är bästsäljare och stand-up-komiker som skapats som alternativ till de redan inlånade engelska orden bestseller och stand-upcomedian. 39 I den praktiska delen finns några sådana ord och jag försöker granska dem lite närmare. Som sagt uppkommer de språkliga novationerna genom ramen för språkkontakter. En teori som hjälper till att uppmärksamma, omvärdera och ta fram nyord är Språkhanteringsteori. 37 Edlund, Lars-Erik; Hene, Birgitta. Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, S Ibid. S Ibid. S

19 1.2. Kontaktlingvistik, Språkhanteringsteori och nyord En av de grundläggande egenskaperna i ett språk är att det ständigt förändras. Möjliga orsaker föreligger i kulturella, politiska och sociala förhållanden men också i kontakter med andra språk. Språket fyller bland annat en kommunikativ funktion som låter språkliga novationer introduceras och spridas i språkgemenskapen. Lexikala novationer kan komma från det egna språket eller andra språk, och kan förekomma på alla nivåer i språksystemet, alltså i språkets ordförråd, grammatik eller ljudsystem. Språkkontakter kan bli förebild för nya ord och kan påverka många språkliga nivåer men det är ordförrådet som förändras mest markant. 40 Studiet av språkkontakter eller snarare kontaktlingvistik (Languages in Contact) är ett möjligt sätt att närma sig språket. Kontaktlingvistiken utgår från språkets grundläggande sociala funktion som instrument i förbindelsen mellan människor. Varje språklig kommunikation mellan individer har sin talare/skrivare och sin åhörare/adressat och just vid detta tillfälle uppstår språkkontakt, dvs. kontakt mellan deras språk. Språklig kontakt betyder alltså i detta avseende ett möte mellan två eller flera språkliga system i människans medvetande. 41 Villkoret för att en språklig kontakt ska äga rum är åtminstone en minimalistisk bilingvism, dvs. att varje person måste ha tillgång till minst två språkliga system, eller diglossi, följden är språklig konflikt och ömsesidig påverkan mellan två språkliga system med möjliga efterverkningar. Kontaktlingvistiken syftar till att diakroniskt undersöka varför varje enskild språklig företeelse samt hela systemet ser ut just på det sätt som de gör. Med utgångspunkt från dessa analyser drar kontaktlingvistiken slutsatser om liknande fenomen och uttryck samt försöker att utifrån dem förutsäga den framtida utvecklingen. 42 Ett annat begrepp som är tätt förbundet med kontaktlingvistiken är (språklig) interferens. För våra behov beaktar vi bara en av flera betydelser hos detta begrepp, nämligen språkligt fenomen med ursprung i ett annat språk (min översättning) Edlund, Lars-Erik; Hene, Birgitta. Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, S Vašek, Antonín. Kontaktová lingvistika a její perspektivy I, Češtinář, roč. 7, 1997, č. 1, s Ibid. S Vašek, Antonín. Kontaktová lingvistika a její perspektivy II, Češtinář, roč. 7, 1997, č.2, s

20 Detta kan troligtvis också gälla nya ord som tränger in i språket och kan förorsaka att något språkligt moment omvärderas. Flerspråkighet är som sagt en viktig orsak till att språkkontakter uppstår. Nuförtiden har man redan i barndomen möjlighet att lära sig ett annat språk och just denna kompetens att inte bara använda sig av sitt modersmål bidrar till att språkkontaktsituationer skapas. När två individer med olika språkliga bakgrunder träffas kan det uppstå asymmetriska (enkelriktade ) eller symmetriska (dubbelriktade ) kontakter. 44 En typisk asymmetrisk kontaktsituation kännetecknas av att en kultur, ev. nation skaffar sig en ledande kulturell, politisk och ekonomisk ställning inom ett visst geografiskt område. De underordnade språken påverkas då av det ledande språket, vanligtvis genom att omvärdera vissa uttryck i sitt ordförråd. En symmetrisk kontaktsituation uppstår däremot t.ex. när det mellan två nationer råder ett ömsesidigt utbyte. Naturligtvis begränsas språkkontakter inte bara av nationer, utan sker också mellan grupper och individer. Även den enskilda individen kan påverkas av sin flerspråkighet och på så sätt bidra till språkliga novationer och förändringar. 45 Om man utgår från den lingvistiska sidan behöver man bedöma språkkontakter utifrån ett territoriellt perspektiv. Frågan är om de talare vilkas språksystem möts existerar i territoriell samexistens, är grannar eller är territoriellt avdelade. 46 Viktiga komponenter i varje språkligt möte är ackommodation och assimilatoriska processer. Ackommodationen tillåter nya element från omgivningen att tränga in i systemet och dessa anpassas sedan till systemet i en assimileringsprocess. 47 De grundläggande förutsättningarna för inlåningen är följande: - ordlånets villkor (vad som lånas och hur det lånas) - det lexikala ordförrådets utvecklingstillstånd i det aktuella målspråket - kontaktvägar mellan målspråket och det långivande språket från det långivande språket (även utomspråkliga omständigheter, som ekonomiskt inflytande, kulturexpansion m.m.) 44 Edlund, Lars-Erik; Hene, Birgitta. Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, S Ibid. S Vašek, Antonín. Kontaktová lingvistika a její perspektivy I, Češtinář, roč. 7, 1997, č. 1, s Dolník, Juraj. Lexikológia. Univerzita Komenského: Bratislava, S

21 - språkgemenskapens inställning till lånord 48 Vid rätta förutsättningar kan ordlån från etniskt blandade regioner tränga in i slang och därmed så småningom i skriftspråket t.ex. upptogs orden keff och guzz från den så kallade förortssvenskan 2005 i den officiella svenska ordlistan SAOL. Med konkreta språksituationer sysslar Språkhanteringsteori 49. Språkhanteringsteori (SHT) utgår från den äldre språkplaneringsteorin 50. Den betraktas visserligen som en lingvistisk teori men går samtidigt utöver lingvistikens gränser. 51 SHT sysslar med talhantering (kommunikationsakter) och lägger stor vikt vid mikroanalys. Språkhantering är något som pågår i konkreta språkliga situationer. Man kan skilja mellan en enkel (tal) hantering och organiserad (styrd) hantering. Alla språkhanteringsprocesser pågår i fem stadier: 1. i den interaktiva situationen uppstår avvikelser från handlingsnormer (deviation) 2. talaren märker dessa avvikelser (noting) 3. dessa avvikelser värderas antingen positivt eller negativt (adjustment design) 4. talaren väljer en plan i syfte att justera värderade avvikelser (adjustment design) 5. och denna plan realiseras (implementation) 52 I vart och ett av dessa stadier kan processen antingen upphöra eller fortsätta, som i diagrammet: 48 Dolník, Juraj. Lexikológia. Univerzita Komenského: Bratislava, S Min översättning till det engelska Language Management Theory. 50 Min översättning till det engelska Language Planning Theory. 51 Nekvapil, Jiří. O historii, teorii a modelech jazykového plánování. In: Slovo a slovesnost, č. 71, roč S Neustupný, Jiří. Sociolingvistika a jazykový management. In: Sociologický časopis. Č. 38, č. 4/2002. S

22 Communicative Act No deviations Deviations from the norm The simple management process scheme. (Nekvapil, 2009, s. 3) Unnoted Noted Not evaluated Evaluated Adjustment not designed Adjustment designed Not implemented Implemented Även om ovannämnda teori är allmänt användbar på alla konkreta språkakter är den orienterad framför allt mot talspråket. Om vi antar att SHT i första hand ägnar sig åt enkel språkhantering (etablering) som senare kan utvecklas till organiserad management, som arbetar med ett etablerat lingvistiskt element, är SHT kompatibel med andra modeller. Språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas har föreslagit en konkret schematisk och hypotetisk modell för novationers normering i språket i sex steg. Modellen beskriver organiserad management som stämmer överens med SHT och är sociolingvistiskt orienterad. Kotsinas beskriver novationers väg till skriftspråket. Enligt henne är modellen också användbar för lånord övertagna genom språkkontakter vilka kan betraktas som en viss typ av novation. 53 På så sätt återspeglas med den här teorin en sida av ordinlåning. Den kan avbildas i följande diagram: Kotsinas, Ulla-Britt. Ungdomsspråk. 3. upplaga. Uppsala: Hallgren & Fallgren, S Ibid. 22

23 steg 1 inovation, brott mot norm, novations värdering steg 2 försvinner steg 2 gruppidentitet steg 3 försvinner steg 3 uppkomst av en ny grupp, inovations värd. Lokal eller social identitet steg 4 försvinner steg 4 ungdomens språk och identitet steg 5 försvinner steg 5 sociolekt, dialekt med hög eller låg status steg 5 vuxnas språk, slang, talspråket Hypotetisk modell för novationers utveckling i språk (Kotsinas: 2007, s. 173) (anm. författarens översättning) steg 6 försvinner steg 6 skriftspråket Kotsinas modell bekräftas med många belägg från slangspråket t.ex. ansågs ordet kul enligt en skribent 1918 mycket frekvent i ungdomsspråket 55 och eftersom uttrycket var positivt värderat blev det till vardagligt uttryck. Alltså klarade kul att förflyttas från steg 1 till steg 5, ev Kotsinas, Ulla-Britt. Språkets uppkomlingar. In: Språkvård. 3/2003. S. 6. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 23

24 Språkmanagements teori (SHT) är användbar just vid språkkontakter, eventuellt vid skapandet av nya ord. Själva språkmanagementsprocessen beskrivs som följer: The definition of the difference between generating utterances or communicative acts on the one hand and their management on the other implicates that management is already taking place when a speaker notes some feature of utterance generation. This is the first and basic phase of management. Discovering what a speaker in a concrete interaction did or did not note is an empirical matter, though it is generally assumed in LMT that the speaker notes a deviation from what is expected, in brief, a deviation of the noted norm. ( ) However, a deviation from a norm can also be evaluated positively in such cases, it is not a problem, but rather a gratification. Following evaluation, a further phase of management adjustment design, which is, in the end, either implemented or not, can (but need not) occur. 56 Modellen för novationers utveckling är enbart teoretisk, spridningen av ett ord kan nämligen bli begränsad och uteslutas på alla nivåer (se alla sex steg). Många nya uttryck hinner inte alls skrivas ner och bara en del av dem tas med i ordlistor eller ordböcker. Och även det sista steget behöver styras med hjälp av vissa regler. Mer om det kommer i nästa kapitel där språkinstitutioners roll träder fram i inlåningsprocessen. 56 Nekvapil, Jiří. The integrative potential of language Management Theory. In: Language Management in Contact Situations: Perspectives from Three Continents, eds Jiri Nekvapil, Tamah Sherman and Petr Kaderka Language, Peter Lang, Bern Schweiz, S

25 2. Nya ord och officiella språkinstitut i Sverige och Tjeckien Såsom i alla europeiska länder finns det både i Sverige och Tjeckien språkinstitutioner som vårdar om språkets alla sidor, till deras uppgifter hör också dokumentation av nya ord Svenska Akademien och Språkrådet Den första svenska institutionen med syfte att vårda svenskt modersmål, Svenska Akademien, bildades den 5 april 1786 av Gustav III med yttersta uppgift att arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet. De konkreta målen beskrevs som att utarbeta en Svensk ordbok och Gramatica, jemte sådana Afhandlingar som bidraga Kunna till stadga och befordran af god Smak. 57 Med dessa ord avsågs att bara publicera en grammatik och ordbok (nuvarande SAOB) samt några avhandlingar. Men så småningom inrättades även andra organ, vid sidan av institutioner med språkvårdande uppgifter vid universiteten. På Svenska Akademiens initiativ inrättades 1941 Tekniska Nomenklaturen (numera Terminologicentrum TNC) som har till uppgift att att upprätthålla en lämplig fackspråklig terminologi i svenskan grundades Nämnden för svensk språkvård, som 1972 blev till Svenska språknämnden och på så vis förstatligades 58. På denna tid var svenska det enda officiella språket till skillnad från andra språk i Sverige men under 2000-talet har finska, romska, meänkieli, samiska, jiddisch fått status som minoritetsspråk. Den här situationen förorsakade nämnen att 2006 byta namn till Språkrådet och bli en del av Institutet för språk och folkminnen. En av Språkrådets aktuella uppgifter är att det ska bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. 59 Dessutom ger Språkrådet kostnadsfritt stöd till dem som ska använda språk eller har frågor om svenska, finska, romska och svenskt teckenspråk. Dessutom ingår andra uppgifter så som utgivningen av Språkvård 57 Sture, Allén. Svenska Akademien och svenska språket. Tre studier. Norstedts: Stockholm, S Ibid. S Språkrådet. Instruktioner: Vad vi gör. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 25

26 ( ) och numera Språktidningen (2007-), skrifter, ordböcker, ordlistor, regelsamlingar, böcker om språk och handböcker. För att vara i stånd att ge aktuella råd och rekommendationer måste institutet följa språkutvecklingen i ovannämnda språk. Språkrådet dokumenterar och antecknar även nyord och språkliga nyheter och ger ut nyordslistor. 60 Detta halvstatliga organ håller också föredrag och utför språkgranskningar. Språkrådet stöds av Svenska Akademien med ett årligt anslag och är även representerat i styrelsen. I följande underkapitel ska jag kort presentera Akademiens ordbok SAOL som dokumenterar samtida svenska samt inkorporerar äldre nyord och de Nyordslistor som utges varje år av Språkrådet, som kontrast beskrivs också ordboken SAOB. Jag försöker att kort beskriva svenska ordböckers roll i normeringen av svenska språket. I det andra kapitlet beskrivs de officiella tjeckiska ordböcker som ges ut av ÚJČ Svenska Akademiens ordböcker SAOB och SAOL Svenska Akademien var vid slutet av 1800-talet på väg att ge ut flera ordböcker över svenska språket som skulle berika svenskan och hjälpa dess användare. Den första Svenska Akademiens ordbok (SAOB), vars första häfte kom ut 1893, avsåg att beskriva svenskans hela ordförråd och språkbruk från 1521 fram till vår tid. 61 Naturligtvis kan man inte förvänta sig att en historisk ordbok ska innehålla nya ord, dock försökte man vid utgivningen av varje nytt band att ha med tidsenliga uttryck. I programförklaringen sägs det att ordboken vill verka för riktig användning af vårt modersmål i tal och skrift. 62 Man var ännu inte medveten om att uttryck som getts ut 1893 inte längre måste vara giltiga som korrekt svenska 2014 och tvärtom. Då är arbetet på SAOB ännu inte avslutat, det tar uppenbarligen många år till att införliva det nya ordförrådet som fattas i ordboken (som t.ex. internet, dator). En historisk ordbok fokuserar framför allt på att beskriva hela språkets skriftliga kulturarv men detta tillfredsställer inte de talare som använder både 60 Språkrådet. Om Språkrådet. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 61 Larsson, Lennart. Varför inte dub(b)lettformer? Om SAOB som normativ ordbok. Särtryck ur Nordisk a studier i lexik ografi 11. S [online]. [cit ]. Tillgänglig: 62 Ibid. S

27 talspråket och skriftspråket. Målet är rörligt och tenderar efter en viss period att aktualiseras. Medan en aktuell ordbok kommer ut är det redan många lånord och nya ord på gång som försöker tränga in från talspråket till skriftspråket. Om de lyckas är det tid att revidera och uppdatera ordförrådet igen. Det här kan SAOB förstås inte erbjuda och därför är det dags att låta Svenska Akademiens Ordlista träda fram. Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) är den bok som ska ge hjälp i stavningsfrågor. Den grundades med tanke på att det fattades en ordlista som å ena sidan saknade ordförklaring, härledning och andra lexikaliska uppgifter men å andra sidan angav böjning, bestämning och stavning. 63 Bara fem år efter den första anmärkningen om en sådan ordbok kom 1874 första upplagan. I bakgrunden till SAOL:s utgivning stod en stor debatt om stavningen som på den tiden var ett kontroversiellt ämne och som många ägnade sin uppmärksamhet åt. Det grundades även en tidskrift, Nystavaren, där en hård debatt utlöstes. 64 Den sjätte upplagan av SAOL (1889) uppvisade nya drag i fråga om ordförråd och stavning. Därefter fram till 2014 har ytterligare sju upplagor kommit ut (1900, 1923, 1950, 1973, 1986, 1998 och 2006). Den fjortonde upplagan är på väg och ska komma ut Det får påpekas att även om tidsavstånden mellan respektive upplagor har blivit kortare så görs en rimlig avvägning mellan hänsyn till normens stabilitet och omsorgen om listans aktualitet. 66 Således anses SAOL ibland vara föga tillmötesgående gentemot nyord och vardagsspråk men så är inte fallet. I varje ny upplaga utmönstras ord som fallit ur bruk och ersätts med nya ord. Den största frågan gäller hur man ska handla med sammansättningar. I 13:e upplagan förklaras relationen mellan SAOL och nya uttryck, resp. sammansättningar: De nya orden är inte alltid nya i den meningen att de har dykt upp i svenska texter sedan förra upplagan av ordlistan. (...) Ser man på tillagda sammansättningar med språk- så kan språkförskola och språkpolis anses vara relativt nya medan tillagda ord som språkförmåga (...) måste anses vara gamla bekanta Allén, Sture. Svenska Akademien och svenska språket. Tre studier. Norstedts: Stockholm, S Ibid. S SAOL Svenska Akademiens ordlista. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 66 Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, S. VII. 67 Ibid. S. XV. 27

28 Av det ovan nämnda framgår att det begränsaade intaget av nya ord beror på Akademiens kriterier. Man måste ha i åtanke att SAOL bara innehåller ett urval av det svenska ordförrådet. Ordet måste ha en viss frekvens för att få plats i listan. Med hjälp av Språkbankens texter, Google och tidningsdatabaserna PressText samt Mediearkivet kan man jämföra ordförrådet i ordlistan med ord som finns i databaserna och få fram ord som finns i texter men inte i ordlistan som möjliga nyord eller tvärtom utesluta ord som fortfarande finns i ordlistan men inte i textdatabaserna. 68 Men det är inte bara databaser som hjälper till att välja nya ord utan också allmänheten. De har via SAOL:s hemsida möjlighet att skicka in nya ord, dock bildar deras bidrag bara en mindre del. 69 Det beror på att sådana ord ändå måste kontrolleras mot databaser för att bevisa belägg i det skrivna språket. Att bedöma vilka nya ord som Akademien väljer till varje upplaga vore helt enkelt en fråga för en annan uppsats. Mellan två av SAOL:s upplagor står redan en lista med ett urval av nya ord till förfogande. 70 Den baserar i stort sätt på Språkrådets nyordslistor och rekommenderar möjliga ändelser vid några svårartade uttryck. Att lita bara på Språkrådets arbete är lite obetänksamt, för även om rådet anstränger sig att välja noga går många ord förlorade och hinner inte etablera sig för att tas med i SAOL. 71 En annan fråga gäller lånord de var inte så väl sedda fram till den 10:e upplagan Vardagliga ord, samt inkluderingen av så kallade runda ord i 12:e upplagan och orden guss och keff från vardagligt invandrarspråk i 13:e upplagan 73 framkallade högljudd kritik och debatter, men SAOL har börjat lägga till anmärkningar som bland annat <vard.> (vardagligt) under respektive ord som ska hjälpa läsare att 68 Gellerstam, Martin. SAOL och tidens flykt. Några nedslag i ordlistans historia. Stockholm: Norstedts, S Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, S. XV. 70 SAOL mittemellan upplagor. [online]. [cit ]. e 71 Lindgren, Birgitta. Nya ord känsligt, sårande eller politiskt inkorrekt. Föredrag på Språkforum [online]. [cit ]. Tillgänglig: 72 Gellerstam, Martin. SAOL och tidens flykt. Några nedslag i ordlistans historia. Stockholm: Norstedts, S Ibid. S

29 använda orden rätt. 74 Problemet består dock i en obalanserad tendens att lägga till anmärkningar till olika uttryck i olika upplagor. 75 Förutom SAOL har det kommit ut två publikationer som sysslar endast med nyord och kompletterar Akademiens arbete, då många av dessa uttryck förts över i SAOL. Här ser man klart sambandet mellan Akademiens och Språkrådets arbete. Båda böckerna dokumenterar nya uttryck från och med bildningen av Språkrådets föregångare Nyord 76 (kom ut 1986) som innehåller 7500 ord från perioden och Nyordsboken 77 (kom ut 2000) som innehåller 2000 nya ord delvis från nyordlistorna Tredje boken är på gång nu Språkrådets nyordslistor Språkrådet påstår vara sig medvetet om sin folkbildande och vägledande uppgift och vill vara i stånd att ge goda råd till folk som frågar efter nyords betydelse och lämplighet. Samtidigt samlas genom dess arbete kunskaper om svenska ordförrådet. 79 Traditionen att ge ut en lista över de nyord som föregående år fick mest träffar i olika korpusar började redan 1986 i tidskriften Språkvård 80. Efter dess nedläggning 2007 övertogs detta initiativ av den utomstående tidskriften Språktidningen 81 som i början av varje år ger ut många artiklar om nyords betydelse och användning. Listorna från Språkrådet är i och för sig inga godkända listor över nyord utan snarare 74 Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, S Landberg, Joel. SAOL och vardagsspråket bruklighet i sex upplagor från 1900-talet. Magisteruppsats i svenska språket. Göteborg: Göteborgs universitet [online]. [cit ]. Tillgänglig: -och-vardagen.pdf S Molde, Bertil. Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal. Svenska språknämnden. Stockholm: Esselte Studium AB, Moberg, Lena. Nyordsboken. Med 2000 nya ord in i 2000-talet. Svenska språknämnden. Stockholm: 2000, Norstedts Ordbok. 78 Lindgren, Birgitta. Nya ord känsligt, sårande eller politiskt inkorrekt. 79 Ibid. 80 Språkvård.[online]. [cit ] 81 Språktidningen [online]. [cit ] 29

30 fickla. 86 På listan hamnar ord som har uppfyllt krav på frekvens, även de stötande och en samhällets språkliga årskrönika. 82 Det behövs inte att ord är helt nya, bara de har ökat i användning eller varit aktuella under året. 83 Språkrådet har ett väldigt utarbetat system för att behandla nyord. Först går så kallade excerpister ( nyordsjägare ) noga igenom olika tidningar och sedan skickar de orden till Språkrådet där en nyordsansvarig (Birgitta Lindgren) granskar vad som platsar på nyordslistan. 84 Förutom det manuella excerperingsarbetet räknar Språkrådet med att inom snar tid kunna använda så kallade Ordtrålare (Ordtrawler). En sådan ska hjälpa till att plocka ut nya ord automatiskt från textdatabaser och den fungerar redan trots vissa problem på danska Språknämnden. 85 Allmänheten har möjlighet att lämna tips om ord både till SAOL och på Språkrådets webbplats. Man är också väldigt frikostig när det gäller ord som barn har hittat på, ett exempel är verbet nedvärderande, vilket kan vålla motvilja hos allmänhet som inte är beredd att ta emot dessa ord, som t.ex. tjejsamla, i skriftlig form. Problem uppstår dock med ord som kommer från slang, främmande, olämpliga, känsliga eller bara fackord. Sådana ord måste granskas från fall till fall eftersom faran är stor att de snabbt kommer ur bruk Ústav pro jazyk český I Tjeckien motsvaras Svenska Akademien och Språkrådet av Ústav pro jazyk český (Institutet för tjeckiska språket, ÚJČ AV ČR) och utgör en del av Akademie věd (Vetenskapsakademien, AV). Det finns inget annan officiellt språkvårdande organ i Tjeckien. 82 Lindgren, Birgitta. Nya ord känsligt, sårande eller politiskt inkorrekt. Föredrag på Språkforum [online]. [cit ]. Tillgänglig: 83 Inskickade ord. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 84 Kapla, Maria och Ståhlberg, Johannes. Nyordsjägarna. I: Språktidningen. Januari S Ibid. 86 Fickla. I: Språkvård. 1/2001. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 87 Lindgren, Birgitta. Nya ord känsligt, sårande eller politiskt inkorrekt. Föredrag på Språkforum [online]. [cit ]. Tillgänglig: 30

31 ÚJČ:s historia är tätt förbunden med Česká akademie věd a umění (Tjeckiska vetenskaps- och konstakademien) som bildades 1891 och vars huvuduppgift som i många andra länder var att ta fram en stor ordbok över tjeckiska språket grundades den äldsta akademiska arbetsplatsen Kancelář Slovníku jazyka českého (Kansliet för Ordbok över tjeckiska språket). Kansliet blev till institut efter andra världskriget och fick 1946 sitt nuvarande namnet. 88 ÚJČ inriktar sig på forskning inom alla tjeckiska språkets nivåer huvuduppgifterna är att forska inom tjeckiska dialekter, tjeckiskans historia och problematik gällande det nuvarande skriftspråket. Institutet strävar efter språkets popularisering genom att anordna föredrag och svara på allmänhetens språkliga frågor i Jazyková poradna (Språklig rådgivningsbyrå) på internet. Liksom sin svenska motsvarighet, ger det tjeckiska språkinstitutet ut ett flertal publikationer och tidskrifter. Till de viktigaste räknas Naše řeč (Vårt språk). 89 Däremot finns det ingen speciell publikation som populariserar tjeckiskan på samma sätt som t.ex. Språktidningen gör. Denna lucka fylldes delvis av tv-programmet O češtině (Om tjeckiskan) som på sätt och vis liknande Värsta språket på SVT och där man tog upp utvalda språkliga problem i tjeckiskan. 90 På internet finns Internetová jazyková příručka (Nätspråkhandboken) som i stort sett motsvarar innehållet i Akademická příručka českého jazyka (Akademisk handbok i tjeckiska språket) 91 och har som huvuduppgift att snabbt hitta svar på vanliga frågor angående svårare språkmoment ÚJČ:s nyordsböcker ÚJČ erbjuder inte samma möjligheter som t.ex. Språkrådet på grund av en helt annan språkkultur (mer om det i nästa kapitel). En av de viktigaste tidskrifterna som fokuserar på tjeckiska språket är som sagt Naše řeč (Vårt språk). Den här facktidskriften med artiklar och recensioner grundades 1916 och ägnar sig åt frågor 88 O ústavu. ÚJČ. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 89 Ústav pro jazyk český. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 90 O češtině. [online]. [cit ]. Tillgänglig 91 Internetová jazyková příručka. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 31

32 kring grammatik, ordförråd, ortografi, stilistik och textlingvistik. I föregrunden står frågor om språkkultur och problem med normer och kodifikation i tjeckiskan. Tidskriften är också intresserad av aktuella språkliga frågor som behandlas i samhället och medierna. Naše řeč utkommer bara fem gånger om året. 92 På vissat sätt liknar Naše řeč den tidigare svenska tidskriften Språkvården som utgavs till och med Arbetet på Naše řeč kompletteras av tidskriften Slovo a slovesnost (Ord och ordkonst) som kommer ut fyra gånger om året. Den grundades 1935 som organ för Prags lingvisistiska cirkel/pragskolan (Pražský lingvistický kroužek, PLK). Den går djupare in i språket då tidskriften innehåller tjeckiska och utländska artiklar om semiotik, semantik, grammatik, pragmatik, sociolingvistik, psykolingvistik, textlingvistik och translatologi. 93 Antalet böcker som angår tjeckisk nyordsproblematik är ganska stort. En sammanhängande forskning finns sedan 1960-talet men först från och med talet ser man en växande tendens att dokumentera ny utveckling i ordförrådet. I första hand är det två publikationer som för inte så länge sedan fyllde vissa lexikala luckor: Nová slova v češtině. Slovník neologizmů (NSČ, 1998) och andra delen av samma ordbok (2002). 94 Även här följer tjeckiskan trenden att hinna ikapp de snabba förändringar i ordförrådet som inte dokumenterats än. I den första delen samlas nya uttryck och ordabetydelser som uppstått Den andra delen utgår från material insamlat mellan 1996 och Man kan förvänta sig en ytterligare publikation som sammanfattar utvecklingen av nyord efter Till skillnad från svenska nyordslistor har tjeckiska medborgare ingen möjlighet att se vilka ord som varit aktuella varje år utan måste nöja sig med redan lite föråldrade nyordsböcker, ev. med enskilda studier om neologismer. I andra hand behandlas denna utveckling inom det nyaste lexikaliska skiktet teoretiskt i enskilda språkliga kategorier av 16 studier i boken Neologizmy v dnešní češtině (Neologismer i dagens tjeckiska). 95 Nya ord utgör ett betydande inslag också i de traditionella tjeckiska ordböckerna som Slovník spisovné češtiny, resp. Slovník spisovné češtiny pro školu a veřejnost (SPČ, Skriftlig tjeckisk ordbok för skolor och allmänhet) som 1994 fick 92 Naše řeč [online]. [cit ]. Tillgänglig: 93 Slovo a slovesnost. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 94 Martincová, Olga a kol. Nová slova v češtině. Slovník neologizmů. Praha: Academia, Martincová, Olga a kol. Nová slova v češtině. Slovník neologizmů 2. Praha: Academia, Martincová, Olga a kol. Neologizmy v dnešní češtině. Praha: Academia,

33 över 600 nya uttryck och betydelser. I princip har SPČ samma innehåll som Svensk ordbok (SO). Med bara kosmetiska förändringar är ordboken giltig än idag. Tendensen fortsätter och tjeckiska ordböcker utgivna av ÚJČ strävar alltid efter att inkludera nytillskott som bedöms genom de tjeckiska nyordsböckerna (NSČ). 96 En publikation som motsvarar SAOL är Pravidla českého pravopisu (PČP) som också bearbetas av ÚJČ och visar hur ord stavas. Den senaste upplagan kom ut Samma funktion fyller Akademická příručka českého jazyka (APČJ, Akademisk handbok av det tjeckiska språket), som även omfattar grammatiken och vissa andra, problematiska områden som bygger på Internetová jazyková příručka (IJP, Internet språkhandbok) vilken står fritt till förfogande för allmänheten. 97 Neomat 98 är en databas av excerperat nyordsmaterial som står till förfogande på internet. Databasen har från 1990-talet samlat nytt lexikaliskt material och har med hjälp av tidningsdatabaser skapat en korpus med neologismer. Den bidrog till de två ovannämnda neologismböckerna. En stor nackdel är dock att Neomat slutade sitt arbete 2005, kort efter att Nová slova v češtině kommit ut med sin andra del. Därför är det svårt att ta reda på någon lista som samlar de nya orden i tjeckiskan sedan dess. 99 Det finns för nuvarande ingen direkt möjlighet att tipsa AV om nya ord som på svenska sidor då de fortfarande avser arbeta uteslutande med korpusar. I nästa kapitel beskriver jag svenska och tjeckiska ordböckers och ordlistors normerande roll för nyorden. 96 Martincová, Olga a kol. Neologizmy v dnešní češtině. Praha: Academia, S Jazyková poradna. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 98 Databáze excerpčního materiálu Neomat. Excerpční program EDA. Oddělení současné lexikologie a lexikografie. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 99 Man får vänta på vad det projekt ( ) som ska beskriva tjeckiskans ordförråd i början av 2000-talet kommer att bidra med. 33

34 3. Nyord i deskriptiva vs. normativa ordböcker När man av någon anledning öppnar en ordbok som SO eller SPČ ställer man sig säkert inte frågan om huruvida orden man letar efter verkligen måste skrivas på ett sådant sätt som det står i ordboken. Bland allmänheten råder ofta oklara eller snarare falska föreställningar om vad orden i ordboken egentligen säger till en. Denna fråga angår nämligen man överhuvudtaget ska betrakta ordbokens roll att bestämma vad som är rätt eller inte, vad som måste, kan eller bör skrivas så som ordboken visar eller råder. Om detta råder säkert inget tvivel vid gamla svenska ord som t.ex. hund. Man vet hur det stavas och uttalas och detta kan anges som det korrekta. Svårigheter uppstår precis vid de ord vi letar efter, alltså nya ord som möjligen inte fastnat i språket än och som vi inte är säkra på hur de ser ut eller används. Sådana uttryck hittar man i nyare ordlistor eller i neologismböcker. SAOL som ett rättesnöre i stavnings- och ordböjningsfrågor sedan Kungl. Maj:ts beslut efter utgivningen av den sjätte upplagan 1889 har naturligtvis fått en viss ställning, man antar att det som skrivs i den är den gällande normen. Även i allmänheten finns en utbredd föreställning om att SAOL har stor auktoritet och att endast ord som tas upp där är riktigt goda svenska ord. Detta händer jämt och ständigt även om ordlistan under senare tid inte officiellt varit påbjuden som norm. För närvarande finns det ingen ordbok som svenska staten betraktar som en uteslutet föreskrivande ordbok för allmänheten, företag och skolor. 100 Den stora frågan dyker upp om man hittar nya ord som inte hunnit skrivas ner i ordlistan, inte ens i den nyaste upplagan. Man kan då få uppfattningen att de inte är några riktiga ord att använda, men så är det förstås inte. I så fall vore det riktiga svenska ordförrådet väldigt litet redan från början med tanke på uteslutningen av många främmande uttryck i den tidiga SAOL 8 (1923) och deras utväxling mot svenska ord. 101 Fram till dess var ordlistan ingen normgivare i låneordsfrågan. En viktig diskussion kring SAOL:s normativa roll fördes kring tregenussystemet och verbens pluralböjning. Där visades att ordboken inte helt var i stånd att följa 100 Malmgren, Sven-Göran. Normering i Svenska Akademiens ordlista : principer och resultat. In: LexicoNordica 9. Tidsskrift om leksikografi i Norden. Nordisk förening för leksikografi, S. 6. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 101 Gellerstam, Martin. SAOL och tidens flykt. Några nedslag i ordlistans historia. Stockholm: Norstedts, S

35 lexikaliska förändringar, för SAOL hävdade det föråldrade systemet i en tid då det redan var svårt att hitta belägg för ordlistans norm i verkligheten. 102 Svårigheter med inledning av lånord i ordlistan har med tiden avtagit och numera ger ordlistan vägledning för lånordens anpassning till svenska språket. Men även här har SAOL följt utvecklingen allt eftersom folkets behärskning av engelskan har växt och de försvenskade formerna av nya ord framstått som all konstigare. Så om vi tar SAOL 6 som från och med sin utgivning tog upp nya engelska och andra lånord var det i början de försvenskade orden som gällde som huvudformer (t.ex. vinersnitsel i U8) men tendensen att behålla den ursprungliga stavningen blev allt starkare i U9 var redan vinersnitsel el. wienerschnitzel rätt, i U10 var det wienerschnitzel. Samma sak hände med visky, jass som blev whisky, jazz. Frågan är dock inte löst en gång för alla nyord. Så kan t.ex. engelska ord med stumt e vara svåra att förvandla till svenska ord på vokal (rava < eng. rave, sava < eng. save) och i sådant fall rekommenderar man att de skrivs med försvenskade former (rejva, sejva) som dock kan uppfattas som talspråkliga. 103 I det här fallet ser vi klart att ordboken har en både beskrivande ( det är så ) och föreskrivande ( vi rekommenderar ) ställning. Det kan kännas motstridigt, men den deskriptiva (beskrivande) och preskriptiva (normerande, föreskrivande) synen på ordböckerna står inte direkt mot varandra, utom på olika nivåer. Strängt taget finns det inga ordböcker som är rent beskrivande, då skulle man ju som läsare inte alls ha någon ledning av den, men samtidigt kan ordboken inte föreskriva normer utan hänsyn till verkligheten. Precis så var det när Svenska Akademien inte respekterade stavningsreformen 1906 och lät den föråldrade upplagan från 1900 gälla ända till En ordbok utan normerande funktion kan alltså bli en ordbok utan användare, medan en föreskrivande ordbok alltid måste bygga på en beskrivande grund. 104 Den nuvarande upplagan av SAOL har alltså en deskriptiv grund med normativa inslag som återspeglas i stilmarkeringar vid vissa ord ( kan väcka anstöt, dialektalt, vardagligt) som samtidigt kan vara oproblematiska och självklara för en del användare. Däremot ger SAOL inga rekommendationer vid preteritumvariationer som t.ex. beslutade/beslöt och följer ofta 102 Gellerstam, Martin. SAOL och tidens flykt. Några nedslag i ordlistans historia. Stockholm: Norstedts, S Ibid. S Ibid. S

36 språkbrukares förslag direkt (t.ex. juice som huvudform men jos som ett möjligt alternativ). 105 Som vi ser är det inte möjligt att dra slutsatser om precis vad som är norm i ordlistan, dock är det i alla fall inte redaktörernas val av ord trots att man tidigare påstod att ordlistan avser att vara normerande; den vill visa vilka ord som normalt användes eller bör kunna användas i riksspråket (ur kommentar till nionde upplagan). 106 Alla ord i varje upplaga representerar bara ett urval ur det svenska ordförrådet som i varje upplaga skiljer sig åt på grund av utgallring av äldre och intag av nya ord. 107 Med tanke på de oändliga möjligheterna att bilda sammansättningar i svenskan är det klart att ordlistan icke kan åstadkomma (...) fullständighet men man vill därmed inte ange eller antyda, att utelämnat stoff vore mindre värdefullt. 108 Det är omöjligt att dra någon klar gräns mellan SAOL:s normerande och beskrivande uppgift men behovet av att föreskriva återspeglas i den nyaste upplagan (13, 2006) framför allt i anpassningen av engelska lånord (se kapitel 2.4.). Det är trots allt ordlistans uppgift att ge rekommendationer om ordvariationer där man ändå måste balansera mellan norm och bruk. 109 Om vi för en stund stannar vid ordurval visar det sig att ordlistans ställning ändå är mer deskriptiv. Med tanke på att vilka engelska ord som helst kan förekomma i dagens svenska texter måste dock vissa restriktiva regler för intagandet av engelska ord i listan gälla. Sådana rättstavningsordlistor som SAOL finns inte i alla språk men de fungerar på samma sätt i t.ex. Tyskland, Polen och Tjeckien, och i dessa länder är det staten som är den högsta instansen och delegerar ansvaret för språket till officiella instanser vilka bestämmer om vad som ska gälla som språklig norm. När det gäller Tjeckien har den officiella ordlistan Pravidla českého pravopisu (PČP, tjeckisk motsats till SAOL) eller ev. i Akademická příručka českého jazyka (APČP, på internet) en praktiskt taget uteslutet normativ ställning. Naturligtvis har 105 Malmgren, Sven-Göran. Normering i Svenska Akademiens ordlista : principer och resultat. In: LexicoNordica 9. Tidsskrift om leksikografi i Norden. Nordisk förening för leksikografi, S. 27. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 106 Gellerstam, Martin. SAOL och tidens flykt. Några nedslag i ordlistans historia. Stockholm: Norstedts, S Ibid. S Ibid. S Ibid. S

37 PČP och APČP en beskrivande funktion i samband med den föreskrivande men den normativa gäller som den viktigaste. Om man alltså som användare tar SAOL och PČP tror man att det man hittar i båda ordlistorna är rätt och bra att använda, men i Sverige är det bara en samling rekommendationer, medan man i Tjeckien förenklat måste hålla sig strikt till ordlistan om man vill skriva en officiell text. I förordet till Akademický slovník spisovného jazyka sägs direkt att ordboken fyller en normativ funktion och såsom skriftlig norm vill bidra till att höja den språkliga kulturen. 110 Författarna till Pravidla českého pravopisu (PČP, Den tjeckiska rättskrivningens regler) betraktar däremot ordlistan som en samling rekommendationer för förfinade skriftliga yttranden som man i motiverade fall kan avvika ifrån. Å ena sidan erkänner man att den bästa vägen för att inte fördjupa klyftan mellan norm och bruk ligger i att på lämpligt sätt anpassa sig efter reellt språkbruk. Å andra sidan tilläggs att PČP ändå måste upprätthålla skriftspråkets enighet, alltså vara normativ. 111 Nyordsböckerna Nová slova v češtině är däremot inte normativa då de snarare återspeglar den tid då de kom ut, och enligt författarna är det bara 60 % av orden som senare kommit in i etymologiska ordböcker och ordlistor. 112 En diskussion kring normering och kodifikation i tjeckiska språket uppstod i tidskriften Naše řeč (NŘ, Vårt språk) för några år sedan där några skribenter ansåg att deras förslag hade kodifikationsställning oavsett officiella ordlistor och ordböcker. 113 Man argumenterade med att man annars vore tvungen att vänta hela året tills förändringarna togs på allvar och gavs ut officiellt. Detta avvisades dock av somliga därför att tidskriften i första hand ska vara en källa för senare kodifikation och inte representera normgivaren. 114 Men själva situationen beträffande tjeckiska ordböckers normerande funktion kommer uppenbarligen inte att förändras under de kommande åren. 110 Filipec, Josef och kol. Slovník spisovné češtiny pro školu a veřejnost. Praha: Academia, S Pravidla českého pravopisu. Olomouc: Nakladatelství Olomouc, Martincová, Olga a kol. Neologizmy v dnešní češtině. Praha: Academia, S Adam, Robert. K otázce kodifikační pravomoci. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 114 Jelínek, Milan. Má naše řeč kodifikační pravomoc? [online]. [cit ]. Tillgänglig: 37

38 3.1. Nya ord hamnar i ordböcker och ordlistor Vi har talat om de olika mönster genom vilka nya ord kan uppstå och hur de kommer in i språket. Men nya problem kan uppstå med lånord eftersom det ofta är svårt att sortera in dem i det övertagande språkets kategorier. Just här har ordboken ordboken den föreskrivande uppgift att försöka kategorisera splittrade användningar. Det är omöjligt att ta upp allt angående nya ord och lånord i den här uppsatsen och därför ska jag ägna mig endast åt några enstaka språkmoment vid engelska lånord i svenska och tjeckiska ordböcker och ordlistor. Med somliga ord ska jag arbeta vidare i den praktiska delen. Till utgivningen av den 14:e upplagan av SAOL är det ännu lite tid kvar och SAOL 13 kan redan kännas lite föråldrad eftersom den kom ut För att fylla ut luckan mellan upplagorna bestämde sig SA att tillgängliggöra filen Ett urval av nya ord som inte finns med i SAOL 13 som innehåller sammanlagt 45 uttryck framför allt från Språkrådets nyordslistor. Orden är inte slumpmässigt valda utan är de uttryck som kan vara svåra att stava, uttala eller böja. 115 Problemet med SR:s listor är nämligen att de har upphört att ge sådana upplysningar och bara förser uttryck med information om betydelsen och med ett exempel från korpus. Det finns helt enkelt ingen ambition att ha grammatisk information i nyordslistorna. De är inte tänkta att vara ordböcker, utan bara enkla listor med exempel på nya ord för det är sällan svårt att veta hur ett nytt ord ska böjas. 116 Om något sådant händer är det bättre att vända sig till en grammatikbok som ändå inte kan vara behjälplig i varje fall. Vissa svårigheter uppstår fortfarande med de lånord från engelskan som kan anses helt olämpliga att anpassas till svenska böjnings- och uttalsmönster. 117 Det bör poängteras att lånord bara utgör en tiondel av alla nyord i svenskan men de från engelskan är mest förekommande. Från och med tionde upplagan av SAOL finns det vissa anpassningsregler för engelska inlån. 115 SAOL mittemellan upplagor. Ett urval av nya ord inför SAOL 14. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 116 Per-Anders Jande < > Frågor angående nyordslistor. Tomáš Stříbný < > [cit ] 117 Kapla, Maria och Ståhlberg, Johannes. Nyordsjägarna. In: Språktidningen. Januari S

39 Den tjeckiska ordlistan Pravidla českého pravopisu (PČP) har i sin nyaste upplaga (1998) tagit med 500 nya ord som till stor del kommer från engelskan. Den nyaste Akademická příručka českého jazyka (APČJ) som kom ut 2014 innefattar förutom PČP:s innehåll också upplysningar om engelska lånord och problem med dem. Ibland tillåter den användaren att välja mellan en engelsk eller förtjeckiskad variant av samma ord som t.ex. business byznys, eller ett exempel ur den stora gruppen av ord med ing/-ink (dressing dresink) där den andra formen anses vinna mark med tiden Pluraländelsen -s Vid komplicerade ord typ partner råder SAOL:s trettonde upplaga användarna att undvika engelskt plural -s genom att använda oförändrad plural. 119 I tidigare upplagor var motståndet mot engelsk plural på -s ännu större och man rekommenderade försvenskade former på -er (hobbyer) eller -ar (thrillrar). Dock används s-pluralen fortfarande ganska restriktivt, och ord som är svåra att ta in med i svenska pluralsystemet (t.ex. time, cookie, selfie) förses med formuleringen eller enligt engelsk böjning). En lösning är att skriva -s ändelsen redan i singular som på så sätt behålls även vid pluralformerna (som t.ex. tips, chips), precis så skedde vid några tidigare besvärliga ord. Dock är pluralanpassning av engelska lånord till svenskan besvärligt för svensktalande som utan problem behärskar engelskans böjning och tar med den i svenskan. Vid några uttryck som partner (sg.) var det dessutom svårt att komma på en pluralform, så var det t.ex. bättre att behålla partner också i plural än att använda *partnrar som är svårt att uttala. 120 Att ännu fler sådana ord (cookie, selfie) så småningom trängt in i språket har ännu inte återspeglats i SA:s hållning men kommer troligen logiskt att leda till en separat morfologisk kategori. Några ord från den här kategorin har jag undersökt i min praktiska del och i korpus visade det sig att de numera uteslutet får ändelsen -s i stället för att behålla sin singularform eller få en annan ändelse (t.ex. en selfie > pl. -er > selfier?; ett selfie > pl. selfien?). Ändelsen -s vid ordlån är i och för sig problematisk att använda i 118 Mravinacová, Jitka. Přejímání cizích lexémů. In: Martincová, Olga a kol. Neologizmy v dnešní češtině. Praha: Academia, S Gellerstam, Martin. SAOL och tidens flykt. Några nedslag i ordlistans historia. Stockholm: Norstedts, S Ibid. 39

40 bestämd form plural (selfiesarna?). 121 Även SAOL 13 ställer sig restriktiv till användningen av denna ändelse och uppmanar läsare att hellre undvika den och använda oförändrad pluralform. 122 Man kan förvänta sig att acceptansen för ändelsen s kommer att öka i och med att ännu fler engelska ordlån av detta slag kommer in i språket samtidigt som svenskarnas känsla för engelskan stärks. Detta återspeglas i SAOL:s nyordslista där man rekommenderar olika pluraländelser vid komplicerade ord, inklusive -s: burkini, -n; pl. -er eller -s; cracker, -n; pl. = äv. -s; sitskate, -n; pl. -s eller -r Vid ett exempel, ordet gonnabe, rekommenderas som pluralform bara -s, även om man rent teoretiskt också kunde tänka sig ändelsen er (*gonnabeer?), dock jfr. med wonnabe som redan finns i SAOL: gonnabe, -n; pl. -s 123 wonnabe, -n; pl. -s 124 Grammatiska förändringar i form av en separat pluralbildningskategori för -s får förväntas i framtiden även om tendensen att ersätta den på annat sätt ännu är stark. 121 Reuter, Mikael. Fickspelare för kompaktskivor. Institutet för de inhemska språken. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 122 Gellerstam, Martin. SAOL och tidens flykt. Några nedslag i ordlistans historia. Stockholm: Norstedts, S SAOL mittemellan upplagor. Ett urval av nya ord inför SAOL 14. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 124 SAOL 13. [online]. [cit ]. Tillgänglig:http://www.svenskaakademien.se/s venska_spraket/s venska_akademiens_ordlista/saol_pa _natet/ordlista 40

41 Verb som ordlån i svenskan och tjeckiskan En annan utmaning för integreringen av engelska lånord i det svenska grammatiska systemet är verben. Dock har svenskan fördel en att helt enkelt kunna lägga ändelsen -a till respektive verbalt lånord och på så sätt bilda infinitiv/imperativ, med -ar som presensform och -ade i preteritum (t.ex. flasha, podda, twittra, googla). I takt med denna utveckling får alla från engelskan lånade ord som sedan ombildas till verb uteslutet presensändelsen -ar till skillnad från -er som i flera fall skulle försvåra förståelsen i preteritum och perfekt (jag *flasher, *flashte?, *har flasht?) eller rentav konkurrerar med existerande former av andra verb. Liknande problem finns i tjeckiska ordböcker med engelska lånord. Från början bör sägas att många lånord, till skillnad från svenskan som generellt är vänligare inställd till dem, aldrig kommer att integreras i det tjeckiska ordförrådet utan förblir tillfälliga lån som kännetecknas av anföringstecken eller kursivskrift (fastwalking, youth-hostel). I tjeckiskan är sådana uttryck påfallande eftersom det finns flera grammatiska kategorier att ta hänsyn till kasus, numerus, genus (det finns sammanlagt tre i tjeckiskan). En tendens till integrering visar de ord som anpassas till tjeckiskan (t.ex. eng. substantiv spam > verb spamovat; eng. workaholic > tj. workoholik/workholik). 125 Den mest påfallande likheten med svenskan gäller verb. Engelska lånord sorteras i tjeckiskan nästan universellt till konjugationen med uje-/- ovat med verb som kupovat (t.ex. raft > raftovat, bike > bikovat, jogging > joggovat) trots att det finns tre andra konjugationer. Om något verb ändå förses med andra ändelser ger det ofta en stilistisk effekt (talspråkliga varianter eller slangord - t.ex. mailnout vid sidan av det neutrala mailovat). Andra ändelser vid engelska lånord blir därmed inte neutrala. 126 Precis som i svenskan där alla nya verb som är grundade i engelska lån automatiskt hamnar i -ar gruppen och ändelsen -er endast förekommer i nya svenska sammansättningar. 125 Mravinacová, Jitka. Přejímání cizích lexémů. In: Martincová, Olga a kol. Neologizmy v dnešní češtině. Praha: Academia, S Ibid

42 Utrum eller neutrum Svenska språkrådets nyordlistor är för närvarande den största samlingen av nya uttryck men har bara en beskrivande roll och avstår som sagt från att ge upplysningar om grammatisk kategori eller böjning. Användare har ofta inte problem, däremot de språkforskare som måste dokumentera lånord som är svåra att hantera i det svenska genussystemet, typiskt engelska lånord. Trots att det finns regler som ska bestämma om genus vid ord hittar man vissa undantag. Man ser det vid ord som t.ex. test som finns i både utrum och neutrum i svenskan, dock med skiljaktiga betydelser. På samma sätt är det svårt att förklara varför t.ex. mobb och jet blivit utrala och spam med spim neutrala. 127 Om vi bortser från engelska ordlån verkar också ett annat område intressant när det gäller genussystemet det är förkortningar som romkom (till romantisk komedi) eller prio (< av prioritet). Om det ursprungliga flerordiga elementet förkortas till ett ord, ev. förkortas från ett längre ord till ett kortare, borde det vara självklart att detta nya ord övertar samma genus som det tidigare uttrycket. Men som korpus i många fall har belagt i den praktiska delen har användare ofta svårt att bestämma den rätta artikeln. Frågan är alltså om det bara finns en möjlighet. Ett annat exempel som av samma anledning är svårt att hantera i ordböcker är det relativt nya lånordet quiz från amerikansk engelska där flera böjningar är tänkbara: 1) ett quiz, quizet, flera quiz, quizen 2) en quiz, quizen, flera quizar, quizarna 3) en quiz, quizen, flera quizer, quizerna Förutom ovannämnda former är det även möjligt att skriva ordet med dubbel-z (quizz) samt att använda den försvenskade formen som dock för många användare kan kännas avig kviss. Man kan förvänta sig att en av dessa varianter vinner med tiden men i vissa fall kan flera alternativ förekomma parallellt under lång tid Edlund, Lars-Erik; Hene, Birgitta. Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, S Per-Anders Jande < > Frågor angående nyordslistor. Tomáš Stříbný < > [cit ] 42

43 Eftersom ordet ännu är relativt nytt i svenska ordförrådet blev det inte medskrivet i SAOL 13 men om det skulle stå där måste alla fem möjligheter stå till förfogande. När det gäller förkortningar i tjeckiskan, konkret förkortningar av flerordiga uttryck, och deras genus, kan man följa några avvikelser så har t.ex. kriminální román (deckare) maskulint genus medan den förkortade versionen krimi är neutrum, och detta är inte det enda exemplet i samma grupp. Engelska förkortningar som CD (neutrum) eller PC (neutrum, sällsynt maskulinum) får både i talspråket och skriftspråket neutrum (cédéčko, cédé; písí, písíčko). 129 I nästa metodiska kapitel ska jag presentera det material, de korpusar och metoder jag har valt för att undersöka ovannämnda kategorier i den praktiska delen. 129 Mravinacová, Jitka. Přejímání cizích lexémů. In: Martincová, Olga a kol. Neologizmy v dnešní češtině. Praha: Academia, S

44 4. Metod, material och korpus För att begränsa mig till ett litet utsnitt av det stora ämnet neologismer beslutade jag mig att gå den vettigaste vägen. Den består i att avstå från att analysera nya ord/lånord på måfå och i stället för detta utgå från det som finns officiellt, nämligen Språkrådets nyordslistor. Det betyder dock naturligtvis inte att alla nyord som inte finns med i SAOL, på nyordslistorna eller i andra ordböcker inte är officiella, det vore bara komplicerat att få tag på dem. Även om jag i den teoretiska delen försöker att beskriva några liknande processer i svenskan och tjeckiskan vid engelska ordlån, inriktar jag mig endast på de svenska i den praktiska delen. Skälet är dels att det vore komplicerat att trots strukturella och morfologiska skillnader mellan de två obesläktade språken jämföra sådana processer på ett morfologiskt plan. Dels är uppsatsens omfång begränsat. Två olika materialbaser används i denna uppsats. För det första kommer jag att undersöka de nya uttrycken på Språkrådets (tidigare Språknämndens) nyordlistor som offentliggjorts antingen i den facktidskriften Språkvård ( ) eller på Språkrådets webbsida (från och med 2008). Den nyaste nyordslistan innehåller uttryck vars användning hade ökat 2013 och offentliggjordes i början av Språkrådets källor blir viktiga för den anknytande analysen där jag tar ut några ord från nyordlistor och undersöker dem i min andra materialbas, den korpus som beskrivs nedan. De valdes också för att visa vilka exempel som, till skillnad från den tämligen oproblematiska resten, ställer till problem då de integreras i svenskan. I följande presenteras mina metoder i respektive del SR:s nyordslistor Nyordslistorna analyseras utifrån ordens byggnad, alltså vilken av de fyra stora grupperna (sammansättning, avledning, lån, semantisering eller förkortning, om det är möjligt att fastställa) de tillhör. Vid lån avser jag vidare att slå fast vilken typ av inlån de har sitt ursprung i (ordlån, begreppslån eller blandlån), ifall det är möjligt. Detta för att ta reda på vilken grupp av nya ord som för närvarande dominerar, 44

45 åtminstone i nyordslistorna, och resultatet ska sedan jämföras med äldre nyordslistor (som senare samlats i de två nyordsböckerna) Ordurval från nyordslistor I den här delen har jag på grundval av SR:s nyordslistor ( ) valt sammanlagt 14 engelska lånord (inklusive 3 blandlån), 6 förkortningar av ursprungligen svenska ord och 20 verb (4 med mer än en grundform) som har sitt ursprung i engelska ord. Dessa ord har delats upp i tre olika kategorier: a) genusbestämning vid förkortningar och engelska ord (cookie, mess, mms, polyamori, romkom, spim, flexicurity, prio, triage, smartboard, wiki, burkini, sitskate, app, fixie, brony, emoji, memil, tårtgate, selfie) b) pluraländelser vid lånord och förkortningar, framför allt -s ändelsen (samma ord som i a) c) -ar/-er ändelser vid verb (messa, reklejma, googla/gogla, stalka, mms:a, blogga, flyttstajla/flyttstyla, podda, groma/grooma, pimpa, skajpa/skypa, chippa, tvittra/twittra, fejsboka/facebooka, spotifiera, appa, embrejsa, twerka, utsmarta/outsmarta) För varje grupp avser jag att med hjälp av korpusen fastställa om uttrycken förekommer med olika pluraländelser (och vilka), eventuellt genusbestämningar eller verbändelser eller om de bara får en enda ändelse eller bestämning i varje kategori. Efter undersökningen ska resultaten utvärderas och eventuellt jämföras med det som svenska ordböcker rekommenderar eller föreskriver. Den här språkliga analysen söker återspegla hur det verkliga språkbruket ser ut. För att vara mer konkret ska jag i den första gruppen koncentrera mig på användningen av den anglifierade -s ändelsen som det fortfarande är svårt att kategorisera och hantera i svenskan. 45

46 4.3. Material och kriterier Med tanke på att det finns två delar i den praktiska delen, finns det även två olika materialbaser. Den första motsvarar helt och hållet Språkrådets nyordslistor , andra kriterier för utvärdering finns inte. För den andra materialbasen som innehåller en bestämd repertoar av ord var det nödvändigt att sortera. I första hand har allt utom skriftligt material uteslutits eftersom den här uppsatsen strävar efter att utforska hur det skriftspråkliga bruket ser ut. Med utgångspunkt de frågor som ställs i inledningen känns det för det första naturligt att ta upp texter på internet, där de nya orden vanligtvis brukar uppstå och förekomma först. För det andra har olika svenska tidningar valts som, tack vare ordens spridning på internet eller i talspråket, oftast är det första offentliga mediet att skriftligt anteckna nya ord. Med tanke på att nya ord ofta sprids snabbt i hela landet och förekommer på alla stilnivåer väljer jag inte någon speciell tidningssort (lokal-, regional-, morgon- eller kvällstidningar). Emellertid behövs en snävare begränsning av materialet, därför har jag slumpvis valt ut tre tidningar - en av de största morgontidningarna (Dagens Nyheter), en gratistidning (Metro Stockholm) och en regionaltidning (Göteborgs-Posten). Kvällstidningarna har uteslutits ur analysen eftersom de inte finns med i databasen LibraryPressDisplay. Förutsättningen för att man ska kunna leta efter uttryck i en tidning är att den har sina digitala arkiv på internet och det har de utvalda tidningarna. Man får anta att antalet nyord i kvällstidningarna, som har en enklare stil och ofta hittar på sina egna nyord 130, är större än i de andra tidningarna. Vad beträffar tidsbegränsningen har man i online-arkivet möjlighet att söka i tidningar som inte är äldre än 3 månader. Den här analysen ska alltså ge en aktuell översikt över de utvalda uttryckens användning. 131 För komparationen mellan tidningstexterna och texterna på internet har jag med tanke på deras komplexitet valt att arbeta med Språkbanken KORP 132 som tillgängliggör språkresurser för allmänheten. KORP står faktiskt också till förfogande 130 Kvällstidningsord. [online]. [cit ]. Tillgänglig: https://www.flashback.org/t Sökningen i LibraryPressDisplay som samlar många svenska och utländska tidningar skedde den 18 april, materialet kommer alltså från tidsrummet 19 januari till 18 april (författarens anm.) [online]. [cit ]. Tillgänglig: 132 Språkbanken. [online]. [cit ]. Tillgänglig 46

47 som en av flera källor för kommittén som skapar ordlistan SAOL. Språkbanken innehåller flera källor men några av dem kommer inte ifråga för min undersökning på grund av sin ålder. Endast de nyare materialen kommer att undersökas. Som utgångspunkt har året 2000 valts, det är då den första av Språkrådets nyordlistor kom på nätet och man kan anta att orden redan hade fastnat i det skriftliga språket, äldre källor ska för relevansens skull uteslutas. Språkbankens källor aktualiseras regelbundet flera gånger om året men samtidigt kastas det äldre materialet ut. På grund av delvis oviss datering kan Språkbanken inte alltid hjälpa till med tidsbunden komparation med tidningskorpusen, men den möjliggör i alla fall en analys av icke publicerat material. Det bör poängteras att oavsett problemen med komparation av de båda materialbaserna kan Språkbanken vara behjälplig när det gäller datering av sorterat material som finns i korpusen. Vikten i den här materialbasen ligger alltså på aktuella källor. Mitt urval från Språkbanken KORP innehåller: Bloggmix som är ett urval av bloggar som görs med hjälp av topplistorna på bloggportalen.se. Den här basen innehåller de lokala topplistorna för olika regioner samt kategorierna Mest besökta privata bloggar och Mest besökta proffsbloggar. Från Bloggportalen hämtas även information om bloggarens ort och ålder men materialet kontrolleras inte. 133 Därför kan det då och då förekomma engelskspråkiga bloggar. Tidsbegränsande är de första och de senaste inläggen i de utvalda bloggarna. Bloggmix har den största relevansen här med tanke på de eftersökta orden. En språkbank för finlandssvenska är en textsamling som används för språkoch litteraturvetenskapliga studier och innehåller texter av flera olika slag. 134 Hit hör bland annat nutida finlandssvenska tidskrifter som Finsk Tidskrift ( ), Hufvudstadsbladet ( ), Vasabladet ( ). 133 Bloggmix okänt datum. Språkbanken. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 134 En språkbank för finlandssvenska. Svenska litteratursällskapet i Sverige. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 47

48 Ålandstidningen (2012), Österbottens tidning ( ) och Östra Nyland ( ). 135 Möjliga träffar kan ge en kontrast till det svensk-svenska materialet. Resten av materialet utgörs av Webbnyheter som samlar nyheter från svenska dagstidningars webbplatser, tidningen Göteborgs-Posten ( ), den svenska versionen av Wikipedia och till sist SweWaC (Swedish Web as Corpus). 136 På grund av tidigare nämnda kriterier har jag valt bort korpusen Skönlitteratur, Dagens Nyheter (1987), Press (urval av svensk press före 2000) och några andra mindre källor. I sökningsprocessen uppkom några problem som det var bäst att förebygga innan analysen. För det första sorterades engelskspråkiga bloggar på Bloggmix bort, för det andra engelskspråkig spam, båda har trots detta dykt upp men bara i begränsat omfång. Som ytterligare jämförelsematerial använde jag SALDO (Svenskt associationslexikon) som är en omfattande elektronisk lexikonresurs för modernt svenskt skriftspråk och innehåller många av de undersökta orden. Den avviker från klassiska ordböcker genom att vara helt deskriptiv. 137 Sammanfattningsvis bildar språkkorpusen i den här delen: - tidningarna Dagens Nyheters, Metro Stockholm och Göteborgs-Postens akriv genom databasen LibraryPressDisplay - ett urval från språkkorpusen KORP (och dess nyaste version från april 2014), 138 konkret ett urval av bloggar, webbnyheter samt flera svenska och finlandssvenska korpusar 135 Resurser. Språkbanken. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 136 Ibid. 137 SALDO. Språkbanken. [online]. [cit ]. Tillgänglig: Lexikonet aktualiseras regelbundet flera gånger i månaden. 138 KORP. Språkbanken. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 48

49 steg 4 försvinner Sökförfarandet I materialbasen söktes a) genusbestämning vid förkortningar bestämd och obestämd form singular, eventuellt också med possessiva pronomen (min/mitt) b) pluraländelser vid lånord alla hypotetiskt tänkbara pluraländelser i bestämd och obestämd form, inklusive -s c) -ar/-er ändelser vid verb eventuellt några preteritum- och perfektformer Sammanlagt har alltså 40 uttryck excerperats med andra härledda former. I tidningarnas arkiv hittades 24 av alla uttryck och i språkkorpen KORP fanns alla ovannämnda ord. Alla här presenterade antal exkluderar meningar och ord som är klara skrivfel (t.ex. Det jag måste bära med mig är att P appa aldrig skulle vilja se oss ledsna. Bloggmix 2011). Samma sak gäller meningar som upprepas flera gånger i korpusen eller i arkiven. I de fall författaren menar något annat med ordet än det som anses vara den vanliga betydelsen, påpekas detta. 49

50 5. Den praktiska delen 5.1. Analys av Språkrådets nyordslistor Vid undersökningen av Språkrådets nyordslistor tittade jag för det första närmare på vilka av de tre vanligaste ordklasserna (substantiv, adjektiv och verb) nyorden tillhör. Jag har inte tagit med flerordiga fraser där fler än en ordklass ingår. Som diagrammet nedan visar dominerar substantiven som förväntat i alla nyordslistor och bildar den viktigaste ordklassen i nyordsbildning. Det beror på att det framför allt är nya saker och företeelser som måste benämnas. Bortsett från ordfraser och initialord som inte tagits med i undersökningen förekommer det praktiskt taget inga andra ordklasser i nyordslistorna. Substantiv står på första positionen och utgör med 457 belägg 81,17 %, 77 verb får 13,68 % och på sista platsen står adjektiv med 29 belägg vilket utgör 5,15 % Substantiv Adjektiv Verb Diagram 1. Antal substantiv, adjektiv och verb i SR:s nyordslistor För det andra undersökte jag de nya uttryckens ursprung för att bestämma vilken grupp av nybildningar de tillhör. Tre grupper undersöktes: sammansättningar, avledningar och till sist ellips tillsammans med förkortningar och initialord som egen 50

51 kategori. I detta avseende bör tilläggas att det totala antalet sammansättningar, ellipser och förkortningar inte stämmer överens med antalet substantiv, adjektiv och verb i det föregående diagrammet. Tydliga skäl ligger bakom denna skillnad några av orden är samtidigt ordlån och förkortningar (t.ex. sars) och måste därför räknas till båda kategorierna. Sammansättningar är jämte avledningar de mest förekommande typerna av nyord. Det visar också analysen där sammansättningarna utgör hela 79,41 % av nyordsrepertoaren med totalt 428 belägg (med undantag för ovannämnda ordfraser som inte tagits med). På andra plats står avledningar med 82 belägg vilket ger 15,21 % och sist står ellipser, förkortningar och initialord som utgör endast 5,38 % Sammansättning Avledning Ellips och förkortning Diagram 2. Antal sammansättningar, avledningar, ellipser och förkortningar Den sista kategorin som jag arbetat med är nya lånord. Gruppen delas in i ordlån, begreppslån (som innehåller både blandlån och översättningslån) och pseudolån. Antalet belägg i denna kategori var mot förväntningarna inte stort. Av alla belägg i nyordslistorna (602) utgör lånord med 84 belägg endast 13,95 %. När det gäller lånordskategorierna dominerade ordlån (66 belägg) som antingen direktimporterats från det långivande språket (som hikikomori från japanskan eller cookie från engelskan) eller assimilerats i svenskan (som t.ex. reklejma eller skajpa), ev. kommit att användas i inhemska nybildningar som var vid 51

52 fallet med ordet chippa. Kategorin begreppslån delas in i blandlån som bara har 6 belägg och översättningslån med 7 belägg i korpusen. Bara 5 pseudolån hittades i nyordslistorna Ordlån Blandlån Översättningslån Pseudolån Diagram 3. Antal ordlån, blandlån, översättningslån och pseudolån Det är en vanlig föreställning att de flesta lånord har sitt ursprung i engelskan. Enligt undersökningen kommer verkligen den största delen av lånord från engelskan 60 uttryck (utgör 71 % av alla lånord). Därefter följer uttryck med ursprung i motsvarande norska, ev. danska ordbildningar. Sammanlagt fann jag 11 sådana ord (13 %), men några av dem är i själva verket engelska pseudolån (digitalbox eng. ATSC tuner, digital-tv, flexicurity). Intressant är antalet japanska ord som kommit till svenskan. Det finns 7 sådana ord i ordlistorna (utgör 8 %) (anime, manga, sudoku, mobilroman efter jap. keitai shoutetsu, kawaii, emoji (ordet kom till svenskan genom engelskan), hikikomori). Bara i mindre utsträckning kommer nya ord från finskan, tyskan eller zulu. 52

53 Lånord engelskan danskan/norskan japanskan tyskan finländskan övriga Diagram 4. Ursprung till lånorden i nyordslistorna. Sammanfattningsvis kan man säga att ordklassen substantiv som står på första plats, följd av verb och adjektiv. Om vi jämför resultaten med de äldre nyordsböckerna ser vi att ordklasserna fördelar sig på samma sätt även där. Vad gäller ordbildningen är det sammansättningar som utgör den överlägset vanligaste ordbildningstypen. På andra plats står avledningar som med hjälp av olika prefix eller suffix bildar nya ord (googla, pimpa). Förkortningar och kortformer i allmänhet förekommer också men i mindre utsträckning. I nyordsböckerna är fördelningen densamma. I den sista undersökningen diskuterades lånordskategorier. Här stod ordlån för de flesta beläggen, i mindre utsträckning fanns även begreppslån (blandlån och översättningslån) och pseudolån. Angående lånordens ursprung utgörs den största gruppen av de engelska uttrycken som importerats direkt till svenskan direkt, vilket också gäller för nyordsböckerna. De näst största långivande språken var danskan och norskan. Den tredje största källan är japanskan som har bidragit till nyordslistorna med sex direktimporterade ord och ett översättningslån (mobilroman). Även från andra språk har några enstaka lånord övertagits men till skillnad från de tre förstnämnda grupperna är de tämligen försumbara. 53

54 5.2. Analys av de urval av nyord från nyordslistor I den andra praktiska delen koncentrerade jag mig på tre speciella kategorier av lånord eller förkortningar som förorsakar grammatiska problem i svenskan. Alla utvalda ord har sitt ursprung i nyordslistorna Genusbestämning vid förkortningar I den här delen analyserades vilket genus det utvalda förkortningarna får i korpusen. Följande förkortningar undersöktes: mess (av eng. message), mms (av eng. Multimedia Message Service), romkom (från eng. förkortning rom-com och till svensk romantisk komedi), prio (av prioritet) och app (från eng. förkortning av application). Tre av fem ellipser finns redan med i SAOL, alternativt i SAOL:s urval av nya ord inför SAOL 14 (i fortsättningen betecknat som SAOL(14)) 139. Dessutom hittades upplysningar om flera ord i SALDO: mess, -et, = (SAOL 13, SALDO) mms, -:et, = (SAOL 13) romkom, -men/-en, -mar/-ar (SALDO) prio, -n, i plural kan användas prioriteringar (SAOL(14); i SALDO står ordet utan artikel) app, -en, -ar (SALDO) Min uppgift var att ta reda på om SAOL:s och SALDO:s rekommendationer stämmer överens med det som står i korpus och om det finns avvikande former. I sökningen användes både bestämd och obestämd form singular. Undersökningen i korpus har visat att bara ett av uttrycken (romkom) förekommer med uteslutande (med 13 belägg) ett genus (en romkom). Det visar att språkanvändare inte har några problem med genusbestämningen av detta ord. I korpusen finns inga belägg med dubbel-m. 139 SAOL mittemellan upplagor. [online]. [cit ]. Tillgänglig: 54

55 För tre andra ord (mess, mms och app) visade sökningen att genus i stort sett stämmer med det som SAOL och SALDO beskriver. I enskilda fall förekom dock avvikande genus för dessa ord som tabellen visar: en -(e)n ett -(e)t mess (bara plural) mms 4 11 (bara plural) romkom prio app Tabellen 1. Förkortningar i korpusen. Hos orden mess och mms sammanfaller bestämd form singular av det tänkta utrum med bestämd form plural och korpusen visade uteslutande pluralformen. Men som sagt hittade jag några belägg som till sin form inte motsvarade beskrivningen, exempelvis hos det tämligen nya ordet app. Dess genus är med tanke på antal belägg i korpusen fast och ordet förväntas vara med i SAOL 14: Ääääääntligen har blogg.se skaffat ett app även för oss androidare!! (Bloggmix 2012) Synd att appet är så buggit bara. (Twittermix) Det ostadiga bruket är dock mest påfallande hos ordet prio. Enligt SAOL(14) är prio utrum men sökningen ifrågasatte detta faktum. Korpusen visar å ena sidan att ordet i obestämd form singular förekommer lika ofta som utrum och neutrum (36 mot 35 belägg). Å andra sidan förekom uttrycket i bestämd form singular oftare i utrum än i neutrum (62 mot 3 belägg). Det hänger väl ihop med att ordet prio mest förekommer i den artikellösa frasen prio ett. Möjligen leder det vissa skribenter att tolka ordet prio som neutralt, dock inte i bestämd form singular: Så det är numera ett prio! (Bloggmix 2013) 55

56 om jag har tillgång till Internet på ett smidigt sätt men priot kommer att ligga på att få uppleva så mycket som möjligt under dessa tre veckor! (Bloggmix 2011) Dessutom är inte gardiner ett prio 1 för mej. (Bloggmix 2012) En tjej fick problem med pulsen och det blev en prio etta. (Göteborgs-Posten 2011) Korpusen visar att artikel för ordet prio inte har fastnat i skriftspråket än även om SAOL(14) redan har rekommenderat utrum Pluraländelser vid lånord och förkortningar, framför allt -s ändelsen Här undersöktes pluraländelser hos förkortningarna med utrum från och några andra engelska lånord. Följande ord kom ifråga: romkom, prio, app, polyamori, spim, flexicurity, triage, smartboard, burkini, sitskate, brony, emoji, memil, cookie, fixie och selfie. Den här kategorin kännetecknas framför allt av ännu ostabila pluralformer. SAOL 13/(14), alternativt SALDO ger råd för hur några av uttrycken ska hanteras: flexicurity, -n (SAOL(14)) pluralformen fattas triage, -n/-en (SAOL(14)) pluralformen fattas triage, -n/-t, triage/triager (ob.f.pl.), triagen/triagerna (b.f.pl.) (SALDO) smartboard, -en, -ar (SAOL(14)) burkini, -n, -er/-s (!) (SAOL(14)) För några uttryck hittades ingen information om pluraländelser SAOL/SALDO, korpus fanns inga belägg för pluralformer hos följande ord: polyamori, spim, flexicurity, triage och tårtgate. De här uttrycken förekom också väldigt begränsat i singular (polyamori 0, spim 3, flexicurity dock med 133 belägg varav ett antal i engelsk kontext 140, triage 13, förutom endast ett belägg för tårtgate och bestämd 140 Ett antal engelska meningar som inte sorterats ut. 56

57 singular flexicurityn. En vidare undersökning av dessa ord var därför omöjlig och fortsättningsvis utesluts de från analysen. När det gäller resten av de ovannämnda uttrycken erbjuder korpusen följande ändelser: -er -ar -s 0 romkom prio prior (E) wiki (+E) 0 app 10 (N) (+E) 6947 (+E) 0 smartboard burkini 6 (invånare) sitskate brony (+E) 0 emoji memil cookie (+E) 0 fixie (+E) 0 selfie (+E) 0 Tabellen 2. Pluraländelser hos lånord och förkortningar i korpusen. Som framgår av tabellen är s-ändelsen vanligast, bortsett från app(ar), wiki(er) och memil(er), såväl i tidningskorpus som i det övriga materialet. Med burkinier avsågs en annan betydelse, nämligen invånare i Burkina Faso, denna ändelse kom alltså inte ifråga för ordet en burkini. Det beaktar inte SAOL(14) som ändå rekommenderar både burkinier och burkinis i plural trots att den första ändelsen inte har ett enda belägg i korpusen. För ordet app hittade jag både den svenska ändelsen ar och den engelska s återigen utan skillnad mellan de båda korpusdelarna. SALDO uppger bara den svenska ändelsen (se ovan) och den är också två gånger vanligare i korpusen s som dock förekommer i många engelska texter. Det andra ordet med flera 57

58 pluraländelser är wikier/wikis. SALDO använder båda formerna och SAOL(14) bara den första: wikier/wikis, wikierna/wikisarna (SALDO) wikier (SAOL(14)) Detta var den ändelse på s som tog mest plats i korpusen, bestämd form plural hittades inte. Själva formen wikisarna känns obekväm i svenskan. Men att den nya tendensen tränger fram är det inget tvivel om. Även SAOL(14) beskriver plural vid ordet cookie som följer: cookie, s. n, pl. s (SAOL(14)) Man kan bara spekulera om varför de tänkbara formerna cookier och cookierna (i bestämd form plural) inte förekommer på listan. Är möjligtvis lånordet även i plural så starkt inpräglat hos svenskarna att anpassningen inte är tänkbar och inte har en chans hos språkanvändarna? Resten av orden förekommer uteslutande med s (romkom, prio, wiki, smartboard, burkini, sitskate, brony, emoji, cookie, fixie, selfie). Den av SALDO noterade pluralformen romkomar/romkommar förekommer inte alls i korpusen. Detsamma gäller ordet smartboard och av SAOL(14) enda rekommenderade formen smartboarder. Inget belägg för en sådan form hittades. För ordet prio råder SAOL(14) att använda prioriteringar i plural och undvika s. Trots det förekommer det enstaka belägg. När det gäller orden sitskate, brony, emoji fixie och selfie har de inte funnits i svenskan så länge. En påbörjad tendens med den obestämda pluraländelsen s för en-ord som slutar på e har belagts för fixie och selfie. Här följer ett par exempel på ord med ändelsen s: 15 kommuner har nu köpt in sitskates. (Göteborgs-Posten 2009) Även en bokhora har ibland obokiga prios. (Bloggmix 2007) 58

59 Så jävla sjukt att alla mänskliga emojis är vita? (Bloggmix 2013) -Ofta fungerar inte romkoms för att det inte finns tillräckligt med äkthet. (Webbnyheter 13) Man kan meddela sig via diskussonsforum, bloggar, wikis eller chattar bland annat. (Bloggmix 2011) ar/-er ändelser vid verb I den sista undersökningen ägnade jag mig åt presensändelserna hos nyskapade verb. Presens bildas i den nuvarande svenskan med ändelsen (e)r, som läggs till verbets rot. Alla infinitiver slutar på a, men det är bara då detta hör till roten som presens slutar på ar (första konjugationen). Frågan är hur språkanvändarna hanterar a:et i de nya verben. Följande verb undersöktes: messa, reklejma, googla/gogla, stalka, mms:a, blogga, flyttstajla, podda, groma, pimpa, skajpa/skypa, tvittra/twittra, fejsboka/facebooka, spotifiera, appa, embrejsa, twerka och utsmarta. Analysen visade att alla ovannämnda verb slutar på ar i presens. Det betyder inte att ändelsen -er inte hittades i korpusen vid följande verb fanns sådana belägg: googla googler, stalka stalker, blogga blogger. Problemet är att i dessa fall är det inte frågan om verbändelsen utan avledningen er som används för att bilda substantiv (googler/stalker/blogger = person som googlar, stalkar, bloggar). Med tanke på detta är ändelsen vid verb inte praktisk därför att den formen kan förväxlas med substantiv. För vissa av verben skulle en böjning enligt andra konjugationen (med er) dessutom bli rent fonetiskt svårhanterlig (jag twittrer*, jag twittrte*?, jag har twittrt*?). Det är väl känt att nybildade verb ansluter sig till första konjugationen, och resultaten av min undersökning bekräftar detta. En annan fråga gäller rättstavningen, där det förekommer flera varianter: googla/gogla, tvittra/twittra, fejsboka/facebooka, reclaima/reklejma, groma/grooma, flyttstajla/flyttstyla, utsmarta/outsmarta. Frågan är om verben hellre behåller sina lånade former eller försvenskas. Resultatet blev som följer: 59

60 -ar -er -ade -te/-de -at -t -a facebooka fejsbooka fejsboka twittra tvittra googla (verb) gogla reclaima 31 0 (verb) reklejma groma grooma 19 6 (E) flyttstajla flyttstyla utsmarta outsmarta Tabellen 3. Ändelser vid verb i korpusen. Som visas i tabellen förekommer alla former i korpusen, men de försvenskade verbformerna används i mycket mindre utsträckning (fejsbooka 48 belägg, fejsboka 16 belägg, tvittra 122 belägg, gogla 11 belägg). Även här finns en rekommendation av SALDO till förfogande för svårhanterade fall: tvittra/twittra, tvittrar/twittrar (SALDO), liksom i SR:s nyordslista 2009 twittra, -de, -at Även om andra verb får man upplysning i SALDO, SAOL 13 och SAOL(14): mms:a, -de, -at (SAOL 13) messa/googla/blogga, -de, -at (SAOL 13 och SALDO) stalka/twittra, -de, -at (SAOL(14) och SALDO) flyttstajla/podda/groma, -de, -at (SAOL(14) 60

61 pimpa/skypa/facebooka/appa, -de, -at (SALDO) Det är bara de nyaste verben som inte har hunnit reflekteras i SALDO eller SAOL än (spotifiera, embrejsa, twerka, utsmarta). Reklejma (bara 3 belägg i infinitiv) tillsammans med flyttstajla (bara 1 belägg som flyttstyla), groma (2 belägg) och utsmarta (7 belägg som gäller nyordslistan) visar med verkligen obetydliga belägg i korpusen att orden antingen är för nya (flyttstajla/flyttstyla, groma, utsmarta), ersätts med en annan (reclaima i stället för det försvenskande reklejma), används hellre i oförsvenskad form (grooma, outsmarta) eller är på väg att försvinna från det svenska ordförrådet. 61

62 6. Utvärdering och diskussion Av den första praktiska delen framgår att Språkrådets nyordslistor framför allt innehåller substantiv, mestadels är sammansättningar samt att lånord bara utgör en liten den av nyordslistornas repertoar, nämligen 14 %, och övervägande är av engelskt ursprung. Den här tendensen har inte förändrats sedan de äldre nyordslistorna, samlade i de två svenska nyordsböckerna. Den andra praktiska delen visade att några uttryck i sitt bruk avviker från de grammatiska upplysningarna i SAOL eller SALDO. I den första undersökningen, av genusbestämningen vid förkortningar, var det bara problematiskt med ordet app, vars genus ännu inte tycks helt stabilt i skriftspråket. Det finns dock en tydlig tendens hos skribenterna att välja utrum. Inte heller den tredje undersökningen som gällde verbändelser bjöd på några överraskningar. Alla nya verb fick här ar i presens till skillnad från er som däremot i flera fall användes för att bilda substantiv. Det är också de ursprungliga engelska skriftversionerna av våra lånade verb som är mest belagda i korpusen, i jämförelse med fonetiskt försvenskade former. Med den växande engelska språkkänslan kan man förmodligen inte förvänta sig att nya engelska lånord adapteras till svenskan. Den viktigaste frågan ställdes i den andra undersökningen och gällde pluraländelsen s vid utrum. SAOL:s nyaste upplaga rekommenderar i de flesta fall att man undviker denna ändelse genom anmärkningen pl. = hellre än s. Men som undersökningen visar är s ofta den enda ändelsen som används i både det officiella och inofficiella skriftspråket (mest påtagligt vid orden cookie, fixie, selfie). Korpus visar en klar tendens att engelska lånord på e som i svenskan blir utrum numera får pluraländelsen s i obestämd form. Ett visst motstånd mot denna ändelse kommer från den mycket problematiska bestämda formen i plural. Medan den aktuella 13:e upplagan av SAOL fortfarande pläderar för att undvika s i plural vid lånord typ partner genom att låta de stå i oförändrad form i plural och förse dem med ändelsen s i bestämd form (partnern), fungerar detta system inte för ord av typen cookie. Om tillräckligt många sådana ord inte tillhör de vanliga pluralkategorierna bör de inte längre ses bara som ett undantag. I den riktningen pekar ordet cookie i nyordsurvalet inför SAOL 14, där ingen annan möjlighet i plural föreslås än cookies, även om *cookier också är tänkbar åtminstone med tanke på de vanliga pluralbildningarna i 62

63 svenskan. Huvudproblemet är att detta inte motsvarar bruket som i svenskan står högre än den grammatiska traditionen. Samma tendens visar SALDO för ord av typen wiki som i plural obestämd form blir wikis och i bestämd form wikisarna, (en form som dock endast har ett belägg i korpusen). Den här modellen används även vid ord som cookie (cookiesarna 5 belägg, selfiesarna 2 belägg). Enligt alla tecken är alltså den nya pluralkategorin långsamt på väg in i svenskan. För några ord har jag inte hittat mer än enstaka belägg i korpusen (spim 3, triage 13), för några fanns det inga belägg alls att analysera (polyamori 0, flyttstajla 0, utsmarta 7 där dock alla belägg hänger ihop med nyordslistan). Det har förmodligen att göra med det faktum att nyordslistan inte är någon godkänd lista över etablerade ord utan snarare en årskrönika som avspeglar det som har hänt i språket under året. 141 Uttryck som är tätt förbundna med någon affär eller tidsbegränsad tilldragelse (som tårtgate) brukar ofta snart försvinna ur medierna och därför kan man inte förvänta sig att alla ord från nyordslistorna ska användas flitigt. Bara en liten del kommer att etableras i språket (man kan väl diskutera vad som egentligen menas med etableras i detta avseende) och så småningom komma in i SAOL (se ord i SAOL(14) i kapitel ). 141 Lindgren, Birgitta. Nya ord känsligt, sårande eller politiskt inkorrekt. Föredrag på Språkforum [online]. [cit ]. Tillgänglig: forum-2012-nya-ord-kansligt-sarande-ellerpolitiskt-inkorrekt 63

64 Slutsatser I den här uppsatsen har jag försökt belysa den process som leder till att nya ord hamnar på nyordslistor, i Svenska Akademiens ordlistor och i tjeckiska ordböcker. Det första kapitlet behandlade nyord och nyordbildningar i allmänhet, närmare bestämt vilka lexikaliska kategorier de tillhör och hur lånorden delas in enligt ursprung. I samma kapitel beskrev jag kontaktlingvistiken och Språkmanagementsteorin, som beskriver nya ords väg i språket. Det andra kapitlet beskrev vilka nyordsböcker som finns i Tjeckien och Sverige och vilka officiella institutioner i dessa länder som fattar beslut om nyorden och på vilket sätt de gör det. Det följande, tredje kapitlet, redogjorde för ordböckernas normerande roll i det tjeckiska och svenska språket. Jag förklarade skillnaden mellan normativa och deskriptiva ordböcker och hur den normativa inställningen står sig i de båda länderna. Med några utvalda exempel från tjeckiska och svenska nyordsböcker visade jag på möjliga problem vid import av lånord som strider mot gällande regler i det lånande språket. I det fjärde kapitlet presenterade jag min metodik, mitt material och urvalskriterierna för de ord jag valt att undersöka. Den praktiska delen bygger på de två föregående kapitlen. Det femte kapitlet analyserar och presenterar det insamlade materialet från korpusen och i det sista, sjätte kapitlet, diskuteras undersökningens resultat. Avslutningsvis kan man säga att nyord är en betydelsefull del av varje levande språk och i vårt vardagliga liv blir det allt viktigare att vara öppna för nya influenser. Att intressera sig för det egna språket kan vara ett sätt att stärka sin egen identitet. Det är bara glädjande att många får blodad tand på språket och deltar i grupper som Språkpolisernas Högkvarter 142. Där undrar människor hur man hanterar ord (inklusive många engelska lånord) som officiella ordböcker och publikationer inte innehåller. Tack vare dem som funderar kring språkliga frågor är det, trots att svenskan påstås vara tämligen påverkad av engelskan, ingen risk att svenska språket är på väg att dö ut. 142 Språkpolisernas Högkvarter [online]. [cit ]. Tillgänglig: https://www.facebook.com/groups/ / 64

65 Källförteckning Primär litteratur Korpus Korpus KORP [digital språkkorpus] [online]. [cit ]. Tillgänglig: PressDisplay.com [digital tidningsdatabas] [online]. [cit ]. Tillgänglig: SALDO. Språkbanken. [online]. [cit ]. Tillgänglig: Sekundär litteratur Böcker Allén, Sture. Svenska Akademien och svenska språket. Tre studier. Norstedts: Stockholm, Andersson, Lars-Gunnar. Språket. Svenska folkets frågor till radioprogrammet Språket. Norstedts: Stockholm, Bolander, Maria. Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber, Andra upplagan. Collinder, Björn. Svenska. Vårt språks byggnad. Norstedts: Stockholm, Dolník, Juraj. Lexikológia. Univerzita Komenského: Bratislava, Donalies, Elke. Basiswissen Deutsche Wortbildung. Tübingen: A. Francke Verlag Tübingen und Basel, Edlund, Lars-Erik; Hene, Birgitta. Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, Gellerstam, Martin. SAOL och tidens flykt. Några nedslag i ordlistans historia. Stockholm: Norstedts, Hauser, Přemysl. Základní pojmy z nauky o slovní zásobě a tvoření slov. Brno: Muni press, Johannisson, Ture. Svensk handordbok. Konstruktioner och fraseologi. Stockholm: Norstedts, Kotsinas, Ulla-Britt. Ungdomsspråk. 3. upplaga. Uppsala: Hallgren & Fallgren,

66 Malmgren, Sven-Göran. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. Lund: Studentlitteratur, Martincová, Olga a kol. Neologizmy v dnešní češtině. Praha: Academia, Martincová, Olga a kol. Nová slova v češtině. Slovník neologizmů. Praha: Academia, Martincová, Olga a kol. Nová slova v češtině. Slovník neologizmů 2. Praha: Academia, Moberg, Lena. Nyordsboken. Med 2000 nya ord in i 2000-talet. Svenska språknämnden. Stockholm: 2000, Norstedts Ordbok. Molde, Bertil. Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal. Svenska språknämnden. Stockholm: Esselte Studium AB, Nekvapil, Jiří. O historii, teorii a modelech jazykového plánování. Slovo a slovesnost, 2010, roč. 46, č. 1, s Nekvapil, Jiří. The integrative potential of language Management Theory. In: Language Management in Contact Situations: Perspectives from Three Continents, eds Jiri Nekvapil, Tamah Sherman and Petr Kaderka Language, Peter Lang, Bern Schweiz, S Neustupný, Jiří. Sociolingvistika a jazykový management. Slovo a slovesnost, 2002, roč. 38, č. 4, s Schlaefer, Michael. Lexikologie und Lexikographie. Eine Einführung am Beispiel deutscher Wörterbücher. Berlin: Erich Schmidt Verlag, Andra upplagan. Sjöström, Sören. Semantisk förändring. Hur ord får nya betydelser. Studentlitteratur: Lund, Sundgren, Eva. Språklig variation och förändring. Studentlitteratur: Lund, Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, Vašek, Antonín. Kontaktová lingvistika a její perspektivy I, II (två delar). Češtinář, roč. 7, 1997, č. 1, s ; Češtinář, roč. 7, 1997, č.2, s Webbkällor Adam, R. K otázce kodifikační pravomoci. Naše řeč, ročník 88 (2005), číslo 4 [online]. [cit ]. Tillgänglig: Deskriptiva och normativa ordböcker. Institutet för de inhemska språken. 66

67 [online]. [cit ]. Tillgänglig: Jelínek, Milan. O kodifikaci spisovné češtiny. Naše řeč, ročník 89 (2006), číslo 1. [online]. [cit ]. Tillgänglig: Jelínek, Milan. Má Naše řeč kodifikační pravomoc? Naše řeč, ročník 88 (2005), číslo 4. [online]. [cit ]. Tillgänglig: Cvrček, V. Za ještě tvrdší kodifikační diktát? Naše řeč, ročník 89 (2006), číslo 1. [online]. [cit ]. Tillgänglig: Larsson, Lennart. Varför inte dub(b)lettformer? Om SAOB som normativ ordbok. Särtryck ur Nordiska studier i lexikografi 11. [online]. [cit ]. Tillgänglig: LexicoNordica 9. Tidsskrift om leksikografi i Norden. Nordisk förening för leksikografi, [online]. [cit ]. Tillgänglig: Nyordslistor. Språkrådet. [online]. [cit ]. Tillgänglig: SAOL och tidens flykt. Svenska Akademien. [online]. [cit ]. Tillgänglig: ol_och_tidens_flykt Slovník spisovného jazyka českého. [online]. [cit ]. Tillgänglig: Språkrådets nyordslistor Institutet för språk och folkminnen. [online]. [cit ]. Tillgänglig: Svenska Akademiens ordlista. [online]. [cit ]. Tillgänglig: Lindgren, Birgitta. Nya ord känsligt, sårande eller politiskt inkorrekt. Föredrag på Språkforum [online]. [cit ]. Tillgänglig: Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok. [online]. [cit ]. Tillgänglig: https://www.yumpu.com/da/document/view/ /systematiskinledning-till-nordisk-lexikografisk-ordbok 67

68 Ústav pro jazyk český. [online]. [cit ]. Tillgänglig: Examensarbeten Ericsson, Anna. Ordet grym i ny användning. En semantisk studie av ordet i tidningstexter D-uppsats. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, [online]. [cit ]. Tillgänglig: Karlsson, Anna. Elektroniska ordböcker. En jämforelse mellan den svenska och norska internetversionen av Lexins enspråkiga ordböcker. Examensarbete. Göteborg: Göteborgs universitet, [online]. [cit ]. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23823/1/gupea_2077_23823_1.pdf Landberg, Joel. SAOL och vardagsspråket bruklighet i sex upplagor från talet. Magisteruppsats i svenska språket. Göteborg: Göteborgs universitet [online]. [cit ]. Tillgänglig: Palmblad, Anna. Svenska nyord En studie av 53 svenska nyord ( ) gällande användningsfrekvens, ordförståelse och betydelseförändring. Specialarbete. Göteborg: Göteborgs universitet, [online]. [cit ]. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18942/1/gupea_2077_18942_1.pdf Stříbný, Tomáš. Případová studie slov keff a jalla. Výpůjčky z předměstské švédštiny. Kandidatuppsats. Brno, Masarykova univerzita Tsukanaka, Maiko. Att använda och förstå en ordbok en undersökning av ordboksanvändning hos några avancerade inlärare av svenska som andraspråk. Specialarbete. Göteborg: Göteborgs universitet, [online]. [cit ]. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20501/1/gupea_2077_20501_1.pdf 68

69 Bilagor Bild 1. Utsökning i Korpus KORP. Bild 2. Utsökning i PressLibraryDisplay. 69

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Redaktörer Caroline Sandström Ilse Cantell Eija-Riitta Grönros Pirkko Nuolijärvi Eivor Sommardahl Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Institutet för de inhemska språken Särtryck

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal Artikel Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk språkforskning i ett nötskal Muriel Norde 1. Inledning Då Huginn ok Muninns huvudredaktion bad mig att skriva ett bidrag inom ämnet barn- och ungdomslitteratur,

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Tal Språkpolitikens dag 2014

Tal Språkpolitikens dag 2014 Tal Språkpolitikens dag 2014 Det är nio år sedan de fyra språkpolitiska målen beslutades av riksdagen den 7 december 2005. Snart blir det dags att titta tillbaka på det första decenniet med en nationell

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Engelskans inflytande på svenskan

Engelskans inflytande på svenskan Högskolan i Halmstad Sektionen för Humaniora Svenska 91-120p Engelskans inflytande på svenskan En studie av gymnasieelevers samt språklärares attityder till lånord Emma Svensson & Roger Wiberg C-uppsats

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Danska II 30 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Danska II 30 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Danska II 30 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Danska II, 30 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

K U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska.

K U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska. 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Scandinavian languages with special focus on Swedish Kurskod NO2001 Dnr HUM 2008/204-514 Beslutsdatum 2008-06-04

Läs mer

Lånord språklig variation eller förändring?

Lånord språklig variation eller förändring? Svenska Handledare: Examinator: 1SV110 7,5 hp G1E G2E Avancerad nivå Lånord språklig variation eller förändring? Le Parkour: ett franskt lånord med fart Förnamn Efternamn INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Klarspråkarbetet i Sverige

Klarspråkarbetet i Sverige Eva Olovsson Klarspråkarbetet i Sverige Detta inlägg handlar om tre aspekter på klarspråksarbete: 1. Hur ska klarspråksarbete bäst organiseras? 2. Vad anser tjänstemän på myndigheter att de bäst behöver?

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Under våren upptogs Dagens Nyheters. Svenska med något utländskt SVENSKA OCH MODERSMÅL ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD

Under våren upptogs Dagens Nyheters. Svenska med något utländskt SVENSKA OCH MODERSMÅL ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD SVENSKA OCH MODERSMÅL Svenska med något utländskt ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD I Sverige talas i dag svenska i flerspråkiga miljöer, där många inte har svenska som modersmål eller som enda modersmål. Men

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

MAIL ELLER MEJL en undersökning av stavningen av engelska lånord i svenskan

MAIL ELLER MEJL en undersökning av stavningen av engelska lånord i svenskan GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket MAIL ELLER MEJL en undersökning av stavningen av engelska lånord i svenskan Mareike Timm Specialarbete, 15 poäng Nordiska språk, fördjupningskurs

Läs mer

Tekniken bakom språket

Tekniken bakom språket Tekniken bakom språket Red. Rickard Domeij Småskrift utarbetad av SPRÅKRÅDET 2008 NORSTEDTS AKADEMISKA FÖRLAG INNEHÅLL Språkteknologi för språken i Sverige 13 Rickard Donieij Tekniken bakom språket 13

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Måste man vara strömförande för att vara en bra ledare?

Måste man vara strömförande för att vara en bra ledare? Måste man vara strömförande för att vara en bra ledare? Är mångtydiga ord svåra för de elever som är flerspråkiga? Margareta Holmegaard, universitetslektor i svenska som andraspråk och Sofie Johansson

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Lokalisering, terminologi och översättning. Magnus Merkel

Lokalisering, terminologi och översättning. Magnus Merkel Lokalisering, terminologi och översättning Magnus Merkel Idag Kursformalia Innehåll Litteratur Schema & labbgrupper Artikelseminarier vad, vem, när och hur? Examination Lokalisering & översättning finns

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Aktuella språkfrågor. Svensk-finskt översättarseminarium i Åbo 2-3.10.2014. Anna Maria Gustafsson språkvårdare

Aktuella språkfrågor. Svensk-finskt översättarseminarium i Åbo 2-3.10.2014. Anna Maria Gustafsson språkvårdare Aktuella språkfrågor Svensk-finskt översättarseminarium i Åbo 2-3.10.2014 Anna Maria Gustafsson språkvårdare Institutet för de inhemska språken Språkvården vid Institutet för de inhemska språken 5 språkvårdare

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Scandinavian Languages

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

K U R S P L A N. Språkrådgivning och textvård. Language counselling and corpus planning. Svenska. Nordiska språk. Grundnivå. G2, fortsättningskurs

K U R S P L A N. Språkrådgivning och textvård. Language counselling and corpus planning. Svenska. Nordiska språk. Grundnivå. G2, fortsättningskurs 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Språkrådgivning och textvård Language counselling and corpus planning Kurskod NO2102 Dnr HUM 2008/46-514 Beslutsdatum 2008-02-13 Beslutande organ Beredningsgruppen

Läs mer

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär.

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 2 SPRÅKSOCIOLOGI SPRÅKLIG VARIATION, fortsättning (kap 7) KVANTITATIVA STUDIER Inom forskningen kring regional och

Läs mer

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Skriva Tala Lyssna Realia Reflektera Kunna läsa enklare skönlitterära och andra berättande texter, t.ex. Of

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Teknisk rapportskrivning

Teknisk rapportskrivning Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning Thomas Larsson Institutionen för datateknik (IDt) Mälardalens högskola 5 oktober 1999 Västerås Skicka gärna synpunkter och kommentarer till thomas.larsson@mdh.se

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Skrivguide. Så här skriver du på goteborg.se en skrivguide. Du-tilltal. Skriv kortfattat och aktivt. Dela in texten i stycken

Skrivguide. Så här skriver du på goteborg.se en skrivguide. Du-tilltal. Skriv kortfattat och aktivt. Dela in texten i stycken Skrivguide Så här skriver du på goteborg.se en skrivguide Webbplatsen goteborg.se är till för att medborgarna ska få svar på sina frågor. Därför ska texterna ha läsarperspektiv. Svaren ska vara enkla att

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Packa kappsäcken till translatorprovet

Packa kappsäcken till translatorprovet Packa kappsäcken till translatorprovet Mina erfarenheter och tips jag samlat på mig (med benäget bidrag från Kammarkollegiet och Föreningen Auktoriserade Translatorer) Del 1 Vad innebär en auktorisation

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Från TEPA och Valter till en nationell termbank?

Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Seminar: Alle termer på (r)ett sted? Språkrådet, Oslo 17 november 2014 Mari Suhonen och Kaisa Kuhmonen Hej! Jag är Kaisa Kuhmonen, ledande terminolog vid

Läs mer

Romska i undervisningen och på webben

Romska i undervisningen och på webben Romska i undervisningen och på webben en enkätundersökning från Språkrådet Baki Hasan och Jennie Spetz Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Det romska språket i Sverige... 4 1. Romska på myndigheternas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A PN G032 Betygsmatriser för Människans språk av Hanna Nordlander, 2011 Kroppsspråk, teckenspråk, konstruerade språk... Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Broskolans röda tråd i Engelska

Broskolans röda tråd i Engelska Broskolans röda tråd i Engelska Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen 2012-11-27 Forskningsstrategi för Innehåll 1. Forskningsstrategins syfte och giltighetstid... 3 2. Utgångspunkter och övergripande mål... 3 3. Forskningens inriktning... 4 4. Etik... 6 5. Forskningens

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk BLOCK 2 Att lära sig ett nytt språk Blocket innehåller s. 24 51 i läroboken tillhörande ordlista på s. 292 och hörövningar. Grammatikboken s. 26 31. 2A. Är det viktigt att kunna svenska? 1. Är det viktigt

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali.

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali. Språkhistoria VT11 Introduktion Det finns många språk i världen. Det är ingen som vet exakt hur många. Det är nämligen svårt att skilja på vad som är språk och vad som är dialekt. Ibland säger man att

Läs mer