Rapport från Statens kulturråd 2002:2. Bästsäljare och hyllvärmare Bestånd och utlåning av boktitlar med litteraturstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från Statens kulturråd 2002:2. Bästsäljare och hyllvärmare Bestånd och utlåning av boktitlar med litteraturstöd 1998 2000"

Transkript

1 Rapport från Statens kulturråd 2002:2 Bästsäljare och hyllvärmare Bestånd och utlåning av boktitlar med litteraturstöd

2 2002:2 Bästsäljare och hyllvärmare Bestånd och utlåning av boktitlar med litteraturstöd Rapport från Statens kulturråd

3 2002 Statens kulturråd Omslag Annika Sköld Lindau Grafisk form Leif Thollander Printed in Sweden by Berlings Skogs, Trelleborg 2002 ISSN ISBN

4 Innehåll 5 Förord 7 Summary 9 Inledning 17 Förutsättningar och förberedelser 23 Bearbetningar och resultat 59 Intervjuerna 62 Projektverksamhet 65 Sammanfattande diskussion och förslag till utveckling av distributionsstödet 73 Litteratur 75 Bilaga 1. Referat av intervjuer med de undersökta bibliotekens personal 99 Bilaga 2. Intervjuformulär

5 4

6 Förord Sedan 1999 fördelar Statens kulturråd ett distributionsstöd till alla förlag som erhållit litteraturstöd. Distributionsstödet innebär att förlaget mot en viss ekonomisk ersättning ska sända 385 exemplar av de titlar de fått litteraturstöd för till den distributör som Kulturrådet har avtal med, för vidare distribution till länsbibliotek eller folkbibliotek och till ett hundratal bokhandlar. I 1997 års bokutredning, Boken i tiden, skrev Anna-Greta Leijon att stödet borde utvärderas efter tre år. Distributionsstödet till bokhandeln har utvärderats och presenterats i rapporten Ökad titelbredd (Rapport från Statens kulturråd 2001:7). Utvärderingen av distributionsstödet till biblioteken, som har utförts som ett forskningsprojekt på Statens kulturråd av Erik Peurell, presenteras i föreliggande rapport. Undersökningen har bestått av inventering av bestånd och utlåning av litteraturstödda titlar vid en rad folkbibliotek, som valts ut systematiskt efter befolkningsstorlek. Bland alla bibliotek som ursprungligen tillfrågades har material från åtta kommuner kunnat användas för jämförelser de tre år, , som undersökningen omfattar. Dessa åtta kommuner ska alltså inte uppfattas som ett representativt urval, men tillsammans speglar de ändå en relativt vid bredd av kommuntyper, både vad gäller storlek, geografiskt läge och andra karaktärsdrag. Rapporten visar att tillgången till litteraturstödda böcker har ökat markant på de undersökta biblioteken efter distributionsstödets införande. Tidigare var det inte alls självklart att biblioteken köpte in just de titlar som fått litteraturstöd. Men även efter distributionsstödets införande saknas somliga av de litteraturstödda titlarna på biblioteken. Orsakerna är flera: ibland glömmer förlagen att skicka böckerna, ibland hinner inte biblioteken ta hand om de böcker som levereras, ibland avstår biblioteken medvetet från att utrusta och katalogisera böckerna. Utlåningen av litteraturstödda titlar har ökat, såväl i antalet titlar som i antal exemplar. Men av alla de litteraturstödda titlar som nu 5

7 finns i bibliotekens bestånd är det en större andel än innan distributionsstödets införande som står outlånade. Diktsamlingar är den litteraturkategori som är mest representerad bland dessa hyllvärmare. I intervjuer med bibliotekspersonalen har det framkommit att distributionsstödet på flera håll upplevts som något betungande. I synnerhet på små bibliotek, där inköpen av litteraturstödda titlar tidigare inte varit så omfattande, blir tillskottet på omkring 800 titlar om året påtagligt. Nästan ingen har, på grund av att andra löpande uppgifter måste gå före, kunnat arbeta aktivt med de stödda böckerna. Inte heller Kulturrådet har haft personal eller ekonomiska resurser att förse biblioteken med informationsmaterial eller på annat sätt underlätta deras arbete med distributionsstödsböckerna. I slutet av rapporten diskuteras några möjliga vägar att dels förenkla hanteringen av stödböckerna för biblioteken, dels försäkra sig om att alla stödda böcker verkligen finns tillgängliga i alla kommuner. KRISTINA RENNERSTEDT Generaldirektör vid Statens kulturråd 6

8 Summary Since 1999, Statens kulturråd, the Swedish National Council for Cultural Affairs, has allocated a distribution grant to all book publishers who have received literature grants. The distribution grant means that the publishers receive a set payment for sending 385 copies of the titles for which they have received the literature grant to the distributor with whom the National Council for Cultural Affairs has a contract, for further distribution to county or public libraries and to about a hundred bookshops. In the 1997 book inquiry, Boken i tiden [the Book Today], Anna-Greta Leijon wrote that the grant should be evaluated after three years. The distribution grant for book shops has been evaluated, and the results presented in the report Ökad titelbredd [A Wider Range of Titles] (Report by the Swedish National Council for Cultural Affairs 2001:7). The evaluation of the distribution grant to libraries was carried out as a research project at the Council by Erik Peurell. The results are presented in this report. The research method employed involved taking an inventory of stocks and borrowings of titles which had received the literature grant at a number of public libraries, systematically selected by the size of the population they serve. From the libraries originally surveyed, the data from eight municipalities were suitable for comparing the three years, , covered by the research. Consequently, these eight municipalities should not be regarded as a representative selection, but, taken together, they reflect a fairly broad range of municipalities, with respect to size, geographical location and other characteristics. The report demonstrates that access to books receiving the literature grant increased markedly at the libraries surveyed after the introduction of the distribution grant. Before that, libraries did not automatically purchase the titles which attracted the literature grant. But even after the introduction of the distribution grant, not all the titles supported by the literature grant were to be found in the libraries. There are several reasons for this: sometimes the publishers 7

9 forget to send the books, sometimes the libraries do not have the time to deal with the books which are delivered, and sometimes the libraries deliberately refrain from accessioning and cataloguing the books. Borrowing of the titles receiving the literature grant has increased, both in the number of titles and in the number of copies. But of all the titles in receipt of the literature grant which are now in the libraries stocks, a larger proportion than before the introduction of the distribution grant remain unborrowed. Collections of poems form the largest component of these wallflowers. In interviews with library staff, it emerged that the distribution grant is widely regarded as a lot of trouble. Particularly in small libraries, where the purchase of literature grant-supported titles had previously been limited, the addition of around 800 titles per year is glaring. Since other day-to-day tasks must take precedence, almost no one had been able to work actively with the grant-supported books. Nor did the National Council for Cultural Affairs have the staff or the financial resources to provide the libraries with information material or any other kind of assistance with respect to the work involved in the distribution grant books. The report concludes by discussing a number of possible ways of simplifying the processing of the grant-supported books for the libraries, and ensuring that all the grant-supported books are actually available in all municipalities. 8

10 Inledning 1. Utgivningen av till förläggarföreningen anslutna allmänförlag uppgick till 24,2 miljoner volymer 1993, medan utlåningen från skol- och folkbibliotek (inkluderande medielån från skolbibliotek) uppgick till ca 87,5 miljoner volymer under (Tjugo års kulturpolitik , SOU 1995:85, tabellbilagan, tabellerna b, a och a.) Fem år senare (1998) hade utgivningen minskat något till 22,3 miljoner volymer. Försäljningen uppgick till 14,7 miljoner volymer. (Kulturstatistik 2000, Statens kulturråd 2000, s. 96f.) Utlåningen av böcker vid folkbiblioteken uppgick 1997 till 72,3 miljoner (1998 till 72,1 miljoner) och den uppskattade hemlåningen av böcker från skolbibliotek 1996/ 1997 uppgick till c:a 17,0 miljoner (Folk- och skolbiblioteken Mediebestånd, låneverksamhet, resurser, öppethållande m.m. [Statistiska meddelanden Ku 11 SM 9801] Statens kulturråd och SCB 1998, tabellerna F och G, ss 11, 14; Folkbiblioteken 1998 [Kulturen i siffror 1999:5] Statens kulturråd och SCB 1999, tabell C, s. 13.) I utgivningsoch försäljningsstatistiken ingår inte offentligt tryck, läromedel, akademiskt tryck, årsböcker och andra specialutgåvor, dvs. en stor del av den utgivning som görs av små- och specialförlag som står utanför förläggarföreningen och försäljning som sker utanför bokhandeln. Exempelvis ingår inte utgivningen och försäljningen av massmarknadslitteratur. 2. Tjugo års kulturpolitik , SOU 1995:85, tabellbilagan, tabell a. Antalet biblioteksfilialer har minskat med 20 procent och antalet bokbussar har minskat med 37 procent från år 1990 till år Bakgrund De svenska folk- och skolbiblioteken har stor och avgörande betydelse för spridandet av litteratur. Av de bokvolymer som cirkulerar, det vill säga säljs och lånas, i Sverige under ett år (en mängd som uppgår till över 100 miljoner) säljs ungefär 20 procent, medan ungefär 80 procent lånas på folk- och skolbiblioteken. 1 I tider när krympande kommunala budgetar har lett till inskränkningar av bibliotekens helg- och kvällsöppettider och ibland även nedläggning av biblioteksfilialer, 2 frågar man sig om och hur biblioteken anpassar också sitt bokbestånd efter de förändrade ekonomiska omständigheterna. För att förbättra tillgängligheten till kvalitetslitteratur på de svenska folkbiblioteken har Kulturrådet fått i uppdrag att sprida de titlar som erhållit litteraturstöd till samtliga svenska kommuner genom det så kallade distributionsstödet. Tidigare har distributionsstödet till bokhandeln beskrivits i Ökad titelbredd. En rapport om bokhandeln och distributionsstödet av Peter Almerud (2001). Den nu föreliggande rapporten utgör en första utvärdering av vilka effekter distributionsstödet till biblioteken har fått. 3 Det svenska litteraturstödet har varit omdebatterat sedan riksdagens beslut om dess införande Trots flera justeringar och tillägg (1977 infördes stöd till litteratur på invandrar- och minoritetsspråk, 1978 skrevs förordningen om och permanentades, 1981 infördes stöd till barn- och ungdomslitteratur i översättning till invandrarspråk, 1985 infördes stöd till tecknade serier för barn, 1993 skrevs förordningen om för andra gången och stöd till bildböcker och bildverk infördes) har principerna för stödet varit i stort sett oförändrade sedan införandet. Litteraturstödet har varit ett produktionsstöd för att garantera förlagens möjligheter att producera ett kvalitativt brett utbud av titlar. Litteraturstödet var en produkt av 1968 års litteraturutredning, vars huvudbetänkande Boken publicerades 1974 (SOU 1974:5). Stödet motiverades med att det medverkade till yttrandefriheten, bland 9

11 annat genom att förbättra förutsättningarna för publicering av sådan litteratur som inte var direkt lönsam. Detta skulle tillgodose önskemål hos skilda läsargrupper. Dessutom pekar utredarna på vikten av att människor skulle kunna ta del av litteratur via lån eller köp oavsett var i landet de bodde. Denna synpunkt låg till grund för ett förslag om att förlagen som motprestation till det erhållna produktionsstödet skulle lämna ett bestämt antal exemplar av varje stödd titel till staten, som i sin tur skulle sprida dessa till folkbibliotek och bokhandel. 4 Flera remissinstanser instämde inte med utredningsförslagen och i regeringens proposition var förslaget om motprestationen borta. 5 Under perioden fanns ändå ett statligt distributionsstöd kopplat till fackbokhandelsavtalet: staten betalade merparten av den rabatt som förlagen skulle lämna till bokhandeln på de så kallade abonnemangsböcker som fått litteraturstöd. När fackbokhandelsavtalet upphörde 1992, försvann även det statliga distributionsstödet. 6 I 1997 års bokutredning, Boken i tiden (SOU 1997:141), lades emellertid på nytt fram förslag om en utvidgning av stödet till att gälla inte bara produktionen utan även distributionen. 7 Ensamutredaren Anna-Greta Leijon säger där att hon anser det vara»ett slöseri med statliga medel«att stöda enbart produktionen av böcker och inte distributionen.»det är rimligt att kvalitetslitteraturen görs tillgänglig för en bred allmänhet genom ökade statliga insatser. Biblioteken är centrala i det läsfrämjande arbetet.«8 Utredaren menar att den norska modellen med ett exemplar till varje bibliotek inte är att föredra, bland annat med motiveringen att mindre bibliotek inte har möjlighet att»årligen obligatoriskt ta emot 700 titlar, varav många kan betecknas som smala«. 9 Istället föreslås att ett exemplar av de stödda titlarna ska fördelas till varje kommun. Utredningens förslag togs in i regeringens proposition och antogs av riksdagen. Kulturrådet fick i uppdrag att sätta detta nya distributionsstöd i verket. 10 Stödet är konstruerat så att förlagen erhåller distributionsstöd motsvarande halva f-priset 11 för varje titel som beviljats litteraturstöd. Det åligger sedan förlagen att skicka 385 exemplar (motsvarande 289 kommuner och 93 bokhandlar + 3 överexemplar) till Liber distribution som därefter distribuerar böckerna till mottagarna. I betänkandet från Kommittén för svenska språket, Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket (SOU 2002:27), understryker utredarna vikten av ett brett utbud av litteratur och att böckerna finns tillgängliga. De föreslår därför»att staten även fort- 2000, enligt Om världen 2000, Kulturrådets omvärldsanalys (Stockholm: Statens kulturråd) 2000, s. 64f. 3. I Boken i tiden sägs också att distributionsstödet bör utvärderas efter tre år. Boken i tiden, SOU 1997:141, s Boken, SOU 1974:45, ss 288, 295f. 5. För ett ingående referat av remissvar och förslag, se Almerud 2001, s. 17f. 6. Almerud 2001, s Boken i tiden, SOU 1997:141, s Boken i tiden, S O U 1997:141, s. 277f. 9. Boken i tiden, SOU 1997:141, s Litteraturen och läsandet. Regeringens proposition 1997/ 98:86, ss 17 22; Riksdagens protokoll 1997/98: 109, F-priset är förlagets nettopris för en bok före moms, dvs. det pris som förlaget säljer boken för till återförsäljare. 10

12 sättningsvis skall ge stöd till utgivning och distribution av böcker« Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket (SOU 2002:27), s I undersökningen har jag, i den mån det insända materialet tillåtit detta, uteslutit inköpta och utlånade exemplar som registrerats på skolbiblioteksenheter inom en kommuns bibliotekskatalog. Mitt syfte har varit att utvärdera bestånd och lån vid folkbibliotek. Uppgifterna från somliga kommuner gör dock ingen uppdelning av titlarnas hemmahörighet på olika biblioteksenheter, i somliga fall beroende på att kommunens folkbibliotek och skolbibliotek är integrerade, varför min undersökning inte kan sägas beskriva bara förhållanden för folkbiblioteken. Syfte och frågeställningar Avsikten med utvärderingen av distributionsstödet är att undersöka om de titlar som fått litteraturstöd också finns tillgängliga för låntagarna på biblioteken och om distributionsstödet förändrat bibliotekens bestånd och utlåning av litteraturstödda titlar. Utvärderingen kan spaltas upp i tre nära sammanhängande delundersökningar: 1) folk- (och skol)bibliotekens 13 bestånd av litteraturstödda titlar före och efter det nya distributionsstödets införande, 2) utlåningen av de litteraturstödda titlarna före och efter det nya distributionsstödets införande, 3) det praktiska genomförandet av det nya distributionsstödet. Angående bibliotekens bestånd är bland andra följande frågor intressanta att finna svaren till: Minskar biblioteken sina inköp av de litteraturstödda titlarna i och med att de via distributionsstödet får ett exemplar av varje titel gratis? Utnyttjas de ekonomiska medel som därmed sparas till inköp av annan litteratur, i så fall vilken, eller till andra ändamål, i så fall vilka? Märks några skillnader mellan hur kommuner med olika folkmängd, geografisk belägenhet eller politiskt styre hanterat inköpen av litteraturstödda titlar? Frågorna om bibliotekens utlåning av litteraturstödda titlar är i princip desamma som om inköpen och de viktigaste är: I vilken utsträckning har de litteraturstödda titlarna lånats ut? Märks några skillnader i utlåningen av litteraturstödda titlar före och efter distributionsstödets införande? I den tredje delundersökningen kretsar frågorna kring det praktiska genomförandet av det nya distributionsstödet. Från bokbranschen har framförts en rad synpunkter på hur stödet är tänkt att fungera. Alla parter har sina intressen att bevaka och det är av största vikt att följa hur diskussionen går. Syftet är här att diskutera hela distributionsstödets genomförande med hänsyn taget till det uppdrag som Kulturrådet blivit ålagt och till hur de distribuerade titlarna mottagits av bokbranschen. Vilka insatser har Kulturrådet vidtagit för att följa upp och marknadsföra distributionsstödet? Hur har de distribuerade litteraturstödda titlarna tagits emot och presenterats på biblioteken? För att få svar på dessa frågor har intervjuer gjorts med personalen på de undersökta biblioteken. Det är viktigt att påpeka att det naturligtvis finns många andra variabler som styr bibliotekens inköp av böcker. Hur många exem- 11

13 plar av en viss titel som köps till en kommun påverkas av omständigheter som hur många filialer kommunens huvudbibliotek har, hur stort medieanslag biblioteket har att röra sig med, hur stor folkmängden är i kommunen, om det finns högskola eller universitet i kommunen, hur stor andel av invånarna som talar invandrar- eller andra minoritetsspråk. De undersökta kommunerna är ganska olika härvidlag och skillnaderna mellan kommunernas inköp innan och efter distributionsstödets införande ska inte förstås som en direkt verkan av enbart detta. Det kan också vara värt att understryka att denna undersökning inte gjorts för att peka ut någon kommuns folkbibliotek som sämre eller för den delen bättre än andra. Avsikten har inte varit att finna vare sig syndare eller föredömen, vilket förtjänar att påpekas här, eftersom det under arbetets gång framkommit, såväl explicit som mellan raderna, att frågan om folkbibliotekens inköp och utlåning av böcker är känslig. Syftet har varit att undersöka om ett statligt stöd fått avsedd effekt i den mån detta låter sig utläsas i statistik över bestånd och utlåning av böcker vid svenska folkbibliotek. Utvärderingens genomförande Projektet inleddes 1 september 1999 för att avrapporteras i skriftlig form efter tre år. Inom projektet har då avsatts tid för sammanställandet av en rapport. Under denna treårsperiod har delresultat presenterats kontinuerligt, dels i seminarieform vid universitetsinstitutioner, dels, efter inhämtande av synpunkter vid sådana seminarier, i artikelform, dels på konferenser som anordnas av Kulturrådet och på en nordisk bibliotekskonferens i Köpenhamn. Det första året ägnades åt insamling och bearbetning av uppgifter om bestånd och lån av litteraturstödda titlar 1997 och Under år 2 och år 3 gjordes inventeringar av bestånd av litteraturstödda titlar från 1999 respektive År 3 genomfördes även intervjuer med personalen på de undersökta biblioteken. Under återstoden av projekttiden reviderades och sammanfördes resultaten till en rapport, som prövades på seminarier i Uppsala och Borås under våren 2002, innan det slutgiltiga manuset färdigställdes senare på sommaren. Tidigare forskning Flera intressanta studier av folkbibliotekens bestånd och utlåning har gjorts de senaste decennierna. Några undersökningar har inriktats särskilt mot de litteraturstödda titlarna. 12

14 14. Lindung 1983, s. 71f. 15. Stenberg 1983, ss 97 (kodningskategorier), 116 (inköp i förhållande till utgivning), 122 (utlåning i förhållande till inköp). 16. Stenberg 1983, s. 124ff. För folkbiblioteksutredningen 1980 gjordes två stora undersökningar av bestånd av skönlitteratur vid svenska bibliotek under en tvåårsperiod i slutet av 1970-talet. Resultatet av undersökningarna presenterades i rapporten Skönlitteratur på bibliotek (1983). I den ena uppsatsen laborerar Yngve Lindung med en rad genre- och kvalitetskategorier för att utröna vilken typ av litteratur som köpts in till biblioteken under tvåårsperioden. Undersökningen gäller all utgiven skönlitteratur och inte enbart litteraturstödda titlar. Ett av de tydligaste resultaten i Lindungs undersökning är att BTJ:s recensenter haft mycket stor inverkan på bibliotekens bestånd. Dessutom visar Lindung att det finns ett inte oväsentligt inslag av populärlitteraturen på biblioteken, vilket enligt Lindung är en förändring jämfört med förhållandena år tidigare, dessutom lånades populärlitteraturen flitigare än den seriösa litteraturen. Vid tidpunkten för Lindungs undersökning var proportionerna mellan seriös litteratur och populärlitteratur ungefär 3 2 vad gäller bestånd, men förhållandet var det omvända beträffande utlåningen. 14 I redovisningen av den andra undersökningen redogör Catharina Stenberg för en kvalitetsbaserad kodmodell för skönlitteratur och en tillämpning av denna på utgivningen under samma tvåårsperiod i slutet av 1970-talet som Lindung undersökt. Ett liknande mönster framträder i Stenbergs undersökning som i Lindungs, även om inte sorteringskategorierna och rubriceringen är desamma. Stenberg använder inte begreppet populärlitteratur, utan talar om böcker»av litterärt värde«med stor eller liten läsekrets. Dessa utgör kategorierna»a bred«respektive»a smal«. En annan kategori utgörs av böcker»av underhållningskaraktär med god eller tillfredsställande kvalitet«, hit räknas även bygderomaner, vissa sociala romaner med enkel stil och enklare lyrik, som tillsammans utgör kategori»b allmän«. Spänningsfiktion som inte är ren triviallitteratur klassas i en egen kategori:»b spänning«. Kategori C utgörs av böcker»av underhållningskaraktär av dålig kvalitet«. Och som sagt, mönstret är detsamma som hos Lindung: i relation till utgivningen hade biblioteken något större bestånd av kodningskategorierna B och C, än av kodningskategori A. På motsvarande sätt och lite tydligare är att utlåningen av kategori B och C är överrepresenterad i relation till beståndet, medan utlåningen av kategori A är underrepresenterad. 15 Stenberg visar även att det finns en tendens att de mindre kommunerna köper en större andel av kategorierna B och C än vad de större kommunerna gör

15 År 2001 presenterade Catharina Stenberg en ny studie av frågan om folkbiblioteken och den statliga litteraturpolitiken. I sin licentiatavhandling Litteraturpolitik och bibliotek diskuterar Stenberg hur två statliga utredningar Litteraturutredningen L 68 och Folkbiblioteksutredningen FB 80 påverkat folkbibliotekens inköpspolitik och synen på läsaren. Stenberg undersöker hur utredningarna hanterar kvalitetskriterier vid värderingen av skönlitterärt material. Vid några tillfällen pekar Stenberg tillbaka på sitt eget bidrag i utredningen från 1980 och citerar slutsatser därifrån. Bland annat påpekar Stenberg att litteraturstödet inte användes enbart till att stödja den»exklusiva litteraturen«och att staten därmed inte föregått med gott exempel utan satsat»stödpengar på halvbra litteratur«. 17 Stenberg refererar till en kritik mot förhållandet att även mycket lönsamma bästsäljare kan få litteraturstöd, även om hon inte vill gå så långt som att kalla hela litteraturstödet för ett misslyckande, men säger att»stödsystemet är behäftat med svagheter«och hänvisar till att dessa svagheter omnämndes redan av Folkbiblioteksutredningen En av de viktigaste slutsatserna i avhandlingen är att»litteraturstödspengarna inte haft full avsedd effekt eftersom de kommunala folkbiblioteken [ ] inte tycks prioritera just de stödda skönlitterära titlarna vid sina bokinköp«. 19 Frågan är om distributionsstödet på något sätt förändrat folkbibliotekens ställning som förmedlare av böcker med litteraturstöd. Det finns också några undersökningar av mer begränsad omfattning av bestånd och utlåning vid folkbibliotek. Viktiga i sammanhanget är Gunnel Maiwalds och Anette Petterssons»Biblioteken och litteraturstödet«, en magisteruppsats från Bibliotekshögskolan i Borås (1998) och en opublicerad undersökning som gjordes för Kulturrådets räkning i samband med bokutredningen I dessa båda undersökningar har bestånd och utlåning av litteraturstödda titlar undersökts vid tre olika bibliotek. Maiwald och Pettersson har dessutom gjort kontroller av titlar som inte erhållit litteraturstöd och får på så sätt en mycket bra bild av hur de litteraturstödda titlarna står sig gentemot annan litteratur på biblioteken. Deras slutsats är att litteraturstödda titlar lånas ut i lika hög grad som icke litteraturstödda titlar. 20 I Danmark har på Biblioteksstyrelsens initiativ gjorts en liknande undersökning av de danska folkbibliotekens inköp och lån av skönlitteratur. Resultaten presenterades år 2000 i en rapport författad av Claus Secher. 21 Utgångspunkten är inventeringar av bestånd 17. Stenberg 1983, s. 109; Stenberg 2001, s Stenberg 2001, s Stenberg 2001, s »När vi studerar utlåningssiffrorna i medeltal per titel där alla LS-titlar [litteraturstödda titlar] och ELS-titlar [icke litteraturstödda titlar] ingår visar resultatet att LS-titlarna i princip lånas ut lika mycket som ELS-titlarna.«Maiwald & Pettersson 1998, s. 44;»Det föreligger, enligt de statistiska beräkningar som gjorts, ingen signifikant skillnad mellan utlåningssiffrorna för de båda kategorierna på något av de undersökta biblioteken.«a.a., s Claus Secher, Bibliotekernes og lånernes skønlitterære bogvalg. En undersøgelse af skønlitterært bogvalg og udlån i Albertslund, Ringsted och Thisted biblioteker, Köpenhamn (Biblioteksstyrelsen)

16 22. Secher 2000, s Secher 2000, s Secher 2000, s Naper 1997, s. 63ff. 26. Anton Fjeldtsad, Å sette pris på bøker. Om prissystema for bøker i ein del europeiske land, Rapport nr 24, Oslo (Norskt Kulturråd) 2001; Geir Vestheim, Ni liv. Om legitimitet og overlevingsevne i innkjøpsordningane for ny norsk skjønnlitteratur, Rapport nr 25, Oslo (Norskt Kulturråd) 2001; Halfdan W. Freihow, Den edle hensikt - helliger den midlene? En utredning om statens innkjøpsordninger for litteratur, Rapport nr 26, Oslo (Norskt Kulturråd) av 225 utvalda titlar utgivna 1995, och utlåningen av dessa under två år, , i tre danska kommunbibliotek som är ungefär lika stora befolkningsmässigt, men skiljer sig åt beträffande medieinvesteringar. Secher konstaterar att de undersökta biblioteken satsar på kvalitetslitteratur och undviker ren underhållningslitteratur, vilket kan ha att göra med att han valt tre ganska stora danska kommuner. Mindre kommuner kan tvingas välja bort mer kvalitetslitteratur. 22 Ett av biblioteken har större utlåning än de andra två, vilket Secher förklarar med generösare öppettider och bredare inköpspolicy. Vidare ser Secher en överensstämmelse mellan inköp i många exemplar och många utlån. 23 För övrigt har Secher mest ägnat sig åt skillnader mellan bibliotekens bestånd och utlåning fördelat på olika skönlitterära genrer. I sammanfattningen diskuterar Secher den avvägning som görs på de danska biblioteken mellan kvalitetskrav och hänsyn till låntagarnas efterfrågan och konstaterar att biblioteken har en kulturpolitisk roll att fylla och att de inte får ge efter helt för låntagarnas önskemål. Dessutom förespråkar Secher större resurser till förmedling av kvalitetslitteraturen. 24 Ett intressant jämförelsematerial utgör också Cecilie Napers studie av den norska innkjøpsordningen. I en tabellspäckad rapport beskriver Naper hur den norska motsvarigheten till distributionsstödet inneburit att debutanter och experimenterande författare har en chans att få sina böcker utgivna samt vad den betyder för konstnärligt värdefulla författare som aldrig kommer att få något brett mottagande hos den stora publiken. Stödet till norsk litteratur har fått ett kraftigt genomslag, vilket visar sig i de norska författarnas dominans i utlåningsstatistiken. 25 Norskt Kulturråd har senare låtit göra en omfattande utvärdering om strukturförändringar i den norska bokbranschen presenterade i tre rapporter under Medan Geir Vestheim gör en kulturpolitisk analys av det norska stödsystemet och Anton Fjeldstad utreder frågan om prissättning på böcker, undersöker Halfdan W. Freihow vad det norska stödsystemet haft för betydelse för parterna på bokmarknaden och för den norska skönlitteraturen som sådan. Vestheim diskuterar vilken legitimitet det norska inköpsstödet har som politiskt system och om stödet kan anses vara rimligt och rättvist från litterär, kulturpolitisk och ekonomisk synpunkt samt vilket intresse de olika aktörerna har i stödet. I ett kapitel granskar Vestheim närmare bibliotekens förhållande till stödet och påstår att biblioteken utgör grunden för hela stödsystemets legitimitet:»for 15

17 det er folke- og skolebiblioteka som formidlar kulturfondbøkene til samfundsborgarane, det er dei som reint praktisk sikrar at litteraturen er tillgjengelig over heile landet for alle.«27 Vestheim påpekar att stödsystemet har demokratiska aspekter i form av att det skapar förutsättningar för yttrandefrihet och litterär mångfald, men inte minst viktig är tillgänglighetsaspekten, att medborgarna har rätt att få ta del av den samhällsstödda litteraturen. Av Freihows undersökning framgår att inköpen av ny norsk skönlitteratur för vuxna ökade under och 1970-talen från ungefär 120 titlar per år 1965 till en topp på nästan 250 titlar 1977, för att ha en något vikande tendens under 1980-talet och sedan stabilisera sig på en nivå kring titlar per år under 1990-talet. Inköpen av barn- och ungdomslitteratur har ökat stadigt under hela perioden. 28 Andelen av de sökande som erhållit stöd inom kategorin ny norsk skönlitteratur för vuxna har minskat något under 1990-talet, bland annat beroende på att många nyetablerade aktörer kom till på den norska bokmarknaden som inte håller de kvalitativa mått som upprättats. 29 Inom översättningslitteraturen, som erhållit stöd sedan början 1990-talet, finns bara resurser till att köpa in ungefär hälften av den litteratur som kvalificerar sig till inköp, och det rör sig kring eller strax över 50 titlar per år. 30 För övrigt går Freihow igenom kostnadsutvecklingen för stödet, den geografiska fördelningen av de stödda böckerna, om förlagen med stöd är organiserade i den norska förläggarföreningen, med mera. Dessutom presenteras resultaten av en enkät om innkjøpsordningen ställd till de norska förlagen och en diskussion om kringliggande faktorer. I sammanfattningen konstaterar Freihow att det norska systemet nog har den avsedda effekten: fler författare debuterar och författarnas intäkter ökar. Under hela perioden har 10,5 miljoner exemplar av de stödda titlarna spritts i hela landet. 31 De förslag till förändringar som Freihow lämnar har med ersättningsprinciperna att göra, arkersättningen är förlegad, menar han. Istället bör man utgå från de faktiska produktions- och royaltykostnaderna. Dessutom bör genreindelningarna och hanteringen av den översatta litteraturen ses över. 32 Beträffande utlåningen av de stödda titlarna på de norska biblioteken hänvisar Freihow till Napers rapport Vestheim 2001, s Freihow 2001, s. 37, Freihow 2001, s. 41f. 30. Freihow 2001, s. 47f. 31. Freihow 2001, s Freihow 2001, s Freihow 2001, s

18 Förutsättningar och förberedelser Uppgifter om de svenska bibliotekens bokbestånd och utlåning är inte alldeles lättillgängliga. Till skillnad från i Norge finns för svenska bibliotek inte någon central databas för hela landet med exakta uppgifter om bestånd och utlåning på exemplarnivå. BTJ:s sambindningslistor skulle kunna användas som utgångspunkt för bibliotekens inköp, men eftersom biblioteken idag har så många andra inköpskanaler skulle en undersökning av sambindningslistorna inte ge en fullständig bild av bibliotekens bestånd. Bibliotekstjänsts beståndsdatabas BURK ger värdefull information om vilka kommuner i landet som har en viss boktitel i sitt bestånd. Men där syns inte hur många exemplar av boken som finns i respektive kommun och BURK ger inte några upplysningar om utlåning. Dessutom använder inte alla landets kommuners bibliotek BTJ:s katalogsystem och ingår därför inte i BURK. Författarfondens utlåningsstatistik är omfattande och går flera decennier tillbaka i tiden, och ger på många sätt värdefull information, men ger inte någon upplysning om enskilda boktitlar utan om utlåningen av författares och illustratörers samlade utgivning. För att kunna inhämta relevant information om bestånd och utlåning av litteraturstödda boktitlar på exemplarnivå har jag valt att göra punktstudier på enskilda bibliotek. Antalet litteraturstödda titlar har under en längre tid legat mellan 700 och 800 titlar per år. Att undersöka varje svensk kommuns bestånd av dessa titlar vore ett för stort arbete. Istället har ett urval av kommuner gjorts. Urvalet gjordes från SCB:S befolkningsstatistik för Sverige per den 31 december Från en förteckning över Sveriges dåvarande 289 kommuner valdes med början vid Västerås var sjätte kommun i folkmängdsordning. Till folkbiblioteken i de utvalda 48 kommunerna skickades i september 1999 ett brev med en förfrågan om de var beredda att medverka i utvärderingen, antingen genom att skicka in material till Kulturrådet eller genom att bereda mig möjlighet att komma på besök och själv inhämta materialet. Under hösten 1999 fick jag kontakt med 29 kommuner, medan 19 kommuner över 17

19 huvud taget inte svarade på min förfrågan. Kontakten med de 29 biblioteken resulterade i följande: 7 kommuner kunde inte bidraga med något material: 4 av dem tackade av olika anledningar nej till att medverka i utvärderingen (man har angivit tidsbrist, flyttbestyr, manuellt lånesystem); 2 kommuner skickade efter en första kontakt med positiv inställning trots allt inte in något material; 1 kommun hänvisade till bibliotekets katalog på webben (där man ju visserligen kan se beståndet, men inte utlåningen). Material från 22 kommuners bibliotek inhämtades, (15 skickade material och 7 inventerade jag själv). Materialet från 4 av de kommuner som själva skickade var ofullständigt eller av andra anledningar inte möjligt att använda i analysen. Kvar återstod material från 18 kommuners bibliotek för åren 1997 och 1998 som har kunnat bearbetas helt eller delvis. Av de sammanlagt 18 kommunerna vände jag mig inför inventeringarna av bestånd och utlåning av 1999 års litteraturstödda titlar till 17 stycken med förfrågan om fortsatt medverkan och av dessa svarade 12 stycken positivt. Utav dessa 12 lämnade en kommun bara upplysningar om bestånd för 1999, och tre kommuner var sådana som jag för tidigare år enbart hade inhämtat stickprovsmaterial från. Kvar återstod åtta kommuner som lämnat fullständigt material för alla de tre dittills undersökta åren: Ale, Huddinge, Härjedalen, Motala, Nordmaling, Ronneby, Skurup och Västerås. De åtta återstående kommunerna kontaktades även inför inventeringen av bestånd och utlåning år 2000 och material insamlades från alla åtta. Redovisningen av undersökningen begränsas huvudsakligen till materialet från dessa åtta kommuner, som är de enda av de ursprungligen 18 kommunerna varifrån det finns fullständigt material för all de fyra undersökta åren. I vissa tabeller har dock uppgifter även från andra kommuner använts i bearbetningen. Detta framgår i tabellernas rubriker. Alla bibliotek som kontaktades inledningsvis erbjöds möjligheten att välja om de själva skulle samla in uppgifter om bestånd och utlåning av litteraturstödda titlar 1997 och 1998 eller om jag skulle komma på besök och samla in uppgifterna. För att bespara personalen arbete gällde min ursprungliga förfrågan att få listor över nyförvärv för att 18

20 jag ur dessa skulle sammanställa listor över de titlar som fått litteraturstöd och som jag var intresserad att få uppgifter om beträffande antal exemplar i beståndet och utlåning av dessa. Mycket få bibliotek verkar emellertid spara sådana listor från tidigare år. Ett mindre bibliotek skickade in sina listor där nyförvärven stod ordnade under den månad de köpts in till bibliotek och därunder efter systematisk kategori. Dessa papperslistor lästes i en skanner och kunde efter OCR-behandling göras sökbara, men på grund av OCR-behandlingens otillfredsställande resultat vilken krävde manuell bearbetning kunde någon sammanställning över inköpta litteraturstödda titlar inte göras och detta bibliotek uteslöts i den fortsatta hanteringen. Ett annat bibliotek skickade in omfattande datautskrifter av sina nyförvärv, som sammanlagt för åren 1997 och 1998 uppgick till över poster. Utskrifterna var ordnade efter böckernas placering i biblioteket och efter det interna katalogsystemet, vilket innebär att en bok som har den systematiska katalogbeteckningen Hc hos BTJ lika gärna kunde stå under Romaner som Deckare i bibliotekets utskrift. Hade utskriften varit ordnad efter författare eller boktitel hade kontrollerna varit möjliga att genomföra utan den stora risk för bortfall som nu finns. Materialet från detta bibliotek har inte ingått i det som bearbetats. Ett bibliotek skickade in sina beställningslistor av böcker och AVmedel från BTJ. Dessa listor är osystematiskt uppställda och svåra att hitta i, och även om inköpen till detta bibliotek hör till de lägsta i landet skulle det ändå röra sig om 2500 sökningar mot en databas över de litteraturstödda titlarna för åren 1997 och Dessutom finns ju möjligheten att biblioteket köpt böcker även från annat håll än från BTJ, till exempel i den lokala bokhandeln. Metoden att låta biblioteken skicka in listor över nyförvärv som skulle bearbetas på Kulturrådet i syfte att sammanställa en lista över enbart de titlar bland nyförvärven som erhållit litteraturstöd och sedan skicka tillbaka denna för kontroll av bestånd och utlåning av de aktuella titlarna visade sig improduktiv och användes inte i det fortsatta arbetet. Då biblioteken inte hade någon form av listor över nyförvärven, men när de fortfarande var villiga att själva svara för materialinsamlingen, skickade jag förteckningar över samtliga litteraturstödda titlar 1997 och 1998 för vilka jag bad om uppgifter om antal exemplar i beståndet fördelat på inköpsår och utlåningen för varje exemplar per kalenderår om möjligt. Uppgiften om inköpsår var inte nödvändig för analysen och ingick inte i de senare inventeringarna 19

2009-05-12 103 33 STOCKHOLM

2009-05-12 103 33 STOCKHOLM 1 2009-05-12 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar betänkande (SOU 2009:16) Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur av Kulturutredningen Ku2009/241/KV Svenska Förläggareföreningen

Läs mer

Allmänna villkor Stödet regleras i föreskrifter som fastställts av Kulturrådets styrelse och i förordningen (1998:1469) om statligt litteraturstöd.

Allmänna villkor Stödet regleras i föreskrifter som fastställts av Kulturrådets styrelse och i förordningen (1998:1469) om statligt litteraturstöd. Information till sökande av litteraturstöd Syftet med litteraturstödet är att främja kvalitet och mångsidighet i bokutgivningen så att läsarna garanteras ett brett urval av god litteratur. Anslaget för

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65

Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65 1 2013-02-25 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65 Svenska Förläggareföreningen har beretts tillfälle att lämna synpunkter

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Sveriges författarfond

Sveriges författarfond Sveriges författarfond Den fotograf som har gjort en bok och denna finns på folk och skolbiblioteken kan få författarpenning, stipendier och understöd från författarfonden. Sedan år 1954 har staten åtagit

Läs mer

Att tillgängliggöra distributionsstödda titlar med hjälp av marknadsföring En studie om bibliotekariers ansatser på området

Att tillgängliggöra distributionsstödda titlar med hjälp av marknadsföring En studie om bibliotekariers ansatser på området MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2009:67 ISSN 1654-0247 Att tillgängliggöra distributionsstödda titlar

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog. Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka

Läs mer

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

På andra språk än svenska

På andra språk än svenska På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget

Läs mer

Romanen som vardagsvara

Romanen som vardagsvara Romanen som vardagsvara Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 1833-1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier Gunnel Furuland STOCKHOLM Innehåll Bibliografisk anmärkning

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999 Kulturen i siffror 2:2 Folkbiblioteken 1999 Statens kulturråd Public Libraries 1999 Folkbiblioteken 1999 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ansvarig utgivare:

Läs mer

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik

Läs mer

Svara på remiss hur och varför

Svara på remiss hur och varför SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet SB

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Standardformulär för tilläggsavtal avseende e-böcker, ljudböcker och digitala ljudböcker mellan översättare och förlag rekommenderat av SFF och SvF

Standardformulär för tilläggsavtal avseende e-böcker, ljudböcker och digitala ljudböcker mellan översättare och förlag rekommenderat av SFF och SvF Standardformulär för tilläggsavtal avseende e-böcker, ljudböcker och digitala ljudböcker mellan översättare och förlag rekommenderat av SFF och SvF Med hänvisning till det ramavtal som Sveriges Författarförbund

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Under tiden 1 juli 31 december 2008 kommer följande kvalitetskriterier att arbetas fram:

Under tiden 1 juli 31 december 2008 kommer följande kvalitetskriterier att arbetas fram: Under tiden 1 juli 31 december 2008 kommer följande kvalitetskriterier att arbetas fram: 1. Mark arbetar med kvalitetskriterier för läsfrämjande arbete samt informationsresurser. 2. Borås arbetar också

Läs mer

http://www.sdv.de/digital East German BOD producer

http://www.sdv.de/digital East German BOD producer 1 of 5 2/26/2006 12:43 PM http://www.sdv.de/digital East German BOD producer http://www.das-syndicat.com/ Crime writers association (interesting discussions on BOD, German language) Drama Direkt DramaDirekt

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Bilaga 2: Utblick nordiska länder

Bilaga 2: Utblick nordiska länder Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE

HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE Statens kulturråd 2014 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s

Läs mer

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM EFTERHANDSSTÖD TILL LITTERATUR ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN. Observera. Så skickar du in blanketten

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM EFTERHANDSSTÖD TILL LITTERATUR ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN. Observera. Så skickar du in blanketten ANSÖKAN OM EFTERHANDSSTÖD TILL LITTERATUR ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna 8-10. Den fungerar även med Firefox version

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF - Are you searching for Ta Betalt Books? Now, you will be happy that at this time Ta Betalt PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

MÖNSTERAVTAL BESTÄLLNINGSTRYCK (PRINT ON DEMAND)

MÖNSTERAVTAL BESTÄLLNINGSTRYCK (PRINT ON DEMAND) MÖNSTERAVTAL BESTÄLLNINGSTRYCK (PRINT ON DEMAND) Denna villkorsbilaga har antagits av Sveriges Författarförbund den 30 september 2004 och rekommenderas av förbundet för tillämpning i avvaktan på lagstiftning

Läs mer

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering - Hur gör jag för att få fram? Länsbibliotek i samverkan kommunbibliotek i sydlänen har framfört önskemål om en lathund för statistikuttag i BOOK-IT för bibliotekens

Läs mer

Avtal distribution m.m. av trycksaker. Box 27215 102 53 Stockholm

Avtal distribution m.m. av trycksaker. Box 27215 102 53 Stockholm AVTALSUTKAST Dnr Adm 2008/70 Bilaga 1 Avtal distribution m.m. av trycksaker 1. Avtalsparter Statens kulturråd Box 27215 102 53 Stockholm Organisationsnummer 202100-1280 Distributören Organisationsnummer

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM BIDRAG PLANERAD UTGIVNING. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN.

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM BIDRAG PLANERAD UTGIVNING. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN. ANSÖKAN OM BIDRAG PLANERAD UTGIVNING För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Skada PDF at Our Huge Library TA SKADA PDF. ==> Download: TA SKADA PDF

Get Instant Access to ebook Ta Skada PDF at Our Huge Library TA SKADA PDF. ==> Download: TA SKADA PDF TA SKADA PDF ==> Download: TA SKADA PDF TA SKADA PDF - Are you searching for Ta Skada Books? Now, you will be happy that at this time Ta Skada PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK. Falun, 4 maj 2011

FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK. Falun, 4 maj 2011 FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK Falun, 4 maj 2011 1 Digitala böcker E-böcker Ljudböcker 2 Elib Grundat år 2000. Ägare: Bonnierförlagen, Piratförlaget, Natur & Kultur och Norstedts Förlagsgrupp.

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg

Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg 1 FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg Enkätundersökning hösten 24 Kommunledningskontoret/Kultur- och fritidsförvaltningen 2 FALKENBERGS KOMMUN Kommunledningskontoret

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010!

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är i stort sett samma som föregående år. Enkäten ser dock annorlunda ut därför

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Seminarium i Stockholm, Serafen, den 15 januari 2009 Deltagare: Se bilaga Maria Törnfeldt, ordförande i Sveriges Länsbibliotekarier, hälsade

Läs mer