Ung emigration. En studie om svenska ungdomar som frivilligt emigrerar till utlandet av ospecificerade skäl. Jessica Nylén & Diana Ellmark

Transkript

1 Jessica Nylén & Diana Ellmark Ung emigration En studie om svenska ungdomar som frivilligt emigrerar till utlandet av ospecificerade skäl. Turismvetenskap B-uppsats Termin: VT 2015 Handledare: Ida Grundel 1

2 2

3 Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra länder i världen, där resesyftet inte är arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen så har sekundär data i form av en rapport från SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, där statistik och fakta på svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda på genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frågor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mål och förväntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fått fram har sedan ställts mot teorier på bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet. Resultatet vi fick fram från den sekundära datan visade att Sverige likt resten av världen är på väg in i en emigrations-era och att vi likt många andra nordiska länder har en stigande siffra vad det gäller emigration, och att denna siffra till stor del består av unga personer. Det vi fick fram genom våra semistrukturerade intervjuer var att det till stor del handlar om självförverkligande för ungdomar som emigrerar, de vill uppleva, träffa nytt folk och sätta sig in i nya situationer för att lära känna sig själva och hitta nya identiteter. Att göra detta i ett nytt land passar bra då nya både väntade och oväntade situationer och utmaningar uppstår som leder till att gränser testas och att man som emigrant sätts inför prövningar man inte varit med om förut, vilket leder till självförverkligande och identitetsfinnande. Nyckelord: Emigration, ungdomar, resemotiv, mobilitet, självförverkligande, identitet. 3

4 INNEHÅLL 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Frågeställningar Avgränsningar Metod Sekundär data Kvalitativ metod som metodval Semistrukturerade Intervjuer Genomförande av Semistrukturerade intervjuer Validitet och reliabilitet Etisk reflektion Bortvalda metoder Kvantitativ metod Ostrukturerade intervjuer Teori Mobilitet Turismbegreppet Emigration och dess förekomst bland unga Skillnaden på Turism och emigration Påverkningsfaktorer Word-of-mouth Storytelling Film & Böcker Media Sociala medier Resemotiv Reseprocessen Känslor och identitet Empiri SOM - Rapport: Svenskar bosatta utomlands Intervjuer av respondenter En idé växer fram Andra motivationer

5 4.2.3 Väntade och oväntade utmaningar En reflektion av resan Analys SOM-Rapport Respondenterna Landet som en första drivkraft Andra motiv som leder till beslut Övervinnande av utmaningar SlutDiskussion Slutsatser Framtida forskning Källförteckning Artiklar Litteratur Rapporter: Bilaga 1. Intervjuguide Bilaga 2. Fördelning av arbete

6 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND Vi lever idag i ett mobilt samhälle där begrepp som emigration och turism har fått allt bredare betydelse och luckrats upp till att i vissa fall vara svåra att särskilja från varandra. Att bo på en plats under en viss tid kan enligt definitioner betyda att personen i fråga är emigrant, medan personen själv kan uppfatta sig som turist, eller tvärtom. Med de resemöjligheter vi erbjuds idag har vi chansen att bo i en stad och arbeta i en annan, medan vi ursprungligt kommer ifrån ytterligare en stad. Vad vi definierar som hem kan därför variera eller i vissa fall vara flera platser. Vi kan höra känslomässigt hemma på en plats, medan vi formellt rättighetsbaserat, alltså enligt bokföring, hör hemma på en annan (Syssner: 2012). Båda dessa två frågor, vart vi hör hemma någonstans samt när vi går från turist till emigrant, har med samhällets mobila framfart och med enkelheten att förflytta sig gått från att kunna bedömas utifrån fysiska aspekter och definitioner, till att handla om just något känslomässigt. Platser har kommit att bli något emotionellt som vi som människor bygger upp relationer till genom minnen och erfarenheter. Vi skapar våra egna själsliga kartor med föreställda gränser (Syssner: 2012). Det är i och med våra individuella rumsliga perspektiv och mentala föreställningar som vi uppfattar platser och avstånd olika, gränser suddas därför ofta ut, inte bara på grund av att samhället fysiskt sett växer, utan för att vi som människor skapar olika uppfattningar om plats och rum, något som kan speglas starkt av den av erfarenhet vi har av just det mobila samhället (Lew et al: 2008, Gren & Hallin: 2003). Mobilitet och samhälle är två begrepp som kan kopplas starkt till varandra, då folks strävan om att skaffa sig kunskap om det globala samhället leder till att mobiliteten ökar. Det räcker idag inte med att bara observera världen på distans, utan för att kunna ta del av den och lära sig av den så krävs det att vi förflyttar oss. Detta har inte bara lett till att turism och resandet har ökat (Lew et al: 2008), utan det är idag heller inte ovanligt att folk väljer att emigrera till andra länder under en viss tid av just den här anledningen. Vad det enligt en rapport som har tagits fram av SOMinstitutet vid Göteborg universitet (2012) handlar om är att skaffa sig utlandserfarenhet, att inspireras och öka sin kunskapsnivå genom att bosätta sig i andra länder än det man är uppväxt i. Att denna utvecklingssträvan existerar starkt i de nordiska länderna av Europa går inte minst att döma av det faktum att 50 procent av de som emigrerar från Skandinavien är i just utvecklingsstadiet av livet, nämligen åldrarna år gamla. (United nations of department of economics and social affairs: 2008). Vad exakt denna utveckling handlar om är vad vi med denna studie har som avsikt att ta reda på. 6

7 1.2 PROBLEMFORMULERING Med allt fler människor och platser går det att uttrycka sig om att världen har växt, men det går också att påstå att den har krympt. Med fler och fler sätt att ta oss runt på och snabbare sätt att göra det på så kan världen också ses som mindre än vad den brukade vara. Det är nu lättare än någonsin att ta sig till nästan var som helst i världen. Detta leder till att folk känner ett behov av att faktiskt ta sig runt och se platser, inte bara för att vi kan och vill utnyttja denna möjlighet, utan också för att det känns som en del av vår nutida värld att göra detta (Yeoman: 2008). Det är inte minst ovanligt att ungdomar idag känner detta behovet. Med ständig uppkoppling på social media och tillgång till internet dygnet runt finns hela världen ständigt bakom hörnet, redo att upptäckas (Sharmeen et al: 2013). Men lockelsen till platser finns inte bara på internet, utan hela tiden runt omkring oss, både i tidningar, på TV och i vår sociala umgängeskrets erbjuds vi ständigt ett smakprov av vad världen därute har att erbjuda. Detta, tillsammans med samhällets press på att uppleva och skapa sin egen historia är några av spekulationerna det går att diskutera när det kommer till just ungdomars resande idag. Vissa väljer att resa runt i hela världen, vissa till bara en begränsad del, och så finns det de som väljer att hålla sig till ett och samma land. Just dessa personer kan ofta kategoriseras som de som flyttar på grund av en relation, för att studera vid ett speciellt universitet, eller för att arbeta inom ett specifikt område, och det är just dessa personer vi kan hitta rapporter om i tidigare studier om ungdomars emigrerande till andra länder. Vi kan bland annat hitta en redogörelse på dessa i Förenta Nationernas rapport (2011) på hur stor roll ungdomar spelar i den globala emigrationen. Vad som saknas är dock en redovisning på de som faller utanför dessa kategorier av emigranter, de som flyttar temporärt till andra länder utan några av ovanstående syften. Vad vi menar gör just denna grupp så intressant att undersöka är just särskiljanden ifrån de som reser med tydliga syften såsom studier, arbete, familj eller relation. Med ett distinkt syfte, vare sig det gäller arbete eller utbildning, så är skälen tydliga till varför emigranten väljer att flytta till just det specifika landet samt vart motivationen kommer ifrån, det finns en tydlig drivkraft. Men när det kommer till de som flyttar utan några av ovanstående skäl så uppstår då frågan vart denna drivkraft till att emigrera kommer ifrån. 7

8 1.3 SYFTE Syftet med det här arbetet är att med svensk emigration som utgångspunkt ta reda på varför svenska ungdomar, förutom i relation, arbete eller studie syfte, emigrerar till andra länder, samt hur deras intresse för ett annat land har växt fram och vilka drivkrafter som finns. 1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR Vad är det som motiverar svenska ungdomar till att flytta utomlands? Hur uppkom intresset för just det specifika landet? Hur stor del av drivkraften till att flytta utomlands ligger i just intresset för landet? 1.5 AVGRÄNSNINGAR Den målgrupp som vi har valt undersöka är svenska ungdomar. Genom att använda oss av en målgrupp där alla kommer från en liknande kultur och uppväxt, och därmed har ett någorlunda gemensamt perspektiv på världen, så behöver vi inte reflektera över om att vårt resultat kommer rubbas av olika kulturella uppfattningar och världsbilder. Skulle vi ha valt respondenter från olika länder hade denna risk funnits, och vårt resultat hade då fått ett fokus vi inte är ute efter med denna studie. Vid valet av respondenter så har de som emigrerat med arbete, studie eller relation som motiv uteslutits, då dessa redan har ett klart motiv för sin emigration och kan därför inte bidra till att besvara våra frågeställningar. Uteslutande är också emigration som skett utanför respondentens fria vilja, däribland av utvisning, krig, naturkatastrofer, samt från press och påtvingande från familj eller religion. Viktigt för vår studie är också att våra respondenter reste till landet med avseendet att vara där under en temporär tid, målet var alltså inte att stanna primärt. Det är dock inte väsentligt att alla respondenter hade en förutbestämt datum för hemresa, vi anpassar oss efter att några reste på obestämd framtid. Detta är något vi är medvetna om leder till att respondenternas vistelser kommer att se tidsmässigt olika ut, och det finns också en risk att vissa respondenter fortfarande är kvar i landet, medan andra har kommit hem. Det som var menat att vara temporärt har alltså lett till något primärt, men då detta inte var avsikten med resan så anser vi ändå att dessa respondenter är en aktuell målgrupp för vår studie. Vi kommer i resultatet inte att göra en jämförelse mellan de respondenter som har blivit kvar efter sin vistelse samt de som har åkt hem, även om deras svar kommer att se väldigt olika ut, något vi snarare anser kommer ge en intressant skildring att använda oss av. 8

9 2. METOD Metoden för det här arbetet består till största del av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Men då vi har valt att använda litterära studier som en startpunkt för vår empiri så hör också analys av sekundär data till vår metod, något som kommer att presenteras först i vårt metodkapitel. 2.1 SEKUNDÄR DATA För att lägga en grund för våra frågeställningar så har vi använt oss av litterära studier, alltså sekundär data, i form av en rapport från SOM-institutet (Samhälle Opinion Medier institutet) om svenskar bosatta utomlands. Denna rapport har tagits fram på Göteborg Universitet och sammanfattar statistik på svenskars in och ut - flyttande från Sverige under de senaste decennierna. Denna sekundära data har dock tagits fram i ett annat syfte än det vi arbetar med, och vi behandlar därför materialet kritiskt med åtanken om att materialet kan vara vinklat (Björklund & Paulsson: 2008). Syftet med den här rapporten, som togs fram 2012, var att sammanfatta fakta som kunde användas som ett led i en planerad studie om utlandssvenskar och deras levnadsvanor, samt en undersökning på utlandssvenskar valdeltagande. Rapporten har därför ett starkt fokus på vilken utbildningsnivå svenskar utomlands har, något som inte är relevant för vår studie, vi använder oss istället av öppningsdelen av rapporten där siffror, alltså statistik, på antalet svenskar utomlands samt spridningen mellan länderna presenteras. Vi anser att detta är relevant för vår studie då det visar på hur utvandringen i Sverige har ökat under de senaste åren, samtidigt som några aspekter på varför tas upp, vilket leder oss in på vår undersökning om varför ungdomar flyttar utomlands. Arbetet med SOM-rapporten har gått till som så att vi har tagit ut det ur rapporten som vi anser vara relevant för vår studie, och presenterar detta i vår empiri del. Denna information ställs i analysen mot vår teori för att visa på dess reliabilitet och sedan knytas samman med resultaten från vår kvalitativa studie. 2.2 KVALITATIV METOD SOM METODVAL För vår undersökning så valde vi att använda oss av en kvalitativ metod, då ansatsen var att samla in det som Johannssen och Tufte (2003) kallar för Mjuk data. Med mjuk data så menas en kortare eller längre text bestående av information som har samlats in genom en diskussion med de intervjuade. Vår diskussion har förts i form av semistrukturerade intervjuer där respondenterna har fått formulera sina egna svar efter öppna frågor (Se bilaga 1. för intervju guide). Dessa svar har sedan sammanställts i en löpande text som har analyserats och tolkats för 9

10 att hitta gemensamma teman och finna en förståelse mellan deltagarna och deras svar (Johannssen & Tufte: 2003). 2.3 SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER Fördelen med intervjuer är att kunna gå djupare in i konversationen och gå in på känslor och minnen på ett annat sätt än med enkäter, och därmed ge ett rikare material att jobba med. Olika tolkningar som vi kan se när mötet med en respondent sker är exempelvis kroppsspråk och pauser, något som ger oss information på ett sätt som enkäter inte skulle gett. De nackdelar som finns med intervjuer är att det materialet som samlas in under intervjuer tar lång tid att bearbeta (Bell: 2012). Intervjuerna som har genomförts har varit vår primära källa, och något som tolkades och forumleras under uppsatsens hela process (Bell: 2012). Intervjuerna tog skede genom personliga möten eller via telefon. Eftersom våra frågeställningar och syfte är upplagda på ett sådant sätt att respondenterna behöver ha friheten att utveckla sina svar, då de kan vara väldigt individuella och bestå av flera olika svarsalternativ som vi inte kan förutse i förväg, så ansåg vi att semistrukturerade intervjuer var att föredra. Genom att göra en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1.) kunde vi vara flexibla med våra frågor och vinkla dem efter hur respondenten svarade (Johannessen & Tufte: 2003). Vi ville ge respondenten så mycket utrymme som möjligt att utveckla sina svar fråga efter fråga, vi lade därför upp våra frågor i en ordning så att respondenten kan återkomma till svar som har getts på tidigare frågor och utveckla detta i följande frågor. 2.4 GENOMFÖRANDE AV SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER Vi genomförde vår undersökning genom att intervjua fem olika respondenter som uppfyllde de krav som krävdes för att besvara våra frågeställningar och vårt syfte, samt skilde sig ifrån våra avgränsningar. Det vill säga att de har varit eller är utomlands i ett annat land de flyttade till av anledningar som inte är jobb, studier eller relationer. Vi började vår sökning av respondenter genom att först undersöka vilka personer vi hade i vår närhet som passade in inom ramen för det vi sökte. Många vi kände hade rest utomlands men på grund av de anledningar vi avgränsar oss ifrån, så dessa uteslöts från undersökning. Dock passade vi på att fråga dessa personer om de kände någon som hade åkt av ospecificerade skäl, och vi fick via dem lite tips på folk som kunde vara aktuella för vår undersökning, en typ av snöbollsmetod (Johannessen & Tufte: 2003) användes alltså för att hitta några av våra respondenter. Med hjälp av snöbollsmetoden fann vi tre 10

11 respondenter, och bland folk vi kände fann vi ytterligare två och kunde sammanställa en lista på totalt fem respondenter (Se tabell 1.1). Styrkan med att använda en särskild utvald målgrupp inför intervjuerna är att frågorna som de besvarar är anpassade till dem och inte behöver behandlas på olika sätt formellt som de skulle gjort om vi valde att intervjua från olika målgrupper, tillexempel ett företag, privatpersoner eller aktörer (Smith: 2010). Tabell Respondenter Respondent Utlandsvistelse i Datum för intervju Tillvägagångssätt för intervju Fannie Australien Personligt möte Peter England Personligt möte Amanda Thailand Telefon Anna Nya Zeeland Telefon Andrea Nicaragua Personligt möte Vi intervjuade de fem utvalda personerna under en veckas tid, antingen genom personligt möte eller via telefon. Tiderna för intervjuerna varierade, inte bara för att respondenterna utvecklade sina svar olika mycket, utan också för att telefonintervjuer och intervjuer genom personligt möte leder till att respondenter svarar mer eller mindre kortfattat. Vad som skilde dessa två olika tekniker åt var också att vid de personliga mötena så var endast en av oss intervjuare närvarande, då vi ansåg detta skulle skapa en mer bekväm miljö för respondenten, medan vid telefon intervjuerna så var båda närvarande, detta av det praktiska skälet att en behövde fokusera på att intervjua medan den andra antecknade svar. Mötesintervjuerna spelades med respondentens tillåtelse in, så att vi båda kunde hjälpas åt att transkribera detta efteråt och analysera. Ljudinspelning är något som har varit till stor nytta för oss att komma ihåg citat och liknande. Inga av respondenterna vi träffade hade något emot att bli inspelade efter att vi förklarat för dem att det underlättar i arbetet för själva transkriberingen (Bell: 2010). 11

12 Alla respondenter fick frågorna skickade till sig i förväg, tillsammans med en notis om att de inte behövde förbereda svar, utan anledningen till att vi tog till denna åtgärd var för att de ska få ett hum om vad intervjun kommer att handla om. Intervjuerna utfördes med respondentens medtyckande på en offentlig plats, däribland ett café. Fördelen med en offentlig plats är att båda alternativen hemma hos respondenten samt hemma hos intervjuare därmed utesluts. Utspelas intervjun hemma hos intervjuaren så kan respondenten känna sig i en utsatt stämning då detta kan få henne att känna sig underlägsen, något som är lätt hänt särskilt i kontorsmiljöer. Om intervjun utförs i respondenternas hem så finns risken att respondenten lätt störs eller får för sig att sysselsätta sig med annat under intervjun, något som kan resultera i endast ytliga svar (Johannessen & Tufte: 2003). Analyseringsprocessen av det insamlade materialet från intervjuerna bestod till största del av en innehållsanalys, där respondenternas svar transkriberades till långa texter som sedan analyserades genom letande av gemensamma mönster, teman och ord. Det går också att påstå att berättelseanalysering var en metod vi också använde oss av under analyseringsprocessen, då det respondenterna faktiskt till stor del lade fram som svar var berättelser och historier, som sedan visade sig vara en viktig del för vår undersökning (Larsen: 2007). 2.5 VALIDITET OCH RELIABILITET Validitet och reliabilitet används för att mäta studiers trovärdighet (Björklund & Paulsson: 2003). Vid användning av kvalitativ metod vid en studie så är det oftast en god validitet som uppnås, det handlar om att hitta giltig och relativ information för att besvara frågeställningarna och (Larsen: 2007) i vilken utsträckningen man mäter det man verkligen vill mäta (Björklund & Paulsson: 2003). Att utföra intervjuer där frågorna kan anpassas och vinklas efter respondenternas svar och reaktioner är då en bra metod då flexibiliteten hjälper att få ut så mycket relativ information som möjligt som kan användas till resultatet (Larsen: 2007). För att uppnå reliabilitet är kvantitativa metoder att föredra vid studien, reliabilitet visar på exakthet och tillförlitlighet, det vill säga: görs studien om igen så ska resultatet kunna bli desamma (Larsen: 2007) Vid en kvantitativ undersökning är enkäter en vanlig metod att använda där resultatet sedan presenteras i siffror och statistik, oberoende av vilka som besvarar enkäterna eller vart kan alltså resultatet bli någorlunda detsamma så länge man håller sig till samma målgrupp, vilket visar på hög reliabilitet. Vid kvalitativa intervjuer så präglas däremot resultatet starkt av vilka som intervjuas, och slutsatsen kan se väldigt olik ut om studien görs igen, vilket visar på validitet. Med vår studie är vi medveta om att resultatet troligtvis skulle se annorlunda ut om andra respondenter hade intervjuats; validiteten är därför hög. Vi vill också påstryka att validiteten är extra hög på grund av att 12

13 intervjuerna utfördes på två olika sätt, antingen över telefon eller genom personliga möten. Då svaren vid de personliga mötena blev längre och mer utvecklade än de via telefon skulle vi därför vilja påstå att resultatet hade sett annorlunda ut om alla intervjuer gjorts på ett och samma sätt. Reliabilitet hade inte varit möjligt för oss att uppnå i den här studien då en kvantitativ metod inte hade kunnat ge oss den information vi behövde för att besvara våra frågeställningar, vi behövde den flexibilitet vi använde oss av i vår intervju process för att kunna få respondenterna att öppna upp sig och ge oss så mycket relativ fakta som möjligt. 2.6 ETISK REFLEKTION Etik handlar om de handlingar som är rätt respektive fel, och moral handlar om de beteendemönster människor har mot sig själv och gentemot andra. Den etiska reflektionen kommer handla om de värden och normer vi använt oss utav för att ta fram det empiriska resultatet, samt de plikter och skyldigheter vi har för att arbetet ska gå rätt till gentemot våra värderingar (Trost: 2014). Angående personuppgifterna av respondenterna så har vi, med respondenternas samtycke, valt att använda deras riktiga förnamn i text och tabell. Detta för att vi anser att ämnet för studiet inte är så pass känsligt att full anonymitet med påhittade namn är nödvändigt, men vi avstår ändå från att ge ut respondenternas fulla namn så att inte obehöriga ska kunna kontakta dem. Platserna för mötena med respondenter är inget som framgår i vår studie då vi inte anser att mer information än att det var en offentlig plats är nödvändig, då vare sig den typ av offentlig miljö eller respondentens hemort är något som påverkar vårt resultat (Trost: 2014). Innan intervjuerna började informerade vi respondenterna om uppsatsens ämne och syfte, samt varför just denna hen är viktig för vår studie. Detta för att få respondenternas samtycke redan från start och för att ge dem ett hum om vad undersökningen går ut på för att skapa ett naturligt flyt väl när intervjun är igång (Trost: 2014). 13

14 2.7 BORTVALDA METODER KVANTITATIV METOD Kvantitativ metod för datainsamling av intervjuer uteslöts då målet för vår studie inte var att ge resultat i form av någon typ av mängd eller procenttal när det kommer till våra respondenter (Trost: 2014), utan det vi ville ta reda på var egenskaper och upplevelser hos respondenterna (Larsen: 2009) och skapa en förståelse för detta (Björklund & Paulsson: 2003). Kvantitativ intervjumetod ger inte heller den flexibilitet som vi söker med vår undersökning, då frågeformulären utformas före undersökningen och kan inte ändras efter. Vi ville ge respondenterna friheten att gå in på egna banor och på sätt och vis styra intervjuerna, för att vi på detta sätt skulle kunna fånga upp värdefull information som vi kanske inte hade räknat med från början. Vår intervjuguide (Se bilaga 1.) är därför utformad på ett sådant sätt att intervjuerna kan vinklas utefter hur respondenten svarar (Johannessen & Tufte: 2003). Detta var dock något vi märkte kunde utnyttjas mer vid intervjuer genom personliga möten, då våra respondenter som intervjuades på telefon inte var lika villiga till att föra diskussionen vidare på spår som inte togs upp OSTRUKTURERADE INTERVJUER En ostrukturerad intervju är inget vi skulle kunnat dra nytta av, då den innebär att samtalet med respondenten sker utan en mall som stöd (Johanssen & Tufte: 2003). Varför en ostrukturerad intervju uteslöts är för att våra frågeställningar och vårt syfte kräver att intervjun hålls till ett visst tema och inte seglar iväg åt fel håll, vilket det lätt skulle kunna göra vid ett sådant här ämne där respondenten kan ha mycket att berätta. Då en viss tidsgräns finns vid intervjutillfällena var det därför viktigt att vi hade en någorlunda strukturerad intervju så att vi kunde hålla oss till rätt teman och få våra frågeställningar besvarade. 14

15 3. TEORI 3.1 MOBILITET Mobilitet är begrepp som letar sig långt tillbaks i tiden, redan på 1800-talet när folk till mesta del togs sig fram till fots eller via häst och vagn så kallades detta för mobilitet. Detta sätt att ta sig fram på resulterade i ett snittavstånd på 50 meter i rörelse per dag för en typisk amerikanare, något som kan jämföras med dagens snittavstånd som ligger på 50 kilometer i rörelse per dag. Denna siffra tros dock ska femdubblas innan Urry (2012) listar ett par bidragande skäl till samhällets snabbt växande mobilitet. Bland dessa hittar vi bland annat lågprisflygen, som gör att fler människor nu har möjligheten att ta sig runt världen, samt snabbtågen, som inte bara erbjuder lägre och lägre priser utan också gör att vi nu kan ta oss fram snabbare. Just detta fenomen blir allt vanligare i Europa och Japan, där många människor med mycket fritid är bosatta. Att människor får just mer fritid samt att vi nu ofta har vänner och bekanta bosatta på andra platser i världen menar Urry (2012) också är en bidragande faktor, tillsammans med att det nu också erbjuds mycket lockande aktiviteter på andra platser i världen, och när vi faktiskt kan ta oss dit så utnyttjar vi denna möjlighet. Urry (2012) menar dock att det finns det olika former av mobilitet, men att de är alla beroende av varandra. Han har delat upp dessa mobiliteter i fem olika kategorier, dessa fem är; kroppslig resa, den psykiska rörligheten, den föreställda resan, den virtuella resan och kommunikativa resor. Den kroppsliga resan är då när människor reser till olika platser för fritid, familj, vänner, nöjen eller jobb. Även emigration menar han hör till denna kategori när människor söker sig till eller flyr ifrån något. Den psykiska rörligheten är då objekt skickats till och från hela världen, exempelvis presenter och souvenirer. Tredje kategorin för mobilitet handlar om att föreställa sig en resa mentalt genom att drömma sig bort till platser genom historier eller bilder på social media, med detta byggs visioner upp. Virtuella resan handlar om att resa online utan att aldrig egentligen flytta sig, detta för att skapa social gemenskap med människor som bor på långt avstånd geografiskt. Kommunikativa resor är då människor tar kontakt med varandra utan att det sker via personligen möten. Detta kan ske via brev, fax, mobilen eller vykort. Genom dessa fem olika kategorier går det att identifiera mobilitet från olika perspektiv och nivåer men vad alla dessa fem har gemensamt är att de har en sammankoppling till varandra. Något annat Urry (2012) tar upp i sin diskussion om mobilitet är sociala övningar och vilka som utför dem, han nämner då bland annat ungdomar som reser på studieresor, flyttar för att vara AuPairer eller bara uppleva (Urry & Grieco: 2012). 15

16 3.2 TURISMBEGREPPET Turism är ett begrepp som ofta kan definieras som en fritidsaktivitet som sker utanför individens vanliga omgivning (Lew et al: 2008). Fritid kan även definieras som en mental och psykisk avkoppling. Under antikens Grekland uttryckte sig filosofen Aristoteles om att fritid är nyttigt för människan då det ger individen självutveckling samt mer kreativitet (Lew et al: 2008). Michael Hall (2008) menar i sina teorier att en turist är en person som stannar längre än en natt, men inte längre än ett år på en plats. Syftet för resan menar han inte har lika stor betydelse, det kan vara för jobb, affärer, fritid, nöjen eller besöka familj och vänner. Det är fortfarande turism så länge de håller sig inom tidsramen. Han menar också att definitionen över vad en turist är ser olika ut världen över, i Kina kan turisten vara individer som besöker en plats bara över en dag medans i andra länder räknas inte begreppet turist om individen reser för jobb eller affärssyften (Lew et al: 2008). När vi definierar turism så är avståndskriterium också viktigt att diskutera. Med avstånd så menas det hur lång förflyttningen måste vara för att det ska klassas som turism, något som kan se olika ut, men vad vi utgår från är det kriterium som Statistiska Centralbyrån använde i sin resevaneundersökning, där de utgick ifrån att individen bör befinna sig tio mil utanför sitt hem för att det ska vara en giltig turistresa. (Blom & Nilsson: 2005, Statistiska centralbyrån: 2005/2006) 3.3 EMIGRATION OCH DESS FÖREKOMST BLAND UNGA För att diskutera emigration är det oundvikligt att inte nämna mobilitet, då människans rörelsefrihet och strävan att förflytta sig, som sträcker sig ända tillbaks till Mesopotamien (Blom & Nilsson: 2005), leder till just emigration, även om inte det ordet alltid har använts. I dagens läge så hör emigration till en av de vanligaste företeelserna, vi är på väg in i en emigrations-era där folk runt om i hela världen ständigt byter boplats av olika anledningar (Daniels et.al: 2008). Men för att skapa en förståelse av vad emigration är idag behöver vi kolla på det föränderliga mönstret, samt just de anledningar som leder till att folk faktiskt flyttar på sig: Daniels (2008) menar att mönstret av emigration idag har förändrats, vilket till stor del beror på dagens växande mobilitet, något som påvisades med Urrys teorier (2012) i ett tidigare kapitel, men sammantaget så går det att säga att mönstret av emigration har förändrats på grund av att människors syn på världen har ändrats. Skalorna av nationer och regioner ändras och i och med olika händelser i världen inträffar så är den globala emigrationen under ständig förändring. Med de olika anledningar till varför folk emigrerar så kan det också sägas att emigration blir allt mer 16

17 differentierad. Sammanfattningsvis vad som menas med att emigrationsmönstret förändras så är det att emigrationen är både mer föränderlig, differentierad och global än någonsin. Vi är som sagt på väg in i en Emigration-era (Daniels et al: 2008 ) När Allan, Hall och William (2002) diskuterar emigration så utgår de ifrån att en mobil människa som emigrerar kan sättas inom fem olika kategorier. Dessa är arbetskraftsinvandring, företagande emigration, konsumtionsemigration, emigration som handlar om att återvända till något, samt emigration vid pensionering. Dessa fem kategorier är inte de enda typer av emigration, men de är produktion och konsumtion relaterade något som går hand i hand med de ämnen som berör turism. Allan, William och Hall (2002) menar också att turism inte bara leder till emigration utan att emigration även leder till turism. En närmare jämförelse mellan turism och emigration kommer att behandlas i följande kapitel. Enligt en rapport framtagen av Förenade Nationerna (2011), så har emigration av unga ökat drastiskt, särskilt när vi kollar på länderna i norra Europa, där de uppges att näst intill 50 procent av all migration till utlandet utförs av de som är mellan 18 och 29 år gamla. Det går inte att dra någon klar slutsats över om detta överensstämmer med resten av världen, men det antas ändå ligga på ungefärliga siffror. Anledningen till att många unga emigrerar beror enligt Förenta nationernas rapport (2011) till största del på att många väljer att studera utomlands, och då många universitet har börjat använda sig av andra system genom att allt fler nu har kurser på engelska så finns nu den här möjligheten. De menar också att arbete är en stor anledning för unga att emigrerar, men att när det gäller unga från västvärlden så handlar det ofta om säsongsarbeten, medan de från öst oftast emigrerar på grund av chansen till bättre arbetsförhållanden. Även skäl som familj, giftermål, politik och andra humaniora orsaker tas upp som skäl till varför migration bland unga har ökat (United nation department for economics and social affairs: 2011), något vi kan koppla samman med de kategorier av emigration som Allan, Hall och William (2002) tog upp. När Daniels (2008) pratar om dessa skäl definierar han dem som olika tryck-faktorer. 3.4 SKILLNADEN PÅ TURISM OCH EMIGRATION Kopplingen mellan turism och emigration är på många plan lika men samtidigt väldigt olika gällande syn och perspektiv på identitet, beteende och attityder. Det som distanserar emigranter från turister är att de vill uppleva mer än själva turismen och resan. Turister förväntas befinna sig på samma område under en viss kort period och därför inte kan klassa sig själva som emigranter. Turister kan äga en fastighet i ett annat land och bygga upp relationer och nätverk, både med 17

18 lokalbefolkningen och landets kultur, men ändå klassas som en turist. Emigranters liv under den period de är bosatta i ett annat land är som en semester, men de ser inte sig själva som turister eller att deras vistelse i landet är en semester. Det som komplicerar uppgiften att skilja emigranter från turister är att se vart gränsen går mellan vilka som är värdar för landet och vilka som är gäster. Rollerna kan variera beroende på bekvämligheter och erfarenheter människor har. Återkommande turister som egentligen är menat som gäster agerar omedvetet oftast som värdar för ett land när de möter andra turister som kommer ifrån samma land. Migranter har en speciell syn på deras val av resa och anser att de har en aning högre status än turister. Övriga studier som har gjorts skulle vilja kalla den sorts turism som migranter utför för bostadsturism, ett begrepp som används ofta i ett europeiskt sammanhang och perspektiv, medans begreppet emigration används mer utanför Europa (O Reilly: 2003). Viktigt att påpeka är att turism och emigration starkt påverkar varandra. Som Allan, William och Hall (2002) menar så leder turism till högre emigration och emigration leder till högre turism. När folk emigrerar till ett annat land och möter lokalbefolkningen i detta land, så blir detta folk influerade av den nya kulturen dessa emigranter tar med sig, vilket kan leda till att de väljer detta ursprungsland att åka som turister till. Det är inte helt ovanligt att turism också leder till emigration, då valet av att emigrera helt och hållet till ett land oftast kan börja med en turism resa (Allan, William & Hall: 2002). 3.5 PÅVERKNINGSFAKTORER För att kolla på vad det är som fångar ett intresse för en plats och påverkar beslutet att flytta dit kommer vi i det här kapitlet att exemplifiera med olika påverkningsfaktorer. Dessa faktorer kommer dock att presenteras utifrån teorier om platsmarknadsföring, på grund av att litteratur inom ämnet ofta skrivs utifrån ett producentperspektiv, där platsmarknadsföring är benämningen som använts. Även om det ifrån ett konsument perspektiv snarare ses som en påverkningsfaktor, så är de kommunikationskanaler som presenteras i det här teorikapitlet de samma som för platsmarknadsföring och processen bakom dem är aktuellt att diskutera då denna marknadsföringsprocess är vad som gör dem till starka påverkningsfaktorer WORD-OF-MOUTH När det kommer till att uppmärksamma platser, varor eller tjänster så är kommunikationskanaler en vanlig metod. En kanal som har visat sig ha stor påverkan när det kommer till att väcka människors intresse är word-of-mouth -metoden. Metoden går ut på att bekanta, vänner eller familjemedlemmar berättar sina egna erfarenheter av platsen, varan eller tjänsten som sedan leder till att konsumenten blir intresserad och känner förtroende för organisationen eller företaget som 18

19 står för produkten. Word-of-mouth är särskilt funktionellt om konsumenten är ute efter en tjänst, resa eller produkt som är synlig, risktagande eller framförallt dyr. (Kotler et al 2013) Word- ofmouth sker inte bara via personliga möten utan har utvecklats mer via internet, ett begrepp som då kallas för E-wom. Vad det gäller reser så är det nu vanligt att resenärer eller turister dokumenterar sin upplevelse i resedagböcker eller bloggar, och många har även börjat utrycka sig via olika forum om sina upplevelser, åsikter och tips om platser (Mossberg & Hanefors: 2007) STORYTELLING Ett vanligt sätt att marknadsföra platser, varor och tjänster idag är genom storytelling, där sagor och berättelser används för att sälja den aktuella produkten genom en historia som intresserar kunden och väcker ett intresse. Att berätta och dela med sig av historier har många fördelar när det kommer till säljande, bland annat kan en historia väcka idéer hos individen och senare utvecklas till planering och inspiration av egna handlingar. En bra historia som involverar stannar länge i medvetandet hos människor, och den kan sitta i minnet under en lång tid på tre olika sätt: faktabaserat, emotionellt och visuellt. (Mossberg & Johanssen: 2011) FILM & BÖCKER När det kommer till just destinationer så är filmer och böcker ett sätt att locka folk. Detta fenomen är relativt nytt men har visat sig vara väldigt fort växande. Olika turismföretag och destinationer använder sig av filmer och böcker som utspelar sig på platsen för att marknadsföra detta och locka till sig besökare. Just denna relativt nya nisch har fått ett stort genomslag på grund av den fantasivärld som byggs upp och människans längtan efter att få gå in i en annan värld på semestern. Många aktiviteter på dessa platser handlar därför ofta om att låta besökare gå in i en roll, för att komma så nära den värld som filmen eller boken bjudit upp till som möjligt (Hanefors & Mossberg: 2007). Människans behov att få kliva in i en fiktiv värld för att verkligen komma bort, var något turismindustrin i Australien utnyttjade år 2008, när de försökte komma på nya sätt att locka till sig internationella turister till landet. Filmturism som nisch var vid detta tillfälle fortfarande ett någorlunda nytt fenomen på marknaden, så landet såg det lite som ett experiment att pröva på detta, och de gjorde det i samband med premiären av filmen vid namn Australia, då denna film var spådd att få stor genomslagskraft världen över. Det de försökte göra var att koppla filmens teman med landets klimat och kultur som redan existerade, de behövde alltså inte bygga upp någon fiktiv värld, då allt redan fanns där. Genom ett partnerskap med Twentieth Century Fox, som var skapare av filmen, så siktade de på att genom landet belysa filmen och låta filmen göra detsamma för landet. Målet var alltså att koppla dessa två direkt till varandra för en gemensam gynnsamhet, resultatet visar dock senare på att mest gynnsamma av 19

20 experimentet var Australien som land, som i och med premiären och genomslagskraften från filmen ökade sin besöksnäring (Morgan et al: 2011) MEDIA Media som en stor kommunikationskanal, inkluderar bland annat, radio, TV, tidningar och internet, och fungerar också bra som marknadsföring för platser och upplevelser (Mossberg & Hanefors: 2007). Just när det kommer till kriser som ibland drabbar länder, och kan vara allt från terrorism till naturkatastrofer får media en extra viktig roll, det gäller då att ett samarbete sker mellan media och organisationen i landet där krisen inträffar, för att rätt typ av information går ut till resten av världen. Med media så löper alltid risken att missuppfattningar sker då media använder sig av flera olika kanaler för att få fram information och dessa kanalers rapporteringar kan tillsammans ge en falsk bild av vad som egentligen skett. Det är därför viktigt att landets kontakt med internationell media sköts på ett korrekt sätt, för att eftereffekterna till katastrofen vad det gäller landets rykte inte ska bli förödande (Laws et al: 2006). Detta kan exemplifieras med Tsunamikatastrofen i Thailand. På grund av att det drabbade turister från hela världen så var det här extra viktigt att landets hantering av katastrofen uppfattades korrekt av media som rapporterade om hela händelsen. Naturkatastrofer är sådant som händer och det var ingenting som Thailand kunde rå för, vad som därför blev viktigt var att visa på hur landet hanterade detta, de det var vad som skulle komma att avgöra landets framtid inom besöksnäringen. I Thailands fall så fungerade kommunikationen bra, och det världen fick se var en positiv bild av landet och deras gästfrihet (Laws et al: 2006) SOCIALA MEDIER Sociala medier av olika former är något som idag spelar en allt större roll i människors sociala liv och vardag, detta gäller även när det kommer till våra val av resor, varor eller tjänster där bilder och berättelser från vänner och bekanta på sociala medier kan ha en avgörande roll. Det ska dock nämnas att sociala medier är icke-statisk, utan förändras med tiden beroende på trender och människors behov och beteende, det kan sammanfattningsvis sägas är en del av vår utveckling och teknologiska framväxt. Facebook som var populärt för flera år sedan börjar nu alltmer avta på grund av att folk övergår till plattformer så som Twitter och Instagram (Sharmeen et al: 2013). När emigranter eller turister flyttar till andra länder ger sociala medier och nätplattformer dem möjligheten att följa nyheter och debatter som pågår i deras hemland samt hjälper dem att hålla kontakt med familj och vänner. De kan alltså med plattformer som Facebook, Skype, Instagram, Twitter samt chattforum fortfarande känna sig involverade om vad som pågår i deras hemländer även om de inte befinner sig där fysiskt (Khayati: 2011). Det är heller inte helt ovanligt att resande använder sociala medier och internet för att föra olika typer av resedagböcker, inte bara 20

21 för att dokumentera sin resa, utan också för att detta fungerar som ett sätt att hålla kontakt med vänner och familj hemma (Sheller & Urry: 2004). Sociala medier kan också användas som ett verktyg för blivande resenärer att hitta information om platser och turismföretag (Sigala et al: 2012). Folk som befinner sig på platserna eller har nyligen varit där kan använda sig av forum och bloggar för att uttrycka sina åsikter om specifika platser eller upplevelser, något som kan vara hjälpsamt för blivande resenärer. Munar (2013) argumenterar dock för att sociala medier, bloggar och forum utmanar turismindustrin på det sättet att marknadsförare inom branschen nu får mindre och mindre makt när det traditionella sättet att bygga varumärken inte längre är lika effektivt, då resenärer hellre förlitar sig på sociala medier där de kan läsa andra resenärers åsikter, tips och berättelser, vilket gör platser och turismföretag mindre maktlösa när det kommer till marknadsföring (Munar et al: 2013). 3.6 RESEMOTIV Mayo och Jarvis (1981) har i en modell om resemotivation lagt fram fyra olika faktorer som de föreslår kan vara bidragande till människans motivation att resa: 1. Fysisk motivation. Syftet är fysisk avslappning, eller träning som finns på exempelvis olika resepaket kombinerat med träningsläger, samt resor som gynnar människans hälsa. 2. Kulturell motivation. Läran om olika länder och kulturer som är drivkraften för resans genomförande, musik, dans, konst och religion är även inkluderat i denna faktorn. 3. Icke-personlig motivation. Längtan över att träffa andra människor, familj eller vänner eller att träffa nya människor och skapa nya relationer och kontakter. 4. Status som motivation. Att få uppfylla sin önskan om uppmärksamhet, och använder sin resa genom att skapa status och gott rykte för sig själv. Psykologen Abraham Maslow har även han tagit fram tagit en modell, kallad en behovshierarki där han visar hur de mänskliga behoven prioriteras. Modellen är formad som en pyramid. Längst ner i modellen hittar vi de livsnödiga behoven som mat, luft och mat, ett steg upp de mer yttre faktorerna som behovet av trygghet, gemenskap och självkänsla. Högst upp i modellen finner vi självförverkligande i fokus. Självförverkligande handlar om att individen bör utnyttja alla sina resurser och potentialer. För att en individ ska kunna komma så högt upp i modellen och utföra självförverkligande så krävs de att de övriga behoven är uppfyllda (Lew et al: 2008). Bland andra teoretiker som har genomfört studier om vilka motiv turisten har så hittar vi Seppo Iso-Aholas (1984), som med en modell bestående av både psykologiska och yttrande faktorer lägger fram 21

22 både flykt och sökande som motiv. De två sökmotiven handlar om en önskan om att antingen få en social belöning eller inre belöning, medan de två flyktmotiven handlar om flykt från inre omständigheter eller flykt från sociala omständigheter (Hanefors & Mossberg: 2007). När vi talar om resenärers motiv för resande bör också primära respektive sekundära motiv redovisas. Vad som är primärt och vad som är sekundärt för resenären är väldigt individuellt, men det som räknas för det primära är det som resenären först och främst vill utföra på platsen, det hen reser för. Det primära, alltså huvudmotivet, kan exempelvis vara att hoppa fallskärm i Portugal eller shoppa i Paris, det primära sker alltså i de val av handlingar resenären beslutar sig för att utföra. De sekundära som resenären utför kan förklaras som det nödvändiga och basbehoven, till exempel äta och sova. För att resenären ska få en lyckad vistelse som möjligt krävs det att både de primära och de sekundära behoven uppfylls, men det prioriteras inte alltid jämlikt (Hanefors & Mossberg: 2007). 3.7 RESEPROCESSEN Under en resa går resenären igenom olika faser och steg för att vara mentalt förberedd. Dessa faser sker stegvis under tre processer, innan resan, under resan, samt efter resan. Innan resan så spekulerar resenären över sitt flyktmotiv respektive sökmotiv, vad är det som inte tillfredställer henne på platsen hon befinner sig på, samt vad det är hon söker på andra platser. Resenären förbereder sig också mentalt genom att samla information om platsen hon kan dra nytta av väl där. Under resan - även kallad konsumtionsfasen börjar resenären reflektera över de val som gjorts för resan, hon jämför sina förväntningar med de upplevelser hon upplever. Efter resans gång kommer resenären till en utvärderingsprocess då hon utvärderar samt reflekterar över hur resan har påverkat hennes känslor och beteende. Utvärderingsprocessen är en sammanfattning av hur resan har gått, och som individuellt påverkar människan socialt eller psykologiskt (Hanefors & Mossberg: 2007). 3.8 KÄNSLOR OCH IDENTITET Olika humanistiska geografer menar att skapandet av individens identitet är beroende av platserna som hen befinner sig på. Redan i småbarnåldern lär vi oss om hur man beter sig olika på olika platser, och vi upptäcker hur vårt beteendemönster anpassas och förändras efter platserna vi befinner oss på, ibland utan att vi ens tänker på det. Platser är något som spelar en stor roll psykologiskt, då människor ofta har känslomässiga bindningar till olika platser. Ifall vi som människor inte helt känner oss tillfredsställda på den plats vi befinner oss sig på så söker vi trygghet och mening någon annanstans (Gren & Hallin: 2003). 22

23 På senare tid har identitetsbegreppet blivit allt viktigare att forska kring i turismvetenskapliga termer av den anledningen att turistens identitet kan förklara turistens förväntningar och karaktär, vilket hjälper företag inom industrin att förstå turisten och därmed utforma sitt utbud efter turistens krav och önskningar. Begreppet identitet kan tolkats på olika sätt, men rent generellt kan begreppet beskrivas som en självuppfattning eller självbild (Syssner: 2011). Hammarén och Johansson (2009) menar att vi som människor bär på olika identiteter som är beroende av det sammanhang och den plats vi befinner oss på. En individs uppfattning om sig själv är inte endast rumsligt beroende dock, utan beteende mönstret formas även av vilka personer individen möter (Syssner: 2011, Hammarén & Johansson: 2009). 23

24 4. EMPIRI 4.1 SOM - RAPPORT: SVENSKAR BOSATTA UTOMLANDS Enligt rapporten på svenskar bosatta utomlands som SOM-institutet tog fram 2012 så ligger den totala siffran på svenskar som flyttat utomlands sedan 1970 på en miljon, och den nuvarande siffran på utlandsbosatta svenskar på uppskattningsvis personer. I början av 1990-talet så steg utvandringen av svenskar per år, vilket berodde på den ekonomiska krisen i Sverige vid den här tiden. Denna ökning fortsatte sedan ytterligare efter att Sverige gick med i EU Men det var inte förrän 2006 som siffran på antalet utvandrande svenskar tog ett rejält steg uppåt, till personer, och denna siffra har sedan hållit i sig till att ge en snittsiffra på ungefär utvandrande svenskar varje år. Svenskarna som flyttar utomlands flyttar till ungefär 150 olika länder världen över, men vanligaste länderna att flytta till de senaste åren har varit Norge, Storbritannien och USA. Sedan 1980-talet har inflyttningen till Storbritannien nästan femdubblats och det är nu cirka 3000 svenskar som invandrar till landet varje år. Räkningen på hur många svenskar som bor i USA är något problematiskt, då ingen folkbokföring sker här, utan vi får istället tillförlita oss på den svenska ambassadens räkning. I och med att utvandringen ökar så stiger också återinvandringssiffrorna till Sverige. Av de svenskar som flyttar utomlands så kommer två tredjedelar tillbaka inom fem år, medan en tredjedel blir kvar. Det ska dock anmärkas att alla dessa siffror är ungefärliga, då ingen officiell tillförlitlig statistik finns på detta, och det existerar också många mörkertal, något som bland annat beror på att rörligheten mellan länder alltmer ökar och flyttformer som inte registreras används. Siffrorna på svenskar utomlands kommer från ländernas egna statistiska byråer, och då vissa länder har olika krav på hur länge en person ska stanna i landet för att klassas som invandrare så bokförs och räknas inte alla. Detta har lett att det är svårt att jämföra in och utflyttnings - statistik med andra länder. Uppgifter på exakt vilka dessa utlandssvenskar är finns det också väldigt lite information på, den enda existerande statistiken som det går att utgå från är skatteverkets räkning över utvandrande svenskar som inte har flyttat tillbaka. Enligt deras statistik så har från åren 1969 till 2006, svenskar flyttat utomlands för att inte återvända. Av dem så har 52 procent varit kvinnor och 48 procent män, åldersfördelningen har visat på en relativt ung siffra, där närmare 40 procent av de som flyttade var under 30, 25 procent mellan 30 och 40 och endast 10 procent över 60. SOMrapporten menar att många som flyttar utomlands är högutbildade, och att drivkraften till att bosätta sig utomlands kommer ifrån villigheten att skaffa sig kunskaper, kompetenser och idéer från världen runtomkring, något som baseras i öppenheten i dagens globala ekonomi. Samtidigt 24