Delårsrapport 1:2019 för Strängnäs kommun

Transkript

1 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen KS /2 Dnr KS/2019: Delårsrapport 1:2019 för Strängnäs kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna delårsrapport , daterad 21 maj Beslutsgång Ordförande finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet Delårsrapport 1 är en första avrapportering till kommunfullmäktige och omfattar en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till april 2019 med helårsprognos. I uppföljningen ingår en bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut. Kommunfullmäktige har fem övergripande mål i fyra perspektiv för att uppnå god ekonomisk hushållning. Helårsprognosen bygger på nämndernas delårsrapporter och arbete för att nå målen. En samlad bedömning har skett utifrån tillgängliga nyckeltal och verksamheternas genomförda, pågående och planerade aktiviteter för året. Perspektiv Mål Bedömning Invånare Invånare Samhälle Medarbetare I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Ekonomi Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Uppfyllt Resultat för perioden, inklusive ianspråktagande av medel som öronmärkts under eget kapital, är 28,5 miljoner kronor och innebär en positiv avvikelse mot budget Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen /2 med 9,2 miljoner kronor. Avvikelsen beror framförallt på att budget för demografisk volymjustering och skatteprognosreserv inte nyttjats under perioden. Helårsresultatet prognostiseras till 32,0 miljoner kronor och innebär en negativ avvikelse med 9,2 miljoner kronor jämfört med budgeterat resultat. I årsprognosen ingår dock 11,4 miljoner kronor som förväntas tas i anspråk av de medel som tidigare reserverats i det egna kapitalet. Helårsprognosen, enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning, KS/2017:86, är ett överskott med 43,4 miljoner kronor vilket motsvarar 2,1 procent av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag, att jämföras med budgeterat överskott om 2,0 procent. Kommunens investeringsbudget 2019, inklusive överförd budget från 2018, uppgår till 78,0 miljoner kronor. Till och med april har investeringar genomförts till motsvarande 8,5 miljoner kronor. Samtliga nämnder förväntas genomföra planerade investeringar inom beslutad investeringsram. Investeringar där medel som tidigare reserverats i det egna kapitalet används beräknas uppgå till 4,3 miljoner kronor vid året slut. Självfinansieringsgraden prognostiseras till 100 %. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen. Beslutsunderlag Rapport, Delårsrapport för Strängnäs kommun, Tjänsteutlåtande, Delårsrapport för Strängnäs kommun, Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Teknik- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kulturnämnden Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ekonomiavdelningen Dnr KS/2019: /3 Handläggare Fredrik Lindell Delårsrapport för Strängnäs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna delårsrapport , daterad 21 maj Beskrivning av ärendet Delårsrapport 1 är en första avrapportering till kommunfullmäktige och omfattar en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till april 2019 med helårsprognos. I uppföljningen ingår en bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut. Kommunfullmäktige har fem övergripande mål i fyra perspektiv för att uppnå god ekonomisk hushållning. Helårsprognosen bygger på nämndernas delårsrapporter och arbete för att nå målen. En samlad bedömning har skett utifrån tillgängliga nyckeltal och verksamheternas genomförda, pågående och planerade aktiviteter för året. Perspektiv Mål Bedömning Invånare Invånare I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Samhälle Medarbetare Ekonomi Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

4 2/3 Resultat för perioden, inklusive ianspråktagande av medel som öronmärkts under eget kapital, är 28,5 miljoner kronor och innebär en positiv avvikelse mot budget med 9,2 miljoner kronor. Avvikelsen beror framförallt på att budget för demografisk volymjustering och skatteprognosreserv inte nyttjats under perioden. Helårsresultatet prognostiseras till 32,0 miljoner kronor och innebär en negativ avvikelse med 9,2 miljoner kronor jämfört med budgeterat resultat. I årsprognosen ingår dock 11,4 miljoner kronor som förväntas tas i anspråk av de medel som tidigare reserverats i det egna kapitalet. Helårsprognosen, enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning, KS/2017:86, är ett överskott med 43,4 miljoner kronor vilket motsvarar 2,1 procent av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag, att jämföras med budgeterat överskott om 2,0 procent. Kommunens investeringsbudget 2019, inklusive överförd budget från 2018, uppgår till 78,0 miljoner kronor. Till och med april har investeringar genomförts till motsvarande 8,5 miljoner kronor. Samtliga nämnder förväntas genomföra planerade investeringar inom beslutad investeringsram. Investeringar där medel som tidigare reserverats i det egna kapitalet används beräknas uppgå till 4,3 miljoner kronor vid året slut. Självfinansieringsgraden prognostiseras till 100 %. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen. Beslutsunderlag Rapport, Delårsrapport för Strängnäs kommun,

5 3/3 Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Teknik- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kulturnämnden Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen Per Malmquist Ekonomichef Fredrik Lindell Verksamhetscontroller Karolina Blomkvist Kommuncontroller

6 Delårsrapport Strängnäs kommun Diarienummer: KS/2019:51 1

7 Innehåll Inledning...3 Måluppföljning...3 Invånare...4 Samhälle...6 Medarbetare...7 Ekonomi...10 Ekonomisk analys...10 Resultat och prognos...10 Skatteintäkts- och nettokostnadsutveckling...12 Nämndernas prognos...13 Investeringar...14 Exploateringsredovisning...15 Nyckeltalsbilaga

8 Inledning Delårsrapport 1 är en första avrapportering till kommunfullmäktige och omfattar en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till april 2019 med helårsprognos. I uppföljningen ingår en bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut. Måluppföljning Kommunfullmäktige har fem övergripande mål i fyra perspektiv för att uppnå god ekonomisk hushållning. Helårsprognosen bygger på nämndernas arbete för att nå målen. En samlad bedömning har skett utifrån tillgängliga nyckeltal och verksamheternas genomförda, pågående och planerade aktiviteter för året. Bedömning av måluppfyllnad vid helåret. Perspektiv Mål Bedömning Invånare Invånare I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Samhälle Medarbetare Ekonomi Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt 3

9 Invånare Perspektivet invånare sätter kommunens invånare och andra personer som nyttjar Strängnäs kommuns tjänster i fokus. Det ska vara lätt att vara invånare och nyttjare av tjänster i Strängnäs kommun. Kommunfullmäktiges mål I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Kommentar Målen förväntas bli delvis uppfyllt vid helåret. Vid första delårsrapporteringen är måluppfyllnaden för helåret svårprognostiserad. Skolans resultat är ännu inte klara sett till betyg och resultat på nationella prov. Det treåriga program som genomförts i samarbete med Malmö högskola för att utveckla undervisningen i förskolan (Undif) har avslutats. Syftet med programmet var att utveckla förskollärarens roll. Utvärderingen visar att de deltagande förskollärarna har utvecklat ett gemensamt professionellt språk, fått en större samsyn och en ökad begreppsförståelse. Analysförmågan har ökat och förskollärarna menar att de i högre grad analyserar sin undervisning och bättre kan se vilka effekter den har på barnens kunnande. Programmet har även bidragit till en ökad likvärdighet i förskolan. Pilotprojektet Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan (LÄS) avslutades i april. Projektet har genomförts i samarbete mellan Strängnäs kommun, Europaskolans stiftelse och Uppsala universitet och syftade till att stärka grund- och gymnasielärares ämnesmässiga och relationsmässiga kompetens. I den enkät som genomfördes i slutet av LÄS-projektet framgår att deltagarna inspirerats av föreläsningar, litteratur och samtal med kollegor från andra skolor. Bland kommentarerna framgår att forskningsanknytningen bidragit till att lärarna utvecklats och förbättrat sin undervisning. Inom ramen för Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola har insatser för att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i grundskolan fortsatt. De uppföljningar som gjorts av insatserna inom Samverkan för bästa skola under våren 2019 visar att reflektionen över den egna undervisningen ökat, att samsynen kring undervisningen ökat och att lärare själva börjar skapa förutsättningar för kollegialt lärande. Kvalitetsuppföljningen av området Normer, värden och inflytande under våren 2019 av barnoch utbildningsnämnden visar att det generellt sker ett gott trygghetsskapande arbete i nämndens verksamheter, men att studieron och dialogen om det förebyggande och främjande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver förbättras. Enkätresultat på sammantagen nivå är generellt lägre än tidigare år, undantaget niornas syn på trygghet som ligger kvar på samma nivå som tidigare. Det finns dock en spridning mellan skolenheterna. Skolstrukturförändringen som genomfördes inför läsåret 2018/2019 innebar omställning för både elever och personal. Det är möjligt att detta påverkat upplevelsen av trygghet på olika skolenheter. Det sammantagna resultatet visar att alla verksamheter inte tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer i tillräcklig omfattning. Förbättringsinsatser pågår och dessa behöver fortsätta och fördjupas under kommande läsår för att få avsedd effekt. Samverkan Utbildningskontoret och Socialkontoret Barn- och ungdomsstrategin är på remiss i socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden och antas av socialnämnden på junisammansträdet. Syftet med barn- 4

10 och ungdomsstrategin är att lägga fast inriktningen för kommunens utvecklingsarbete gällande barn och unga. Målsättningen är att barn, unga och vårdnadshavare i ett tidigt skede ska få ta del av ett samordnat och välfungerande stöd. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden samverkar även kring det skolteam som börjar sitt arbete i augusti. De tre socialpedagoger som ska ingå i teamet är rekryterade. Skolteamet ska, på uppdrag av rektor, arbeta med elevens skolsociala situation tillsammans med skolans elevhälsoteam och elevens vårdnadshavare. Även om det är för tidigt att kunna utvärdera teamets effekt så är det en framgång med denna horisontella samarbetsstruktur. Arbetsmodellen VITS (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan) lyfts fram i barn- och ungdomsstrategin. VITS är en samarbetsrutin för skola, barn- och ungdomspsykiatrin, habilitering och socialtjänst. Socialkontorets utredningsenheter har börjat tillämpa VITS som en tidig insats. Fortsatt samverkan mellan nämnder är viktigt i arbetet med barn och unga. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Kommentar Målet förväntas bli delvis uppfyllt vid helåret. För brukarnas självständighet finns tillgång till kameror för tillsyn i hemmen. Många brukare väljer den lösningen framför besök av personal, särskilt nattetid. Införandet av arbetssättet har gått bra och kamerorna har fått positivt mottagande. Brukarna känner sig trygga utan att bli störda. För närvarande används 17 tillsynskameror. Välfärdsteknologi för brukarnas självständighet kan utvecklas ytterligare, med GPS-larm, applikationer med mera. FAS-Ekonomiskt bistånd innebär att medborgarna från maj månad 2019 kan ansöka digitalt om ekonomiskt bistånd samt att ekonomiska beräkningar inför beslut sköts av en robot. Genom det nya arbetssättet frigörs personalresurser, som i stället kan arbeta med arbetsmarknadsinsatser och företagskontakter för att hjälpa fler till varaktig försörjning. Målsättningen är att bibehålla försörjningsstödet på en jämförelsevis låg nivå. Under första kvartalet 2019 har försörjningsstödet ökat något. Det arbetssätt som används inom socialkontoret, Individens Möjligheter till Arbete (IMA) i kombination med metoden Individual Placement Support (IPS) har gett bra resultat. Under de senaste åren har många fått praktikplatser och anställningar och brukare slussas ut i arbetslivet. Personerna kommer från Jobbtorg och daglig verksamhet. Samordnad individuell plan (SIP) innebär planering av insatser för brukare med stöd från olika instanser som till exempel skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst, när insatserna behöver samordnas. Samordningen underlättar för den enskilde och kan stärka dennes välbefinnande genom god planering kan insatserna hållas på en lämplig nivå och möjligen undvika sjukhusvistelse. På regionnivå utvecklas metoden i olika nätverk där företrädare från Strängnäs kommun deltar. Planering för patienter i slutenvården som ska skrivas ut och få insatser i kommunen planeras utifrån Trygg och effektiv utskrivning. Utskrivning ska ske inom i genomsnitt 3 dygn, vilket Strängnäs klarar med god marginal. Därmed följer Strängnäs kommun överenskommelsen. Strängnäs är representerad i den grupp som ser över modellen och jobbar med uppföljning av avvikelser. Utmaningar finns inom området. Den upplevda tryggheten bland personer inom äldreomsorg är lägre än i riket enligt mätningar En fråga som är aktuell inom socialkontoret är GPS-larm för personer med demens. En person som har svårt för att orientera sig kan röra sig i sin närmiljö tack vare tryggheten med en larmklocka. Även andra 5

11 tekniska möjligheter finns för att öka tryggheten som till exempel digitala applikationer som stöttar individen med struktur. Samhälle Perspektivet Samhälle beskriver kommunens roll som hållbar samhällsbyggare tillsammans med civilsamhället, företagen och andra aktörer. Perspektivet vänder sig mot invånare, företag och föreningar som är verksamma i kommunen och vad som görs för att det ska vara lätt att bo, leva och verka i Strängnäs kommunen. Kommunfullmäktiges mål Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Kommentar Målet förväntas bli uppfyllt vid helåret. Kommunens flerårsplan har fokus på hållbarhet och Agenda 2030, fossilfrihet och klimatneutralitet. Under första delåret har en ny inköpspolicy tagit fram och godkänts av kommunfullmäktige. I den tydliggörs att Strängnäs kommun i upphandlingar ska fokusera på aspekter kring Agenda 2030 och speciellt tänka mer på resurseffektivitet i form av cirkulära lösningar. Strängnäs kommun samarbetar kring i 4 Mälarstäder. I arbetet kring fossilfrihet pågår arbete med aktörer kring etablering av tankstationer med fossilfritt bränsle. Strängnäs kommun har även möjliggjort etablering av en storskalig solenergiproduktionsanläggning. Strängnäs kommun arbetar med hållbara cirkulära måltider där olika aspekter av måltidernas miljöpåverkan ska vägas samman och prioriteringar ska göras kontinuerligt. Såväl klimatpåverkan som biologisk mångfald och social hållbarhet ska beaktas liksom lokal levande landsbygd, en säkrare livsmedelsförsörjning och minskad spridning av plast och kemikalier i naturen. Aktuell Hållbarhet skickar varje år sedan 2009 ut en enkät angående miljöarbetet i landets kommuner. I år landar Strängnäs kommun på plats 14 av totalt 290, vilket är kommunens bästa resultat sedan mätningarna startade. På flera viktiga områden ligger Strängnäs kommun långt fram. Strängnäs är en av en fjärdedel av landets kommuner som har börjat arbeta med en strategi kring Agenda 2030 Andra viktiga frågor som kommunen aktivt arbetar med är avfallsminimering, ett politiskt antaget miljöprogram och vi deltar också i Svenskt Vattens hållbarhetsindex. Trygghetsskapande arbete är något som berör både flera aktörer i samhället samt flera verksamheter inom förvaltningen och samverkan är här av stor vikt. Förebyggande och tidiga insatser är framgångsfaktorer där förvaltningen arbetar på bred front med allt från uppsökande verksamhet till trygghetsvandringar och grannsamverkan. Stadsmiljöerna utvecklas kontinuerligt för att öka tryggheten och tillgängligheten genom exempelvis förbättrad belysning, bättre framkomlighet och lekutrustning vid lekparker. Medborgardialog, samverkan med andra är en framgångsfaktor. Barnperspektivet är viktigt vid uppbyggnaden av exempelvis lekparker. Det är viktigt att många har möjlighet att utföra fritidsaktiviteter. Kommunen har idag en fritidsbank med gratis utlåning av utrustning. Vidare genomförs utbildningsinsatser gällande trygga idrottsmiljöer, sexuella övergrepp och trakasserier. Det pågår även insatser och aktiviteter för en mer jämställd idrott och inkluderande idrott för personer med funktionsnedsättning. 6

12 Markbränder har under de senare året blivit ett allt större problem, så även i Strängnäs kommun med två skogsbränder under påsken. Rutiner och tillgång till materiel för insatser vid skogsbränder har förbättrats nationellt sedan de stora skogsbränderna i landet under Planerna för regional/lokal utbildning och övning har dock fått forceras eftersom årets skogsbrandsäsong på grund av den extremt torra marken drog igång redan under april. Under året sker en förändring av räddningstjänstens organisation för att bättre kunna möta behoven från olika delar av samhället, såväl när det gäller utbildning och information som när det gäller kompetens och förmåga för effektiva insatser. Strängnäs kommun arbetar för att stärka den lokala demokratin genom prioritera uppbyggnaden av mötesplatserna i Mariefred, Stallarholmen och Åker. Särskilt uppdrag Inom arbetet med det särskilda uppdraget gällande fossilfrihet och klimatneutralitet har under första tertialet arbetet inriktats på att upphandla konsultstöd och planera arbetet med framtagandet av planen. Arbetet med framtagandet av planen kommer att inledas under maj månad och beräknas pågå under hela hösten för att få fram ett beslutsunderlag under året. Medarbetare Medarbetarperspektivet riktar sig till medarbetare och ledare inom Strängnäs kommunkoncern. Medarbetare företräder Strängnäs kommun och utför sitt arbete på ett sätt som stärker invånarnas förtroende för kommunen. Strängnäs kommun ska ta tillvara medarbetarnas kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till invånaren. Oavsett beslutsnivå ska chefer och medarbetare aktivt arbeta för förbättrad samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att varje nivå kan, vill och vågar ge tjänster till kommunens invånare, företagare och besökare. Kommunfullmäktiges mål Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Kommentar Målet förväntas bli delvis uppfyllt vid helåret. Medarbetarundersökning Medarbetarundersökningen (HME) för 2019 har genomförts under våren. En hög svarsfrekvens visar på högt engagemang för att bidra till att säga sin mening och bidra till förbättring. Svarsfrekvensen blev 82 procent. Fler än 30 enheter hade 100 procent svarsfrekvens. 7

13 HME totalt HME totalt chefer HME totalt medarbetare Index 2016 Index 2017 Index 2018 Index 2019 Gällande engagemang och motivation ligger resultatet av HME i nivå med tidigare år med endast marginella skillnader. Sett till endast chefer har resultatet sjunkit, framförallt vid frågan "Jag ser fram emot att gå till arbetet". Att motivationen sjunker för cheferna får ses som oroväckande. Chefernas situation är tuff överlag med allt fler och större krav. Undersökningsperioden kan alltid diskuteras då den sker samtidigt som lönesamtal och bokslutsrapporteringar. Stöd till chefer är mycket viktigt. Under året kommer fortsatt fokus ligga på systematiskt arbetsmiljöarbete samt ledarutveckling. Genom att kommunen har bra ledare med arbetsmiljön i fokus kan kommunen sänka sin sjukfrånvaro. Synen på ledarskapet i kommunen har förbättrats sett till helheten. I ledarskapet som mäts i HME ingår frågor om uppskattning, förtroende och förutsättningar. Medarbetarnas syn på sina chefer och deras ledarskap fortsätter att förbättras. Trenden har varit positiv under flera år. Kommunens satsning på ledarskapet har troligen en påverkan på resultatet även om en sådan analys ännu inte genomförts. Fortsatt satsning på ledarskap kommer att ske under Chefernas syn på sina chefer ligger i nivå med Styrningen i kommunen bedöms även den i HME. Här besvaras frågor om att vara insatt i målen, uppföljningen av arbetsplatsens mål samt tydlighet i förväntan på medarbetaren. Nivån ligger i paritet med Det får bedömas som relativt bra trots förändringar av styrmodell. Återkoppling av HME-resultatet skedde under slutet av denna period. Under kommande period ska resultatet analyseras för att resultera i handlingsplan och aktivitetsplaner. Sjukfrånvaro och arbetsmiljö Sjukfrånvaron är fortsatt hög och ett omfattande arbete pågår för att hantera problemet. Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör, representanter från vårdcentralerna, förvaltningsledningen, kommunalråden och oppositionsrådet har träffats i ett arbetsmöte 3 april. Mötets fokus var den höga sjukfrånvaron hos Strängnäs kommun som arbetsgivare, samt på den geografiska platsen Strängnäs. Ett uppföljande möte äger rum efter sommaren, då analyser ska ha genomförts från berörda. För kontoren ser perioden jan-mar något mer positiv ut än samma perioder tidigare år. Det är dock för tidigt på året för att vara säker på en sjunkande sjukfrånvaro för helåret. För perioden jan-mars är dock sjukfrånvaro lägre på samtliga kontor, förutom Samhällsbyggnadskontoret. De får dock stort utslag vid sjukfrånvaro på grund få anställda och det rör sig om korttidsfrånvaro, långtidsfrånvaron är cirka 16 procent av den totala. Snittet för sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna i mars 2019 är 9,4 procent, de senaste 12 månaderna i mars 2018 var 9,6 procent. Sjukfrånvaron januari - mars 2019 uppnår totalt för samtliga kommunens medarbetare till 9,9 procent varav 45,8 procent är 8

14 långtidssjukfrånvaro. Motsvarande period 2018 låg sjukfrånvaron på 10,9 procent varav 46,8 var procent långtidssjukfrånvaro. Sjukfrånvaro januari mars Sjukfrånvaro totalt anställda, (%) 10,7 11,2 10,6 10,9 9,9 - män 6,9 6,9 7,9 7,6 7,8 - kvinnor 11,6 12,3 11,2 11,6 10,4 Långtidsfrånvarons andel av total sjukfrånvaro (%) 50,7 51,9 52,6 46,8 45,8 Sjukfrånvaro för anställda <29 år, (%) 8,6 8,3 10,7 8,3 9,1 Sjukfrånvaro för anställda år, (%) 10,9 11,6 10,2 10,1 8,8 Sjukfrånvaro för anställda >50- år, (%) 11 11, ,4 11,4 Att sänka sjukfrånvaron är ett långsiktigt arbete, och arbetet fortsätter intensivt på såväl kommunövergripande nivå som i kommunens verksamheter. Arbetsmiljön är tuff på flera ställen inom kommunen och behöver hanteras. HME-undersökningen visar att nästan var femte medarbetare inom utbildningskontoret och socialkontoret blivit utsatt för hot och/eller våld från brukare/elev. Arbetsmiljöfrågorna är eftersatt vid flera arbetsplatser vilket påverkar sjukfrånvaron negativt. Kombinationen av den tuffa arbetsmiljön och eftersatt systematiskt arbetsmiljöarbete har rimligen negativ påverkan på de höga sjuktalen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är ett av förvaltningsledningens prioriterade områden. Kommunens chefer har överlag behov av stöd kring systematiskt miljöarbete (SAM). Erfarenheter från kontoren säger att enheter som aktivt arbetar med arbetsmiljö och sjukfrånvaro, följer upp sina medarbetare och följer rutiner, har lägre sjukfrånvaro än enheter som inte gör det. Medarbetarundersökningen bland chefer visar att i lägre utsträckning än tidigare anser att deras arbetsplatser arbetar med arbetsmiljöfrågor. Medarbetarna ger även de relativt lågt omdöme. Därför blir detta ett viktigt område att arbeta med framöver. Arbetsmiljöutbildning har genomförts för chefer och arbetsmiljöombud under april. En utökning av arbetsmiljöutbildningen planeras inför hösten. 9

15 Ekonomi God hushållning och långsiktig ekonomisk hållbarhet ska råda i hela kommunkoncernen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt. Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för kvalitetsutveckling i verksamheter, såväl hos kommunala och privata regin samt bolag. Kommunfullmäktiges mål Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Kommentar Målet förväntas bli uppfyllt vid helåret. Kommunen har under årets första delår tagit flera steg för fortsatt god ekonomisk hushållning. Det pågår ett aktivt med att öka långsiktigheten i den ekonomiska styrningen för kommunkoncernen bland annat genom att ta fram en långsiktig målsättning för soliditeten samt nya ägardirektiv. I den nya inköpspolicyn tydliggörs att Strängnäs kommun i upphandlingar ska fokusera på aspekter kring Agenda 2030 och speciellt tänka mer på resurseffektivitet i form av cirkulära lösningar. Positivt med arbetet är att många personer i förvaltningen har sett förslagen på text och varit med och diskuterat fram slutresultatet. Arbetet med Flerårsplanen och målframtagning har fungerat väl. Kopplingen till politiken och ledningen har stärkts jämfört med tidigare år. Den politiska ledningsgruppen och förvaltningens ledningsgrupp har gemensamt arbetat fram kommunens önskade läge 2030 varifrån målen sedan utarbetats. Samtliga kommunens chefer och politiker har haft möjlighet till insyn och påverkan genom ledarforum och strategidag. Vid ett senare skede under året kommer processen kring flerårsplanen att utvärderas. Tidplanerna är överlag snäva, strategidagar kommer sent in på året och delaktigheten kan förbättras. Flera steg har tagits i positiv riktning men utmaningar finns kvar att hantera. Genom att fastställa och påbörja införandet av en lokalstyrningsprocess har förutsättningarna för att få god kontroll på lokalkostnaderna och dess investeringar ökat. Lokalstyrningsprocessen bidrar till att samla in och utvärdera uppkomna behov och hjälper till att skapa en bred förståelse i verksamheten om vilka åtgärder som behöver prioriteras för att fokusera resurserna optimalt. Ekonomisk analys Resultat och prognos Resultat för perioden, inklusive ianspråktagande av medel som öronmärkts under eget kapital, är 28,5 miljoner kronor och 9,2 miljoner kronor bättre än periodens budget. Avvikelsen mot budget beror framförallt på att budget för demografisk volymjustering och skatteprognosreserv inte nyttjats under perioden. Därtill redovisas ett överskott för finansnetto till följd av en överskottsutdelning från Kommuninvest. Helårsresultatet prognostiseras till 32,0 miljoner kronor och innebär en negativ avvikelse med 9,2 miljoner kronor jämfört med budgeterat resultat. I årsprognosen ingår dock 11,4 miljoner kronor som förväntas tas i anspråk av de medel som tidigare reserverats i det egna kapitalet (se bilaga 4). Helårsprognosen, enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning, KS/2017:86, är ett överskott med 43,4 miljoner kronor vilket motsvarar 2,1 procent av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag, att jämföras med budgeterat överskott om 2,0 procent. 10

16 Diagram 1. Resultatutveckling Tabellen nedan visar en sammanfattning av ekonomiskt utfall för uppföljningsperioden samt helårsprognos för För mer detaljer, se bilaga 3. Tabell 1. Resultat och prognos Resultat, miljontals kronor Utfall jan - apr 2019 Avvikelse mot budget apr 2019 Prognos Årsbudget Avvikels mot utfall budget 2019 Nämnderna -643,8-0, , ,0 2,2 Övriga kommungemensamma kostnader/intäkter 2,7 5,6-37,2-24,9-12,4 Avskrivningar -22,2 0,0-69,5-69,5 0,0 Skattenetto 685,8-0, , ,2-0,7 Finansnetto 5,8 4,2 7,9 6,3 1,6 Resultat 28,5 9,2 32,0 41,2-9,2 Återföring medel från eget kapital, inkl balansenheter (nämnder) 1 2,6 2,6 11,4 0,0 11,4 Resultat enligt god ekonomisk hushållning 1) 31,0 11,8 43,4 41,2 2,2 1) God ekonomisk hushållning enligt KS/2017:86. Enligt riktlinjerna justeras årets resultat med de kostnader som nyttjats av tidigare års avsättningar. Nämnderna redovisar ett mindre underskott för perioden på totalt 0,3 miljoner kronor, inklusive kostnadsbokförd intjänad och uttagen semester. Helårsprognosen för nämnderna är ett förväntat överskott med 2,2 miljoner kronor vilket är en något förbättrad årsprognos jämfört med månadsrapporten per sista mars. Överskottet beror på lägre kostnader än budgeterat inom miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Övriga nämnder prognostiserar med en budget i balans. För övriga kommungemensamma kostnader/intäkter redovisas ett överskott för perioden med totalt 5,6 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror till stor del på att budget för demografisk volymjustering, särskild löneprioritering och skatteprognosreserv inte nyttjats under perioden. Helårsprognosen för övriga kommungemensamma kostnader/intäkter är ett förväntat underskott med 12,4 miljoner kronor och beror framförallt på att 11,1 miljoner 11

17 kronor förväntas tas i anspråk av de medel som tidigare reserverats i det egna kapitalet. Därtill bedöms inte exploateringsvinsterna komma upp i budgeterad nivå, bland annat till följd av att projekt avslutats i förtid då det visat sig att det krävs större åtgärder för infrastrukturen än vad som tidigare framkommit. Exploateringsverksamhetens prognostiserade resultat på plus 2,0 miljoner blir därmed 3,0 miljoner kronor lägre än budget vid årets slut. Budgeterade medel för löneprioriteringar bedöms i nuläget inte användas fullt ut och bidrar med överskott på 1,9 miljoner kronor. Periodens skattenetto är 0,2 miljon kronor lägre än periodens budget. Enligt den senaste skatteprognosen som presenterades i början av maj bedöms årets skatteintäkter bli något högre än tidigare prognoser. Prognosen för skatteintäkterna bygger på skatteunderlagsprognoser från Sveriges kommuner och landsting (SKL) och jämfört med den tidigare prognosen från februari har skatteunderlagets ökningstakt reviderats upp för 2019 och 2020 men justerats ner för 2021 och Utvecklingen på arbetsmarknaden under slutet av 2018 var starkare än de räknade med i februariprognosen. Det innebär att 2019 startar på en högre sysselsättningsnivå och det har bidragit till en ljusare syn på sysselsättningen den närmaste tiden. Trots en förbättrad skatteprognos beräknas skatteintäkterna bli 0,7 miljoner kronor lägre än den skatteprognos som låg till grund för flerårsplan För finansnetto prognostiseras ett överskott med 1,6 miljoner kronor till följd av en större överskottsutdelning från Kommuninvest än budgeterat. I tabell 2 nedan framgår hur årsprognosen har förändrats jämfört med månadsrapporten per sista mars. Tabell 2. Prognosförändring Avvikelse mot helårsbudge Prognosavvikelse, miljontals kronor Mar Apr Kommunfullmäktige 0,0 0,0 Kommunstyrelsen 0,0 0,0 Miljö- o samhällsbyggn.nämnden 1,8 2,2 Teknik- och fritidsnämnden 0,1 0,0 Kulturnämnden 0,0 0,0 Socialnämnden 0,0 0,0 Barn- och utbildningsnämnden 0,0 0,0 Summa nämnderna 1,9 2,2 Övriga kommungemensamma kostnader/intäkter -14,6-12,4 Avskrivningar 0,0 0,0 Skattenetto -2,3-0,7 Finansnetto 1,6 1,6 Resultat -13,4-9,2 Återföring medel från eget kapital, inkl balansenheter (nämnder) 13,4 11,4 Resultat enligt god ekonomisk hushållning 0,0 2,2 Skatteintäkts- och nettokostnadsutveckling Med nuvarande helårsprognos beräknas kommunens nettokostnader öka med 106,7 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det innebär en nettokostnadsökning med 5,6 procent, att 12

18 jämföras med en prognostiserad skatteintäktsökning med 74,9 miljoner kronor motsvarande 3,8 procent. Den utveckling vi ser nu innebär en relativt stor ökning i förhållande till flerårsplan Orsaken till ökningen är att kostnaden för 2018 blev lägre än vad som budgeterades och prognostiserades under Enligt helårprognosen för 2019 beräknas kostnaderna i stort sett uppgå till budgeterad nivå vilket innebär att kostnaderna förväntas öka mer än vad som förutsattes i samband med beslut om flerårsplanen för Det eftersom utgångsläget är ett annat. Med hänsyn till nuvarande skatteprognos för de kommande åren behöver nettokostnadsutvecklingen dämpas för att klara framtida ekonomiska utmaningar. Diagram 2. Skatteintäkts- och nettokostnadsutveckling Nämndernas prognos Nämnderna prognostiserar tillsammans ett överskott med 2,2 miljoner kronor. Det är en förbättrad prognos jämfört med månadsrapporten per sista mars då prognosen var ett överskott med 1,9 miljoner kronor. Tabell 3. Nämndernas prognos Utfall och prognos, miljontals kronor Utfall jan - apr 2019 Avvikelse mot budget apr 2019 Prognos Årsbudget utfall Avvikels mot budget 2019 Kommunfullmäktige -1,1 1,0-5,8-5,8 0,0 Kommunstyrelsen -42,8 0,6-131,0-131,0 0,0 Miljö- o samhällsbyggn.nämnden -5,7 2,8-23,5-25,7 2,2 Teknik- och fritidsnämnden -46,2 1,2-141,1-141,1 0,0 Kulturnämnden -15,5-1,0-43,8-43,8 0,0 Socialnämnden -232,9 4,9-714,3-714,3 0,0 Barn- och utbildningsnämnden -299,6-9,8-867,1-867,1 0,0 Summa nämnderna -643,8-0, , ,0 2,2 13

19 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott med 2,2 miljoner kronor för året. Vakanta tjänster samt fördröjd uppstart av näringslivsenheten är de främsta orsakerna till det förväntade överskottet. Teknik- och fritidsnämnden prognostiserar med en budget i balans för Helårsprognosen för nämndens skattefinansierade verksamheter är ett överskott med 0,3 miljoner kronor. Överskottet beror till stora delar på tillfälligt vakanta tjänster, men minskas något av högre kostnader än budgeterat för räddningstjänsten. Helårsprognosen för nämndens verksamheter med ett balanserat resultat är ett underskott med 0,3 miljoner kronor. Underskottet återfinns inom fordonsverksamheten och beror på att ett antal fordon kommer att köpas loss under året. Underskottet kommer balanseras inom eget kapital. Socialnämnden prognostiserar med en budget i balans. Högre kostnader än budgeterat förväntas för hemtjänsten och ekonomiskt bistånd. Befarat underskott täcks av överskott inom andra områden samt av budgeterade reserver för volymökningar. Barn- och utbildningsnämndens helårsprognos är en budget i balans. Det finns dock avvikelser på verksamhetsnivå. De kommunala grundskolorna prognostiseras ett större underskott vilket bland annat beror på att det fortfarande är en eftersläpning i omställningskostnader för den nya skolorganisationen, där vissa beslutande åtgärder inte bedöms kunna verkställas under innevarande verksamhetsår. Samtidigt är verksamheten svårplanerad vad gäller elevtal och antal elever med stora behov av stöd. På särskolan medför ökade elevtal ökade skolskjutskostnader. På gymnasiet är elevgrupperna små och sårbara för avhopp. Befarade underskott inom grundskola, särskola och gymnasieverksamhet täcks av överskott inom andra verksamhetsområden, lägre hyreskostnader samt att verksamhet kommit igång senare än planerat. Övriga nämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Investeringar Kommunens investeringsbudget 2019, inklusive överförd budget från 2018, uppgår till 78,0 miljoner kronor. Till och med april har investeringar genomförts till motsvarande 8,5 miljoner kronor. Tabell 4. Investeringsredovisning med helårsprognos Investeringar, miljontals kronor Utfall jan - apr 2019 Budget 2019* Avvikels Prognos mot budget utfall Kommunfullmäktige 0,0-0,2-0,2 0,0 Kommunstyrelse -3,0-20,6-20,6 0,0 Barn- och utbildningsnämnd -0,7-10,9-10,9 0,0 Socialnämnd -0,2-3,7-3,7 0,0 Kulturnämnd -0,6-2,8-2,8 0,0 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 0,0-1,6-1,6 0,0 Teknik- och fritidsnämnd -3,3-38,2-38,2 0,0 Summa investeringar exkl öronmärkta medel -7,8-78,0-78,0 0,0 Nyttjat från öronmärkta medel i eget kapital -0,7 0,0-4,3-4,3 Summa investeringar -8,5-78,0-82,3-4,3 * Inklusive överförd budget från

20 Samtliga nämnder förväntas genomföra planerade investeringar inom beslutad investeringsram. Investeringar där medel som tidigare reserverats i det egna kapitalet används beräknas uppgå till 4,3 miljoner kronor vid året slut. Det handlar om IT- och digitaliseringsinvesteringar som exempelvis investeringar i WIFI i kommunhuset, digitala nämndmöten, implementering av robotisering och utveckling av ledningsinformationssystemet LIS. Självfinansieringsgraden prognostiseras till 100 %. De största investeringarna beräknas ske inom teknik- och fritidsnämnden med 38 miljoner kronor, varav cirka 21 miljoner kronor i diverse anläggningar. Investeringsredovisning med utfall och prognos redovisas i bilaga 6. Diagram 3. Självfinansieringsgrad av kommunens investeringar Exploateringsredovisning Under perioden jan-april 2019 har exploateringsverksamheten genererat lika mycket inkomster som utgifter (cirka 19,0 miljoner kronor). De två enskilt största projekten inom exploateringsverksamheten under 2019 är Gorsingeskogen samt Bresshammar 1:1 Stavlund. Projekten står gemensamt för över 50 procent av både årets inkomster och utgifter och beräknas dessutom generera cirka 8 miljoner i resultat Tabell 5. Exploateringar Exploateringar, miljontals kronor Utfall 2018 Utfall April Budget 2019 Prognos 2019 Inkomster Utgifter Netto Resultat Exploateringsvinsterna bedöms inte komma upp i budgeterad nivå bland annat till följd av att ett projekt, Vannesta 1:21, troligtvis kommer att avslutas i förtid med förlust. Anledningen är större infrastrukturkostnader än vad som tidigare framkommit. Även för projektet Sidöparken blir det förändrade intäkter, då försäljningen av villatomter skjutits på framtiden. Exploateringsredovisning med pågående exploateringsprojekt framgår i bilaga 7. 15

21 Nyckeltalsbilaga Bilaga 1. Personalstatistik Medarbetare delår 2019 Tillsvidareanställda månadsavlönade män kvinnor 1676 Visstidsanställda månadsavlönade män 71 - kvinnor 212 Totalt månadsavlönade * - män kvinnor Visstidsanställda timavlönade (inkl BEA och PAN) män kvinnor 656 Årsarbetare inkl timavlönade, antal *Differens pga nytt system som hanterar ledighet för annan befattning i kommunen annorlunda med att lägga tillsvidareanställningen "vilande" dvs. ej aktuell. Tidigare år har vi även räknat med RIB som har kodats som tillsvidareanställda trots att de innehar arvodestjänst. Hel och deltidsarbete delår 2019 Heltidsanställda månadsavlönade män kvinnor 1281 Deltidsanställda (75-99 %) månadsavlönade män 49 - kvinnor 405 Deltidsanställda (1-74 %) månadsavlönade män 40 - kvinnor 202 Åldersfördelning månadsavlönade Anställda -34 år, kommun, andel (%) Anställda år, kommun, andel (%) Anställda 55+ år, kommun, andel (%) Genomsnittlig sysselsättningsgrad Totalt kvinnor män

22 Sjukfrånvaro januari - mars Sjukfrånvaro totalt anställda, (%) 10,7 11,2 10,6 10,9 9,9 - män 6,9 6,9 7,9 7,6 7,8 - kvinnor 11,6 12,3 11,2 11,6 10,4 Långtidsfrånvarons andel av total sjukfrånvaro (%) 50,7 51,9 52,6 46,8 45,8 Sjukfrånvaro för anställda <29 år, (%) 8,6 8,3 10,7 8,3 9,1 Sjukfrånvaro för anställda år, (%) 10,9 11,6 10,2 10,1 8,8 Sjukfrånvaro för anställda >50- år, (%) 11 11, ,4 11,4 Pensionsavgångar, tillsvidareanställda Totalt antal kvinnor män Pensionsavgångar efter personalkategorier Förskollärare Barnskötare Lärare Undersköterskor Vårdbiträden Övriga Bilaga 2. HME-resultat Svarsfrekvens 17

23 Totalindex HME totalt HME totalt chefer HME totalt medarbetare Index 2016 Index 2017 Index 2018 Index 2019 Motivation samtliga Motivation Mitt arbete känns Jag lär nytt och Jag ser fram emot Motivation totalt meningsfullt Index 2016 utvecklas Index i 2017 mitt att Index gå 2018 till arbetetindex 2019 dagliga arbete 18

24 Ledarskap samtliga 90 Ledarskap Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Styrning samtliga Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt Index 2016 Index 2017 Index 2018 Index 2019 arbete Ledarskap totalt Styrning Jag är insatt i min arbetsplats mål Arbetsmiljö Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Index 2016 Index 2017 Index 2018 Index 2019 Styrning totalt 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 3,8 3,9 3,6 3, ,4 15.1: Jag upplever en bra balans mellan arbete och fritid : På min arbetsplats har vi uppsatta mål för att stödja en god organisatorisk och social arbetsmiljö? 15.3: På min arbetsplats arbetar vi aktivt med arbetsmiljöfrågor , ,3 15.4: Jag har tillräcklig kompetens för att klara av förväntningarna som ställs på mig 15.5: Jag upplever att vi ger varandra hjälp och stöd på min arbetsplats 19

25 Bilaga 3. Driftredovisning Driftredovisning, tkr Utfall 2018 jan-apr Utfall jan - apr 2019 Budget jan - apr 2019 Avvikelse jan - apr 2019 Avvikelse Jan-apr 2019 exkl semskuld Utfall 2018 Prognos 2019 Budget 2019 Prognosavvikelse helår 2019 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Miljö- o samhällsbyggn.nämnden Teknik- och fritidsnämnden Kulturnämnden Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Summa nämnderna Interna räntor och avskrivningar Pensioner, arbetsgivaravgifter Exploateringar vinst/förlust Hyresbudget ny- till o ombyggnad Övr. kommungemensamma kostnader Resurs- och reservmedel Ianspråktagna medel från eget kapital Internt återförda intäkter/kostnader Summa övriga kommungemensamma kostnader Summa verksamheternas intäkter/kostnader Avskrivningar Skattenetto Finansnetto Resultat Återföring medel från eget kapital, inkl balansenheter (nämnder) 1) Resultat enligt god ekonomisk hushållning 1) ) God ekonomisk hushållning enligt KS/2017:86. Enligt riktlinjerna justeras årets resultat med de kostnader som nyttjats av tidigare års avsättningar. 20

26 Bilaga 4. Prognos för ianspråktagande av medel som öronmärkts under egna kapitalet Öronmärkt eget kapital, miljontals kronor Helårsprognos 2019 Balansenheter: Fordons enheten 0,3 Övrigt öronmärkt kapital: Digitalisering 6,7 Attraktiv arbetsgivare 2,9 Långsiktig ekonomisk planering 1,3 Medborgardialog och e-arkiv 0,3 Skolstruktur för en inkluderande lärmiljö 0,5 Ökat bostadsbyggande 1,5 Ensamkommande asylsökande unga 0,8 Extra tjä ns ter 1,4 Summa: 15,7 - varav driftkostnader 11,4 - varav investeringsutgifter 4,3 Bilaga 5. Befolkningsutveckling

27 Bilaga 6. Investeringsredovisning Investeringar (tkr) Nettobudget (-) Periodens utfall Helårsprognos 2018 Nämnd Budget 2019 Överförd från 2018 Tilläggs budget Total netto budget Inkomst - Utgift Netto Återstår + Inkomst - Utgift Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kulturnämnd Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd Teknik- och fritidsnämnd Summa investeringar exkl öronmärkta medel Nyttjat från öronmärkta medel i eget kapital Summa investeringar Netto Avvikelse prognos 22

28 Bilaga 7. Exploateringsredovisning med pågående exploateringsprojekt Pågående exploateringsprojekt, inkomster och utgifter totalt per projekt för år 2019 Utfall 2019 (tkr) Budget 2019 (tkr) Prognos 2019 (tkr) Inkomster 1) (+) Utgifter 2) (-) 3) Vinst (+)/ Förlust (-) Inkomster 1) (+) Utgifter 2) (-) 3) Vinst (+)/ Förlust (-) Inkomster 1) (+) Utgifter 2) (-) 3) Vinst (+)/ Förlust (-) Strängnäs och Tosterö E0120Järnet 5 m.fl. Malmby industriområde E0221Gorsinge 1:1, Gorsingeskogen E0320Strängnäs 2:3, Sidöparken E0620Strängnäs 2:1, 3:1, Norra Finninge E0720Eldsund 7:1, Norra övningsfältet E0720Strängnäs 3:1, Kilen-Lunda E0720Västertull E1320Strängnäs 2:1, Resecentrum E1320Eldsund 6:6, 6.16, Etapp 1, Kasernområdet E1520Strängnäs 2:1 Stationsområdet E1520Strängnäs 3:1 mfl Östra Stadss E1520Strängnäs 2:1 Södra stadsskoge E1620Strängnäs 2:1, Hemvärnsgården E1620Eldsund 6:16, Eldsundsviken E1620Strängnäs 3:1, kv. Järpen E0422Bresshammar 1:1, Stavlund E1720Eldsund 7:1, Kornetten E1820Strängnäs 3:1, Kv Spoven E1820Strängnäs 3:1 Storängens indus Härads Kyrkby 6:7, Härads Indus E1820Strängnäs 2:1, del av Västerpo Totalt Strängnäs och Tosterö Stallarholmen E1723Vannesta 1:21 mfl E0823Vannesta 3: Totalt Stallarholmen Mariefred och Åker 0 E0124Marielund 1:3, Läggesta Stationsområde E0724Mariefred 2:33, Gamla vattenverket E1724Gripsholm 4:5, Ekhov E1726Åkers Styckebruk 1:452, Skämby Totalt Mariefred och Åker Totalt ) Aktuellt års inkomster - tex markförsäljning och exploateringsbidrag, påverkar likviditeten. 2) Aktuellt års utgifter - tex utbyggnad av gator och väger och andra kostnader i projektet, påverkar likviditeten. 3) Årets del av totala vinsten, dvs vinst vid ex markförsäljningar, som enligt RKRs rekommendation ska redovisas i resultaträkningen då ägandet övergått till annan part. Vinsten har en påverkan på kommunens resultaträkning. 23