Rapport 2 från nätverket för det Individuella programmet inom GR

Transkript

1 Rapport 2 från nätverket för det Individuella programmet inom GR Peter Johansson Margaretha Allen Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

2 IV-nätverket Bakgrund Metod och uppdrag Avstämning av utgångsläge Deltagare i nätverket Mötesfrekvens Initiala frågeställningar Utbildningspolitiskt forum Andra mötesplatser och kompetensutveckling Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

3 IV-nätverket Film om IV-programmet Regional samverkan om IV-programmet Avstämning halvvägs IV-programmet delvis in i gymnasiesamverkansavtalet Fri kvot Heltidsstudier Övergång till och bemötande på nationellt program Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

4 IV-nätverket Uppföljning av elever fem år efter avslutade studier Andra vägar ut Lärlingsutbildning lärande på arbetsplats Elever med invandrarbakgrund Erfarenhetsutbyte mellan kommunerna Rapport 1 och 2 Punkter på dagordningen Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

5 IV-nätverket Nätverk för ensamkommande asylsökande ungdomar Andel behöriga elever på IV-programmet Nedläggning och återuppståndelse Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

6 Margaretha Allen Peter Johansson Rapport kring nätverket för det individuella programmet inom GR

7 1. Bakgrund Cirka 10 % av de ungdomar som lämnar grundskolan påbörjar inte gymnasiestudier, många på grund av att de inte är behöriga till nationella program. Flertalet av dessa börjar på det individuella programmet. Av dessa fullföljer endast cirka 20 % en fullständig gymnasieutbildning. För att stärka kvaliteten på det individuella programmet beslutade staten att från och med 1 juni 2006 årligen tillföra kommunerna 450 miljoner i statsbidrag. Eleverna garanterades också rätt till heltidsstudier i och med detta. En ny lag som förtydligade kommunernas uppföljningsansvar trädde i kraft 1 juli Riksdagen har fattat beslut om en revidering av dagens gymnasieskola med målet att införa förändringarna fr o m 1 juli Regeringen har också förslagit att det individuella programmet läggs ner och att fem särskilda program ersätter IV-programmet. 2. Metod och uppdrag I början av 2005 initierades politiskt tanken att starta ett nätverk för skolledare och verksamhetsföreträdare inom det individuella programmet inom GR. Uppdraget preciserades till följande punkter: Utveckla IV-programmet i Göteborgsregionen genom att utbyta erfarenheter kommunerna emellan Klarlägga hur kravet på heltidsstudier fr o m för elever på IV-programmet ska mötas Se över hur vi kan lyckas med att få fler elever att fullfölja sina gymnasiestudier Se över formerna för att möta enskilda elevers behov 3. Avstämning av nuläge Enkät 1 Redan innan nätverket startade genomfördes via GR Utbildning och i samverkan med gymnasierektorsgruppen en enkät om nuläget kring det individuella programmet. Resultatet redovisades dels i gymnasierektorsgruppen dels i Utbildningschefsgruppen. Underlaget är ett bra utgångsmaterial vid en ev. utvärdering av vilka mål som har uppnåtts inom det regionala samverkansområdet. Enkätresultatet har också förmedlats till Utbildningsgruppen. 4. Deltagare i nätverket Samtliga 13 kommuner har utsett två företrädare för kommunens IV-program. Företrädesvis är dessa skolledare och verksamhetsperson. Till ordförande utsåg utbildningschefsgruppen inledningsvis Jan Östgärd, Härryda kommun. Under hösten 2005 lämnade Jan Ö sitt uppdrag som tf förvaltningschef för gymnasierektorsuppdrag i kommunen och efterträddes då av Peter Johansson, förvaltningschef i Alingsås kommun. Som GR Utbildnings ansvariga tjänsteman har Margaretha Allen verkat. Gunlög Bölin, samordnare för IV i Kungsbacka har samordnat nätverkets kommunikation via maillista och sekreterarskapet har alternerat mellan kommunerna i bokstavsordning. Kallelser, anteckningar och material har lagts ut på GR Utbildnings webbplats för nätverk. 2

8 5. Mötesfrekvens Nätverket har träffats vid 5-6 tillfällen per år. 6. Initiala frågeställningar Vid första mötet konstaterades att kommunerna var olika långt framme i sina utvecklingsarbeten gällande IV. Samtidigt kunde man se att kommunerna hade likartade grupperingar ex heltidsskola och heltidsstudier med en blandning mellan skola och praktik. Frågeställning som lyftes under IV-nätverkets första möte var: Klarare rutiner för fri kvot; särskilda skäl, riktad praktik, rekommendationsintagning. Hur kan/ska vi tolka skrivningarna om heltidsstudier för elever på IV? Hur kan vi minimera avhopp från nationella program? Vad har vi att erbjuda avhoppen? Hur kan vi stärka kopplingen till de nationella programmen, vilka ämnen ska stärkas? Kan vi öppna upp IV mer för att hitta former för elever att studera på egen nivå och efter egen ambition? Vad händer med 30-poängseleverna när de kommer in på ett nationellt program? Vad händer med de elever som tillbringat stor del av sin senare år på grundskolan i liten grupp när de börjar på nationellt program? Hur kan gymnasieskolan möta dessa elevgrupper? Hur bör vi arbeta med ungdomar som genom socialtjänsten behandlas på hemmaplan, hur ser skolans ansvar ut och hur hitta bra samarbetsformer kring dessa ungdomar? Hur kan vi skapa bra former för ungdomar som går på IVIK? Hur möta dessa ungdomars behov? Den nya lärlingsutbildningen, är den för dagens IV-elever? Kan elever som idag går PRIV vara morgondagens elever på lärlingsutbildningen? Hur kan vi skapa bra utbildningsformer för dem som inte vill/kan gå på ett nationellt program? Hur ska vi arbeta för de ungdomar där gymnasieskolan inte är framtiden? Kan vi ta fram korta utbildningar som leder till arbete? Kan en treårig utbildning inom IV leda till en gymnasieexamen? Behov finns att utveckla samarbetsformer med den regelstyrda arbetsförmedlingen. Vi är i behov av goda samverkansmöjligheter med grundskolan och med olika myndigheter, hur bör det fungera? Hur ska vi hantera de elever, utredda ickeutredda som, egentligen tillhör särskolans personkrets? Vilka samverkansmöjligheter krig IV har vi inom GR, hur bör de se ut i framtiden? PRIV i samverkan inom GR? Kan man tänka sig en prova-på-priv för de elever som inte vet vilken utbildning de vill gå? Gruppen elever som inte klarar behörighetskraven i engelska har ökat markant i antal (ex elever med invandrarbakgrund och elever med särskilda läs- och skrivsvårigheter). Detta är elever som lätt blir kvar på IV. Hur kan vi arbeta för att de ska få möjlighet att gå vidare och få en gymnasieutbildning? IV tilldelas mindre resurser än andra program, samtidigt som det förmodligen är det mest resurskrävande. Hur kan vi få till de resurser som krävs för att kunna erbjuda en verksamhet med hög kvalitet. 7. Utbildningspolitiskt forum En hearingen har genomförts på temat IV-programmet en regional angelägenhet? Syftet med seminariet var att ge Göteborgsregionens utbildningspolitiker möjlighet att diskutera hur 3

9 resurserna till IV-programmet på bästa sätt kan användas i syfte att säkra kvaliteten på programmet. Som underlag för diskussionerna redovisades dels insatser från nationellt håll dels lokala exempel på hur IV-programmet kan se ut. IV-programmet är inte homogent och det krävs olika lösningar utifrån enskilda elevers behov. Olika anordnare medverkade för att visa hur samverkan mellan förvaltningar kan se ut, vad man kan vinna på att samverka med arbetslivet och hur varje individs behov bäst kan mötas. Ett åttiotal utbildningspolitiker deltog. En fråga som lyftes under hearingen var om det kan finnas skäl att samverka även kring vissa delar av IV-programmet inom Göteborgsregionen. 8. Andra mötesplatser Pedagogiskt Centrum har arrangerat ett antal kompetensutvecklingsinsatser för nätverkets räkning. Samverkan har också skett kring satsningen Människor i riskzonen, där skola och socialtjänst gemensamt byter erfarenheter och idéer. 9. Film om IV-programmet Inför hearingen om IV-programmet tog Mölndals kommun initiativ till framtagandet av en film om IV-programmet inom GR. Den stora poängen med filmen var att elevernas röster kom till tals. Syftet var att beröra, att ha ett positivt fokus och att betona vikten av att det finns fler vägar fram till vuxenlivet. 10. Regional samverkan kring IV-programmet Utbildningsgruppen markerade 2006 ett intresse för regional samverkan även kring det individuella programmet. I det samverkansavtal som gäller för ingår vissa delar av IV-programmet. De sökbara platserna är framförallt s.k. PRIV-programnära platser och platser för elever med specifika behov (autismspektrumstörning). Omfattningen av sökbara platser är marginell (ca 65 platser per år). En rad frågeställningar och synpunkter framfördes med anledning av en ev. regional samverkan. Här följer några: Hur kan gymnasieorganisationen anpassas till PRIV-elever? Hur hantera populära yrkesinriktade program? Det är viktigt med god tillgång till utbildningsplatser och att IV är mer oberoende av nationella program. IV-eleverna får inte fungera som dragspel för gymnasieorganisationen. Hur tillförsäkra en bra bedömning inför intagningen? Kan mottagande gymnasieskola medverka? Fördjupad studie- och yrkesvägledning kan innefatta studiebesök och dialog med gymnasieskola för tilltänkt program. Överlämningsinstrumentet bör utvecklas! Vad ska gälla för elever som är intagna till PRIV fortsättningsvis? Hur ska övergången ske till nationella program? (Frågan föranledd av de skärpta regler för Fri Kvot som togs fram under hösten 2005 reds. anm.) Hur bedömer vi behöriga elevers rätt att gå IV? Slutreplik: Det gäller att komma förbi hindren genom att formulera vad vi kan göra inte vad vi inte kan göra! 4

10 11. Avstämning - Enkät 2 I enkät 2 inventerades vad medlemskommunerna kunde erbjuda inom IV och vad man skulle vilja erbjuda i ett regionalt perspektiv. Enkäten utformades i samverkan med verksamhetsföreträdare. Analysen av svaren visade bland annat att behovet av ett brett utbud av utbildningsinriktningar för elever på IV saknades, men efterfrågades. Framförallt gällde detta inriktningar med praktiska och estetiska inslag. PRIV-platser verkade vara begränsade. Många skolor kunde bara erbjuda en PRIV-plats, om det fanns lediga platser på programmet. Intresset för vissa program dit PRIV-elever sökte var stort, vilket ledde till platsbrist som missgynnar IV-elever. Regionalt sökbara alternativ för t ex PRIV ansågs vara en lösning. Detta förutsätter dock: - en gemensam definition av begreppet PRIV-plats - hur intagningen ska skötas - vilken/vilka kommuner som kan erbjuda regionala PRIV-platser - en prislista Resultatet av enkäten har i mångt och mycket legat till grund för texten kring det individuella programmet i det samverkansavtal för gymnasieskolan som gäller år IV in i Samverkansavtalet Idag sker interkommunal handel kring IV-platser, fast då oftast via enskilda avtal mellan kommunerna. I samverkansavtalet reglerar följande text samverkan kring det individuella programmet. En särskild checklista har också tagits fram i samverkan med nätverket. Här följer ett textutdrag ur avtalet: Ur Samverkansavtalet för gymnasieskola och gymnasiesärskola för Individuella programmet (IV-programmet) Vissa delar av IV-programmet ingår i avtalet och är regionalt sökbara. De platser inom IV-programmet; PRIV och utbildningar som är anpassade till elever i behov av extra stort stöd, som regleras i detta avtal, är regionalt sökbara för att; dels utveckla kvaliteten inom IV och på programnära platser (bilaga 2) i nationella program, dels kraftsamla kring särskilda kompetenser, dels bredda möjligheten för elev att söka till en programnära plats på ett nationellt program i annan kommun än hemkommunen. Definitionen av PRIV-utbildning kan innebära; dels en utbildning under ett år i särskild grupp ibland med en stor del riktad praktik mot ett visst program, dels en tre- eller fyraårig utbildning i särskild grupp med inriktning mot ett nationellt program, dels en programnära utbildning där eleven går bredvid elever i den ordinarie gruppen i ett nationellt program under studietiden och gör sig behöriga under tiden. Utbildningar anpassade till elever i behov av extra stort stöd kan innebära inriktning mot t ex Aspergers syndrom, autism och dyslexi och till elever med särskilda behov t ex nyanlända ungdomar med invandrarbakgrund (PRIVIK). 5

11 Dessa sökbara platser återfinns i vissa av utbildarkommunen anmälda och kvalitetssäkrade utbildningsvägar. 13. Fri kvot diskussion i IV-nätverket Bakgrunden är att GR-kommunernas gymnasieorganisation med avseende på vissa program varit alltför trång, vilket lett till att den fria kvoten där tagit alltför stor andel av platsutbudet. Det kan uttryckas som att elever tagits in via fri kvot på bekostnad av behöriga elever. En arbetsgrupp med representanter för Gymnasieintagningen och kommunerna tillsattes. Det rådde en uttalad samstämmighet om att elever från individuella program inte får fastna på sin väg i utbildningssystemet, men frikvoten får heller inte bli överdimensionerad. IV ska inte vara en konkurrensväg till populära program. Gymnasieintagningen handlägger intagning via den fria kvoten, medan det formella beslutet åvilar Utbildningsgruppen. Ett tak på 10 % av platserna fastställdes. Uppföljning av de nya frikvotsreglerna kommer att göras 2009 och Heltidsstudier Eleverna på IV har en lagstadgad rätt till utbildning på heltid i sin omfattning ska studierna ses som likvärdiga med nationella och specialutformade program. På vilket sätt verksamheten ska bedrivas beslutas lokalt och enskild elevs behov och förutsättningar ska vara styrande för innehållet. Utrymme finns för egna tolkningar. Kommunerna erbjuder studier på heltid. Antal timmar varierar mellan 16 h och 22 h. Olika synpunkter på heltidsbegreppet illustreras av följande utsagor: - Individuell undervisning är mycket intensivare än klassundervisning och skulle därför kunna motivera färre timmar. - Eftersom praktik är utvecklande är det önskvärt att alla IV-elever har ett inslag av praktik, men det individuella behovet ska styra. - Avhoppare från nationella program erbjuds heltid praktik i några av kommunerna. 15. Övergång till och bemötande på nationella program Överlämning, när en elev lämnade IV och gick till program i annan kommun, fungerade tidigare inte tillfredsställande. Fungerande rutiner har tagits fram via nätverket. En överlämningsblankett, i form av en hjälpmall finns för de skolor, som inte har fungerande blanketter eller rutiner. 16. Uppföljning av elever 5 år efter påbörjade studier För att balansera debatten om IV-programmets misslyckande på grund av att bara 20 % fullföljer ett nationellt gymnasieprogram efterlyste nätverket en uppföljning av vad f d IVelever gör 5 år efter påbörjade studier. Flera kommuner har därefter initierat egna undersökningar. 17. Andra vägar ut Ett frågeområde som tidigt lyftes var hur kommunerna samverkar mellan skola, socialtjänst och arbetsförmedling. Många nya samverkansformer har initierats under nätverkets uppdrag. 18. Lärlingsutbildning lärande på arbetsplats Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning gäller inte IV-programmet, eftersom eleverna måste vara behöriga. Lärlingsutbildning för IV-elever kan dock anordnas enligt 6

12 särskild förordning. Nätverket har haft en representant med i GR:s nätverk för lärande på arbetsplats och har kunna återkoppla kring kvalitetsarbetet i regionen. Elever på IVprogrammet kan få poäng på karaktärsämneskurser under praktiktiden om läraren validerar kunskaperna. Metoderna är inte väl utvecklade, men nätverket har bytt erfarenheter för att göra detta möjligt. 19. Elever med invandrarbakgrund Den särskilda problematik som finns kring IVIK-elever, särskilt de som hinner fylla 20 år innan de har behörighet, har diskuterats sporadiskt i nätverket. 20. Erfarenhetsutbyte kommuner beskriver sin verksamhet En stående punkt på dagordningen har varit rapport från medlemskommun, där kommunen lyft fram något aktuellt arbetssätt eller någon metod. 21. Rapport 1 IV-nätverket lämnade sin första rapport Rapport 2 Lämnas härmed. 23. Punkter på dagordningen Unga i Europa - Hälsofrämjande förhållningssätt Ett 10:e skolår Störande elever Kvalitet på IV Elevens rätt att fullfölja utbildning vid flytt till annan kommun Fri kvot Skoldatateksnavet Resultatet blev att några kommuner sökte och beviljades medel för att delta i europeiska projekt. Tips från Stenungsund Mölndals försök Strategier och metoder Kvalitetsnätverket Västkusts rapport presenterades, Myndigheten för skolutvecklings stödmaterial distribuerades Nätverket har följt utvecklingen av fri kvot Nätverket informerades om olika verktyg som kan underlätta för elever med särskilda behov Djupintervjuer med elever som hoppat av i Tjörns kommun Uppföljning av sökbara PRIV-platser Redovisning av intagning i Göteborg och Partille Elever med diagnos (ADHD) Regelverket kring övergången PRIV nationellt program IV-lärling Organisationen Företagarna medverkade Västbus Ett projekt i Västra Götalandsregionen Information från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Validering av elever på praktik Mölndal Åtgärdsprogram Vilka ämnen kan elever läsa på IV inom GR? Inventering gjordes Avhopp från gymnasieskolans nationella program vilka lösningar finns? GY 2011 Särskilda program Regional intagningsstatistik Behöriga elever på IV Aktuell information Information och diskussion om förslaget Gymnasieintagningen medverkade Enkät genomfördes 7

13 24. Nätverk för ensamkommande asylsökande ungdomar Den 8 februari 2008 kom följande uppdrag från utbildningschefsgruppen i GR Nätverket för det individuella programmet utser representanter att ingå i ett IVIKnätverk med fokus på ensamkommande asylsökande barn/ungdomars utbildningssituation. Nätverket får i uppdrag att genom erfarenhets- och utvecklingsarbete nå fram till de mål som beskrivs i den nationella strategin för utbildning av nyanlända ungdomar. Särskild rapport från nätverkets verksamhet lämnas i bilaga Andel behöriga elever på IV-programmet Med anledning av regeringens förslag om fem särskilda program och intentionen att behöriga elever inte ska gå på något av dessa genomfördes en inventering av antalet ungdomar på IV totalt samt hur många som var behöriga Enkätresultatet redovisas i bilaga Nedläggning och återuppståndelse Regeringen har fattat beslut om en revidering av dagens gymnasieskola med målet att införa förändringarna fr.o.m. 1 juli IV-programmet kommer då att upphöra, men i stället inrättas på förslag fem särskilda program. Utbildningschefsgruppen föreslås besluta att avsluta nätverket för IV-programmet, att inrätta ett nätverk för de fem särskilda programmen med uppdrag att; a) byta erfarenheter kommunerna emellan inför och under inrättandet av de fem särskilda programmen, b) hitta samordningsmöjligheter för att på ett kvalitativt sätt möta enskilda elevers behov av olika insatser inom de särskilda programmen, samt att utse en ordförande i det nya nätverket. Vid rapporten Margaretha Allen 8

14 Bilaga 1 Rapport från IVIK-nätverkets arbete under år 2009 Förutsättningar Nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar Den 8 februari 2008 kom följande uppdrag från utbildningschefsgruppen i GR Nätverket för det individuella programmet utser representanter att ingå i ett IVIKnätverk med fokus på ensamkommande asylsökande barn/ungdomars utbildningssituation. Nätverket får i uppdrag att genom erfarenhets- och utvecklingsarbete nå fram till de mål som beskrivs i den nationella strategin för utbildning av nyanlända ungdomar. Till ordförande i nätverket utses Annika Vannerberg, gymnasiechef i Mölndal Nätverket avslutas På Ubildningschefsgruppens möte presenterade Annika Vannerberg, avgående ordförande för IVIK-nätverket, Rapport från IVIK-nätverkets arbete under Rapporten avslutas med orden: Det finns många orsaker till att tiden inte riktigt är mogen för att lösa upp nätverket. Ubildningsgruppen beslutade att förlänga nätverksabetet fram till november Syfte Syftet med nätverket har varit att utbyta och sprida erfarenheter mellan kommuner med IVIKerfarenhet och kommuner som helt saknade sådan. Dessutom skulle man i nätverket kunna stötta varandra i arbetet med och kring ungdomarna. Till ledning fanns Nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar utgiven av Myndigheten för skolutveckling i december Möten och Deltagare 11 av GR:s kommuner har varit representerade med 1-3 deltagare. I genomsnitt har mötena haft 13 deltagare. Möten har ägt rum, 3 timmar på förmiddagar, den 27 februari, 24 april, 18 september samt 23 oktober. Dessutom ordnade Alingsås en pedagogisk träff 15 maj. Samtliga mötesprotokoll finns på GR:s hemsida GRutbildning.se under Arbetsgrupper&Nätverk IVnätverk IVIK-nätverk. Där finns också mailadresser till nätverkets deltagare, manual för skolans mottagande samt en litteraturlista. Innehåll De ensamkommande ungdomarna har i de flesta kommunerna blivit del av den ordinarie IVIK-verksamheten vilket gjort att nätverket tagit upp frågor som kan röra även andra grupper. Under året har vi mer än tidigare fokuserat på den faktiska undervisningen och delat erfarenheter, tips och frågor som varit angelägna. T.ex. Vad händer med eleverna efter IVIK? Vad gör vi med dem som får avslag på PUT? Vilken är Skolsköterskornas roll i arbetet med IVIK-eleverna? Den 24 april var Studieförberedande Centrum i Göteborg med och berättade om sin verksamhet. De har därefter fortsatt delta i nätverket. Vi har även haft representanter som lämnat rapport från möten med GR-kommunernas uppföljning av ensamkommande, asylsökande barn. Vi har diskuterat fortbildning för IVIK-personal och rapporterat från utbildningar på temat flyktingbarn. 9

15 Sammanfattning Nätverket har under året gått in i arbetsfasen. Frågorna som tagits upp har varit angelägna för gruppen och värdet av att träffa personer i samma position från andra skolor är stort. Mötena har varit ett forum för att kunna byta erfarenheter, tips och frågor runt den här speciella elevgruppen. Alla deltagare ser värdet av våra möten och vill fortsätta träffas. IVIK-nätverket är på god väg att bli ett fungerande nätverk. Mölndal i november 2009 Ronny Nyberg Nätverkets ordförande Fässbergsgymnasiet 10

16 Bilaga 2 Statistik IV-programmet (vissa osäkerheter kring antal kan finnas) Ale Antal elever med IV-kod, Ale kommun, Obehöriga elever med IV-kod, Ale gymnasium, folkbokförda i Ale Kommun Obehöriga elever med IV-kod, Andra gymnasieskolor i regionen, folkbokförda i Ale Kommun Behöriga elever med IV-kod, Ale gymnasium, folkbokförda i Ale Kommun IV 1 45 IV IV 3 3 IVIK 23 PRIV PRIV 2 5 Heltidspraktik Alingsås Totalt: 82 elever Behöriga: 12 elever Göteborg Totalt: 591 PRIV-elever varav 195 går det vi kallar PRIVIK Studieförberedande (c:a 5 behöriga elever på PRIV) 1118 elever på IV BAS, varav 450 är IVIK-elever Därutöver finns 134 elever registrerade på fristående gymnasieskolor - ingen behörig. Behöriga elever hänvisas till Lärcentrum. Ingen uppgift om antal elever. Härryda Totalt: 88 elever Behöriga: 35 elever Kungsbacka Totalt: Aranäs + Lindälv totalt 2873 elever på de nationella programmen. Aranäs + Lindälv totalt 106 IV-elever 3,7% Aranäs + Lindälv totalt 25 behöriga IV-elever 23,6% 11

17 Kungälv Totalt: 125 elever Behöriga: 23 elever av dessa Alla elever går inte på programmet utan befinner sig t. ex på Kanalskolan i Töreboda eller i Dingle, men de är fortfarande inskrivna hos oss och vi betalar utbildningen på annan ort. De är exempel på andra vägar ut. Lilla Edet Totalt: 26 elever Behöriga: 2 elever Mölndal Totalt: 55 elever Behöriga 11 elever Partille Totalt: 80 elever varav IVIK IV-prep IV-praktik IVSO PRIVBYGG PRIVFORD 12 elever 19 elever 11 elever 13 elever 14 elever 11 elever Behöriga: 21 elever (Notera att PRIV-utbildningarna löper på 3 4 år) IV-praktik 5 elever PRIVBYGG (år 2-4) 10 elever PRIVFORD (år 2-4) 6 elever Stenungsund Totalt: 55 elever varav PRIV: 13 elever IVIK: 25 elever IV: 12 elever IV-avhoppare/specialare: 5 elever Behöriga: 2 (=ingår i de fem avhopparna) Tjörn Totalt: 19 elever Behöriga: 1 elev Totalt i GR (exkl. Lerum) 2454 elever som är obehöriga och 135 elever som är behöriga. 12

18 13

19 Öppna jämförelser 2009 Gymnasieskolan Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) Joakim Feldt & Eva-Lena Arefäll December 2009

20 2

21 Öppna jämförelser gymnasieskola Andra rapporten Baseras i stor utsträckning på resultat från 2008 Utgår från var eleverna är folkbokförda Nyheter: nya indikatorer, uppdelning på studie- och yrkesinriktning samt modellberäknat värde

22 Om GR:s resultat Små avvikelser från rikssnittet vad gäller indikatorerna baserade på slutbetyg (dvs. fullföljande, behörighet till högre studier och betygspoäng) Högre grad av etablering i högre studier och på arbetsmarknaden i GR än i riket

23 Andel elever som fullföljer Inom tre år (A1): 75,5 procent i GR och 76,6 procent i riket Spridning från 71,6 (Ale) till 83,0 (Härryda) Inom fyra år (A2): 75,5 i GR och samma i riket Spridning från 69,8 (Alingsås) till 84,8 (Kungsbacka)

24 Behörighet till högre studier Av de som fick slutbetyg 2008 (A3): 88,8 procent i GR och 88,9 procent i riket Spridning från 85,2 (Lilla Edet) till 95,4 (Tjörn) Uppnått behörighet inom tre år (A4): 68,7 procent i GR och 69,6 i riket Spridning från 65,5 (Ale) till 75,5 (Härryda)

25

26 Genomsnittlig betygspoäng 14,23 poäng i GR och 14,02 i riket Spridning från 13,49 (Lilla Edet) till 14,64 (Partille)

27 Elever som påbörjar högre studier Inom tre år (A6): 42,3 procent i GR och 40,6 i riket Spridning från 23,5 (Lilla Edet) till 47,9 (Partille) Inom ett år (A7): 15,7 procent i GR och 16,3 i riket Spridning från 8,1 (Öckerö) till 18,4 (Göteborgs stad)

28 Etablerade på arbetsmarknaden efter två år (A8) 31,9 procent i GR och 30,7 i riket Spridning från 27,6 (Göteborgs stad) till 42,7 (Kungälv)

29 Etablerade på arbetsmarknaden eller i studier efter två år (A9) Kommun Andel Rank Stenungsund 84,3 12 Partille 81,5 23 Ale 80,3 32 Kungälv 79,0 47 Tjörn 78,9 48 Lerum 78,9 52 Härryda 78,4 61 Kungsbacka 77,9 70 Mölndal 77,6 77 Göteborg 77,2 82 Alingsås 72,6 144 Öckerö 71,4 156 Lilla Edet 65,9 223

30 Modellberäknade värdet Beräknas utifrån; elevernas meritvärden i åk 9 samt ett antal socioekonomiska faktorer

31 GR:s sammanvägda resultat Indexrankning Kommun Partille 10 Tjörn 38 Lerum 44 Kungsbacka 60 Härryda 62 Kungälv 65 Mölndal 68 Öckerö 100 Stenungsund 104 Göteborg 153 Alingsås 211 Ale 223 Lilla Edet 245

32 Resursindikatorerna GRs kostnader är lägre än genomsnittet Nettokostnad jmf Standardkostnadsavvikelse -5,8%

33 Hur använda rapporten? Uppnår eleverna de resultat som man kan förvänta sig utifrån de resurser som gymnasiet kostar? Finns det skillnader i elevernas resultat beroende på var de går? Vilka program ska kommunen själv anordna och vilka ska man samverka med andra om?

34 Framtida utmaningar Vikande elevunderlag Allt hårdare konkurrens om eleverna Resultaten måste förbättras Ansträngd ekonomi i många kommuner Gymnasiereformen

35 Elevantalets utveckling Gymnasieskola

36 Samverkan och dialog De framtida utmaningarna talar för att samverkan är viktigare än någonsin Dialog om planering och dimensionering behöver inkludera även fristående skolor Vem ska anordna vilka program i den reformerade gymnasieskolan?

37

38

39

40

41 Samtliga indikatorer A1 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år (exkl. IV) A2 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år (inkl. IV) A3 Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet till universitet och högskola A4 Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet inom tre år- NY A5 Genomsnittlig betygspoäng A6 Andelen elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning A7 Andelen elever med direktövergång till universitet eller högskola NY A8 Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning A9 Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning A10 Andelen förstagångsväljare som röstade i 2006 års val till kommunfullmäktige B1 Nettokostnad per elev (treårigt medelvärde) B2 Avvikelse från standardkostnad (treårigt medelvärde)

42 Samverkansavtal Naturbruksutbildning Parter: Västra Götalandsregionen samt ingående 49 kommuner i VGR (separatavtal) Omfattar naturbruksutbildningar inom gymnasieskola, gymnasiesärskola (vissa), kommunal vuxenutbildning och uppdragsutbildningar inom naturbruksområdet Inom gymnasieskolan även PRIV inom naturbruk Revidering: Inte naturbruksutbildning utan naturbruksprogrammet inom gymnasieskolan Om fem särskilda program: PRIV och Yrkesintroduktion Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

43 Samverkansavtal Naturbruksutbildning Kommunen förbinder sig att EJ anordna naturbruksutbildning i egen regi undantaget gymnasiesärskolan, eller att teckna samverkansavtal om sådan utbildning med annat landsting/annan region utan särskild överenskommelse med regionen Frågor kring boende, internat eller särskilda insatser kopplade till detta ingår ej Förslag till revidering: Undantag för Göteborg Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

44 Samverkansavtal Naturbruksutbildning Regionen beslutar om förläggning och dimensionering Beslut om skolorganisation ska föregås av samråd med kommunerna Förslag: Samrådet måste fungera bättre Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

45 Samverkansavtal Naturbruksutbildning Tre kategorier A Naturbruksprogrammet i gymnasieskolan inkl PRIV Förslag: Naturbruksprogrammet, PRIV och Yrkesintroduktion Kategori B Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildningar Förslag VGR: gröna sektorn skall inte prioriteras ned i förhållande till andra näringar Kategori C Naturbruksprogrammet i gymnasiesärskolan Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

46 Samverkansavtal Naturbruksutbildning Prisbild Gymnasieskola inkl PRIV 45 kr per gymnasiepoäng komvux Gymnasiesärskola Utanför avtalsområdet kr Förslag GR: Ersättning till fristående skolor enligt Lika villkor. Kan regionen ange inriktningspris? Justering med 80 % av skolindex årligen Förslag VGR 100 % av skolindex årligen Avstämningsdatum 15 september och 15 februari Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

47 Samverkansavtal Naturbruksutbildning Avbrott redovisas inom 14 dagar Avbrott mellan 15 september och 15 oktober 50% Kommunen svarar för kostnader för resor mellan bostaden och skola för elever under 20 år om inackorderingstillägg inte utgår Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

48 Samverkansavtal Naturbruksutbildning IKE för elever från länet som går utanför regionen om mottagandet skett korrekt. Om kommunen yttrar sig skickas kopia till regionen Kommunen betalar samma summa som för elev inom regionen Regionen betalar resterande del till kommunen efter faktura Förslag VGR: 60 dagar efter att fakturan är ankomstregistrerad hos kommunen. I gällande avtal 30 dagar. Förslag GR: Ersättning för studier vid fristående skola? Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

49 Samverkansavtal Naturbruksutbildning Vid behov av extraordinära stödinsatser träffas överenskommelse i varje enskilt fall Förslag VGR: Vid utökad undervisning, på grund av utökat program med behörighetsgivande kurser för studier inom naturbruk på högskolenivå, ersätts extra poäng enligt gymnasial vuxenbildning. Regionen ansvarar för annonsering och intagning och redovisar uppgifterna till kontaktperson per kategori Kommunen ansvarar för att information lämnas till såväl grundoch grundsärskolans elever som till kommunens övriga innevånare Kommunen överlämnar information om elev som haft behov av extra stödinsatser eller haft hög frånvaro (sekretess följs) Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

50 Samverkansavtal Naturbruksutbildning Ett forum för samråd och information med en representant från varje kommunalförbund, vilka utses i samråd med Västkom och tre representanter från regionen Årliga samråd om dimensioneringar Förslag: Minst en gång per termin och här sker samråd om informationsinsatser och dimensionering av naturbruksutbildningarna. Regionen översänder årligen kvalitetsredovisningar för de skolor som kommunen har elever vid. Förslag GR: Samverkan bör också starta på andra nivåer inom avtalsområdet. Exempel på sådan samverkan kan vara gemensamma träffar på rektorsnivå, gemensam marknadsföring på gymnasiemässor och gemensamma utbildningsaktiviteter. Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

51 Samverkansavtal Naturbruksutbildning För parterna är det viktigt att använda naturbruksskolornas anläggningar optimalt varför man i samråden också skall arbeta med hur man kan stimulera vuxenutbildningen inom naturbruksområdet. Rapportering löpande ang. elev som behöver mer än tre år för att avsluta sina studier. Information till kommunen före rektors beslut Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

52 Samverkansavtal Naturbruksutbildning Kommunen och regionen ansvarar för att utse kontaktpersoner samt att informera varandra om vem som är utsedd. Kommunen kan ta upp frågor direkt med regionen Avtalstid Uppsägning ska ske skriftligt senast ett år före avtalstidens utgång (091231) I annat fall förlängs avtalet att gälla i ytterligare fyra år för varje gång Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö