Innehållsförteckning 1. Terminsledning 1. Stadium III 2. Målbeskrivning för termin 11 4

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Innehållsförteckning 1 Terminsledning 1 Stadium III 2 Målbeskrivning för termin 11 4 Delkurs Termin 11 av Patient och prevention, 30 högskolepoäng 7 Konceptpyramidmål 8 Kursplan för termin Syfte, undervisning och arbetsformer, tillträdesregler, betyg, examination, tidpunkter för examination Beskrivning av basgrupper 13 Basgruppsindelning 14 Kontaktpersoner, anslagstavla 16 Klinisk tjänstgöring 18 Placeringsschema 20 Riktlinjer för tjänstgöring inom olika verksamheter 22 - Barn- och ungdomsmedicin 22 - Obstetrik och gynekologi 24 - Akuta verksamheter 25 Teoriblock, schema 26 Tema 1: Endokrin Reproduktion Livscykeln - Neoplasi 26 Tema 2: Immun Hud Infektion 28 Tema 3: Förhållningssätt och Folkhälsa 30 Resurspersoner 32 Kursdeltagare, adresslista 33 Litteraturlista 34 Webbadresser 38 TERMINSLEDNING Jan Brynhildsen, terminsansvarig, TA. Avdelningen för Obstetrik & Gynekologi, plan 14. Mail: jan.brynildsen@lio.se Maria Rundberg, terminssekreterare, TS. Avdelningen för Obstetrik & Gynekologi, plan 14. Telefon: Fax: Mail: maria.rundberg@liu.se 1

2 STADIUM III Principer för målbeskrivningar Kunskapsnivå och avgränsningar Avsedd kunskapsnivå för stadiet är vad studenten skall kunna vid starten av allmäntjänstgöringen. Tonvikten ligger på att kunna handlägga patienter med vanliga symptom och vanliga bakomliggande orsaker. Kraven på självständighet är störst vid initial bedömning av en patient och vid akuta tillstånd. Som ledning för studier av orsaker till symptom/fynd gäller koncentration på sjukdomar som uppfyller minst två av nedanstående kriterier. 1. Vanliga nationellt och internationellt 2. Akut debuterande 3. Intervention möjlig i form av prevention eller terapi 4. Allvarlig för patienten eller samhället Därutöver rekommenderas att studier avseende symptom/fynd koncentreras till sådana sjukdomar som behandlas vid de kliniker/mottagningar som ingår i terminen. Utbildningens mål skall uppnås i en växelverkan mellan teori och praktik och innehållet inom de olika delarna av målbeskrivningen är överlappande. Cirka 20 % av studierna under stadium III avses gälla basvetenskapliga mekanismer med relevans för stadiets och terminens kliniska problem. Här ingår teoretiska koncept relaterade till scenarier för basgruppsarbete och återkoppling till teori vid studier av specifika kliniska problem och sjukdomar samt i relation till olika färdigheter. Målbeskrivningens struktur Läkarutbildningens stadiemål är indelade i fyra domäner som beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. Terminens innehåll specificeras ytterligare av kompetensmål för olika medicinska problem. För viktiga delar, t.ex. anamnes, fysikalisk undersökning, diagnostik, terapi, prevention och koppling till basvetenskaper, preciseras stadiemålen ytterligare i terminsmålen endast om ett område bedöms särskilt svårt eller nytt. Terminsmål och stadiemål måste därför läsas tillsammans. Terminsmålen innefattar både teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Koncept och nyckelord för varje tema beskriver mekanismer av basvetenskaplig och patofysiologisk karaktär med särskild relevans för de symptom och diagnoser som behandlas i EDIT-scenarierna under terminens teoretiska block. Inom dessa områden krävs en fördjupad basvetenskaplig kunskap. Koncepten presenteras i s.k. konceptpyramider. Den grafiska presentationen är avsedd att stimulera till reflektion över begreppens inbördes relationer. I pyramidens spets finns ett eller flera övergripande koncept. Koncept och nyckelord på lägre nivåer i pyramiden beskriver eller kan relateras till de övergripande. Studentens uppgift är att, inom ramen för stadiemålen, utforska konceptens innehåll, avgränsningar, relevans och relationer. Stadium III skall ses som en enhet. På olika terminer återkommer likartade mål men med stegvis högre krav. Vid klinisk praktik ses ofta problem där motsvarande teoretiska fördjupning är placerad och tvärt om. I sådana fall har målen för sjukdomar eller symptom oftast lagts på en basal nivå på den termin där studenten först möter problemen. Mål där avsedd kompetens redan specificerats återupprepas normalt inte på senare terminer. Det skall också påpekas att Stadium III i hög grad baseras på studier under de två tidigare stadierna. 2

3 Progressdokument för mål inom Läkarutbildningens stadium III De s.k. konceptpyramiderna för ytterligare detaljering av målen och på Stadium III för fördjupning av teori är inte inlagda i detta dokument. Se terminsmålen! Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Studenten skall kunna: identifiera och värdera kunskapsbrister och inlärningsbehov i yrkesrelaterade situationer samt utarbeta strategier för att fylla dessa analysera och värdera vetenskapliga frågeställningar och resultat i relation till klinisk verksamhet genomföra samt muntligt och skriftligt presentera ett vetenskapligt fördjupningsarbete Professionellt förhållningssätt Studenten skall kunna: visa terapeutisk hållning och förmåga till helhetssyn vid patientkontakt beakta betydelsen av en individs sjukdom för familj och närstående analysera och värdera den egna kontakten med patienter och utifrån detta identifiera möjligheter till egen professionell utveckling visa förmåga till bedömning av egen kompetens och eget ansvar i relation till konkreta sjukvårdssituationer identifiera behov av konsultation och stöd för beslutsfattande som rör patienter identifiera och analysera etiska dilemman i klinisk verksamhet samt visa handlingsberedskap i dessa situationer identifiera och analysera etiska dilemman i hälsoupplysning och preventivt folkhälsoarbete relatera läkarprofessionen och den egna kompetensen till andra professioner och kompetenser inom hälso- och sjukvården samverka med andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården för ett optimalt omhändertagande av patienten ta ställning till och i yrkesutövningen beakta läkarens sociala, juridiska och samhälleliga ansvar Medicinsk vetenskap och klinik Studenten skall kunna: analysera och värdera symptom, undersökningsfynd och sjukdomsförlopp utifrån struktur samt humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer analysera och värdera val av diagnostiska metoder och behandlingar utifrån struktur samt humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer analysera skillnader i sjukdomsmanifestationer och behandling beroende av ålder och kön värdera sjukdomsbilder samt självständigt kunna insätta och genomföra terapi och uppföljning vid vanliga somatiska och psykiska sjukdomar värdera och utföra vanliga diagnostiska metoder värdera och utföra vanliga tekniska behandlingsåtgärder analysera behovet av samt föreslå och planera rehabiliteringsåtgärder analysera och värdera risker för uppkomst av sjukdom hos en enskild individ och kunna initiera preventiva åtgärder utföra och värdera fysikaliskt och psykiskt status anpassat till frågeställning och situation strukturerat dokumentera anamnes och status i en journal anpassat till frågeställning och situation 3

4 Samhälle och folkhälsa Studenten skall kunna: analysera samband mellan ohälsa och livsvillkor analysera hur ålder, kön samt social och kulturell bakgrund kan relateras till sjukdom och hälsa i Sverige och internationellt föreslå preventiva åtgärder för grupper av individer analysera och tillämpa för hälso- och sjukvårdsarbete relevanta författningar samverka med samhällsinstanser såsom försäkringskassa, omsorg och social verksamhet analysera och värdera epidemiologiska data från svenska och internationella källor samt deras relevans och tillämpning i sjukvården identifiera och analysera de viktigaste hälsoproblemen och sjukvårdsbehoven i ett globalt perspektiv analysera ekonomiska konsekvenser av medicinska beslut i relation till patient och samhälle MÅLBESKRIVNING FÖR TERMIN 11 Inledning Termin 11 syftar till att utöka studentens praktiska och teoretiska kunnande inom barns och kvinnors hälsa och sjukdom och inom akutmedicin. De ämnen som ingår är barnmedicin, delar av barnpsykiatri, gynekologi/obstetrik och akutmedicin inkl. relevanta basvetenskaper. Terminen omfattar kliniska placeringar på barn- och kvinnokliniker samt anestesikliniker. Målen gällande akuta verksamheter upprepas även om de varit på samma nivåer på tidigare terminer. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Kompetenskrav Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa Principer för screening Nivå 3: Vara väl förtrogen med och kunna hantera situationer avseende Kritiskt granska och framlägga synpunkter på vetenskapliga texter Opponentskap Professionellt förhållningssätt Kompetenskrav Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna förmåga att Etiska problem vid assisterad befruktning, prenataldiagnostik Information till föräldrar och barn om sjukdomars ärftlighet Vård av döende/svårt sjuka barn Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa Etiska problem vid prenataldiagnostik, abort och prematuritet, avslutande av intensivvård vid skallskada Barns och ungdomars autonomi, psykologiskt omhändertagande och lagarbete inom barnsjukvården, information till barn och föräldrar om diagnostiska och terapeutiska åtgärder, besked om cancersjukdom Nivå 3: Vara förtrogen med och kunna hantera situationer avseende Psykologiskt omhändertagande inom barn- och kvinnosjukvården Barn som inte accepterar provtagning eller behandling Sexuell anamnes Bemötande av intoxikerade patienter Ledning och etiska problem vid akuta situationer Läkares roller och attityder 4

5 Medicinsk vetenskap och klinik Kompetenskrav Nivå 1: Följa en handläggning Symptom och fynd Ofrivillig barnlöshet Analinkontinens Hos barn: blödningsbenägenhet, avvikande motorik/utveckling/beteende, infektionsbenägenhet, icterus Diffus axonal hjärnskada, total hjärninfarkt (särskilt diagnostik) Radiologiska fynd vid skallskada Sjukdomar och situationer Somatiska och psykologiska problem i samband med barnafödande och familjebildning Avvikande tillväxt av gravid uterus, avvikande graviditetslängd Obstetrisk smärtlindring Avvikande förlossning och förlossningsskador på moder och barn Förlust av foster/barn Hos barn: Plötslig spädbarnsdöd. Tumörsjukdomar, kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, vanliga ortopediska tillstånd, cystisk fibros, vanliga hjärtfel, CP/krampsjukdomar/hydrocephalus, mental retardation, muskelsjukdomar, vanliga kromosomsjukdomar/genetiska sjukdomar Tracheotomi Nivå 2: Kunna handlägga med handledning Symptom och fynd Misstänkt graviditet Misstänkt cancersjukdom inom gynsfären Vulvo-vaginala problem, flytning Problem i sexuellt samliv Blödning i sen graviditet Akut nedre buksmärta hos kvinnor Hos barn: fysiologiska blåsljud, sväljningssvårigheter och knöl på halsen, buksmärtor och genitala smärtor, knöl i buken, lilla bäckenet eller ljumsken, avvikande avföring, miktionsproblem, sömnstörning, svimning, trötthet, smärta i extremiteter Sjukdomar och situationer Avvikande graviditetsförlopp, preeklampsi Vanliga interkurrenta sjukdomar hos den gravida kvinnan Normal förlossning Vanliga puerperala komplikationer Abort och sterilisering Övre och nedre genitala infektioner Vanliga besvär i klimakteriet, prolaps Benigna ovarialtumörer, myom, endometrios, cervixpolyper, cervixdysplasi Misstänkt ökad risk för ärftlig cancersjukdom Vanliga sjukdomar och missbildningar hos nyfödda, perinatala infektioner Typ 1 diabetes hos barn Avvikande pubertetsutveckling Problem med att vara sjuk som barn/tonåring, olycksfall och intoxikationer Livshotande traumatisk intrakraniell skada Subarachnoidalblödning, kroniskt subduralhematom, encephalit Förhöjt intrakraniellt tryck och inklämning, hjärnskador sekundära till extrakraniella faktorer Drunkning/nedkylning hos barn och vuxna Preoperativ utredning med optimering utgående från allmäntillstånd och planerat ingrepp 5

6 Val av anestesimetod, indikationer för intensivvård, avsiktlig/oavsiktlig intoxikation Vanliga psykiatriska tillstånd hos intoxikerade människor Nivå 3: Kunna handlägga självständigt Symptom och fynd Menstruationsrubbning/besvär, olaga vaginal blödning Lågt sittande buksmärtor hos kvinnor Cellförändringar i cytologprov Övergångsbesvär Urininkontinens, täta urinträngningar hos kvinnor Hos barn: feber, medvetanderubbning, irritabilitet, avvikande andning, hosta, smärta i bröst/rygg/buk/leder/öron/svalg/scrotum, huvudvärk, hälta, avvikande avföring, leverförstoring, äggvita/blod i urinen, anemi, ödem, avvikande blodgaser, avvikande utseende/hudfärg neonatalt, avvikande tillväxt och utveckling hos barn inkl nyfödda. Sjukdomar och situationer Antikonception Gynekologiska infektioner och tumörer Hos barn: Nutrition och vätskeintag, infektioner, allergier, miktions- och avföringsrubbningar, lungoch luftvägssjukdomar, respirationssvikt, vanliga mag- och tarmsjukdomar, vanliga njur/uro-genitala sjukdomar, vanliga barnkirurgiska sjukdomar, Barn- och kvinnomisshandel (psykisk, fysisk, och sexuell) Trauma av olika slag initialt (ABC under första timmen) Cirkulationssvikt och chock, akut anafylaktisk reaktion Cirkulationsstillestånd, maligna arytmier, oklar/livshotande medvetslöshet i alla åldrar, cerebral kärlkatastrof, commotio, nackskada Akut exacerbation av astma och KOL, akuta andningsproblem, regurgitation, aspiration, ofri luftväg, epiglottit, pseudokrupp Praktiska färdigheter Nivå 1: Vara med/assistera vid Onkogenetisk rådgivning, fosterdiagnostisk rådgivning Obstetrisk ultraljudsundersökning inkl. flödesmätning Amniotomi, förlossning, inre värkregistrering, applicering av skalpelektrod, skalpprovtagning, vakumextraktion, kejsarsnitt Abrasio/endometriebiopsi, instrumentell exeres/vakuumexeres, hysterektomi, framfallsoperation, inkontinensoperation, sterilisering Laparoskopisk kirurgi/adnexkirurgi, kryobehandling-laser/diatermi Gynekologisk ultraljudsundersökning Spiralinsättning, utprovning av prolapsring Lumbalpunktion hos barn Provtagning hos barn, särskilt kapillärprov, venprov, subcutana injektioner, nasopharynx- och svalgprov, urinprov Intubation Nivå 2: Kunna utföra under handledning Enkla metoder för att bedöma/övervaka förlopp av graviditet och förlossning Okomplicerad förlossning, koppla yttre CTG, suturera mindre vaginalbristningar Nivå 3: Kunna utföra självständigt Cytologprov från cervix, wet-smearprovtagning, undersökning och provtagning för STD Symfysfundusmätning Hälsoupplysning till barn och ungdomar, kostråd till friska och till barn med vanliga sjukdomar Preventivmedelsrådgivning Stoppa okomplicerade blödningar inom ÖNH-området Förebygga, identifiera och åtgärda hypoxi, åtgärda ofri luftväg/otillräcklig andning: plocka främmande kropp ur munhåla och svalg, sticka ventilationsnålar genom membrana cricothyroidea, koniotomi Påbörja non-invasiv ventilation eller CPAP behandling Nebuliseringsbehandling vid obstruktiv lungsjukdom 6

7 Instruera om inhalationsteknik med de vanligaste inhalatorsystemen Bedöma medvetandegrad och sederingsdjup Förebygga, identifiera och åtgärda vid inadekvat cirkulation Avancerad HLR Värdera medvetslösa patienter enligt RLS skalan Samhälle och folkhälsa Kompetensmål Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna FN:s barnkonvention Sjukvårdens katastrofberedskap Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa Abort och abortlagstiftning i Sverige och internationellt Neonatal screening Mödravårdscentralens, BB-och neonatalvårdens, barnavårdscentralens och skolhälsovårdens uppgifter inkl. globala aspekter Faktorer som gynnar barns och familjers psykiska hälsa Kunskap om barn- och kvinnomisshandel Kunskap om tvångsomhändertagande av barn Invandrarbarns situation, barns och kvinnors ställning i samhället i olika kulturer/länder Infektioner och nutrition ur ett globalt hälsoperspektiv Hälsorisker under adolescensen, prevention av STD Skadeprevention Nivå 3: Vara förtrogen med och kunna hantera situationer avseende Förståelse för sjukvårdsorganisationens olika system såsom samarbetsformer, ledning, roller, ansvar, kulturer och värdegrunder Lagstiftning som reglerar läkares anmälningsplikt vid misstänkt vanvård av barn Socialförsäkringar vid graviditet, barnafödande och barns sjukdom Barnvaccinationer DELKURS TERMIN 11 AV PATIENT OCH PREVENTION, 30 HÖGSKOLEPOÄNG De medicinska problem och situationer som förekommer under delkursen skall studeras med den inriktning som stadiemålen anger. Precisering av mål inom de fyra domänerna samt i konceptpyramider relaterade till aktuella teman finns i studiehandledningen. De teman som behandlas är Livscykel-endokrin-reproduktion-neoplasi, Immun-hud-infektion och Förhållningssättfolkhälsa. Klinisk praktik förekommer i pediatrik med barnhälsovård, gynekologi och mödrahälsovård och inom akuta verksamheter. Den senare perioden innehåller klinisk praktik inom anestesiologi samt riktad träning av åtgärder vid olika akuta tillstånd. Obligatoriska moment och slutprov Obligatoriska moment (15 högskolepoäng) omfattar aktivt deltagande i undervisningsaktiviteter enligt kursplanen och specificerat i studiehandledningen. I kontakten med patienter skall studenten visa lämplighet för läkaryrket. Beslut om betyg meddelas två veckor före det första momentet i slutprovet. Slutprov (15 högskolepoäng), i första hand ett skriftligt prov, ges i slutet av delkursen. 7

8 Konceptpyramider Koncept och nyckelord för fördjupade teoretiska studier, huvudsakligen relaterade till EDIT-scenarier. 8

9 9

10 10

11 KURSPLAN FÖR TERMIN 11 Barn- och ungdomsmedicin, obstetrik och gynekologi samt akuta verksamheter. Syfte Enligt stadiemålen fokus på kompetens rörande problem inom områdena barn- och ungdomsmedicin, obstetrik och gynekologi samt akut medicin. Undervisning och arbetsformer Delkursen är indelad så att de18 veckorna innefattar tre tvåveckorsperioder med teori (temaveckor) varvat med tre fyraveckorsperioder med klinisk praktik. Två veckor ägnas åt individuella studier och examination. (För Ht-2010 är den sista praktikperioden knappt tre veckor). I undervisningen utnyttjas olika metoder såsom individuell handledning av klinisk praktik, basgrupper utgående från web-baserade scenarier, klinisk basgrupp under praktikveckor, färdighetsträning, föreläsningar, seminarier, artikelgranskning, fältstudier med rapportskrivning samt litteraturstudier. De egna frågorna och problemformuleringarna utgör grunden i problembaserat lärande, vilket även gäller för klinisk praktik. Centralt är att ta ansvar i lärandet, att söka och värdera kunskap, träna samarbete och att kunna möta förändringar. Kontinuerlig utvärdering ingår i både problembaserat lärande och klinisk praktik. Före praktikperioder görs inlärningsplaner och efter en placering sker utvärdering av student och praktikplats på särskilda formulär. Delkursen innebär heltidsstudier. Tillträdesregler Den studerande skall ha godkänt betyg från termin 9 och godkända obligatoriska moment på termin 10. Betyg Godkänd eller underkänd. Fordringar för godkänt betyg: Härför krävs godkänt praktiskt moment och godkänt slutprov. Fordringar för godkänt praktiskt moment: Det krävs att Du på ett tillfredsställande sätt aktivt deltagit i klinisk tjänstgöring (tjänstgöring på avdelning/mottagning, operationsavdelning, förlossningsavdelning samt jour), undervisning i undersökningsteknik, akuta verksamheter och problembaserad gruppundervisning. I ämnena barnmedicin och obstetrik/gynekologi fordras godkänt praktiskt prov i respektive ämne i samband med studentmottagningar. Dessa moment är obligatoriska. Patientrelaterade aktiviteter är obligatoriska, vilket även innebär temadagen HIV/AIDS. Det krävs att Du har teoretiska kunskaper tillräckliga för att kunna tillgodogöra Dig olika moment samt i kontakt med patienter visar lämplighet för läkaryrket. Besked om godkänt praktiskt moment ges före slutprov och är en förutsättning för att få genomföra slutprov. Frånvaro från obligatoriska moment får tas igen enligt överenskommelse med terminsledning. Du skall ALLTID kontakta terminssekreterare vid sjukdom eller behov av ledighet. Kontakta terminsansvarig vid frånvaro över tre dagar. Examination Obligatoriska moment omfattar aktivt deltagande i undervisningsaktiviteter såsom basgrupp, inlämningsuppgifter, seminarium, klinisk praktik, övriga patientrelaterade moment och färdighetsträning. I kontakten med patienter skall studenten visa lämplighet för läkaryrket. Bedömning av obligatoriska moment sker fortlöpande under delkurserna. Efter delkurs termin 11 ges ett skriftligt prov. Detta kan kompletteras med praktiska och muntliga prov. För ytterligare information se PM Examinationer vid läkarprogrammet. Resurskrävande obligatoriska moment såsom klinisk praktik och annan utbildning som innebär individuell handledning får genomgås högst två gånger. Slutprov som utgörs av salskrivning får genomgås obegränsat antal gånger. Slutprov som är muntligt eller innehåller laborativt/praktiskt moment får genomgås högst fem gånger. 11

12 Examinationen utgår från problemsituationer (MEQ) vilka är specifika för termin 11. Tidpunkter för examination Tentamen: Tisdagen den 11 januari 2011, kl (Anmälan senast den 1 januari 2011). Tentamen sker i Valla. Ni anmäler Er till denna tentamen via Studentportalen, Kurskod: MSTA30, provkod: SL11. Omtentamen: Tisdagen den 8 februari (Anmälan senast den 29 januari 2011). Ni anmäler Er till denna tentamen via Studentportalen, Kurskod: MSTA30, provkod: SL11. Nedanstående delar ligger inom Stadium III, men handhas ej av TA och TS på T11, utan av nedanstående ansvariga: Artikeltentamen Ansvarig: Opposition: Ansvarig: En viktig del av utbildning i vetenskapligt förhållningssätt är förmågan att kritiskt läsa och värdera vetenskaplig text. Slutexaminationen i detta moment utgörs av "artikeltentan" på T11. Ungefär en vecka före skrivningen sänds en eller två publicerade vetenskapliga artiklar ut. Skrivningen innehåller sedan en rad essäfrågor som går ut på att bedöma den vetenskapliga kvaliteten hos studierna. Under själva skrivningen är i princip alla hjälpmedel tillåtna, såsom böcker, anteckningar, kalkylatorer m m. Torsdagen den 14 oktober 2011 kl Ni anmäler Er till denna tentamen via Studentportalen. Kurskod MSTA30, provkod VE11. Tentamen sker i Valla. Berit Wandegård, tel: , mail: berit.wandegard@liu.se Örjan Smedby, tel , mail: orjan.smedby@liu.se För ytterligare information se: Klicka dig sedan vidare till Stadium III För ytterligare information se: Klicka dig sedan vidare till Stadium III. Berit Wandegård, tel: , mail: berit.wandegard@liu.se Marie Larsson, tel: , mail: marie.larsson@liu.se Studieuppehåll Om du vill ansöka om studieuppehåll är 1 maj för ht och 1 nov för vt sista ansökningsdagar. 12

13 BESKRIVNING AV BASGRUPPER Basgrupper Basgrupperna är obligatoriska och sker med EDIT-baserade fall under teoriblocken och med kliniska fall under de kliniska tjänstgöringsperioderna. Basgrupper under teoriveckorna (EDIT) Basgruppsarbete med EDIT-baserade kliniska scenarier sker 2 x 2 timmar/vecka. Tid och gruppindelning finns angivet i schemat. Studenterna ska turas om att vara handledare med början överst på listan. Avsikten är särskilt att återknyta till teoretiska och basvetenskapliga frågeställningar med relevans för respektive problem, samt även att diskutera några problemställningar rörande vetenskapligt förhållningssätt. En fortlöpande utvärdering av gruppens arbete förutsätts och en mera omfattande sådan görs efter varje teoriblock. EDIT-fall finns under T11 på EDIT:s första sida. Scenarierna skall bearbetas i den ordning de står. Basgrupper under de kliniska praktikveckorna - fältstudieseminarier Under den kliniska tjänstgöringen på barn- och ungdomsmedicin och obstetrik och gynekologi ingår varje vecka en klinisk basgrupp (varierande för- eller eftermiddag beroende på tjänstgöringsort). Inför denna kliniska basgrupp skall utsedd student (studenter) förbereda en dragning samt en skriftlig genomgång av ett patientfall som studenten träffat under veckan (alternativt med utgångspunkt från tillhandahållna pappersfall ). Fallet skall belysas ur teoretiska och kliniska aspekter, och ur ett evidensbaserat perspektiv och redovisas som en fältstudie enligt HU:s riktlinjer. Fallet skall sammanfattas skriftligt på cirka en A4-sida och skickas till terminssekreteraren. Detta moment är obligatoriskt, gäller samtliga kursorter och är en förutsättning för godkända obligatoriska moment. Rubriker för basgrupper under klinisk praktik: Pediatrik: Magont Andningssvårigheter Kramper Utvecklingsförsening Kräkning Diarré Förstoppning Hudutslag Allergi Törst. Diabetes Trötthet Obstetrik/Gynekologi: Blödning/smärta/extrauterin graviditet. Blödning under sen graviditet. Cervix-cancer. Benign cysta/smärta. 13

14 BASGRUPPSINDELNING Basgruppstillfällen: Tisdagar kl samt fredagar kl Grupp 1 Bägaren, CampusUS Ansvarig student: Anna Fermhede Anna Fermhede Mikael Lindell Anna Eriksson Mårten Carlsson Hanna Amberntsson Oda Rosvall Andreas Nilsson Emelie Andersson Grupp 2 Fröet, Campus US Ansvarig student: Roland Magnusson Anna Holm (-72) Lisa Olsson Roland Magnusson Hanna Bergman Johanna Hermansson Pär Andersson Lucas Cleeve Daniel Wilson Grupp 3 Kolven, Hälsans Hus Ansvarig student: Jonna Bernmalm Anna Ravell-Jensen Carl-Henrik Gabrielson Per-Martin Lönngren Jenny Angerås-Kraftling Martin Nedergaard-Hansen Jonna Bernmalm Johanna Bengtsson Sophie Bergstrand Grupp 4 Kotten, CampusUS Ansvarig student: Erik Rofors Sara Karlström Helena Hällefors Hannah Johansson Malin Kallerdahl Erik Rofors Lina Nilsson Henrik Olsson Sabina Hegic 14

15 Grupp 5 - Pillret, CampusUS Ansvarig student: Anna Lindberg Anna Lindberg Erik Schaeffer Malin Lothigius Sara Johansson Helena Benjaminsson Martin Smårs Jon Larsson Anna Karlsson Grupp 6 Vågen, Campus-US Ansvarig student: Petter Hollertz Ellenor Mattelin Lovisa Hasselberg Jessica Sverndal Anna Holm (-81) Erik Tengstrand Kristina Larsson Louise Ekman Petter Hollertz 15

16 KONTAKTPERSONER Barn- och ungdomsmedicin Jönköping Öl Karin Åkesson. Öl Ulf Jansson. Sekr. Ewa Neth, Fax: Ansv. öppenvård: Carin Oldin. Kalmar ST-läkare Henrik Petersson. Öl Göran Lundström. Verksamhetschef Birgitta Hjalmarsson. Dessa personer nås via växeln: Linköping Specialistläkare Barbara Graffmann. Tel Lektor Ingemar Leijon. Tel Motala Specialistläkare Olov Änghagen. Sökare: Norrköping Öl Lotta Högberg. Öl Lars Stenhammar. Västervik Öl Jan-Åke Hammersjö. Verksamhetschef: Marie Törnlöf. Växjö Verksamhetschef Anna Bärtås. Öl Linda Wigh. Örebro Öl Stefan Särnblad, tel Sekr. Marie Anderson, tel Obstetrik och gynekologi Eksjö Specialistläkare Catarina Notelid-Claus. Mail: Jönköping Öl Laila Falknäs. Tel: Specialistläkare Ulrika Laurelii-Elvesjö. Tel: Bm/Klin adj. Lena Skaring Thorsén. Verksamhetschef Birgitta Gustavsson-Borg. Barnmorska Helene Thorstensson. Kalmar Öl Lisbet Angelsiöö. Specialistläkare Christine Pettersson. Linköping Ämnesföreträdare, professor Göran Berg. Tel Terminsansvarig, lektor Jan Brynhildsen. Specialistläkare Maria Sarberg. Tel Terminssekreterare, Maria Rundberg. Tel Ansvarig för proffspatientundervisningen, öl Karin Siwe. Tel

17 Motala Specialistläkare Pia Tegebäck Bååth. Tel: Norrköping Öl Sverker Törnudd. Tel Öl Agneta Werner. Tel Verksamhetschef Kerstin Jonsson. Tel Värnamo Specialistläkare Anna Hallberg. Verksamhetschef, öl Christina Gunnervik. Västervik Öl Lena Arvidsson. Verksamhetschef, öl Michael Algovik. Tel , Örebro Öl Karin Zetterström. Tel: Läk. sekr. Cecilia Modin. Tel: Akuta verksamheter Eksjö Specialistläkare Anette Engman Lundberg. Tel: Jönköping Specialistläkare Johan Skogh. Kalmar Specialistläkare Sibylle Loo. Tel Linköping Specialistläkare Karin Björnström-Karlsson. Tel: Ämnesföreträdare, professor Christina Eintrei. Tel: Motala Öl Tomas Törnqvist. Sök: Norrköping Öl Oscar Luttu. Värnamo Öl Magnus Trofast. Örebro Öl Sven-Egron Thörn. Tel Samordnare bostäder m.m. (TS sköter kontakten). Eksjö, bostäder Kontaktperson: Anette Ring. Jönköping, bostäder Kontaktperson: Helena Andén, Information om klinisk praktik, kontaktpersoner m.m Värnamo, bostäder Kontaktperson: Ann-Marie Bärnström. ann-mari.bernstrom@lj.se Västervik, bostäder Kontaktperson: Mari Lilja. mari.lilja@ltkalmar.se Örebro, samordnare bostäder mm Samordnare Ann-Charlott Sundh-Persson, , fax a-c.sundh-persson@orebroll.se Anslagstavla: Anslagstavla finns på T11:s hemsida: Här finns plats för schemaändringar och andra meddelanden. I huvudsak skickas diverse meddelanden per e- mail på den mailadress Du tar ut genom HU. Träff med terminsledningen: Ett antal gånger under terminen kommer någon från terminsledningen till föreläsningssalen för ömsesidigt utbyte av information! Var god se schemat! 17

18 KLINISK TJÄNSTGÖRING Allmänna förutsättningar Avsikten är att du i början av varje ny placering skall få en god information om respektive tjänstgöringsställe och att ömsesidiga förväntningar mellan handledare och studerande diskuteras. Du kan själv framföra önskemål rörande viss träning inför en placering. Under den kliniska tjänstgöringen ska du få en sådan handledning att du kan förstå och följa vad som händer dina patienter. Det åligger både handledare och studerande att ta initiativ till att detta sker. Patient- och problemorienterad tjänstgöring Avsikten är att bygga upp din kliniska kompetens genom en egen aktiv patientkontakt. Du skall själv i görligaste mån ta ställning till olika problem, ställa hypoteser och inhämta ny kunskap och nya färdigheter i relation till detta. Du förutsätts att grundligt sätta dig in i dina patienters problem och bakomliggande mekanismer. Du skall kunna föra journal, skriva daganteckningar och remisser, som rör dina patienter och eventuellt följa med dem på diagnostiska och terapeutiska konsultationer. På detta sätt lär du dig indikationer och värdet av olika åtgärder och får del av patienternas upplevelser. Under tjänstgöring i öppenvård är avsikten att du under handledning skall få arbeta med egna patienter. Genomgång sker sedan tillsammans med din handledare, som också är ansvarig för mottagningsbesöket. Träning i undersökningsteknik är en viktig del av mottagningsarbetet under termin 11. Du skall även i öppen vård träna journalföring, skriva remisser, recept etc. Aktiverande handledning och resurser för inlärning Avsikten är att Du själv skall ta ställning till ett problem i första hand. Handledningen skall därför utgå från dina frågor när Du arbetat med problemet under en viss tid. Det beror på omständigheterna hur snart denna diskussion kan och bör ske. Därtill bör handledarens frågor och synpunkter bredda ditt tänkande och inspirera till ytterligare studier, som i sin tur kan inspirera din handledare. Du känner väl till de resurser för inlärning som finns på Hälsouniversitetets bibliotek i form av handböcker, tidskrifter och katalog över videoprogram. Informera dig om olika placeringars resurser i form av litteratur på avdelningar och egna bibliotek. Del i arbetslaget och integration med andra studerande Avsikten är att du skall bli medlem i arbetslaget under slutenvårdsplaceringarna. Under öppenvårdstjänstgöringarna kommer tjänstgöringen mer att fokuseras kring undersökning och diskussion kring utvalda patienter. Under den kliniska tjänstgöringen lär du dig vilken kompetens olika personalkategorier omkring Dina patienter har och hur du kan samverka och lära dig av dem. En viktig grupp är andra vårdyrkesstuderande och det förutsätts att kontakt etableras er emellan och att ni samverkar i vården kring gemensamma patienter. Disponera tiden - frihet under ansvar Klinisk tjänstgöring innebär för dig en betydande bundenhet till en placering på avd eller mottagning. Ett sätt att göra tiden aktiv och värdefull är att du som ovan beskrivits arbetar med ett mindre antal patienter. På detta sätt kan tid fås för studier kring dina patienter, basgruppsträffar, katedrala moment etc. Balansen mellan patientarbete och studier skall diskuteras fortlöpande under placeringarna. Det är viktigt att planera dagsprogrammet tillsammans med handledarna samt att informera arbetslaget om åtaganden och tider. Väntetider är oundvikliga men vi tror att du redan lärt dig att utnyttja även sådan tid. 18

19 Inlärningsplan Inlärningsplanen fylls i under den sista basgruppsträffen på teoriblocket och stäms av mot terminsmål och stadiemål. Planen skall sedan diskuteras med handledaren på den kliniska placeringen i samband med introduktionen och följas upp i slutet av placeringen. Syftet är att Du på förhand skall tänka ingenom vad Du vill uppnå under placeringen och därigenom kunna utnyttja tiden på placeringen på ett bra sätt samt att utgöra ett diskussionsunderlag mellan Dig och Din handledare om placeringens innehåll och struktur. En mall för inlärningsplanen finns på T11:s hemsida. Utvärdering/Återkoppling Avsikten är att du skall få återkoppling fortlöpande i samband med patientarbete. En strukturerad muntlig och skriftlig utvärdering av vad du inhämtat skall ske efter placeringarna på barn- och kvinnoklinikerna. Då tas också dina synpunkter på placeringen upp. 19

20 Kliniska placeringar, T11, HT 2010 (för inkommande utbytesstudenter, se nedan) Grupp 1 Anna Fermhede B B B B A A - - G G G Anna Eriksson Bö Bö Bö Bö A A Aö Aö Gö Gö Gö Hanna Amberntsson B B B B Mikael Lindell Bj Bj Bj Bj A A Aj Aj Gj Gj Gj Mårten Carlsson B B B B A A A A G G G Oda Rosvall Bö Bö Bö Bö A A Aö Aö G G G Andreas Nilsson Bn Bn Bn Bn A A A A Gväst Gväst Gväst Anna Holm (-72) Bj Bj Bj Bj A A A A Gj Gj Gj Lisa Olsson Bväx Bväx Bväx Bväx A A A A Gö Gö Gö Roland Magnusson Bväx Bväx Bväx Bväx A A Aö Aö G G G Hanna Bergman Bn Bn Bn Bn A A Aj Aj Gn Gn Gn Johanna Hermansson Bö Bö Bö Bö A A An An Gö Gö Gö Pär Andersson B B B B A A An An Gn Gn Gn Lucas Cleeve Bö Bö Bö Bö A A Am Am Gö Gö Gö Emelie Andersson B B B B A A Aö Aö Gväst Gväst Gväst Daniel Wilson B B B B A A A A G G G *Marialen Martinez de Lagrán B B ** Nuria Garcia Léon A *** Ana Christina da Costa B B Grupp II Anna Ravell Jensen G G G G B B B B A A A Carl-Henrik Gabrielson G G G G A A A Per-Martin Lönngren G G G G B B B B A A A Jenny Angerås-Kraftling Gö Gö Gö Gö Bö Bö Bö Bö A Aö A Martin Nedergaard-Hansen Ge Ge Ge Ge B B B B A Ae A Jonna Bernmalm G G G G Bö Bö Bö Bö A Aö A Johanna Bengtsson Gn Gn Gn Gn B B B B A A A Sophie Bergstrand Gn Gn Gn Gn Bn Bn Bn Bn A Am A Sara Karlström G G G G Bö Bö Bö Bö A Aö A Helena Hällefors Gj Gj Gj Gj Bj Bj Bj Bj A Aö A Hannah Johansson Gj Gj Gj Gj Bn Bn Bn Bn A An A Malin Kallerdahl Gö Gö Gö Gö B B B B A Ae A Erik Rofors Gö Gö Gö Gö B B B B A Aj A Lina Nilsson Gvärn Gvärn Gvärn Gvärn Bj Bj Bj Bj A Aj A Henrik Olsson Gvärn Gvärn Gvärn Gvärn Bj Bj Bj Bj A Aj A Sabina Hegic Ge Ge Ge Ge B B B B A An A Inkommande utbytesstudenter: Pediatrik, Linköping: *Marialen Martinez de Lagrán, Spanien, v. 37, 38, ***Ana Christina da Costa, Portugal, v. 35, 36, 37, 38, 49 Anestesi, Linköping: Marialen Martinez de Lagrán, Spanien, v. 35, 36, Thomas Bouteille, Frankrike, v. 37, 38, Vincent Carret, Frankrike, v. 41, 42 samt **Nuria Garcia Léon, Spanien, v. 46, 47, 48, 49 Anestesi, Norrköping: Pierre Bogenmann, Tyskland, v. 36, 37 20

21 Grupp III Anna Lindberg A A A A G G G G B B B Erik Schaeffer A A A A G G G G B B B Malin Lothigius A A A A G G G G B B B Sara Johansson A A Ast Ast Gk Gk Gk Gk Bö Bö Bö Helena Benjaminsson A A Aö Aö GSk GSk GSk GSk Bk Bk Bk Martin Smårs A A Avärn Avärn Gn Gn Gn Gn Bn Bn Bn Anna Karlsson A A An An G G G G Bk Bk Bk Ellenor Mattelin A A Aj Aj Gj Gj Gj Gj Bj Bj Bj Jon Larsson A A Am Am Gö Gö Gö Gö Bö Bö Bö Lovisa Hasselberg A A Aj Aj G G G G Bö Bö Bö Jessica Sverndal A A Avärn Avärn Gö Gö Gö Gö Bö Bö Bö Anna Holm (-81) A A Aö Aö Gö Gö Gö Gö Bn Bn Bn Erik Tengstrand A A Ak Ak Gö Gö Gö Gö Bväst Bväst Bväst Kristina Larsson A A Aö Aö Gj Gj Gj Gj B B B Louise Ekman A A An An Gn Gn Gn Gn Bj Bj Bj Petter Hollertz A A Ak Ak Gk Gk Gk Gk Bväst Bväst Bväst ***Ana Christina da Costa B A = Akuta verksamheter B = Barn G = Gyn e = Eksjö j = Jönköping k = Kalmar m = Motala n = Norrköping sk = Skövde St = Stockholm värn = Värnamo väst = Västervik väx = Växjö ö = Örebro 21

22 RIKTLINJER FÖR TJÄNSTGÖRING INOM OLIKA VERKSAMHETER Barn- och ungdomsmedicin Praktisk tjänstgöring sker under 4 veckor på barn- och ungdomsmedicinska klinikerna i Linköping, Norrköping, Jönköping, Kalmar, Västervik, Växjö eller Örebro samt efter särskild överenskommelse på annan barnklinik. För några studenter placerade på US ingår tjänstgöring under en en-veckasperiod på barnmottagningen, Lasarettet i Motala, som ingår i Linköping- Motala kliniken. Under din tjänstgöring på barnklinikerna ska du få möjlighet att undersöka barn i olika åldrar. Du kommer att delta i undervisningsaktiviteter i form av patientseminarier, kliniska ronder, bedsideronder samt läkarnas internutbildning. En viktig del av tjänstgöringen är att du tar upp anamnes och status på jourpatienter. Jourer: Jourtjänstgöringen i Linköping omfattar 2 vardagspass från kl till ca kl samt 1 helgpass (antingen från kl eller kl lördag eller söndag); alternativt 1 vardagskvällspass + ett helgpass (d v s kl lördag eller söndag) Jourtjänstgöringen är obligatorisk. I Jönköping, Kalmar, Västervik, Växjö och Örebro förläggs 4 jourpass till vardagkvällar under veckoplaceringen. Du kommer att delta i undervisningsaktiviteter i form av patientseminarier, kliniska ronder, bedsideronder samt läkarnas internutbildning. Jönköping På kliniken finns 4 avdelningar (A, B och C samt mottagning). Alla kirurgiska barn ligger på barnkliniken. Barn A är endast delvis öppet på helgerna ( 5 platser) och är vår av delning för barn > 1 år utan infektioner. Stora patientgrupper är barn med onkologisk sjukdom samt diabetes, neurologi och barn med kirurgisk sjukdom. På barn B finns alla infekterade barn och den fungerar i praktiken som en akutinläggningsavdelning. Den har starkt samband med akutmottagningen. Barn C är neonatalavdelning och har också neonatal intensivvård. Den planerade mottagningen på kliniken är starkt profilerad medan allmänpediatriken sköts på barnmedicinska öppenvårdsmottagningar. Vi kommer att planera en vecka på öppenvårdsmottagning för att få tillgång till allmänpediatriken. På sjukhusområdet finns också barnhabiliteringen. Första dagen (måndag) går du till stora entrén och därefter till konferensrum Flöjten plan 5, en våning ovanför barnmottagningen. För information sekr. Ewa Neth tel Kalmar På Barn- och ungdomskliniken i Kalmar finns två avdelningar, en neonatalavdelning där vi tar emot barn from v 30 samt en avdelning för större barn. Vi har dessutom en egen barnakut samt en barnmottagning samt även en dagvårds del. Under er placering här är tanken att ni ska få se alla dessa delar samt förhoppningsvis även BVC. På måndagar börjar vi i konferensrummet på barnmottagningen kl För ytterligare information, karta mm vg se välkomstbrev! Linköping Avdelningarna på US är Neonatal-IVA (nyföddhetsavdelning, plan 16), BAVA (akut, infektions och utredningsavdelning plan 15), BOND (onkologi, diabetes, samarbete med neurokirurg och utredningsavdelning, plan 15), dagvård och enheten för PNUT (pediatrisk neurourologi och tarmstörningar, plan 15), barnmottagning (plan 15), allergicentrum (plan 09, ingång 49). Arbetet börjar med läkarmöte kl. 8.00, i Barnklinikens bibliotek, plan 15. På onsdagar är röntgenrond kl , på röntgenavdelningen. Första dagen på placeringen går du till barnklinikens bibliotek, plan 15 kl Utöver detta kommer ni en halvdag att vara på barnhabiliteringen, Torkelbergsgatan 14 D. 22

23 Norrköping Organisatoriskt 1 vårdavdelning, (avd 15), med nyfödda i en underavdelning, späda barn och större barn. På nyföddhetssidan vårdas sjuka och prematura nyfödda, om de inte behöver respirator eller är extremt tidigt födda; dessa barn vårdas på US. Alla barn i behov av slutenvård vårdas hos oss även de med kirurgiska och ortopediska sjukdomar. Öppenvården består av mottagning och dagavdelning. En dagvårdsavdelning svarar för planerad utredning och behandling av barn som inte kräver slutenvård. Vissa diagnoser försöker vi samla till specialistmottagningar med specialinriktade barnläkare och sjuksköterskor, ex allergi, diabetes, IBD, kardiologi m m. Dietist och vissa specialsjuksköterskor har även egna mottagningar. Introduktionsdagen i pediatrik är gemensam för placerade i Linköping och Norrköping, så introduktionsdagen startar i barnklinikens bibliotek, plan 15, i Linköping kl I Norrköping går Du följande dagar till klinikens bibliotek kl På tisdagar börjar Du på Röntgenavd. kl 8.00, därefter morgonmöte i biblioteket. Västervik Kliniken har en barnavdelning, avd. 10, med en särskild enhet för neonatologi. Alla barn i behov av slutenvård vårdas på avdelningen. Respektive klinik (kirurgi, ortopedi etc) svarar för läkarinsatserna för sina patienter. Barnmottagningen och Dagsjukvården har lokaler i anslutning till avdelningen. På måndagarna träffas vi i vårt konferensrum (plan 6) klockan 8.15 för jourrapport, övriga dagar börjar vi 8.00 i samma lokal. Växjö Barn- och ungdomskliniken i Växjö har egen akutmottagning, två slutenvårdsavdelningar, en öppenvårdsmottagning och en dagvårdsavdelning. Barnakuten är öppen dygnet runt. Allvårdavdelning 11 ligger intill akuten, har 15 platser och här läggs alla barn 0-18 år som behöver inneliggande vård. Även kirurgen, ortopeden och ÖNH-klinikerna vårdar sina barnpatienter på avdelningen. Neonatalavdelning 10 har tio platser och tar emot barn från vecka 26. Här finns möjlighet till intensivvård och respiratorbehandling. På Barn- och ungdomsmottagningen finns tre huvudenheter för allmänpediatrik, allergisjukdomar och diabetes. Arbetssättet är teambaserat och inriktat mot olika diagnosgrupper. Dagvårdsavdelningen tar hand om barn som genomgår olika typer av utredningar och provtagningar. Här finns även vår onkologmottagning en dag i veckan. Möjlighet finns att vara med på BVC och barnhabilitering. Vi träffas 8.00 i personalrummet på Barn- och ungdomsmottagningen plan 3 för rapport. Gå in i Centrallasarettets huvudentré och följ skyltarna. Örebro På kliniken finns två vårdavdelningar. Nyföddhetsavdelningen har full beredskap för neonatal intensivvård av starkt underburna barn. Vår storavdelning erbjuder sluten vård för länets barn från 0,5 18 års ålder. Det finns också en planerad mottagningsenhet med flera specialmottagningar samt en dagjoursenhet som brukar vara relativt välbesökt. Vi har också en väl fungerande dagvårdsavdelning med stor genomströmning av barn med olika sjukdomar. Barn- och ungdomshabiliteringen är belägen i utkanten av stan och ansvarar för barn med olika typer av handikapp. Tag kontakt med sekr. Marie Anderson, ( ), Barnkliniken, B-huset, 6:e vån. första dagen för praktisk information. 23

24 Obstetrik & Gynekologi Tidigt under tjänstgöringen ges Du möjlighet att träna gynekologisk undersökning tillsammans med handledare och professionella patienter. Detta sker kvällstid! OBS! Obligatorisk närvaro och krav för godkänt moment. Kursdeltagarna tjänstgör 4 veckor på Kvinnokliniken på US, i Norrköping, Eksjö, Jönköping, Kalmar, Värnamo, Västervik eller Örebro. För varje tjänstgöringsställe föreligger speciella schemata. Nedan redovisas de huvudsakliga moment man som student skall deltaga vid; Förlossningsverksamhet, handledd av barnmorska, mödravård, såväl barnmorskeledd som läkarledd, ultraljudsverksamhet, mottagningsverksamhet (även specialmottagningar), polikliniska operationer, operation på C-op, avdelningsverksamhet. Omhändertagande av akut sjuka patienter är en viktig del av tjänstgöringen vid Kvinnokliniken, varför Du deltar i jourverksamhet med gyn-jouren och på förlossningen. Tjänstgöring med kvällsjouren sker fram till åtminstone kl samt valfri dag, lördag eller söndag. Den jourhavande läkaren (kväll/natt + lörd/sönd) har samtidigt ansvar för inneliggande patienter och för förlossningsavdelningen. De studenter som tjänstgör vid förlossningsavdelningen sköter i första hand dessa patienter, men om jourläkaren handlägger en patient på förlossningen där ingen student är engagerad, kan Du som "gyn-jour-student" delta i detta arbete. En grundprincip är att bara en student åt gången deltar i undersökning och behandling av patienter vid KK. Detta är en självklarhet p g a den speciella situation den gynekologiska eller obstetriska undersökningen innebär. För de flesta kvinnor är aborter, sterilitet, könssjukdomar, sexuella förhållanden mm känsliga områden. Sådana områden bör därför inte öppet diskuteras på ronder, utan hanteras med stor varsamhet och med strikt beaktande av den sekretess Du är ålagd. Det är dock viktigt att på ett naturligt sätt ta fram dessa uppgifter för journalen. Lämna inte förhastade uppgifter vare sig till patienten eller till hennes anhöriga. Om tillståndet hos en nyfödd på något sätt avviker från det normala får ingen annan än barnmorskan eller läkaren informera föräldrarna! Förlossningstjänstgöring: Samling på KK, US eller förlossningsavdelningen Eksjö, Norrköping, Jönköping, Västervik eller Örebro enligt avtal. Ni får kläder för tjänstgöringen när Ni kommer dit. Du tjänstgör på förlossningen enligt schema. Tjänstgöringen på förlossningsavdelningen sker under handledning, överinseende och ansvar av barnmorskor och läkare. Varje kandidat följer en barnmorska under hennes tjänstgöringspass. Ni kommer att få ett separat schema när Ni börjar på förlossningen. Även turer på veckoslut kommer att ingå. Pågående kandidat redogör för inneliggande obstetriska patienter på morgonronden. Försök att följa "Din" patient under hennes sjukhusvistelse. Ta del av det som sker med henne även efter förlossningen och var gärna med vid utskrivningen från BB. Kvinnoklinikens (US) avdelningar och geografi är följande: Plan 10 Victoriasalen (föreläsningssal) + akutmottagning. Plan 11 Förlossningsavdelning, Spec-MVC, ultraljud. Plan 12 Centraloperation, särskild "gyn - korridor". Plan 13 Omklädningsrum medicine kandidater Plan 14 Läkarexpeditioner, KK Bibliotek, Avd för Obstetrik och Gynekologi Plan 14 Terminssekr, tel Terminsansvarig. Plan 16 BB vårdavdelning 19, 20 och 22, gynekologisk vårdavdelning 21 samt Kvinnoklinikens mottagning. Kandidatrum (uppehållsrum samt tillgång till datorer). Utanför Kvinnohälsan S:t Larsgatan 44, Linköping

25 Akuta verksamheter Praktisk tjänstgöring på anestesi sker på Anestesikliniken vid US, ViN, Motala, Jönköping, Kalmar, Värnamo, Västervik och Örebro. Studentansvarig på respektive klinik finns på separat lista, sid. 14. På tjänstgöringens första dag ska du infinna dig kl på den klinik där du har din placering om inget annat angetts. Fråga efter studentansvarig läkare. Under anestesiplaceringen sker tjänstgöringen mellan kl och varje dag, då du går tillsammans med anestesisköterska i huvudsak. Under den här tvåveckors-perioden skall två jourtjänstgöringspass genomföras. I regel sker detta kl Jourtjänstgöringen är obligatorisk. För placerade i Motala sker jourtjänstgöringen i Linköping. Du ska delta i den undervisningsaktivitet som finns på respektive klinik samt gå med anestesiläkare på tre operativa bedömningsronder. Anestesiveckorna föregås av två veckor med teoretisk och praktisk handläggning av akut sjuk patient, framför allt omhändertagandet av patient som kommer in på akutavd. Målet är att du ska kunna handlägga en akutpatient adekvat tills bakjouren kommer till din hjälp. Veckorna är indelade i dagar med ett specifikt ämne såsom: HLR, omhändertagande av traumapatient, intoxikationer, bedömning av svårt sjuk patient på avd., patient med skallskada och akuta tillstånd i luftvägar och lungor. Under tiden finns även tid för egna studier. 25