Bilaga 1 Samverkansavtalet för gymnasieskolan 2007/ /2011

Transkript

1 Framtidsgruppen Samverkansavtalet för gymnasieskolan 2007/ /2011 Samverkansavtalet har en enda bilaga med följande innehåll: 1. Bakgrund och syfte 2. Informationscykeln kring avtalet 3. Ett öppet utbildningslandskap med ett unikt utbildningsutbud 4. Regionalpolitiska utbildningsmål 5. Kommentarer till innehållet i avtalet 1. Bakgrund och syfte GRs Utbildningsgrupp har sedan starten 1995 metodiskt och målmedvetet verkat för ett fördjupat samarbete på skol- och utbildningsområdet medlemskommunerna emellan. Med fokus på barnens / ungdomarnas behov, förutsättningar och önskemål har unika steg i denna riktning tagits. Ingen annanstans i Sverige kan en region uppvisa en så omfattande samverkan på detta för regionernas framtid så viktiga område. Inför avtalsåren 2002/ /2006 fördjupades samarbetet, vilket gav möjligheter att på regional nivå utveckla gymnasieskolans utbildningsutbud, dels vad gäller samlade kvantiteter / volymer i regionen, dels avseende kvaliteten på utbudet. Detta sammantaget har bidragit till att seriösa satsningar har gjorts för att optimera de resurser som avsatts för gymnasieutbildning i regionen. Detta samarbete har tillskapat ett för landet unikt utbud av utbildningar både avseende bredd och djup, faktorer vilka aktivt medverkar till att öka Göteborgsregionens attraktions- och konkurrenskraft. Detta breda utbildningsutbud innebär att den samlade utbildningsomsättningen på gymnasieområdet stannar kvar i Göteborgsregionen, då endast ett fåtal elever behöver söka sig utanför regionen för att få sina utbildningsbehov tillgodosedda. Avtalet innehåller regionala styrinstrument, som gör det möjligt att stimulera elevens fria val i för studie- och arbetsmarknaden önskvärd riktning. Detta genom de övergripande strategiska dimensioneringsbeslut, som tillskrivs Utbildningsgruppen, samt med de redskap som står till Utbildningsgruppens förfogande när det gäller statistik, information, data avseende elevens preferenser vid val, och den kunskap / information på detta område som produceras inom uppföljnings- / utvärderingsområdet, men också via de informationskanaler kring studie- och yrkesvägledning som är uppbyggda på GR Utbildning. Avtalet är sammantaget ett kraftfullt strategiskt styrinstrument för GRs Förbundsstyrelse och Utbildningsgrupp, utvecklat inom ramen för det frivilliga samarbetet och utan att större administrativa resurser behövt tillskapas, utan att ytterligare arbetsgivaransvar behöver tas av GR och skapat inom en struktur som idag är väl känd och helt accepterad av ledande politiker och tjänstemän på utbildningsområdet i regionen. 1

2 2. Informationscykeln kring avtalet I det följande redovisas tidpunkterna under året när beslut ska vara fattade och nödvändiga åtgärder ska vara vidtagna. UC står för GRs Utbildningschefsgrupp och UG står för GRs politiskt sammansatta Utbildningsgrupp. 1:e april året innan start Utbildningschefsgruppen informerar och samråder om nytt utbud enligt checklistan, samt diskuterar elevutvecklingen för kommande år och därtill eventuellt förslag till åtgärder med anledning av den förmodade utvecklingen Mitten av april UG informerar och samråder om nytt utbud enligt checklistan April - Maj Beslut om regional garanti April - Augusti Prislista med belopp för interkommunal ersättning tas fram Underlag kring utbildningsutbud produceras (VSJV, Sju89) September Information om utbildningsutbudet distribueras Vägledningsarbetet inleds Oktober Regional mässa (Gymnasiedagarna) kring utbildningsutbudet Avstämning av demografisk utveckling och dimensioneringsdiskussion November - Januari Öppna Hus på gymnasieskolorna 1:e december Intagningssystemet/Indranet öppnar för valprocessen Grundskolornas höstterminsbetyg lämnas till GRs gymnasieintagning 1:e februari Sista datum för ansökan till gymnasieskolan Februari - September Vägledningsarbetet fortsätter April Preliminärt intagningsbesked lämnas Juni Grundskolornas slutbetyg lämnas in Senast 1:e juli Definitivt intagningsbesked lämnas. 3. Ett öppet utbildningslandskap med ett unikt utbildningsutbud Den s k friskolereformen innebär att alla ungdomar kan söka en utbildningsplats på en fristående skola oavsett var i landet skolan bedriver sin verksamhet. År 2000 fattade GRs medlemskommuner beslut om att på samma sätt öppna upp också de kommunala gymnasieskolorna. Genom detta har alla skolor i Göteborgsregionen fått samma förutsättningar. För ungdomarna spelar det inte längre någon roll vem som äger och driver verksamheten. Den kan vara kommunal eller fristående. Samma öppenhet gäller i regionen oavsett ägarform. GRs beslut har skapat ett för landet helt unikt utbud. Ungdomarna har idag ca 110 olika utbildningar / ca 300 sökalternativ vid nästan 60 gymnasieskolor att välja mellan. Detta ger en enastående valfrihet att välja studier efter sina egna intressen. Utöver den fördel detta ger ungdomarna kan andra argument för detta öppna utbildningslandskap lyftas fram: - Känslan för en elev att fritt välja utbildning i en öppen struktur, där kommun- och förvaltningsgränser är utsuddade ska inte underskattas. - Psykologin runt ett fritt val spelar stor roll, vilket i sin tur ökar den enskildes motivation och därmed troligtvis också studieresultaten. - Jämförelser skolor emellan ökar i ett öppet system. Man lär av varandra och reflekterar oavbrutet runt frågor som handlar om bemötande av eleverna, utbildningarnas innehåll, 2

3 form, kvalitet och kostnad. Detta driver på kvalitetsutvecklingen och formar på ett mycket effektivt sätt framtidens skolor. Det är uppenbart att denna öppenhet kan bidra till att bryta segregation. Det finns i Göteborgsregionen många exempel på detta. Nya mötesplatser skapas tack vare ungdomarnas möjlighet till ett fritt val. Enligt gymnasieförordningen ska kommunerna bidra till att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda. Detta har stadigt ökat sedan frisöket infördes i Göteborgsregionen. Samtidigt har antalet lediga platser totalt sett minskat genom en bättre samordning av det totala antalet utbildningsplatser. 4. Regionalpolitiska utbildningsmål Införandet av fördjupat samarbete på gymnasieområdet harmonierar väl med de av Utbildningsgruppen föreslagna, av förbundsstyrelsen år 2001 fastställda, regionalpolitiska utbildningsmålen, där det bland annat formuleras ett mål för samverkan inom gymnasieskolan enligt nedan; Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk, administrativ, social och kulturell art. Denna utveckling leder till tydligare profilering av de program som erbjuds den studerande, vilket ses som helt nödvändigt. Alla utbildningar kommer inte att finnas överallt, men inom samverkansområdet skall ett brett utbud erbjudas eleverna, där tydliga programprofiler utvecklats. 5. Kommentarer till innehållet i avtalet Regional garanti inom gymnasieskolan Ett brett utbud Läsåret 99/00 anordnades samtliga nationella program och grenar (utom gren för flygteknik inom fordonsprogrammet) inom Göteborgsregionen. Dessutom erbjöd kommunerna en rad specialutformade program och lokala grenar som komplement till de nationella utbildningarna. Det fanns också en grundläggande önskan att även fortsättningsvis kunna erbjuda ungdomarna ett brett utbud av utbildningar inom regionen. Ett avsnitt i samverkansavtalet behandlar s k regional garanti. Begreppet innebär att regionens kommuner gemensamt åtar sig att garantera vissa utbildningars fortlevnad inom regionen. De utbildningar som kan anses aktuella för regional garanti är i första hand nationella program och grenar samt övriga för regionen strategiskt viktiga utbildningar som av olika skäl är svåra för en kommun att ensamt ansvara för. Orsakerna härför kan utgöras av låg beläggning, dyra utbildningsplatser, krav på återkommande investeringar e dyl. 3

4 Åtgärden med regional garanti innebär att en kommun även i fortsättningen erbjuder den aktuella utbildningen. I de fall elever kommer från andra kommuner betalar hemkommunen ordinarie interkommunal ersättning för platsen på utbildningen. Kvalitet Samtliga beslut om regionala garantier omprövas årligen. De gymnasieskolor i de kommuner som arrangerar utbildningar som ges denna regionala ekonomiska garanti, förbinder sig att fortlöpande till GRs Utbildningsgrupp redovisa de kvalitetsmässiga resultaten av dessa utbildningar samt att särredovisa de ekonomiska aspekterna på utbildningarna. Berörd kommun förbinder sig att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera påtalade brister, vilka skall godkännas och följas upp av Utbildningsgruppen. Kostnadsfördelning Kostnaden för den regionala garantin, dvs de obesatta platserna, tas fram genom att kostnaden per elev beräknas på fylld grupp. I samband med fastställandet av organisationen för grenar/inriktningar i år 2 bestäms av Utbildningschefsgruppen gruppstorlek på respektive utbildning, baserat dels på ett snitt för de senaste fem åren dels på befintligt antal sökande. För utbildningar som omfattas av regional garanti fr o m år 1 fastställer Utbildningsgruppen gruppstorlek. Beloppet som avser regional garanti fås genom att multiplicera elevstyckskostnaden med antalet obesatta platser. Detta belopp fördelas på de i samverkansavtalet ingående kommunerna efter deras invånarantal. Utbildningar Berörda branscher ombads uttala sig om vikten av att dessa utbildningar även fortsättningsvis skulle erbjudas inom Göteborgsregionen. Regional garanti beviljades inom Göteborgs kommun fr o m HT 99 för byggprogrammet, gren för byggnadsplåt och gren måleri, energiprogrammet, gren energi och gren för VVS, fordonsprogrammet, gren karosseri, livsmedelsprogrammet, gren kött och charkuteri, omvårdnadsprogrammet, gren tandvård, hantverksprogrammet inriktning snickeri och möbelteknik samt det specialutformat programmet media med tryckprocesser. Inför läsåret 2002/2003 godkändes i Lerums kommun regional garanti för hantverksprogrammet, inriktning möbel och inredningssnickare samt silversmide/smycketillverkning. Göteborg har alltså som största gymnasiekommun i regionen tagit ett ansvar för anordnandet av flera utbildningar inom smala utbildningssektorer för att täcka göteborgsregionens behov. Arbetsmarknadsutsikterna inom dessa yrkesområden bedöms vara goda och eleverna är i allmänhet eftertraktade då de avslutar sin utbildning. Fr o m övergick beteckningen grenar till inriktningar, med delvis nya namn och ett reviderat innehåll, men riktade mot samma branscher. Marknadsföring Ett krav för att få regional garanti är att kommunerna genomför olika insatser för att öka 4

5 elevernas intresse för dessa utbildningsvägar. Exempel på sådana aktiviteter har redovisats av Göteborgs utbildningsförvaltning enligt följande: En analys av materialet ger vid handen att utbildningar som byggprogrammet måleri och EN- VVS har lyckats extra väl med att vända trenden. En gissning kan vara att byggkonjunkturen vände i början av 2000-talet och att eleverna då i större utsträckning väljer byggprogrammet. Energiprogrammets inriktning mot VVS har också klarat sig igenom en lågkonjunktur. Även fordonsprogrammets inriktning karosseri börjar visa positiva siffror. Vad det gäller byggprogrammet byggnadsplåt var läget ovanligt bra år 2003/2004. Energiprogrammet inriktning energi har gått motsatt väg med allt sämre siffror. Yrkesutbildningar inom Göteborgsregionen jämfört med övriga landet Vid jämförelser med andra regioner i Sverige har Göteborgsregionen lyckats väl med att hålla uppe utbudet av yrkesutbildningar. Övervintringen av vissa smala utbildningar genom regional garanti gör att stora investeringar inte behöver göras just kring dessa utbildningar. Lokaler, utrustning och lärarkompetens har bevarats. Individuellt program Bakgrund till det Individuella programmet Cirka 10 % av de ungdomar som lämnar grundskolan påbörjar inte gymnasiestudier, många på grund av att de inte är behöriga att komma in på nationella program. Flertalet av dessa börjar på det individuella programmet. Av dessa fullföljer endast cirka 20 % en fullständig gymnasieutbildning. För att stärka kvaliteten på det individuella programmet kommer staten från och med 1 juni 2006 årligen att tillföra kommunerna 450 miljoner kronor i statsbidrag. Eleverna garanteras också rätt till heltidsstudier i och med detta. Ytterligare en ambition är att medverka till att kommunerna tillskapar fler s k PRIV-platser, dvs platser som är programnära på olika sätt och vis. På vilka sätt kan de förstärkta resurserna ämnade till IV-programmet på bästa sätt användas i syfte att säkra kvaliteten på programmet? Lösningar på hemkommunen IV-programmet är inte homogent och det krävs olika lösningar utifrån enskilda elevers behov. I oktober 2005 uppgick elevgruppen till drygt elever i Göteborgsregionen. Merparten av dessa elever bör genomföra sin studieplan i hemkommunen även under kommande avtalsperiod. Det finns ett påtagligt behov av bred samverkan med andra parter t ex socialtjänst samt individoch familjeomsorg angående ansvarsfördelning och åtgärder. Goda former för detta bör utvecklas inom medlemskommunerna. Två enkäter kring IV-programmet samt arbetet i det regionala IVnätverket visar på utmärkta lösningar i många kommuner. Det skärpta kommunala uppföljningsansvaret uppfylls endast delvis genom det gemensamma uppföljningsverktyget kopplat till intagningssystemet INDRA. Processen startar egentligen när hemkommunen får signalen om att en elev avbrutit sina studier eller inte börjat i gymnasieskolan. Då är det hemkommunens samlade ansvar att, dels erbjuda utbildningsalternativ eller andra 5

6 lösningar, dels erbjuda andra insatser kopplade till t ex socialtjänst, individ- och familjeomsorg, arbetsmarknad eller fritid. Idag finns möjligheten att sluta bilaterala avtal kring lediga IV-platser i en annan kommun än hemkommunen. Tillgången på sådana platser är svåröverblickbar och inte rättvis. Information om vad som finns att tillgå är idag inte tydlig. Regional problematik Samtidigt som ungdomspuckeln är som störst har också elevernas intresse för yrkesutbildning ökat markant. Dessa två fakta har gjort att dimensionering av platser inom yrkesprogrammen inte i lika hög grad som tidigare stämmer överens med elevernas förstahandsval. Elever som är behöriga till gymnasieutbildningar kommer inte in på valt program. Elev som ännu inte är behörig till ett gymnasieprogram har ännu mindre möjlighet att komma in på ett nationellt program av programnära art. Ett uttryck för detta är den diskussion som förts kring reglerna för frikvotsintagning. När platserna inte räcker blir porten trång. Alla medlemskommuner har inte utvecklat lösningar av PRIV / programnära karaktär, vilket gör att elever inom det individuella programmet har små möjligheter att söka till ett PRIV mot ett visst program i sin hemkommun. En ännu icke behörig elev, som har ambitionen att söka in som behörig till ett nationellt program i annan kommun än hemkommunen efter ett förberedande år på IV, tvingas då först att gå ett år på IV i hemkommunen (kanske utan möjlighet att få med sig kurser inom tänkt program eller tillgodogörande av praktik som APU), för att sedan söka till en utbildning i en annan kommun. Eleven måste starta om på nytt. För vissa elever kan detta vara en bra lösning, för andra är det en omväg. En elev har rätt att fullfölja vald studieväg där eleven tagits in. Vad betyder detta? Om en elev tas in på ett individuellt program i Göteborgsregionen och har en tydlig individuell studieplan, som innebär att eleven vill genomgå ett visst gymnasieprogram, har eleven då rätt att fullfölja denna utbildningsväg? Skollagens 5 kap 20 berör elevs studieplan och kan vara tillämplig. Även 13b kring mottagande av elever på gruppbaserade specialutformade och individuella program kan vara tillämplig. I regelverket sägs att om hemkommunen bestrider kostnaderna, kan inte anordnarkommunen neka att ta emot eleven. Eleven ska var behörig till ett individuellt program, vilket torde innebära att eleven har genomfört sin skolplikt. Viss begreppsförvirring råder kring vad PRIV-utbildningar är. Det kan vara en utbildning under ett år i särskild grupp, ibland med en stor del riktad praktik, mot ett visst program. Elever kan då riskera att vidare inte komma in på tänkt nationellt program. Ibland är det en tre- eller fyraårig utbildning i särskild grupp mot ett nationellt program. Vanligt är också att eleven går bredvid elever i ett nationellt program under studietiden. Ett sätt att beteckna detta är programnära elever. De är då integrerade i den ordinarie gruppen, men gör sig behöriga under tiden. En särskild problematik uppträder kring elever som tagits in på PRIV i en kommun och som inför år 1 eller 2, beroende på studieplan, vill fullfölja sitt program. Ska dessa elever gå före 6

7 behöriga elever från den egna / andra medlemskommuner? Å andra sidan finns en fara i att inte låta dem gå vidare inom sin utbildning. De måste då gå igenom en ny sökprocess för att komma in på det nationella programmet. Vad händer om de inte kommer in? Regional samverkan Kan det trots detta finnas skäl att samverka även kring vissa delar av IV-programmet inom Göteborgsregionen? Vissa platser inom IV-programmet kan göras regionalt sökbara för att; dels utveckla kvaliteten inom IV och på programnära platser i nationella program, dels kraftsamla kring särskilda kompetenser så länge ungdomspuckeln varar, dels bredda möjligheten för elev att söka till en programnära plats på ett nationellt program i annan kommun än hemkommunen. Dessa sökbara platser återfinns i vissa av anordnarkommunen anmälda och kvalitetssäkrade utbildningsvägar av programnära art (PRIV). De ska vara anpassade till elever med funktionshinder på grund av t ex Aspergers syndrom, autism och dyslexi och till elever med särskilda behov t ex nyanlända ungdomar med invandrarbakgrund (PRIVIK). Dimensioneringen av antalet sökbara platser ska tydligt framgå. För att inte sammanblanda intagningssystemen är det av vikt att reglerna för att antas inom fri kvot är tydliga och kända, samt att de programnära platser som är sökbara ligger parallellt med platser inom de nationella programmen inklusive frikvotsplatser. De sökbara programnära platserna ska inte utgöra en gräddfil in i systemet, utan medverka till bra lösningar för elever, som har väldigt kort sträcka kvar till de är behöriga för ett nationellt program. För de platser som är anpassade efter elever med funktionshinder eller särskilda behov bör en bedömning ligga till grund för intagningen till dessa platser. Den kommun som anmäler en utbildningsväg inom IV som sökbar skall senast förste april året innan utbildningsvägen görs regional anmäla; dels utbildningsvägen, genom en beskrivning av innehållet, dels hur många utbildningsplatser, som är regionalt sökbara, dels kvalitetssäkra utbildningsvägen genom att beskriva vilka insatser som kommer att göras för att eleven ska kunna genomföra utbildningsvägen på ett tillfredsställande sätt i annan kommun än hemkommunen, dels inkomma med förslag till prisbild för utbildningsvägen. En särskild checklista medföljer samverkansavtalet som bilaga. Särskilda punkter att beakta Intagningsförfarandet bör noggrant beaktas. En elevs möjlighet att genomföra utbildningen ska bedömas utifrån ett brett underlag. En jämförelse kan göras med det samverkansavtal, som finns inom gymnasiesärskolan. 7

8 Det finns också anledning att reflektera över möjligheten att fristående gymnasieskolor får rätt att bedriva utbildningar inom det individuella programmet. Stockholms stad har beviljats dispens och tre fristående skolor har här möjlighet att utföra uppdraget. PRIV-utbildningar vid Naturbruksprogrammet inom Västra Götalandsregionen är sökbara och ingår i samverkansavtalet redan från