Beslutad av kommunfullmäktige Färdplan Flen

Transkript

1 Beslutad av kommunfullmäktige Färdplan Flen Strategisk plan med budget 2014

2 2

3 INNEHÅLL 1 Majoritetens plattform Skola/Förskola Äldre och funktionshindrade Miljö/Energi Den offentliga maten Näringsliv och arbetsmarknad Offentlig miljö Missbruk Bostäder Kulturpolitik Ungdomspolitik Föreningsliv Personalfrågor Vision Ortsutveckling Orternas visioner Värdegrund Färdplan Flen Det fortsatta arbetet Bakgrund Projektstatus Fortsatt arbete med ortsutveckling, arbetsfördelning m.m Nuläges- och omvärldsanalys Omvärldsanalys Nuläget i Flens kommun Strategiska mål, framgångsfaktorer, indikatorer och strategiska områden Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande Planeringsdirektiv och Övergripande budget

4 7.1 Ekonomiska förutsättningar Planerings- och budgetförutsättningar Balanskrav God ekonomisk hushållning Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Investeringsbudget Budgetregler Nämndernas ramar och uppdrag Beskrivning av resultatindikatorstabellerna Uppföljningsuppdrag till samtliga nämnder Kommunfullmäktige Valnämnd, revision, överförmyndare Personalnämnd Kommunstyrelse Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd Teknisk nämnd Kultur- och fritidsnämnd Socialnämnd Bygg-, miljö- och räddningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kommunala bolag Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Unikabruket AB Flen Vatten och Avfall AB Flens Kommunfastigheter AB Sörmland Vatten AB Ord- och begreppsförklaringar Bilagor: - Ägardirektiv för Flens Kommunfastigheter AB - Ägardirektiv för Flens Bostads AB - Ägardirektiv för Sörmland Vatten AB - Ägardirektiv för Flen Vatten och Avfall AB 4

5 INLEDNING I det ekonomiskt kärva läget som Flens kommun befinner sig, tillsammans med många andra kommuner, på grund av tidigare års ekonomiska resultat och för att skapa utrymme för framtida satsningar och behovsökningar behöver verksamheten effektiviseras och därigenom kostnaderna minska för den kommunala organisationen. Utifrån det perspektivet innehåller den strategiska planen ett effektiviseringskrav på kommunstyrelsen om 1 procent av ramen och för övriga nämnder 0,5 procent. I planen för åren har samtliga nämnder ett årligt effektiviseringskrav om 1 procent av ramen. År 2009 beslutade kommunstyrelsen att inleda arbetet med Färdplan Flen, ett långsiktigt arbete med kommun- och varumärkesutveckling. Det övergripande målet med projektet var att åstadkomma en positiv utveckling för Flens kommun och stärka kommunens varumärke. Det strategiska arbetet och de arbetsmetoder som succesivt utvecklats inom Färdplan Flen överförs nu till linjeorganisationen och inarbetas i den strategiska planen. De delar av utvecklingsarbetet som ännu inte är avslutade ska överföras och integreras i den ordinarie verksamheten med utgångspunkt från de mål och uppdrag som anges i den strategiska planen. Av den strategiska planen framgår att det är särskilt angeläget att ta tillvara erfarenheterna från dialog och delaktighetsarbetet inom projektet för ortsutveckling och från visionsarbetet. För att föra vidare det renommé som projektet Färdplan Flen har, för det helhetsgrepp som projektet har inneburit och för att den strategiska planen ska visa vägen, färdplanen, för kommunen de närmaste fyra åren används från och med i år projektnamnet för den strategiska planen. Den strategiska planens utformning och innehåll utgår både från visionen Flens kommun 2019 och styrmodellen som båda antagits av kommunfullmäktige. Bärande principer i den nya styrmodellen är: Ökad långsiktighet, hur ska verksamheterna se ut vid slutet av planperioden vad gäller verksamhetsresultat och innehåll? Tydligare mål och röd tråd från Kommunfullmäktige till verksamheterna om det uppdrag som ges. Mer fokus på uppföljning, analys och förbättringar i verksamheterna. Tydligare medborgar-/brukarperspektiv, vilka är kommunen till för? Bättre dialog mellan nämnder, förvaltningar och enheter. Den strategiska planen är indelad i tio kapitel. Nedan följer en beskrivning av innehållet i varje kapitel: 1. Majoritetens plattform I detta kapitel redogörs för den majoritetsförklaring som den politiska inriktningen för mandatperioden vilar på. 2. Vision 2019 I detta kapitel redogörs för Flens kommuns vision 2019 samt de ortsvisioner som hittills 5

6 fastställts. Dessutom beskrivs här hur långt arbetet med ortsutvecklingen för kommunens orter har kommit. 3. Värdegrund I detta kapitel ska Flens kommuns gemensamma värdegrund finnas. Värdegrunden är inte klar till denna strategiska plan, utan kommer att införlivas till nästkommande strategiska plan. 4. Färdplan Flen Det fortsatta arbetet I detta kapitel redogörs för hur arbetet med projektet Färdplan Flen har bedrivits och utvecklats. Dessutom anges det hur implementeringen i linjeorganisationen kommer att ske. 5. Nuläges- och omvärldsanalys I detta kapitel redogörs för trender och utvecklingar i omvärlden och var Flens kommun befinner sig i denna utveckling. 6. Strategiska mål, framgångsfaktorer, indikatorer och strategiska områden I detta kapitel redogörs för Flens kommuns strategiska mål med framgångsfaktorer och indikatorer för att mäta utvecklingen mot de strategiska målen. I detta kapitel identifieras även ett antal strategiska områden för Flens kommuns utveckling. Här ges uppdrag till nämnder att ta fram handlingsplaner, strategier osv. för respektive område. 7. Planeringsdirektiv och övergripande budget 2014 I detta kapitel redogörs för den ekonomiska utvecklingen i världen, Europa och Sverige i stort samt för Flens kommuns specifika förutsättningar. Här redogörs även för budgetförändringar jämfört med föregående år samt resultat-, finansierings-, balans- och investeringsbudget. 8. Nämndernas ramar och uppdrag I detta kapitel redogörs för nämndernas särskilda uppdrag, indikatorer som ska följas, driftsoch investeringsramar. 9. Kommunala bolag I detta kapitel presenteras, kortfattat, kommunens helägda bolag, samt Sörmland Vatten AB. I förekommande fall med särskilda uppdrag från fullmäktige. 10. Ord- och begreppsförklaringar I detta kapitel finns en lista med ord och begrepp från dokumentet som kan behöva en förklaring för den oinvigde inom aktuellt område. 6

7 1 MAJORITETENS PLATTFORM Efter kommunvalet 2010 tog den nybildade politiska majoriteten i Flens kommun fram en gemensam politisk plattform, majoritetsförklaring. Denna överenskommelse ligger till grund för den politiska inriktningen under mandatperioden Majoritetsförklaring för (s); (A2) och (v) avseende perioden Socialdemokraterna, Alternativ 2000 samt Vänsterpartiet har valt att teckna denna avsiktsförklaring för att utöva majoritetsstyre i Flens kommun under kommande mandatperiod. Parterna är överens om att det skall bedrivas en politik som präglas av vilja till förbättrad medborgardialog och en mångkulturell utgångspunkt för de kommunala verksamheterna. Mycket av detta skall ske genom att vi avser verkställa ambitionerna i projektet Färdplan Flen som skall kännetecknas av lyhördhet och en vilja att se Flensbygdens olika karaktärer som en styrka för vår bygds attraktivitet. Följande politiska insatser skall prioriteras under mandatperioden: 1.1 SKOLA/FÖRSKOLA Ett arbete med att öka skolans pedagogiska kvalité skall påbörjas, i detta arbete skall särskilt personalens kompetensutvecklingsbehov samt ekonomiska resursfrågor övervägas. Mindre barngrupper till förskolan och fritidshemmen skall prioriteras om ekonomiskt utrymme föreligger. Möjligheten att utöka rätten till barnomsorg från 15 till 20 timmar per vecka skall prövas. 1.2 ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE Behovet av nya servicetjänster för äldre skall ses över, däri skall särskilt förslaget om fri tid för omsorgstagaren övervägas. Kommunen skall stödja, och om möjligt initiera, utvecklingen av trygghetsboende för äldre i kommunen. I samband med nybyggnation och ombyggnation av särskilt boende för äldre skall möjligheten till att erbjuda parboende öka. 1.3 MILJÖ/ENERGI Vi skall vidta åtgärder som syftar till bättre dricksvatten. En plan för gång och cykelvägar skall tas fram samt verka för att minst en gång och cykelväg färdigställs under mandatperioden. Vi skall verka för att få möjligheter att tanka biogas inom kommunen och en förbättrad återvinningsverksamhet i kommunen. Dessutom vill vi föra en politik syftande till en minskad energiförbrukning i Flens kommun. 1.4 DEN OFFENTLIGA MATEN Kommunen skall öka andelen av ekologiska livsmedel under mandatperioden. I upphandlingar skall närproducerade livsmedel särskilt uppmärksammas. En utredning som syftar till att återinrätta tillagningskök i samtliga kommunala verksamheter skall genomföras. 1.5 NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Kommunens arbete med företagskontakter skall prioriteras både vad gäller en god relation med bygdens företag som ett arbete med etableringar till vår bygd. Vi skall verka för en förbättrad kollektivtrafik, framförallt erbjuda trafik på kvällstid. Kommunen skall även öka utbudet av entreprenörsutbildning inom grundskola och gymnasium. 7

8 1.6 OFFENTLIG MILJÖ Arbetet med att försköna Flens stadskärna skall fortsätta. Däri skall också åtgärder för att möjliggöra en åpromenad i Flen samt en trivsam miljö och fler aktiviteter i Sveaparken och Prins Wilhelms torg planeras. 1.7 MISSBRUK En översyn av de insatser kommunen gör för missbrukare skall genomföras. Översynen skall särskilt beakta möjligheter till varierade behandlingsmetoder, snabb hjälp för missbrukare, en samlingslokal och kommunens förebyggande missbruksarbete. 1.8 BOSTÄDER Arbetet med färdigställande av nya bostadsområden skall fortsätta. Däri skall Sundtorp och Malmakvarnsområdet färdigställas för bostadsbyggande. Vi skall verka för en snabbare renovering, attraktivitetshöjande åtgärder och en bättre anpassning av lägenhetsutbudet till olika gruppers behov inom kommunens bostadsbolag. 1.9 KULTURPOLITIK En kulturmiljon skall avsättas för fria idéer och projekt om ekonomiskt utrymme medges. Vi skall verka för att kommuninvånarna har tillgång till biografverksamhet UNGDOMSPOLITIK Kommunen skall genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder prioritera minskning av ungdomsarbetslösheten. Däri skall särskilt övervägas möjligheten till s k kommunala traineeplatser. En diskussion om att bli årets ungdomskommun skall inledas FÖRENINGSLIV Vi skall utöka de ekonomiska resurserna för föreningslivet under mandatperioden. Arbetet med att tillskapa ett allaktivitetshus i de s k Skjortan skall slutföras PERSONALFRÅGOR Arbetet med att få rätt till att arbeta heltid för personalen inom den kommunala verksamheten skall inledas. En särskild politisk styrgrupp för strategiska personalfrågor skall tillskapas för att följa arbetet. Anders Berglöv Lars Falk Kerstin Soläng Gruppledare (s) gruppledare (A2) gruppledare (v) 8

9 2 VISION 2019 Flens kommunfullmäktige antog i mars 2012 följande vision för Flens kommun. Visionen sträcker sig fram till 2019 och ligger till grund för de strategiska målen i den strategiska planen. Flens kommun 2019 I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva. Vi som bor i hjärtat av Sörmland är stolta över vår fantastiska natur och våra orters särprägel. Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende, goda kommunikationer och ett bra näringslivsklimat. Vi har skolor med hög kvalitet. Vi driver vår egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. Vi som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Vårt arbete gör skillnad! Med varsamhet och eftertanke värnar vi om vårt sjörika sörmländska landskap och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi är det vänligaste och mest gästfria besöksmålet i Sörmland. I Flens kommun har vi nära till varandra och vi delar gärna med oss av våra tillgångar och möjligheter. Tillsammans skapar vi en anda som bygger på öppenhet och omtanke. Flens kommun Sörmlands hjärta. 2.1 ORTSUTVECKLING Flens kommun har arbetat med ortsutveckling sedan 2009 och arbetet har sedan 2010 drivits som en del av Färdplan Flen. Målet har varit att ta fram en vision och långsiktig handlingsplan för alla orter i kommunen. Arbetet påbörjadesmed Malmköping och fram tills nu har visioner och handlingsplaner tagits fram för Malmköping, Sparreholm och Hälleforsnäs. Ortsutveckling Bettna, Flen och Skebokvarn är under utveckling och visionerna för dessa orter kommer löpande att läggas till det övergripande visionsdokument. Mellösa och resterande landsbygd kommer att utvecklas under 2014 och framåt. Som det framgår av kommunens övergripande vision är orternas särprägel en del av kommunens stolthet, och orternas visioner därför ett viktigt supplement till kommunens övergripande vision. Syftet med ortsutveckling är att bidra till en positiv utveckling genom att de olika kommundelarna stärks och att kommunens vision för 2019 uppnås. Ortsutveckling bidrar därmed också till att effektivisera kommunens arbete genom samverkan med förenings- och näringsliv och på så sätt utveckla gemensamma och kostnadseffektiva lösningar av viktiga utvecklingsfrågor. Projektet innebär dessutom ökade möjligheter för medborgarna att påverka kommunens beslut och de faktiska förutsättningarna för utveckling i respektive ort. Ortsutvecklingsarbetet är indelat i olika faser: Mobilisering: Målet är att skapa förutsättningar för arbetet genom att etablera samverkansformer på orten. 9

10 Vision- och planeringsfas: Ortens invånare med får stöd från kommunens tjänstemän ta fram en vision för orten och förslag till handlingsplan. Fasen avslutas med beslut i kommunfullmäktige om visionen och handlingsplanen. Genomförandefas: Handlingsplanen genomförs i samverkan mellan ortens invånare och kommunen. Avslutningsfas: Arbetet utvärderas innan en ny handlingsplan tas fram. För att säkra en balans mellan ambition och resurser har arbetet inletts löpande på orterna. Här är en översikt som visar vilken fas de olika orterna befinner sig i: Ort Start för vision/planerings -fas Beslut i kommunfullmäktige Period för handlingsplanen Exempel på åtgärder i handlingsplanen Malmköping Våren 2009 December Öppning av Norra infarten Ombyggnad av Landsvägsgatan Utformning av torget Sparreholm Januari 2011 April Porten till Båvenprojektet Gång- och cykelbanor Hälleforsnäs April 2011 Oktober Ombyggnad av stationsområdet Förbättring av trafiksäkerheten Bettna Maj 2012 Beräknat till våren Ej beslutat än Ej beslutat än 2014 Skebokvarn November 2012 Beräknat till våren Ej beslutat än Ej beslutat än 2014 Flen April 2013 Beräknat till hösten Ej beslutat än Ej beslutat än 2014 Mellösa Beräknat till våren Ej beslutat än Ej beslutat än Ej beslutat än 2014 Vadsbro/Blacksta Ej beslutat än Ej beslutat än Ej beslutat än Ej beslutat än Från projektorganisation till linjeorganisation Det centrala projektkansliet för Färdplan Flen avvecklas under 2013 och det fortsatta arbetet ska från och med 2014 övergå i linjeverksamheten. 10

11 2.2 ORTERNAS VISIONER Här följer en redogörelse för de ortsvisioner som fullmäktige hittills har beslutat om. Vision Malmköping I Malmköping är vi stolta över vår unika boendemiljö, handel och kultur. Mötesplats Malmköping är en naturlig plats för upplevelser, både för boende och besökare. Tillsammans får vi allt att bli möjligt, lokala initiativ uppmuntras och får växa. Vårt läge sporrar och utmanar. Vision Sparreholm 2019 Med storstaden och Europa runt hörnet är Sparreholm den öppna porten till Båvens insjöskärgård som med sitt rika djurliv är en njutning för alla. Vi välkomnar omvärlden och samverkar med drivkrafter som får orten att sjuda av liv och aktivitet. Med vårt kulturarv som grund skapar vi en bygd som präglas av engagemang, närhet och livskvalitet för alla generationer. Vision Hälleforsnäs 2019 Sprungen ur vår stolta historia finns här en framgångsrik grundskola med plats för alla barn. Vi utvecklar tillsammans en kreativ ort med ett internationellt kulturliv. Här finns ett rikt näringsliv och blomstrande handel i historiska och levande miljöer. Vi gör vår unikt varierande natur tillgänglig för alla. Bra kommunikationer gör det lätt för omvärlden att ta sig till och från Hälleforsnäs. 11

12 3 VÄRDEGRUND En mycket viktig hörnsten i den nya styrmodellen är en gemensam värdegrund för kommunen. Det kommunövergripande arbetet har ännu inte påbörjats. Kommunstyrelsen arbetar vidare med uppdraget att leda och planera arbetet med att ta fram en gemensam värdegrund byggd på visionen och de strategiska målen som på sikt kan införlivas i strategiska planen. En värdegrund för en organisation kan beskrivas som de normer och värderingar som ska förena organisationen och det förhållningssätt och den utgångspunkt organisationen har gentemot målgrupper, förtroendevalda, medarbetare och kollegor. Värdegrunden bör vara en tydlig vägledning i allt förändringsarbete som sker inom organisationen. Den ska ha en klar koppling till det vardagliga arbetet, det politiska uppdraget och därigenom genomsyra hela organisationen. Anställda inom kommunen har olika värderingar och en världsbild som inte alltid stämmer överens. Dessa skillnader ska förstås respekteras. Som organisation är det dock viktigt att utgå från gemensamma värderingar och att veta vad som, inom organisationen, avses med begrepp såsom etik och moral. 12

13 4 FÄRDPLAN FLEN DET FORTSATTA ARBETET 4.1 BAKGRUND Hösten 2009 beslutade kommunstyrelsen att starta upp arbetet med Färdplan Flen, ett långsiktigt arbete med kommun- och varumärkesutveckling. Det övergripande målet med projektet var att åstadkomma en mer positiv utveckling för hela Flens kommun och stärka kommunens varumärke. Som en del av arbetet har en vision för kommunen tagits fram i samarbete med kommuninvånare, näringslivet och föreningar. Visionen Flens kommun 2019 och en ny styrmodell antogs av kommunfullmäktige i mars 2012 och är utgångspunkten för den strategiska planen. Färdplan Flen har under i sin helhet innehållit ett antal viktiga utvecklingsområden för kommunen: Vision Flens kommun 2019 Ortsutveckling Dialog och delaktighet Attraktiv arbetsgivare Effektiv organisation Värdegrund Kommunfullmäktige beslutade i december 2012 om projektplanen för arbetet Enligt planen skulle det centrala projektkansliet avvecklas under 2013 enligt följande plan. Från och med 1 januari 2013 avvecklades den centrala projektstyrgruppen (kommunstyrelsens arbetsutskott) som styrgrupp för det övergripande arbetet. Under 2013 kommer det centrala projektkansliet bestående av en projektledare och en projektadministratör på halvtid att avvecklas. Rapporteringen av delprojekten kommer att gå genom respektive projekts styrgrupp och i de fall avvikelser från projektens direktiv uppstår ska dessa rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunikationsdelen av Färdplan Flen kommer under 2013 att övergå till linjeorganisationen. 13

14 4.2 PROJEKTSTATUS I nedanstående tabell redovisas läget beträffande de olika utvecklingsområdena och delprojekten. Utvecklingsområde Delprojekt Status Vision Flens kommun 2019 Ortsutveckling Dialog och delaktighet Visionen Kommunikationsstrategin Visionen är beslutad i mars En plan för förankring kopplad till den nya styrmodellen finns framtagen. Arbetet pågår. Handlingsplaner och visioner för orterna Malmköping, Hälleforsnäs och Sparreholm finns framtagna och beslutade av KF. I Bettna, Skebokvarn och Flen pågår arbetet påbörjas arbetet i Mellösa och Vadsbro/Blacksta. En modell för att arbeta med ortsutveckling i linjeorganisationen finns framtagen. Förbättrade rutiner för synpunktshantering har utarbetats och en rutin för handläggning av medborgarförslag har tagits fram. Attraktiv arbetsgivare Effektiv organisation Värdegrund Ny politisk organisation och förvaltningsorganisation Ny styrmodell Arbetsmodell för framtagande av strategier och handlingsplaner Effektivisering av arbetsprocesser Arbete med dialog och delaktighet pågår inom Medborgardialogberedningen. Projektet avslutades under 2012 och de kvarvarande målen i projektet, utveckling av medarbetarskap och ledarskap, ingår i HR-avdelningens linjeverksamhet. Arbetet pågår, ett första utkast till ny politisk organisation beräknas vara klart under Ny styrmodell finns framtagen och beslutad i mars Arbetet pågår och beräknas vara klart under Ett försöksprojekt med Lean planeras att påbörjas under Projektorganisation och plan skrivs fram under hösten. Styrmodell Ny styrmodell beslutad Projektmodell Ny projektmodell beslutad Nytt intranät Nytt intranät från 4 september Arbete pågår. 14

15 Av ovanstående sammanställning framgår att flera delprojekt är avslutade och överförda till linjeorganisationen. Några projekt pågår men de flesta kommer att avslutas under FORTSATT ARBETE MED ORTSUTVECKLING, ARBETSFÖRDELNING M.M. Ortsutvecklingsarbetet är inne i en införandefas på de orter där handlingsplaner har antagits av kommunfullmäktige. På några orter påbörjas arbetet 2014 och på några orter pågår arbetet eller har nyligen startats upp (Flens tätort). Gemensamt för ortsutvecklingsprojekten är att de är mycket viktiga för kommunens fortsatta utveckling och välbefinnande. De handlingsplaner som tas fram för respektive ort ska införlivas i kommunens planeringsförutsättningar och hanteras enligt kommunens ordinarie planeringsprocess. Där kommer orternas prioriteringar att vägas in i en samlad ekonomisk plan för kommunen som helhet. När ortsutvecklingen överförs till linjeorganisationen kommer tjänstemännen från de olika förvaltningarna även fortsättningsvis att behöva avsätta tid för arbetet med ortsutveckling beroende på vilka teman ortsborna prioriterar. Viktigt är att orternas handlingsplaner blir en del i nämnden/förvaltningens planeringsprocess och att tagna beslut i utvecklingsprocessen verkställs. Ortsutvecklingsarbetet ska som helhet vara samordnat, konsekvent och ska genomföras på ett positivt och konstruktivt sätt. Huvudansvaret för samordning åvilar befattningshavaren på kommunledningsförvaltningen som svarar för att: - Organisera arbetet enligt kommunens projektmodell och tidigare erfarenheter i projektet - Initiera och leda arbetet i en inledande fas i ortsutvecklingen - Biträda vid upprättande av orternas handlingsplaner - Samordna kommunens arbete - Ansvara för kommunikation och information (hemsida, kommunala processer m.m.) Ortsutvecklingsarbetet kommer således även framgent att kräva resurser för planering, samordning, genomförande, dialog och kommunikation mm. I samband med att det centrala projektkansliet avvecklas kommer en gemensam resurs att behövas centralt i kommunen för ortsutveckling. Resursfrågorna hanteras i planeringsprocessen. Generellt för flera av projekten i Färdplan Flen är att de kräver en omfattande implementeringsprocess där dialog, delaktighet och samverkan är viktiga ledord. Syftet med framtagna modeller/processer är att dessa direkt eller indirekt ska påverka eller understödja processen att uppnå kommunens vision och strategiska mål. Att i det dagliga arbetet aktivt arbeta med utgångspunkt från bland annat den nya visionen och styrmodellen möjlighet till dialog och praktisk övning kring de nya målen och processerna. För att kommunen ska uppnå den beslutade visionen, Flens kommun 2019, behöver en vidareutveckling av planeringsprocessen ske utifrån fattade principer i den nya styrmodellen, långsiktighet, tydlig målkedja och ökat fokus på analys och förbättringar. Nämndövergripande behöver en kraftsamling ske kring viktiga utvecklingsområden som är en förutsättning för kommunens utveckling och att uppnå kommunens vision. 15

16 5 NULÄGES- OCH OMVÄRLDSANALYS 5.1 OMVÄRLDSANALYS Som en del av visionsarbetet Flens kommun 2019 togs en analys fram av de trender och utvecklingar i omvärlden som påverkar Flens kommun framöver. Följande är en sammanfattning av denna analys, uppdaterad med den senaste tillgängliga statistiken. En globalt sammanflätad ekonomi De nationella ekonomierna hänger i större och större utsträckning ihop och är beroende av varandra genom handel, finansmarknader och valutasammanslutningar som Euron. Trots en generellt stark svensk ekonomi påverkas Sverige av den pågående finansiella krisen i världen och i EURO-zonen. Det påverkar både det nationella och lokala näringslivet och arbetsmarknaden. Dessutom har detta direkt påverkan på skatteunderlaget och därmed prognosen för kommunens intäkter. Internationalisering av näringslivet Den globala världsmarknaden har medfört att produktion ofta flyttas dit arbetskraften är billigast. Detta har lett till en strukturomvandling och ett ökat fokus på och behov av kunskap och tjänster i den svenska ekonomin och näringslivet. Kraven på utbildning och kvalifikationer i arbetsstyrkan växer och leder till paradoxen att det samtidigt finns en ökad arbetslöshet och brist på kvalificerad arbetskraft. Strukturen i det svenska näringslivet går i riktning mot fler små (0-5 anställda) och medelstora (5-50 anställda) företag. 99,4 % av svenska privata företag har färre än 50 anställda. Dessa företag står för ungefär 40 % av näringslivets bidrag till den svenska bruttonationalprodukten 1. Demografi Sedan 1981 har Sverige växt med ungefär en miljon invånare. Största delen av befolkningstillväxten har skett i storstadsnära kommuner, samtidigt som ungefär hälften av Sveriges kommuner har ett minskat befolkningstal 2. Urbaniseringen är en del av den ökade regionaliseringen där tillväxtcentra utvecklas runt storstäder med en differentierad arbetsmarknad och näringsliv, utbildningsmöjligheter med mera. Under 2011 pågick en nationell utredning om huruvida Sveriges landsting skulle indelas i regioner, men utredningen har inte lett till rekommendationer för nästa steg i bildandet av regioner. Däremot har ett antal kommuner och landsting runt om i Sverige påbörjat ett eget arbete för at utveckla samverkan runt strategiska frågor. I takt med att befolkningen ökar blir andelen 65+ större 3. Det har konsekvenser för arbetsmarknaden i form av pensionsavgångar. Samtidigt är gruppen mellan 65 och 80 friskare än någonsin och utgör en köpstark grupp. Gruppen över 80 blir också större och detta kommer att påverka behoven av äldrevård. Medelinkomsten har under de senaste åren ökat i riket, men samtidigt har skillnaden mellan de som har högst inkomst och de som har lägst inkomst blivit större. Enligt OECD har andelen hushåll med 1 Källa: Ekonomifakta 2 Källa: SCB 3 Källa: SCB 16

17 en disponibel inkomst som är mindre än hälften så stor som genomsnittsinkomsten ökat från 3,7 till 9,1 procent i Sverige mellan 1995 och Andelen personer i riket som får försörjningsstöd har ökat under de senaste 5 åren, dock med en uppbromsning under Däremot fortsätter andelen som får långvarigt bistånd (mer än 10 månader) att öka. Bland de som får bistånd är gruppen ungdomar och ensamstående mammor särskilt stor. Andra trender som påverkar Flens kommun är: Utvecklingen av bättre och snabbare kommunikationer i Sverige och omvärlden. Tåg- och flygförbindelser har gjort det lättare att resa mellan olika delar av Sverige och resten av världen, men samtidigt skapat utmaningar för mindre orter som inte befinner sig på de rutter som har skapats. Dessutom skapar det utmaningar för den lokala kollektivtrafiken att förväntningarna på rörlighet ökar samtidigt som befolkningsunderlaget är minskande. Den snabba utvecklingen inom information- och kommunikationsteknologin har möjliggjort helt nya sätt att kommunicera på via internet och sociala medier. Det skapar en ökad förväntning på information och ökade möjligheter för att kommunicera interaktivt. Det i sin tur ökar behovet av konstant utveckling av kompetenser för att följa. Med en förbättrad levnadsstandard för en stor del av befolkningen har strävan efter det goda livet blivit en faktor när man väljer bostad, fritidsintressen och karriär. Det medverkar bland annat till att upplevelseindustrin är den starkast växande i Sverige. De senare åren har medfört ett ökat fokus på klimatansvar och hållbar ekologisk utveckling. Det kommer bland annat till uttryck i ett ökat regelverk runt utsläpp med mera, och samtidigt ökat intresse från konsumenter för energisnåla lösningar och närproducerad mat. Inom skola, vård och omsorg har den centrala styrningen av kommunal verksamhet ökat de senaste åren. Regelverk och striktare tolkning av dessa har medfört ökade krav på och ansvar i den kommunala verksamheten utan ökade intäkter, exempelvis nya skollagen och riktlinjer för demensvård. 5.2 NULÄGET I FLENS KOMMUN Som en del av Färdplan Flen togs en nulägesanalys fram som beskriver hur läget är i Flens kommun i dag med utgångspunkt i politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorer. Analysen innehåller också en beskrivning av Flens kommuns styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Här följer en sammanfattning av nulägesanalysen: Politiska faktorer: Avreglering av kommunikationer med mera påverkar Flens kommun. Till exempel innebär avregleringen av järnvägen ett reducerat antal tågstopp i Flens kommun eftersom SJ bedömer att kundunderlaget inte gör det lönsamt att stanna oftare. Det är en allmän upplevelse att länet inte fungerar som en samlande enhet och att utvecklingen i länet därmed inte drivs med en gemensam utgångspunkt. Till exempel riktar sig Katrineholms kommun mot Norrköping i en rad utvecklingsområden och ett samarbete mellan Eskilstuna, Strängnäs, Enköping och Västerås på en rad strategiska områden har annonserats. Det skapar hinder för Flens kommun att dra fördel av den utveckling som sker i närliggande tillväxtområden. 4 Socialstyrelsen 17

18 Ekonomiska faktorer: I takt med ett dalande befolkningstal har skatteintäkterna för Flens kommun minskat. En minskning i befolkningen på 100 personer innebär en minskning i skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgifter på 4.9 miljoner kr per år. Flens kommuns investeringsnivå har sedan 2006 legat på mellan 5.6 % och 8.7 % av skatteintäkter och utjämning. Det är relativt högt för en befolkningsmässigt stagnerande kommun, där en nivå på 2,5 % - 3 % rekommenderas. Inför skatteåret 2012 höjdes skattesatsen i Flens kommun med 75 öre från 21,58 % till 22,33 %. Genomsnittet i länet är 21,96 %. Genomsnittet i riket är 20,59 %. Medelinkomsten bland invånarna i Flens kommun var kr jämfört med kr i riket. Genomsnittsinkomsten i både Flens kommun och riket har ökat under 2000-talet, men ökningen har varit snabbare i riket, så skillnaden har gått från att vara kr 2003 till kr Det beror bland annat på att folk som flyttar till Flens kommun från andra kommuner ofta tjänar mindre än de som flyttar ut. Tobins Q-värdet i Flens kommun, (värdet som beskriver produktionskostnaden för nya bostäder i relation till marknadsvärdet på den färdiga bostaden) ligger på Det innebär att man sannolikt bara får 84 % av kostnaden tillbaka om man säljer ett nybyggt hus i Flens kommun. Siffran är ett genomsnitt för hela kommunen, så lokala variationer kan förekomma. Inom länet är det bara Vingåkers kommun som har lägre Tobins Q-värde (0.68). Genomsnittet i länet är Fritidshushåll utgör 37,6 % av de taxerade småhusenheterna i Flens kommun jämfört med 27,3% i länet. Näringsliv och arbetsmarknad 2011 fanns arbetstillfällen i Flens kommun, vilket är en minskning från Inom tillverkning och utvinning finns 18 % av arbetstillfällena, jämfört med 13 % i riket. Det är en minskning från 24 % 2009 (21 % 2010). Den näst största näringsgrenen i Flens kommun är vård och omsorg, där 19 % av arbetstillfällena finns, samma andel som Utbildning utgör 12 % av arbetstillfällena år 2011, andelen i riket är lägre (10 %). Småföretagare med 0-5 anställda utgör 90 % av registrerade företag i Flens kommun. Det finns två företag i kommunen som har fler än 100 anställda, och runt 5 företag med anställda. Den största arbetsgivaren är kommunen pendlade runt invånare i Flens kommun ut till arbete utanför kommungränsen, en liten ökning sedan Cirka personer pendlade in till kommunen för arbete, en liten ökning från tidigare. Eskilstuna, Katrineholm och Stockholm är de städer som flest pendlar till. Andelen förvärvsarbetande i åldersgruppen i Flens kommun var 72 % 2011, en minskning från 2008 då 75 % av befolkningen i denna åldersgrupp var förvärvsarbetande. Minskningen är mest markant i åldersgruppen där andelen förvärvsarbetande har minskat från 59 % 2008 till 55 % 2010 och 52,9% I åldersgruppen var minskningen markant mellan 2008 och 2010 från 78 % till 74 %, men har stagnerat under Detta kan vara en faktor till att kommunens kostnader 18

19 för försörjningsstöd har ökat under några år och var 29 Mkr Kommunen har dock vidtagit åtgärder för att minska kostnaderna för försörjningsstöd framöver. Sociala faktorer: Befolkningstalet i Flens kommun har, som i hälften av Sveriges kommuner, påverkats av urbaniseringen med en befolkningsminskning utanför storstäderna som följd. I juni var antalet invånare (jämfört med i juni 2012), en minskning från invånare Baserat på födelse- och inflyttnings-/utflyttningsprognoser anses denna trend fortsätta med en ytterligare minskning på 3 % fram till Invandring har under det första halvåret 2013 bidragit till att befolkningen ökat något i kommunen var 24 % av befolkningen över 65 år och denna grupp förväntas att bli större över tid. Det innebär att försörjningsbördan (andelen individer i så kallad arbetsför ålder (20-64) i förhållande till antal individer i icke arbetsför ålder (0-19 & 65+) prognosticeras öka från 2,6 till mer än 3 år Andelen utrikes födda vuxna invånare i Flens kommun var år ,6 % (länet 15,7 %, riket 13,7 %). Andelen invånare med gymnasial utbildning i Flens kommun ligger högre än både riks- och länsgenomsnittet med 55 % (länet 53 %, riket 47 %). 23 % av invånarna i Flens kommun har en eftergymnasial utbildning, vilket är väsentligt lägre än både länet (30 %) och riket (38 %). Andelen barn i Flens kommun som bor i ekonomisk utsatta hushåll (det vill säga barn som bor i hushåll med en inkomst som ligger under socialbidragsnormen eller som har mottagit socialbidrag) var ,9 %, jämfört med 12,1 % i riket. Bland barn med utländsk bakgrund är andelen som bor i ekonomisk utsatta hushåll 47,4 %, jämfört med 29,8 % i riket. Teknologiska faktorer: Flens kommun har successivt fått ett allt sämre transportläge, beroende på frånvaro av investeringar i kommunens viktigaste förbindelser med omvärlden. Det gäller både vägar och tågförbindelser och därmed både näringslivets transportvägar och pendlingsmöjligheter. För att åstadkomma förbättringar på dessa områden är Flens kommun beroende av samverkan med andra aktörer för att påverka nationella satsningar. Andelen befolkning i Flens kommun som har tillgång till bredband med kapacitet på minst 50 Mbit per sekund var ,29 %. Genomsnittet i länet var 45,47 %. 5 Källa: SCB 19

20 6 STRATEGISKA MÅL, FRAMGÅNGSFAKTORER, INDIKATORER OCH STRATEGISKA OMRÅDEN De strategiska målen har formulerats med utgångspunkt från den beslutade visionen Flens kommun För varje strategiskt mål har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Framgångsfaktorerna visar vilka områden som behöver utvecklas för att de strategiska målen på sikt ska uppnås. För att bedöma om kommunen är på rätt väg, dvs. på väg att uppnå de strategiska målen och i sin förlängning visionen, har ett antal indikatorer tagits fram. Indikatorerna ska mäta utvecklingen mot de strategiska målen. I detta avsnitt presenteras de strategiska målen med framgångsfaktorer och indikatorer. Nuvarande värden och målnivåer för planeringsperioden presenteras under avsnitt 8 Nämndernas ramar och uppdrag. I anslutning till respektive strategiskt mål redovisas även strategiska områden kopplade till det aktuella målet. Strategiska områden är viktiga områden där kommunen ska arbeta fram projekt eller handlingsprogram med syfte att nå de övergripande målen och i förlängningen den antagna visionen. De korta presentationerna i den strategiska planen ska ligga till grund för direktiv där tidsplan och uppdrag specificeras. De sex strategiska målen för planeringsperioden är: 1. HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV 2. UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR 3. ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER 4. VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN 5. VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN 6. EFFEKTIV OCH TILLGÄNGLIG KOMMUNAL ORGANISATION KÄNNETECKNAD AV ETT BRA BEMÖTANDE 20

21 6.1 HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV Framgångsfaktorer: 1. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Flens kommun 2. Företagen skall i sina kontakter med kommunen ha en väg in med tydliga och snabba beslut och bra stöd/rådgivning 3. Goda kommunikationer för pendling till och från arbete och studier 4. Rätt utbildad arbetskraft 5. Låg ungdomsarbetslöshet 6. Kontinuerlig dialog och samverkan med näringslivet och andra aktörer såsom AF 7. En utvecklad besöksnäring där målet är att bli det vänligaste besöksmålet i Sörmland 8. Byggklar mark och ändamålsenliga lokaler 9. God tillgång till bredband med hög kapacitet i kommunens alla delar 10. Halvering av kommunens kostnader för försörjningsstöd Indikatorer: Företagsklimat (SBA), företagarnas faktiska uppfattning. Svenskt näringslivs kommunranking av företagsklimatet av 290 kommuner (plats i rankingen) Öppet arbetslösa år. Nöjdhet med kollektivtrafiken i regionen enligt SCB:s medborgarundersökning. Landsbygdens tillgång på bredband med minst 10 Mbit/s hastighet. Andel av befolkningen med tillgång till bredband med kapacitet på minst 100 Mbit per sekund. Turistomsättningen. Byggklar mark för industrier och andra verksamheter. Kommunens kostnader för försörjningsstöd Strategiska områden Åtgärder att minska kommunens kostnader för försörjningsstöd Den kommunala kostnaden för försörjningsstödet har ökat kraftigt under de senaste åren. Ökad arbetslöshet och att allt fler människor saknar ersättning från A-kassan är de främsta orsakerna till detta. Ökningstakten minskade dock under 2012 och från våren 2013 har kommunens kostnader för försörjningsstödet för första gången på sex-sju år börjat minska jämfört med samma period året innan. Kostnadsminskningen sker trots att arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, fortfarande ligger på en hög nivå i kommunen. Orsakerna till kostnadsminskningen är svåra att analysera fullt ut, men en rad kommunala och statliga åtgärder ligger förmodligen bakom trendbrottet. Nedan redovisas utvecklingen inom området samt de viktigaste beslut och åtgärder som vidtagits eller ska vidtas för att på sikt minska kostnaderna för försörjningsstödet: Subventionerade tjänster för försörjningsstödstagare inom den kommunala organisationen. Kommunstyrelsen beslutade hösten 2013 att ge AU-centrum finansiering för 20 nystartjobb i kommunala verksamheter. Den satsningen har direkt påverkat kommunens kostnader för ekonomiskt bidrag och leder på längre sikt till att deltagarna kommer till egen försörjning. 21

22 Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2013 att finansiera en likande satsning på nystartjobb vilket kommer att ge ytterligare effekter för kommunens kostnader främst år Projektet Jobbkommission startade under Projektet är ett samarbete mellan kommunen, Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet i syfte att med gemensamma insatser minska den höga arbetslösheten i kommunen. Kommunfullmäktige beslutade i budget 2012 att starta en treårig näringslivssatsning och samtidigt förstärktes resurserna till kommunens näringslivskontor. Kommunens näringslivsarbete har tre delmål: o Utveckla näringslivsklimatet o Främja företagssamhet o Skapa förutsättningar för tillväxt Näringslivskontoret har tagit fram en handlingsplan för arbetet med att förbättra måluppfyllelsen i området. Revidering av etableringsreformen. Staten har via Arbetsförmedlingen huvudansvaret över nyanländas etablering i det svenska samhället. I regeringens vårbudget 2012 togs några viktiga beslut som påverkar kommunala kostnader för nyanlända efter två års etableringsperiod positivt. I budgetpropositionen förlängdes t ex introduktionstiden för alla nyanlända, vilket direkt påverkar försörjningsstödskostnaderna för kommuner. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om att kommunala verksamheter ska ta emot 100 praktikanter. Praktiksatsningen börjar under hösten 2013 och beräknas ha en positiv effekt för kommunens kostnader för ekonomiskt bidrag främst En fördjupad bild av gruppen försörjningsstödstagare har gjort det lättare att planera och rikta åtgärder för målgruppen. Socialförvaltningen har även inrättat en mottagningsfunktion i försörjningsstödshandläggningen, vilket har lett till effektivare hantering av försörjningsstödsärenden. Ett treårigt samarbetsprojekt ISAK drog i gång under våren I praktiken innebär det att tio personer med försörjningsstöd från Flen som deltar i projektet kommer att få sin huvudsakliga försörjning med statliga medel istället för kommunala. Insatserna ska även leda till att deltagarna efter projekttiden har nått egen försörjning. Prognoser pekar på lägre arbetslöshet för perioden vilket kan leda till lägre försörjningsstödskostnader på sikt. Utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen i form av till exempel informationsutbyte, gemensam planering av åtgärder och uppföljning. Arbetsförmedlingen har även anställt en handläggare som enbart riktar sig till att få arbetslösa till subventionerade anställningar inom privata näringslivet. Ansvaret för försörjningsstödskostnaderna ska enligt beslut i kommunfullmäktige flyttas från kommunstyrelsen till socialnämnden under första kvartalet Socialnämnden ska en gång per kvartal rapportera till kommunstyrelsen om utvecklingen av försörjningsstödskostnaderna och vilka åtgärder nämnden har tagit för att ytterligare minska kostnaderna. 22

23 6.2 UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR Framgångsfaktorer: 1. En skola av hög kvalitet en skola att vara stolt över 2. Ett bra utbud av fritids och kulturaktiviteter 3. Ta tillvara engagemang hos vuxna, näringsliv och föreningsliv för barn och ungdomars uppväxt och skola det ska finnas vuxna där barn och ungdomar finns på skolan, orten, gården och på nätet 4. En aktiv dialog med barn och ungdomar och föräldrar om skola, boende, kultur och fritid och om livsstil och kostens betydelse för hälsan 5. En drog- och rökfri miljö Indikatorer: Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet. Resultat i åk 6 och 3 på nationella prov. Elevers och föräldrars omdöme om grundskolans verksamhet. Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor. Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan, åk 7. Deltagartillfällen i alla föreningar 7-20 år Strategiska områden Skolprojektet Som ett led i utvecklingen av kommunen och i enlighet med målen för Färdplan Flen initierade kommunfullmäktige i maj 2011 Flens kommuns skolprojekt. Projektet ska tillsammans med skolans personal och i dialog med övriga intressenter ta fram förslag till åtgärder som förbättrar skolans förutsättningar att successivt och markant öka skolans måluppfyllelse. Eleverna och deras resultat ska stå i fokus. Under 2012 genomfördes fas 1 av projektet som innehåller en analys och utvärdering av orsakerna bakom de sjunkande skolresultaten. En dialog har genomförts med lärare, föräldrar och elever för att få fram dessa faktorer. Under 2013 har fokus i arbetet varit att ta fram genomarbetade och prioriterade åtgärdsförslag i syfte att förbättra måluppfyllelsen i skolan. Detta har skett i fortsatt dialog med lärare, föräldrar och elever. Kommande förbättringsåtgärder ska baseras på fyra huvudstrategier som kom fram i nulägesanalysen över skolan i Flen: En inspirerande och utmanande lärmiljö i mångfald En lärande organisation med fokus på mål och resultat En tydlig styrning och ett utmanande pedagogiskt ledarskap Samverkan och öppenhet Under 2013 har två delprojekt startat inom skolprojektet. Dels handlar det om den framtida skoloch ledningsstrukturen i Flen och dels kvalitetsledningssystem för skolan. Avsikten är att politiska beslut i båda delprojekten ska tas under hösten 2013 och verkställandet av besluten börjar Kommande skol- och ledningsstruktur är en ytterst viktig faktor i planering och genomförande av 23

24 åtgärder som ska leda till ökad måluppfyllelse i skolan. Beslutet om den framtida skolstrukturen ger barn- och utbildningsnämnden grundläggande förutsättningar för nämndens långsiktiga effektiviserings- och utvecklingsarbete. Delprojektet ska ta fram och stödja utveckling och implementering av ett kvalitetsledningssystem som innehåller uppföljning och utvärdering på övergripande nivå, enhetsnivå och elevnivå. Kvalitetsledningssystemet ska innehålla metoder för ständiga förbättringar av verksamheten. De åtgärder som skolprojektet föreslår kan komma att föranleda budgetförstärkningar framöver, vilket får hanteras i budgeten för 2015 eller i särskild ordning när behoven uppstår. 24

25 6.3 ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER Framgångsfaktorer: 1. Ett brett utbud av boende i olika former och på olika platser för livets alla åldrar och behov 2. En äldre- och handikappomsorg med god kvalitet och hög delaktighet 3. Trygga trafik- och boendemiljöer 4. En god integration där mångfalden tas tillvara, alla ska ha goda livs och utvecklingsmöjligheter i vår kommun 5. En aktiv dialog och delaktighet mellan kommunen och invånarna för utveckling av boende och livsmiljöer i kommunens olika orter och på landsbygden 6. Bra kommunikationer med tåg och buss, bra trafiksäkra trafikmiljöer och vägar. 7. Bra tillgänglighet för alla till natur och sjöar för rekreation och fritid 8. Omtanke om alla och stöd för dem som behöver 9. En levande och utvecklande kulturverksamhet Indikatorer: Möjlighet till bra boende. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn. Antal anmälda våldsbrott. Nöjd medborgarindex, totalt Strategiska områden Översyn av bostadsförsörjningen Kommunstyrelsen får i uppdrag att utifrån demografiska och marknadsmässiga faktorer analysera och göra en översyn av kommunens strategiska satsningar inom området för att tydliggöra kommunens insatser på boendeområdet i syfte att uppnå visionen. Kommunstyrelsen har redan tidigare beslutat att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att ta fram ett förslag till bostadsförsörjningsprogram för kommunen som bör vara en viktig del av det nya uppdraget. Översynen av bostadsförsörjningen bör även omfatta strategiska funderingar kring kommunens exploatering av nya boendeområden, utbudet av bostäder av olika slag samt vilka eventuella justeringar av nuvarande principer som kan behöva göras på kort och lång sikt. Samverkan bör ske med Flens Bostad AB och andra intressenter på bostadsmarknaden. Arbetet bör inledas med att ett förslag till direktiv för arbetet tas fram och huvudansvarig är kommunstyrelsen Framtida strukturen inom äldreomsorgen Befolkningen åldras och andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre ökar. Socialförvaltningen och -nämnden har under 2013 kartlagt de framtida behoven inom äldreomsorgen (CASE 2030). Enligt detta underlag skulle kommunens kostnader för äldreomsorgen med nuvarande äldreomsorgsstruktur öka med 60 miljoner kronor från dagens nivå fram till Finansiering av en kostnadsökning i den omfattningen skulle innebära väldigt stora påfrestningar för kommunens ekonomi och förmodligen leda till både skattehöjningar och besparingar i andra verksamheter. 25

26 Förändringar i strukturen inom äldreomsorgen kräver en noggrann planering och kommunens invånare behöver få en ökad förståelse för framtida utmaningar. Socialförvaltningen planerar att starta ett projekt om den framtida strukturen inom äldreomsorgen. Beslut om projektet, med arbetsnamnet: Att höra hemma: Bra bostäder för fler äldre i Flen, tas först i socialnämnden och sedan i kommunfullmäktige under hösten Enligt det preliminära projektdirektivet ska projekt pågå hela Att skapa en ekonomiskt och kvalitetsmässigt hållbar struktur för framtidens äldreomsorg är en av de viktigaste långsiktiga frågorna för kommunen. Därför är det viktigt att arbetet i ett tidigt skede kopplas ihop med den årliga planerings- och uppföljningsprocessen. Kommunfullmäktige ger därför socialnämnden i uppdrag att arbeta fram kommande äldreomsorgsstruktur som även innefattar behoven av trygghetsboenden, mot bakgrund av resultatet i Case Et projektdirektiv är under framtagande enligt kommunens projektmodell. Detta för att ekonomiska effekter ska kunna vägas in i Strategisk plan En första rapportering ska ske till planeringsberedningen senast i maj

27 6.4 VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN Framgångsfaktorer: 1. En aktiv ortsutveckling som i samverkan med boende skapar attraktiva orter och levande landsbygd 2. Samverkan och dialog med näringsliv och boende för att ta ett gemensamt ansvar för en hållbar utveckling 3. En koldioxidneutral kommunal verksamhet 4. Sjöar med vattenkvalitet som uppfyller EU:s vattendirektiv 5. Utveckling av en hållbar besöks/turistnäring Indikatorer: Nöjd medborgarindex totalt. Nöjd medborgarindex, miljö. Andel ekologiska livsmedel i kommunen. Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen. Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala andel bilar Strategiska områden Ekologiska och miljövänliga livsmedel Bygg-, miljö- och räddningsnämnden får i uppdrag att ta fram nya lokala miljömål. I arbetet ska hänsyn tas till nu gällande lokala miljömål. Eftersom antalet nationella miljömål är så stort, bör arbetet inriktas på målområden som är särskilt viktiga för kommunen och där kommunen har en påverkansmöjlighet, dvs. prioritering av målområden. Ett av dessa målområden är livsmedel. Därför ska bland de utvalda målen ingå att: Öka andelen ekologiska livsmedel i den kommunala verksamheten till 15 % 2014 och 30 % 2016 Kommunens miljöarbete 6 ska utmärkas av långsiktighet och uthållighet. För att bli framgångsrikt bör det finnas uppsatta mål, strategier för att nå målen, handlingsplaner med ett tidsperspektiv som följer den strategiska planen, dvs. 4 år, samt metoder för utvärdering, inklusive formulering av relevanta nyckeltal. Det bör dessutom finnas reella möjligheter att bedriva verksamheten. Arbetet påbörjas under Huvudansvarig för att initiera uppdraget är kommunstyrelsen Övertagandet och utveckling av Bruksområdet i Hälleforsnäs 1997 bildades Stiftelsen Hälleforsnäs bruksfastigheter med syfte att driva och utveckla området runt Hälleforsnäs bruk ingick stiftelsen ett samverkansavtal med Flens Kommun och Lager 157 (ett 6 Med kommunens miljöarbete menas här det arbete som kommunen bedriver för att den egna verksamheten ska bli miljöanpassad samt det arbete som kommunen bedriver för att påverka kommuninvånare, företag m.m. i kommunen att bli miljöanpassade. Tillsyn och prövning enligt miljöbalken m.fl. lagar är obligatorisk, lagstyrd verksamhet som bedrivs i huvudsak genom myndighetsutövning. Den verksamheten berörs inte av frågeställningen. 27