Margaretha Allen ÄRENDE 11. Rapport kring nätverket för det individuella programmet inom GR

Transkript

1 Margaretha Allen ÄRENDE 11 Rapport kring nätverket för det individuella programmet inom GR

2 Innehållsförteckning Sid. 1. Bakgrund 3 2. Metod och uppdrag 3 3. Avstämning av nuläge Enkät Deltagare i nätverket 3 5. Datum för möten 4 6. Frågeställningar 4 7. Utbildningspolitiskt forum 5 8. Andra mötesplatser 5 9. Film om IV-programmet Regional samverkan kring IV-programmet Avstämning - Enkät IV in i Samverkansavtalet Fri kvot diskussion i IV-nätverket Heltidsstudier Övergång till och bemötande på nationella program Uppföljning av elever 5 år efter påbörjade studier Andra vägar ut Lärlingsutbildning lärande på arbetsplats Elever med invandrarbakgrund Erfarenhetsutbyte kommuner beskriver sin verksamhet Myndigheten för skolutveckling och IV-programmet Kompetensutveckling för IV-programmet personal inom GR Höstens möten 12 2

3 1. Bakgrund Cirka 10 % av de ungdomar som lämnar grundskolan påbörjar inte gymnasiestudier, många på grund av att de inte är behöriga till nationella program. Flertalet av dessa börjar på det individuella programmet. Av dessa fullföljer endast cirka 20 % en fullständig gymnasieutbildning. För att stärka kvaliteten på det individuella programmet kommer staten från och med 1juni 2006 årligen att tillföra kommunerna 450 miljoner i statsbidrag. Eleverna garanteras också rätt till heltidsstudier i och med detta. (Se bilaga) En ny lag som förtydligar kommunernas uppföljningsansvar trädde i kraft 1 juli (se bilaga) Regeringen har fattat beslut om en revidering av dagens gymnasieskola med målet att införa förändringarna fr o m 1 juli Metod och uppdrag I början av 2005 initierades politiskt tanken att starta ett nätverk för skolledare och verksamhetsföreträdare inom det individuella programmet inom GR. Uppdraget preciserades till följande punkter: Utveckla IV-programmet i Göteborgsregionen genom att utbyta erfarenheter kommunerna emellan Klarlägga hur kravet på heltidsstudier fr o m för elever på IV-programmet ska mötas Se över hur vi kan lyckas med att få fler elever att fullfölja sina gymnasiestudier Se över formerna för att möta enskilda elevers behov 3. Avstämning av nuläge Enkät 1 Redan innan nätverket startade genomfördes via GR Utbildning och i samverkan med gymnasierektorsgruppen en enkät om nuläget kring det individuella programmet. Resultatet redovisades dels i gymnasierektorsgruppen dels i Utbildningschefsgruppen. Underlaget är ett bra utgångsmaterial vid en ev. utvärdering av vilka mål som har uppnåtts inom det regionala samverkansområdet. Enkätresultatet har också förmedlats till Utbildningsgruppen. Resultatet av enkäten redovisas i bilaga. 4. Deltagare i nätverket Samtliga 13 kommuner har utsett två företrädare för kommunens IV-program. Företrädesvis är dessa skolledare och verksamhetsperson. I ett fall representeras kommunen av förvaltningschef och verksamhetsperson. Samtliga deltagare redovisas i bilaga. Till ordförande utsåg utbildningschefsgruppen inledningsvis Jan Östgärd, Härryda kommun. Under hösten 2005 lämnade Jan Ö sitt uppdrag som tf förvaltningschef för gymnasierektorsuppdrag i kommunen och efterträddes då av Peter Johansson, förvaltningschef i Alingsås kommun. Som GR Utbildnings ansvariga tjänsteman har Margaretha Allen verkat. Gunlög Bölin, samordnare för IV i Kungsbacka har samordnat nätverkets kommunikation via maillista och sekreterarskapet har alternerat mellan kommunerna i bokstavsordning. 3

4 Kallelser, anteckningar och material har lagts ut på GR Utbildnings webbplats för nätverk. 5. Datum för möten Nätverket har träffats vid följande tillfällen: 2 juni 2005, 22 september 2005, 10 november 2005, 19 januari 2006, 6 mars 2006 och 28 april Samtliga möten har omfattat 3 timmar. Nätverksträffarna har haft mycket hög deltagarfrekvens (kring personer varje gång) För hösten 2006 är möten inbokade till följande datum: 15 september, 20 oktober och 24 november. 6. Frågeställningar Vid första mötet konstaterades att kommunerna var olika långt framme i sina utvecklingsarbeten gällande IV, utifrån de intentioner som finns i de skrivningar, som ska gälla från 1 juli Samtidigt kunde man se att kommunerna hade likartade grupperingar ex heltidsskola och heltidsstudier med en blandning mellan skola och praktik. Frågeställning som lyftes under IV-nätverkets första möte var: Klarare rutiner för fri kvot; särskilda skäl, riktad praktik, rekommendationsintagning. Hur kan/ska vi tolka skrivningarna om heltidsstudier för elever på IV? Hur kan vi minimera avhopp från nationella program? Vad har vi att erbjuda avhoppen? Hur kan vi stärka kopplingen till de nationella programmen, vilka ämnen ska stärkas? Kan vi öppna upp IV mer för att hitta former för elever att studera på egen nivå och efter egen ambition? Vad händer med 30-poängseleverna när de kommer in på ett nationellt program? Vad händer med de elever som tillbringat stor del av sin senare år på grundskolan i liten grupp när de börjar på nationellt program? Hur kan gymnasieskolan möta dessa elevgrupper? Hur bör vi arbeta med ungdomar som genom socialtjänsten behandlas på hemmaplan, hur ser skolans ansvar ut och hur hitta bra samarbetsformer kring dessa ungdomar? Hur kan vi skapa bra former för ungdomar som går på IVIK? Hur möta dessa ungdomars behov? Den nya lärlingsutbildningen, är den för dagens IV-elever? Kan elever som idag går PRIV vara morgondagens elever på lärlingsutbildningen? Hur kan vi skapa bra utbildningsformer för dem som inte vill/kan gå på ett nationellt program? Hur ska vi arbeta för de ungdomar där gymnasieskolan inte är framtiden? Kan vi ta fram korta utbildningar som leder till arbete? Kan en treårig utbildning inom IV leda till en gymnasieexamen? Behov finns att utveckla samarbetsformer med den regelstyrda arbetsförmedlingen. Vi är i behov av goda samverkansmöjligheter med grundskolan och med olika myndigheter, hur bör det fungera? Hur ska vi hantera de elever, utredda ickeutredda som, egentligen tillhör särskolans personkrets? Vilka samverkansmöjligheter krig IV har vi inom GR, hur bör de se ut i framtiden? PRIV i samverkan inom GR? Ett samverkansprojekt är på gång mellan Lerum och Partille. Kan man tänka sig en prova-på-priv för de elever som inte vet vilken utbildning de vill gå? 4

5 Gruppen elever som inte klarar behörighetskraven i engelska har ökat markant i antal (ex elever med invandrarbakgrund och elever med särskilda läs- och skrivsvårigheter). Detta är elever som lätt blir kvar på IV. Hur kan vi arbeta för att de ska få möjlighet att gå vidare och få en gymnasieutbildning? IV tilldelas mindre resurser än andra program, samtidigt som det förmodligen är det mest resurskrävande. Hur kan vi få till de resurser som krävs för att kunna erbjuda en verksamhet med hög kvalitet. 7. Utbildningspolitiskt forum På GR Utbildnings initiativ bildades under det första mötet en undergrupp till det stora nätverket med uppgiften att tillsammans med Pedagogiskt Centrum föreslå innehåll till ett utbildningspolitiskt forum med fokus på det individuella programmet. Deltagare från Mölndal, Göteborg, Härryda, Kungälv och Ale deltog i planeringsarbetet. Hearingen som genomfördes den 20 oktober hade temat IV-programmet en regional angelägenhet? Syftet med seminariet var att ge Göteborgsregionens utbildningspolitiker möjlighet att diskutera hur resurserna till IV-programmet på bästa sätt kan användas i syfte att säkra kvaliteten på programmet. Som underlag för diskussionerna redovisades dels insatser från nationellt håll dels lokala exempel på hur IV-programmet kan se ut. IV-programmet är inte homogent och det krävs olika lösningar utifrån enskilda elevers behov. Olika anordnare medverkade för att visa hur samverkan mellan förvaltningar kan se ut, vad man kan vinna på att samverka med arbetslivet och hur varje individs behov bäst kan mötas. Ett åttiotal utbildningspolitiker deltog. En fråga som lyftes under hearingen var om det kan finnas skäl att samverka även kring vissa delar av IV-programmet inom Göteborgsregionen. Myndigheten för skolutveckling bjöds in för att redovisa vilka insatser som kommer att göras från statens sida. Myndigheten valde också att förlägga sin regionala information till lärare och skolledare den 21 oktober i Göteborg. 8. Andra mötesplatser Pedagogiskt Centrum arrangerade också två seminariedagar med angränsande innehåll under hösten 2005, dels 13 oktober kring det förtydligade uppföljningsansvaret dels 25 november kring arbetsplatsförlagt lärande och lärlingsliknande former. Den första dagen genomfördes i samverkan med socialtjänst, arbetsmarknad, fritidssektor och FOU-enheten på GR. 9. Film om IV-programmet Inför hearingen om IV-programmet tog Mölndals kommun initiativ till framtagandet av en film om IV-programmet inom GR. Anders Eriksson, Estetiska programmet, Fässbergsgymnasiet filmade och redigerade i samverkan med Ale kommuns IV-program. Filmen med titeln Att våga lyckas, bekostades av Mölndals kommun och GR Utbildning och premiärvisades under temadagen med mycket gott resultat. Den stora poängen med filmen var att elevernas röster kom till tals. Syftet var att beröra, att ha ett positivt fokus och att betona vikten av att det finns fler vägar fram till vuxenlivet. 10. Regional samverkan kring IV-programmet 5

6 Utbildningsgruppen markerade vid sitt möte i september ett intresse för regional samverkan kring även det individuella programmet. I det samverkansavtal som ska gälla för skulle förutsättningarna för ytterligare samverkan utredas. Nätverket berörde möjligheterna för regional samverkan under sitt möte 22 september och en rad förslag framfördes: Befintliga PRIV. En ny önskvärd inriktning vore Prova på PRIV, t ex inom bygg eller service-området Särskilt stöd, För elever med inlärningshinder: dyslexi, autism mm IVIK/PRIVIK. Samverkan möjlig inom Studieinriktade PRIVIK Utvecklingsmöjligheter finns inom yrkesinriktade PRIVIK Sociala/Emotionella problem. Inspireras av de goda lösningar som finns på hemmaplan Mölndal har startat en yrkesinriktad prova-på -kurs. Ansvarsfrågorna är viktiga. Fleråriga IV för elever där nationella program inte är aktuella, men väl ett urval lämpliga kurser Praktikinriktade IV/PRIV Lärling t ex Tjörn arbetar framgångsrikt med praktikinstrumentet En rad frågeställningar och synpunkter framfördes med anledning av en ev. regional samverkan. Här följer några: Hur kan gymnasieorganisationen anpassa till PRIV-eleverna? Hur hantera populära yrkesinriktade program? Det är viktigt med god tillgång till utbildningsplatser och att IV är mer oberoende av nationella program. IV-eleverna får inte fungera som dragspel för gymnasieorganisationen. Hur tillförsäkra en bra bedömning inför intagningen? Kan mottagande gymnasieskola medverka? Fördjupad studie- och yrkesvägledning kan innefatta studiebesök och dialog med gymnasieskola för tilltänkt program. Överlämningsinstrumentet bör utvecklas! Vad ska gälla för elever som är intagna till PRIV fortsättningsvis? Hur ska övergången ske till nationella program? (Frågan föranledd av de skärpta regler för Fri Kvot som togs fram under hösten 2005 reds. anm.) Hur bedömer vi behöriga elevers rätt att gå IV? Slutreplik: Det gäller att komma förbi hindren genom att formulera vad vi kan göra inte vad vi inte kan göra! 11. Avstämning - Enkät 2 Vid mötet 22 september beslutades att GR Utbildning skulle inventera vad medlemskommunerna idag kan erbjuda inom IV och vad man skulle vilja erbjuda i ett regionalt perspektiv. Enkäten utformades i samverkan med verksamhetsföreträdare. (Se bilaga) Resultatet presenterades vid nätverkets möte 10 november, men också vid utbildningschefernas möte i oktober och för gymnasierektorerna. Analysen av svaren visade bland annat att behovet av ett brett utbud av utbildningsinriktningar för elever på IV saknades, men efterfrågades. Framförallt gäller detta inriktningar med praktiska och estetiska inslag. PRIV-platser verkade vara begränsade. Många skolor kan bara erbjuda en PRIV-plats, om det också finns lediga platser på programmet. Intresset för vissa program dit PRIV-elever söker är stort, vilket leder till 6

7 platsbrist som missgynnar IV-elever. Regionalt sökbara alternativ för t ex PRIV ansågs vara en lösning. Detta förutsätter dock: - en gemensam definition av begreppet PRIV-plats - hur intagningen ska skötas - vilken/vilka kommuner som kan erbjuda regionala PRIV-platser - en prislista Resultatet av enkäten har i mångt och mycket legat till grund för texten kring det individuella programmet i det samverkansavtal för gymnasieskolan som gäller år IV in i Samverkansavtalet Redan idag sker interkommunal handel kring IV-platser, fast då i bilateral form. Med det nya avtalet är denna verksamhet mera synliggjord, vilket torde innebära att samtliga kommuner nu vet vilka platser som finns tillgängliga. Via Vad ska jag välja vet också elever att det går att genomföra en utbildning på ett individuellt program i en annan kommun. I det nya samverkansavtalet reglerar följande text samverkan kring det individuella programmet. En särskild checklista har också tagits fram i samverkan med nätverket. Här följer ett textutdrag ur avtalet: Ur Samverkansavtalet för gymnasieskola och gymnasiesärskola för Individuella programmet (IV-programmet) Vissa delar av IV-programmet ingår i avtalet och är regionalt sökbara. De platser inom IV-programmet; PRIV och utbildningar som är anpassade till elever i behov av extra stort stöd, som regleras i detta avtal, är regionalt sökbara för att; dels utveckla kvaliteten inom IV och på programnära platser (bilaga 2) i nationella program, dels kraftsamla kring särskilda kompetenser, dels bredda möjligheten för elev att söka till en programnära plats på ett nationellt program i annan kommun än hemkommunen. Definitionen av PRIV-utbildning kan innebära; dels en utbildning under ett år i särskild grupp ibland med en stor del riktad praktik mot ett visst program, dels en tre- eller fyraårig utbildning i särskild grupp med inriktning mot ett nationellt program, dels en programnära utbildning där eleven går bredvid elever i den ordinarie gruppen i ett nationellt program under studietiden och gör sig behöriga under tiden. Utbildningar anpassade till elever i behov av extra stort stöd kan innebära inriktning mot t ex Aspergers syndrom, autism och dyslexi och till elever med särskilda behov t ex nyanlända ungdomar med invandrarbakgrund (PRIVIK). Dessa sökbara platser återfinns i vissa av utbildarkommunen anmälda och kvalitetssäkrade utbildningsvägar. 13. Fri kvot diskussion i IV-nätverket Bakgrunden är att GR-kommunernas gymnasieorganisation med avseende på vissa program varit alltför trång, vilket lett till att den fria kvoten där tagit alltför stor andel av platsutbudet. 7

8 Det kan uttryckas som att elever tagits in via fri kvot på bekostnad av behöriga elever. En arbetsgrupp med representanter för Gymnasieintagningen och kommunerna tillsattes under hösten. Det rådde en uttalad samstämmighet om att elever från individuella program inte får fastna på sin väg i utbildningssystemet, men frikvoten får heller inte bli överdimensionerad. IV ska inte vara en konkurrensväg till populära program. Gymnasieintagningen handlägger frikvotens storlek och intagning via den fria kvoten, medan det formella beslutet åvilar Utbildningsgruppen. I den efterföljande diskussionen om fri kvot framfördes från IV-nätverket flera viktiga synpunkter och frågeställningar: Det är främst inom ett antal yrkesinriktade program som problemet med orimligt stor frikvot visar sig. Enligt lagtexten ska kommunen försöka tillgodose elevernas förstahandsval och anpassa gymnasieorganisationen därefter. Det ställer stora krav på flexibilitet, som kan var svår att leva upp till, men inom GR torde det finnas kapacitet att bättre möta elevernas efterfrågan än vad som idag är fallet. Dagens intagningssituation med lediga platser på studieinriktade program och hård konkurrens till de yrkesinriktade är dysfunktionell, med tanke på de krav på teoretiskt studieintresse som de studieförberedande programmen ställer. I Göteborg bokar gymnasieskolorna upp platser på närliggande nationella program för egna PRIV-elever, som på så sätt kvalificerar sig att komma vidare till nationella program. Det är ett system som gynnar Göteborgselever, som har tillgång till PRIV vid ett stort antal nationella program. Rekommendationssystemet innehåller en problematik som handlar om rättssäkerhet. Det är mycket svårt inom vissa områden att få riktad praktik och på så sätt kvalificera sig. Förordningstexten säger att eleverna har rätt att fullfölja sin utbildningsplan och inte behöva söka om. INDRA byggs ut för att kunna fungera som uppföljningsinstrument 20% av IV:s elever fullföljer gymnasieskolan men hur ser avhoppsgruppen ut? Kvalitetsredovisningen borde visa vilka elever som hoppar av och varför. Även behöriga elever som fått sina godkända betyg i mycket små grupper har svårt att fullfölja ett nationellt program. Vid ett senare möte redogjorde Örjan Eklund för de nya regler som gäller. I dessa har bland annat möjligheten att tas in enbart på riktad praktik/priv som skäl tagits bort. Maximalt 10 % av platserna på ett program kan avsättas för frikvotselever enligt det nya regionala beslutet. Under 2006 kommer övergångsbestämmelser att gälla. En av konsekvenserna av de nya reglerna kommer att bli att varje kommun måste göra en långsiktig planering för elever med riktad praktik/priv eftersom möjligheten att komma in via fri kvot försvinner. 14. Heltidsstudier Frågan om vad heltidsstudier innebär är central. Begreppet tolkas olika. På Vingagymnasiet har man tolkat att 24 h undervisning per vecka motsvarar heltidsundervisning. Mölndal har uppfattat det som att 24 h gäller praktiska kurser medan det för teoretiska kurser gäller 20 h. Vad begreppet innebär innehållsmässigt har också diskuterats. Lilla Edet har ställt frågan till Myndigheten för skolutveckling som svarade att praktik kan ingå men om en elev ej vill/kan ha praktik, så kan eleven kräva teoretiska studier på heltid. 8

9 Flera kommuner erbjuder redan idag studier på heltid. Antal timmar varierar mellan 16 h och 22 h. Olika synpunkter på heltidsbegreppet illustreras av följande utsagor: - Individuell undervisning är mycket intensivare än klassundervisning och skulle därför kunna motivera färre timmar. - Eftersom praktik är utvecklande är det önskvärt att alla IV-elever har ett inslag av praktik, men det individuella behovet ska styra. - Avhoppare från nationella program erbjuds heltid praktik i några av kommunerna. Margaretha Allen hänvisade till Cirkulär 2005:101 från Sveriges Kommuner och Landsting, där man understryker att eleverna på IV nu får en lagstadgad rätt till utbildning på heltid i sin omfattning ska studierna ses som likvärdiga med nationella och specialutformade program. På vilket sätt verksamheten ska bedrivas beslutas lokalt och enskild elevs behov och förutsättningar ska vara styrande för innehållet. Utrymme finns för egna tolkningar. 15. Övergång till och bemötande på nationella program Överlämning fungerar inte tillfredsställande när en elev lämnar IV och går till program i annan kommun. Gymnasierektorsgruppen har påtalat problemet. Fungerande rutiner vid överlämning bör tas fram. Nätverket utsåg en undergrupp bestående av representanter från Partille, Kungälv, Härryda, Kungsbacka, Tjörn, Göteborg och Lerum för att i första hand ta fram förslag till en överlämningsblankett, som skulle kunna finnas som en hjälpmall för de skolor, som inte har fungerande blanketter eller rutiner. Blanketten är i maj i stort sett klar, men ska stämmas av med jurist innan den kan användas. Möjligen kan blanketten också fungera som ett överlämningsinstrument mellan grundskola och gymnasieskola. I så fall krävs implementering också i dessa led. Ett annat förslag som initierats är en gemensam seminariedag för olika intressenter kring överlämning. 16. Uppföljning av elever 5 år efter påbörjade studier För att balansera debatten om IV-programmets misslyckande på grund av att bara 20 % fullföljer ett nationellt gymnasieprogram efterlyste nätverket en uppföljning av vad f d IVelever gör 5 år efter påbörjade studier. Vingagymnasiet gör en egen uppföljning av de senaste tre årskullarna. Frågan har via ordförande lyfts till Utbildningschefsgruppen och kommunerna beslutade att genomföra liknande studier på hemmaplan. Med fördel kan samma frågeställningar, som Vingagymnasiet har använt, ligga till grund för undersökningen. Ett jämförande material skulle kunna tas fram. Projektledaren på Vingagymnasiet, Åsa Weibull kommer till IVnätverket till hösten och berättar om sitt arbete. 17. Andra vägar ut Ett frågeområde som tidigt lyftes var hur kommunerna samverkar mellan skola, socialtjänst och arbetsförmedling. Göteborg: arbetar med Skyddsnätet, samverkan skola socialtjänst i 21 stadsdels förvaltningar. En heltidsanställd finns som arbetar med socialt bistånd. Idag finns samverkan med 5 SDN för 48 elever. Projektet Pilen i Gunnared, som Göteborg fått EU-pengar för sker i samverkan med grundskolan. Ordnad verksamhet pågår i lokaler nära där ungdomarna bor under hela veckan och Vingagymnasiet bidrar med 3 timmars undervisning. Partille: Nystartad verksamhet i 0 19 års perspektiv i samverkan mellan 4 mjuka nämnder med start vid årsskiftet 2005/2006. Målsättningen är att eleverna ska kunna gå kvar i sin tidigare miljö. 9

10 Mölndal: Härryda: Ale: En person på IV Fässberg samverkar med AF och Familjeförvaltningen Stenungsund arbetar med SOCSAM och har därigenom nära kontakter mellan förvaltningarna och många gemensamma verksamheter. Det finns bl.a. ett ungdomshandläggarteam, som håller till i gemensamma lokaler. Har en kurator från socialtjänsten som ersätts med 2/3 därifrån och 1/3 från skolan samt 2 fritidspedagoger från Fritid. Har via socialtjänsten tillgång till en kurator som arbetar på skolan. Det innebär att kontakterna är smidiga och att eleverna har ett ansikte att vända sig till istället för en myndighet. Lerum: Har i samverkan mellan AF, socialtjänsten och skolan fått riktade medel: kr för att driva en spec.grupp: Biss-team med en Biss-Samordnare för arbete i högstadiet och gymnasiet. (Barn I behov av Särskilt Stöd) Kungsbacka: Arbetar aktivt med missbruksproblematik och drogtester. IOF har tillgång till 1 specialpedagog och 3 fritidspedagoger och köper undervisningstid. En dörr in är ett projekt mellan socialtjänsten och skolan, som är på väg att starta. Den kommun som anmäler en utbildningsväg inom IV som sökbar ska, senast förste april året innan utbildningsvägen görs regional, anmäla, dels utbildningsvägen genom en beskrivning av innehållet, dels hur många utbildningsplatser som är regionalt sökbara. Utbildningsvägen ska kvalitetssäkras (bilaga) genom att beskriva de insatser som görs för att eleven ska kunna genomföra utbildningen på ett tillfredsställande sätt i annan kommun än hemkommunen. Ett förslag till prisbild för utbildningsvägen ska presenteras. 18. Lärlingsutbildning lärande på arbetsplats Den nya gymnasiala lärlingsutbildningen i Gymnasieskolan 2007 riktar sig till behöriga elever. Lärlingsutbildning för IV-elever kan dock också anordnas fortsättningsvis. Här gäller då avtal med arbetsgivare. GR Utbildning har undersökt om det är möjligt att erhålla poäng på karaktärsämneskurser under lärande på arbetsplats och enligt Skolverket är det fullt möjligt. Metoderna är inte väl utvecklade och här finns ett klart behov av kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för att göra detta möjligt. Som det är idag går en del elever en lärlingsutbildning utan betyg på karaktärsämnen eller genomför många elever praktik som en del i sina heltidsstudier, men utan att klara av någon kurs i ett nationellt program. Det enda man får med sig är 10 meritpoäng. GR Utbildning har utsetts att koordinera 5 idéskolor för yrkesutbildningens kvalitetsutveckling och på dessa skolor finns många tips på hur man kan gå tillväga. Se Elever med invandrarbakgrund Vid vårens sista möte redogjorde deltagande kommuner muntligt för hur IVIK organiseras i respektive kommun: Ale: Eleverna gick tidigare på komvux, men nu på gymnasiet. Organisationen uppgår under läsåret till mellan 10 och 32 elever. IVIK- och IV-grupperna hålls isär. Tankar finns om att starta ett PRIVIK. Eleverna är ofta studiemotiverade och läser efter förmåga på nationella program. 10

11 Alingsås: Verksamheten liknar Ales och uppgår i år till 13 elever och 2 elever inom PRIVIK. Det är svårt att organisera verksamheten, eftersom man inte vet hur många det blir från år till år. Göteborg: IVIK omfattar cirka 400 elever totalt, 200 i Bas och 200 på gymnasiet. Eleverna nivågrupperas efter kunskaper i svenska språket. Kartläggningen görs på Slussen. Basgrupperna finns ute på huvudsskolorna. Enstaka elever skuggar på nationella program. Postgymnasial utbildning anordnas i samarbete med Göteborgs universitet. Härryda: Omfattningen varierar, förra läsåret fanns 12 elever inskrivna. Ingen IVIKverksamhet genomförs läsåret 05/06 utan kommunen köper platser i Göteborg och Mölndal. Man upplever att det är svårt att planera egen verksamhet, eftersom eleverna kommer sporadiskt. Kungsbacka: Ingen särskild IVIK-verksamhet bedrivs. Eleverna får individuell hjälp i befintliga grupper på IV. Gymnasieelever ingår även i SFI-grupper på komvux. Kungälv: 7 elever går i egen klass på heltid. De elever som inte bli behöriga på SAS-nivå går vidare till komvux eller skuggar på nationella program. Lerum: Inget IVIK-verksamhet bedrivs i egen regi, utan platser köps i Göteborg. En elev går på nationellt program och läser engelska på IV. Mölndal: Cirka 35 elever från 23 nationer finns i kommunens IVIK-organisation. De bildar en egen klass och har lokaler i separat byggnad. De går ut som gästelever på nationella program t.ex. under individuella val och idrott. Partille: Cirka 10 elever deltar i dagsläget. Samarbete sker med komvux och eleverna läser 15 timmar där, varav 5-6 timmar är individuellt val. Några elever skuggar på nationella program. Stenungsund: Cirka 12 elever, ofta studiemotiverade, genomför studier inom IVIK. De saknar ofta engelska och kommer därför inte in på nationella program. Många IVIK-elever utestängs från nationella program eftersom de hinner fylla 20 år innan de uppnått G-nivå i svenska 2 och/eller engelska. Det innebär att de inte får grundläggande behörighet, vilket är ett integrationsproblem för sent anlända elever och för samhället i övrigt. Det är ett problem i hela regionen. IV-nätverket planerar att under hösten diskutera möjligheten till sökbara praktiska IV-program. 20. Erfarenhetsutbyte kommuner beskriver sin verksamhet Göteborg Först ut i raden av kommuner som redovisade sin verksamhet var Göteborg och Vingagymnasiet. Lena Jagers redovisade organisationen för Vingagymnasiet. Några viktiga distinktioner som framkom var: * viktigt med sökbara alternativ för IV-eleven * ha en holistisk syn på eleven * ha ett särskilt system för bedömning av elever som saknar betyg * överlämning av elever, grundskola - gymnasieskola, betyg och intervjuer * mottagande gymnasieskola bör vara med vid och inför mottagandet av elev Tjörn Vid tillfälle två presenterade Ninja Wängde IV-verksamheten och Praktiska programmet (PP) på Tjörn. Presentationen gav mycket intressant information om bl a det täta samarbetet med arbetsplatser, som krävs för att eleverna ska få genomföra sina yrkeskurser ute på arbetsplatsen. Tjörns gymnasieskola är en av 20 idéskolor för yrkesutbildning i landet. Under 11

12 våren startar nätverk kring dessa skolor. Information finns att hämta på Myndigheten för skolutvecklings och GR Utbildnings webbsidor. Lerum Några ledord från presentationen: * Tydlig struktur * Hållbarhet - Tid * Samarbetspartners * Visioner * Svårigheter 21. Myndigheten för skolutveckling och IV-programmet Monica Sandorf från Göteborgsregionens utvecklingscentrum (GRUC) informerade under våren om att Myndigheten för skolutveckling har avsatt medel för att stödja nätverk för IVprogrammet. Anmälningsblankett delades ut. Även fortbildningsinsatser kunde stödjas av GRUC. Nätverksdeltagarna uppmanades att inventera vilka fortbildningsbehov som finns och rapportera det till GRUC. Önskemål om mer omfattande kurser som uppdragsutbildning eller poängutbildning skulle också skickas till Monica Sandorf. I dagsläget har besked lämnats att GR:s nätverk inte kommer att stödjas av MSU. De nätverk som startas läggs runt GR. Några medel för kompetensutveckling har ännu inte dykt upp. 22. Kompetensutveckling för IV-programmet personal inom GR Margaretha Allen/Pedagogiskt Centrum har, som ett alternativ i avvaktan på nationella besked, tagit fram en föreläsningsserie på tre gånger i samverkan med IV-nätverkets kompetensutvecklingsgrupp. Själkostnadspris gäller. Serien vänder sig i första hand till IVprogrammets personal. Se även GR: s kurskatalog för ht Lärstilar - nycklar till kunskap i vår tid. Fil.dr., gymnasielärare och författare Lena Boström föreläser , kl Under eftermiddagen kommer deltagarna att kunna diskutera i nätverksform mellan kl. 13:00-16: Att möta ungdomar i känslomässigt laddade situationer. Leg psykolog, leg terapeut, handledarutbildad, Annica Johansson föreläser , kl. 13:00-16: Kognitivt förhållningssätt ger hjälp till utveckling och lärande. Specialpedagog, författare, föreläsare, pedagogikhandledare Birgitta Andersson föreläser kl. 14:00-17:00. Det är nu möjligt att anmäla sig till serien. Göteborg har meddelat att man är intresserad av att samtlig personal inom IV-programmet i kommunen deltar vid dessa tre tillfällen. 23. Höstens möten För hösten 2006 är möten inbokade vid följande datum: 15 september, 20 oktober och 24 november. Då diskuterar nätverket vidare hur det individuella programmet kan utvecklas inom göteborgsregionen bland annat utifrån ett gemensamt erfarenhets- och idéutbyte. Göteborg Vid rapporten Margaretha Allen 12

13 13