Institutionen för pedagogik. Dnr

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2008 Institutionen för pedagogik Dnr

2 INLEDNING Institutionen för pedagogik har under året 2008 expanderat, både vad gäller studenter och personal, och samtidigt varit framgångsrik beträffande externa forskningsmedel och uppdragsutbildning. Institutionens prioriterade mål för 2008 har till stora delar uppnåtts, vilket kommer att beskrivas i verksamhetsberättelsen. En kompetenshöjning och nyanställning av personal har varit prioriterat för att kvalitativt kunna möta det utökade utbildningsuppdraget och de krav på lärarutbildningen som har aviserats. Forskningsprojektet kring studentinflytande har fått önskad effekt, medvetenheten och nya arbetsformer har vuxit fram. Professionsanknytningen har ökat och antalet disputerade i grundutbildningen når nu upp till minst 30 %. Utöver ovanstående har året präglats av ett stort antal reformer som påverkat institutionens utbildningar liksom arbetet med att svara upp på den kritik som lärarutbildningen fick efter Högskoleverkets utvärdering. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utveckling och profilering av nya och etablerade program och kurser Under 2008 har institutionen utifrån krav i regleringsbrevet för naturvetenskap och matematik arbetat fram en naturvetenskaplig inriktning inom Lärarprogrammet 210hp: Lärare i naturvetenskap och matematik för grundskolans tidigare år - människa och miljö. Inriktningen genomförs vid Campus Varberg och har utvecklats i samarbete med representanter från Navet och Göteborgs universitet. Den har en tydlig didaktisk prägel och en tvärvetenskaplig profil med fokus på hållbar utveckling. En särskild samordnare i Varberg från HB har fått utökad tjänstgöringsgrad, och formella möten mellan Institutionen för pedagogik och Campus Varberg har intensifierats. OPUS-programmet har ytterligare profilerats så att innehåll och organisation ännu starkare kan kopplas till olika professioner. Kurserna i projektarbete och utvärdering har skapats utifrån denna målsättning, där nu studenterna har möjlighet till en verksamhetsförlagd period, såkallad VFU, samtidigt som mentorskap ingår som en integrerad del. Vidare har externa föreläsare varit en del av ett flertal tvärvetenskapliga kurser. Hösten 2008 startade en magisterutbildning i arbetsvetenskap vid institutionen i samarbete mellan Högskolan i Borås, Göteborgs universitet, Karlstad universitet och Högskolan i Halmstad. Studenterna från såväl OPUS-programmet som lärarprogrammen har också möjlighet att påbörja en masterutbildning i pedagogiskt arbete från och med hösten Pedagogiska förnyelseprojekt Pedagogiska förnyelseprojekt pågår kontinuerligt vid institutionen. Samtliga inriktningar leds av en samordnare, som initierar pedagogiska diskussioner. Nya examinationsformer, kursplaner och vad dessa berättar för studenten, och diskussioner om rättssäker examination har varit viktiga teman under En medveten strategi är att institutionens professorer ska vara synliga i grundutbildningen och att studenterna ska möta publikationer som är skrivna av institutionens forskare. Under 2008 har detta diskuterats och utvecklats vidare. Institutionen tilldelades medel ur rektors strategiska fond för att knyta lärarutbildningen närmare professionen via en satsning på mentorskap, IT-utveckling, Lärarlyftet och VFU för OPUS-studenterna. En ökad IT-integrering i institutionens utbildningar har skett, dels via kommunikationsplattformen Pingpong, och dels via Högskolans nya webbportal. Utbildningsutbudet för höstterminen -08 utökades med två fristående kurser helt på distans inom ämnesområdet psykologi. Inom lärarprogrammet har kraven på anknytning till aktuell forskning höjts när det gäller studenternas skriftliga inlämningar, dels genom att ett antal av de refererade artiklarna skall vara på annat språk än svenska, och dels genom att den refererade litteraturen har behandlats grundligare. Detta har möjliggjorts genom en resursstyrning. För att stärka IT inom lärarutbildningen har institutionen numera aktiva deltagare i Nätverket för IT i lärarutbildningen, vilket etablerades av KK-stiftelsen under 2008 och där alla Sveriges lärarutbildningar ingår. En genomgång av samtliga kursplaner med fokus på integrering av IT i relation till kunskapsinnehåll har gjorts under året. Inom ramen för inriktningen engelska med didaktisk inriktning har ett pedagogiskt förnyelseprojekt genomförts. Läranderesultaten som används i denna inriktning är baserade på en behovsanalys som har 1

3 förhandlats fram i en vetenskapsspecifik grupp. Så långt som möjligt är examinationerna kopplade till yrkesmässiga problem som rör integreringen av språk och innehåll. Kurserna är organiserade kring en så kallad Portofolio, där varje student reflekterar över sin lärandeprocess. Studenterna för loggbok över sina framsteg, och varje student har givits handledning till hjälp för denna lärandeprocess. Dimensionering, söktryck och genomströmning Institutionens utbildningsuppdrag om 1400 har under 2008 uppfyllts i överkant och slutar på Detta förklaras med att det trots vikande trend i övriga landet gällande studenter på lärarutbildningen inte drabbat Högskolan i Borås. Institutionens söktryck är dessutom fortsatt högt inom ett flertal områden. Inriktningen mot förskola och förskoleklass såväl som OPUS-programmet har god rekrytering. En viktig faktor för att rekrytera studenter har visat sig vara institutionens goda rykte, varför institutionen arbetar kontinuerligt med att bibehålla och förbättra det. Ett annat viktigt rekryteringsinstrument är webben, vilken har förbättrats ytterligare under En särskild insats genomfördes under året för att rekrytera studenter till utbildningen för grundskollärare med inriktning mot naturvetenskap. Under året har verksamma lärare erbjudits att läsa en inriktningstermin som fristående kurs. Flertalet av lärarna som antog erbjudandet fortsatte även till nästa inriktningstermin, vilket berikar utbildningen ytterligare genom att beprövad erfarenhet tillsammans med ämnesstudier i gruppen stärks. Genomströmningen för institutionens studenter har ökat något jämfört med år 2007 och håller alltjämt en hög nivå. Under 2008 var examinationer ett återkommande tema som diskuterades i samordnargrupper och inriktningskonferenser och målet är att institutionens studenter ska möta en mångfald av examinationsformer. Studenternas anställningsbarhet Institutionens studenter får i allt högre grad arbete direkt efter avslutade studier. Anställningsbarheten är hög, och utbildningarna har ett gott rykte bland avnämarna. Att institutionens externa representanter är aktiva i institutionens arbete bidrar till detta, och utbildningarnas tydliga professionsanknytning är ett viktigt redskap för att öka anställningsbarheten. Exempelvis hade samtliga 33 studenter som avlade examen vid Campus Varberg ett lärararbete att gå till direkt efter avslutade studier. Breddad rekrytering inklusive internationell rekrytering Delar i rekryteringen som måste uppmärksammas rör främst frågor kring den sneda könsfördelningen och rekryteringen av studenter från annan socioekonomisk och kulturell bakgrund. Institutionens manliga nätverk inom ramen för lärarutbildningen, MaNet, fortsätter att utvecklas, och har under 2008 uppmärksammats i både nationell och internationell press. För att utbyta erfarenheter, tankar och idéer, och framförallt för att lära mer om grannlandets erfarenheter, besökte fyra manliga lärarstudenter och en lärare Norge och deras manliga nätverk Menn i Barnehagen, MIB. Från och med år 2008 är också MaNet en del av nätverket Include, som verkar för breddad rekrytering. Genom att erbjuda vidareutbildning och kompetensutveckling för yrkesverksamma barnskötare och lärare i grundskolans tidigare år har institutionen utökat resurserna för att stödja de studenter som har antagits till lärarprogrammet. Stödet består av validering för att utreda möjligheterna till en förkortad lärarexamen med inriktning mot förskola och förskoleklass. Institutionen utökade personalresurserna för detta under 2008, för att på så sätt kunna möta det behov som uppkommit genom den goda rekryteringen. En översyn av institutionens tillträdeskrav för ett antal inriktningar inom lärarutbildningen har genomförts och för att kunna erbjuda studenter med matematik B högskoleutbildning anställde institutionen en universitetsadjunkt i matematik med ansvar för att stödja studenterna i sin matematikutveckling. Med syfte att utveckla lärarstudenternas språkliga förmåga anställdes under året en gästlärare om 100 % i svenska språket. Studenter från studieovana hem och studenter med svenska som andraspråk har ökat i antal. Satsningen har därför visat sig ge goda resultat på relativt kort tid. Handledare för examensarbetena kan vittna om en avsevärd språklig förbättring gällande den akademiskt språkliga nivån i studenternas arbeten. 2

4 Antalet kurser med engelska som undervisningsspråk har däremot inte ökat under Institutionen har istället satsat på att granska litteraturlistorna för att säkerställa att de även innehåller litteratur på annat språk än svenska. Utländsk litteratur i kurserna är en viktig del av den interna internationaliseringsprocessen. Professionsanknytning av utbildningarna Kontakten med företrädare från professionen är en viktig del av studenternas utbildning. Inom samtliga inriktningar i lärarprogrammet har extra resurser tilldelats för att det ska bli möjligt att i högre grad kunna bjuda in professionsföreträdare som föreläsare. Så har också skett, och kursutvärderingar vittnar om att det är mycket uppskattat bland studenterna. För att säkerställa och utveckla professionsanknytningen inom OPUS-programmet har en utvärdering genomförts under året, vilken kommer att ligga till grund för fortsatta diskussioner och förbättringsmöjligheter. Ett exempel på samarbete mellan profession och utbildning är mentorsverksamheten. Under 2008 agerade 121 yrkesverksamma pedagoger som mentorer. Dessa träffade varsin grupp lärarstudenter vid sammanlagt sex tillfällen då diskussioner kring yrkesroll och utbildning ständigt aktualiserades. I utvärderingar och reflektionsdokument från både studenter och mentorer vittnar båda parter om hur betydelsefull denna samtalsarena är för att kunna länka samman de teoretiska delarna med de verksamhetsförlagda, och på så vis kunna tydliggöra sin nuvarande såväl som kommande yrkesidentitet. Nytt för 2008 är den mentorsutbildning på 7,5 högskolepoäng som institutionen har erbjudit. Kursen är ett led i att ytterligare stärka och klargöra mentorsrollens betydelse för den enskilda individen såväl som för arbetsplatsens utveckling. Därför har en mentorsverksamhet utvecklats inom ramen för OPUSprogrammet. Nio mentorer, samtliga från medlemsföretag och organisationer inom Centrum för Arbetsvetenskap, CAV, har rekryterats. Studenterna kommer att träffa mentorerna vid minst fyra tillfällen under vårterminen -09. Syftet är att stärka utbildningens koppling till studenternas blivande profession och att ge dem möjlighet att reflektera över sin kommande yrkesroll för formandet av en yrkesidentitet. Ytterligare ett nytt inslag i utbildningen som är kopplat till mentorskapet är samarbetet med fackliga organisationer. Detta är obligatoriskt och kommer att examineras i form av att studenterna lämnar in en text i slutet av vårterminen -09 där de reflekterar över sina kommande yrkesroller. Vidare har institutionen en styrgruppsrepresentant i ett nystartat nationellt nätverk för verksamhetsförlagd utbildning inom olika professionsutbildningar. Utveckling av verksamhetsförlagda utbildningsmoment För att ytterligare förstärka VFU-organisationen anställdes under året en person på 100 % för det övergripande ansvaret för VFU inom lärarprogrammet. Informationskanalerna ut till kommunerna har förtydligats under året genom en satsning på ständig information om hemsidan och VFU-länken vid alla VFU-konferenser såväl som vid andra möten. VFU-länken är ett centralt informationsblad som ges ut i slutet av varje månad. Det skickas till kommunens samordnare och läggs även ut på hemsidan. Eftersom institutionens mål är tydlighet och framförhållning, och för att underlätta och säkerställa hanteringen av studenternas VFU-placeringar, har ett webbaserat VFU-verktyg utvecklats i samverkan med Innovation Lab. Verktyget förbättras kontinuerligt och har redan förtydligat rapporteringarna om studieuppehåll och individuella studieplaner. Det har även bidragit till att kommunernas samordnare får en bättre insyn i institutionens VFU-verksamhet, varför studenternas utbildning kan säkerställas. Innehållet i de fortbildningstillfällen som getts under året har fokuserat på den forskning och de pedagogiska projekt som bedrivs på institutionen, vilket uppskattas av deltagarna enligt utvärderingar som gjorts. Samarbete med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet Institutionen för pedagogik utvecklas kontinuerligt i samråd med representanter för professioner och arbetsliv. Detta sker formellt genom utbildningsrådet och Centrum för Skolutveckling, CSU-rådet, och informellt genom täta kontakter med verksamhetsansvariga i samband med studenternas verksamhetsförlagda utbildningsperioder såväl som genom Centrum för arbetsvetenskap, CAV. 3

5 CAV har under året fortsatt att utveckla sin verksamhet tillsammans med näringslivet, kommuner och organisationer. Bland annat har ett nytt kvalitetsnätverk bildats, Q-nätverket, tillsammans med Ingenjörshögskolan, vilket innebär att CAV nu har fyra skilda nätverk. Under höstterminen -08 har Institutionen för pedagogik och CAV kunnat erbjuda sina medlemmar en 7,5 hp-kurs med CAV-seminarierna som grund. Kursen i Organisation, ledarskap och förtroende genomfördes med ett trettiotal deltagare från ett flertal skilda medlemsorganisationer, där CAV-seminarierna har haft mellan 80 och 150 anmälda deltagare, vilket är en förbättring. Centrum för skolutveckling, CSU, är högskolans regionala utvecklingscentrum med uppgift att stimulera och stödja skolutveckling samt att skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning i skolfrågor. Under 2008 har CSU fått uppdrags- och samverkansprojekt från enskilda skolor och kommuner såväl som från statliga myndigheter. Omkring 1000 personer har varit föremål för kompetensutveckling i form av föreläsningar, seminarier, kurser (med 520 deltagare) och programutbildning. Inom regionen, vilken huvudsakligen utgörs av Sjuhäradsbygden, har efterfrågan om stöd i skolutvecklingsfrågor bestått av rena högskolekurser såväl som kompetenshöjande utbildningar, handlednings- och utvärderingsuppdrag. Områden med stor efterfrågan i utbildningssammanhang är specialpedagogik för lärare, satsningar inom matematikområdet för såväl grundskollärare som förskollärare, andraspråksinlärning, modersmålets betydelse, samt Montessori- och Regio Emiliapedagogik. Uppdragsutbildning för barnskötare som delvis bygger på en validering av reell kompetens för tillgodoräknande har visat sig vara nationellt attraktivt, varför en andra utbildningsomgång med 30 studenter startade under höstterminen CSU samordnar fortbildningssatsningen för Lärarlyftet, och Skolverket har efterfrågat särskilda högskolekurser för lärare. Detta har resulterat i att två kurser riktade till lärare i de yngre åldrarna inom svenska och matematik samt en kurs i specialpedagogik har genomförts under bland annat höstterminen -08. Under året har även uppdraget från Länsarbetsnämnden, Korta Vägen, genomförts, med målsättningen att främja arbetslösa invandrade akademikers situation på den svenska arbetsmarknaden. Forskningsanknytning och utveckling av lärarkompetens För att utveckla kvaliteten på utbildningarna vid institutionen är målet att inriktning på forskning och personalens kompetensutveckling huvudsakligen ska riktas mot områden som på sikt kan stärka programmens professionsutveckling. Institutionens forskningsmiljö utmärker sig genom att den är starkt praxisnära och väl integrerad i berörda verksamheter. Grundutbildningen har en naturlig koppling till de forskningsteman som finns, och såväl professorer som doktorander deltar kontinuerligt i undervisningen. En annan viktig del är institutionens och lärarutbildningsnämndens (LUN) gemensamma satsning för att vidareutbilda adjunkter genom utbildningsseminarier vid forskarskolan vid Göteborgs universitet. Institutionens behov av senior forskningskapacitet för undervisning och handledning av doktorander är stort, varför en satsning på forskande adjunkter och docentmeritering har prioriterats under året. Samtliga adjunkter delar som del i sin vetenskapliga skolning, i kursen lärarutbildning och vetenskaplighet om 7,5 hp, under ledning av professor Bengt Persson. Kursen fortsätter under våren Institutionens stora utbildningsuppdrag medför rekryteringsbehov av både lärare och administrativ personal. Det har dock funnits problem med att rekrytera lärare med rätt kompetens, vilket har fördröjt vissa tillsättningar. Trots svårigheterna har dock flertalet rekryteringar fallit väl ut och stärkt institutionens möjligheter att ansöka om examensrättigheter för forskarutbildning och ny lärarutbildning. Antalet anställda inom administrationen har ökat under Bland dessa kan nämnas en studievägledare, vilken har en viktig funktion i studenternas studieval, men också för att avlasta annan personal. Systematiskt kvalitetsarbete Institutionen genomförde under hösten 2008 en genomsyn av processen kring kursplaner och litteraturlistor. Rutinerna har delvis förenklats och tydliggjorts, och ansvarsfördelningen har förändrats. För att ytterligare förstärka institutionens kvalitetsarbete anställdes under året en person med ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet och utarbetandet av ett kvalitetssystem. Inom den administrativa personalgruppen initierades under hösten 2008 ett arbete med att skapa tydliga arbetsbeskrivningar. Arbetet fortsätter under

6 Systematiskt arbetsmiljöarbete inklusive infrastrukturella satsningar Under året startade institutionen ett hälsoprojekt med syfte att stimulera och uppmärksamma personalen på hållbar fysisk och psykisk hälsa. En rad föreläsningar erbjöds inom exempelvis kost, hälsa och psykosocial arbetsmiljö. En stegräknartävling arrangerades där flertalet medarbetare deltog. Personal ur administrationen har även under 2008 haft som uppgift att kontinuerligt gå igenom institutionens lokaler för att se till att de är i gott skick, vilket är viktigt för både studenters och lärares arbetsmiljö. Vidare har en investering gjorts för att förbättra den fysiska arbetsmiljön ytterligare, varför höj- och sänkbara bord har köpts in och datorer har bytts ut på ett flertal platser. Genom att avsätta resurser har institutionen kunnat tillhandahålla ändamålsenliga undervisningslokaler. En aktiv lokalgrupp vid institutionen kommer att föra en fortsatt dialog kring institutionens framtida placering. En ny databas för hanteringen av kurs- och tjänsteplaneringen togs i bruk under Systemet leder till att planeringsarbetet följer ett gemensamt regelverk som är utarbetat i samarbete med flera av högskolans institutioner. Kurs- och tjänsteplaneringen blir dessutom mer tillgänglig och överblickbar för institutionens lärare, och är även ett kraftfullt verktyg för planering och uppföljning av institutionens verksamhet. Utveckling av det internationella arbetet Antalet inresande studenter, personal och lärare har under verksamhetsåret 2008 legat på samma nivå som tidigare. Antalet utresande studenter minskade, medan antalet utresande lärare ökade. Professionsföreträdare och besökande grupper har gett institutionens studenter möjlighet till internationella influenser, kontakter och föreläsningar, vilka ses som en resurs. Antalet utbytesländer har ökat, framförallt i Europa. Utresande studenter från institutionen har under året bland annat besökt England, Norge, Sydafrika, Spanien och Argentina. Studenter som läser engelska som en inriktning inom lärarprogrammet fick möjlighet att under två veckor besöka Malta, Nordirland, England, USA eller Canada. Samarbetet med de skolor som tar emot studenterna har lett till att ett flertal av lärarna har visat intresse av att besöka institutionen och föreläsa för våra studenter. Under året har även informationen till studenterna om Comenius-programmets lärarassistentsmöjligheter intensifierats. Fem studenter ansökte om stipendiet, varav två fick plats som lärarassistenter i Italien. Under verksamhetsåret gavs OPUS-studenterna möjlighet till utbyte med Spanien, och ett flertal studenter valde att åka. En lektor har tilldelats ansvar för internationaliseringen inom programmet. När det gäller lärarmobiliteten har utbyten skett med bland andra Holland, Lille i Frankrike, Kenya, Norge, Indonesien och England. En lärare från institutionen deltog under INHolland s International Week för att föreläsa om det svenska skolsystemet. Veckan innebar också en chans att knyta nya kontakter med nya potentiella lärosäten. Lärare från institutionen blev exempelvis inbjudna av Universitetet Lille1, där såväl lärare som studenter blev intresserade av ett samarbete. Hållbar utveckling Högre utbildning skall enligt högskoleförordningen kap. 1 5 sträva mot att integrera hållbar utveckling. Under verksamhetsåret har institutionen därför integrerat hållbar utveckling i utbildnings- och kursplaner, där ett led i arbetet har varit att utbilda två resurspersoner och att utse en person som ansvarig för arbetet under Samtliga medarbetare har på olika sätt involverats i detta utvecklingsarbete. Utbildnings- och kursplaner som har varit föremål för granskning och revidering med fokus på ovanstående har fastställts i institutionsstyrelsens kursplaneutskott, i Institutionsstyrelsen och i Lärarutbildningsnämnden. Inom både OPUS-programmet och lärarutbildningen innebar arbetet i princip att synliggöra och tydliggöra perspektiv som redan utgör mål och innehåll i utbildningen. Vårterminen 2008 avslutades med en gemensam dag kring hållbar utveckling då institutionen fick besök av professor Peter Dobers som föreläste kring implementeringen av hållbar utveckling i utbildningar vid Mälardalens Högskola. Efter föredraget samlades personalen i olika ämnesgrupper och diskuterade hur man kan gå vidare och arbeta praktiskt utifrån de mål som under våren arbetades fram. Det systematiska arbetet med Hållbar utveckling har uppmärksammats nationellt och används som modell på andra lärarutbildningar. 5

7 Studentinflytande Under vårterminen 2008 avslutades den första omgången av kursen för förtroendevalda studenter där 40 studenter deltog, och som i kursutvärderingen gav kursen gott betyg. För institutionen är kursen en del av satsningen på att uppmärksamma studentinflytandet. Forskningsprojekt med fokus på studentinflytande har genomförts och har lett fram till en rapport som är tänkt att publiceras i institutionens rapportserie samt en artikel som är inskickad till en pedagogisk referee-granskad tidskrift. De samtal som påbörjades under 2007 i personalgruppen om formellt och informellt studentinflytande har fortsatt, och satsningen på att öka och synliggöra studentinflytandet är en långsiktig process som är en viktig del av institutionens varumärke. Institutionen värnar om det viktiga samarbete som sker med studentsektionen MOPED och har haft ett gott samarbete med studentkåren i olika frågeställningar. Ett ökat antal studentrepresentanter har under 2008 varit delaktiga vid institutionens råd, styrelser och nämnder. FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Institutionens professorer och lektorer har under 2008 fortsatt arbetet med att utveckla institutionens forskningsprogram med fokus på sociala, politiska och ekonomiska villkor för demokrati och delaktighet i lärprocesser i förskola, skola och samhälle. Forskningsprogrammet utgör ett riktmärke vid utformningen av nya forskningsansökningar och vid anställningen av nya forskare. Institutionens mål att öka kompetensen beträffande docentnivån har resulterat i att en oavlönad docent har rekryterats och att en docent har nyanställts. Under verksamhetsåret har även en genomgripande översyn gjorts av hur forskningen beskrivs på webben. Vidare inleddes också under 2008 rekryteringen av en forskningsadministratör med uppgift att administrativt ansvara för och stödja forskning och forskarutbildning vid institutionen. Institutionen har även varit aktiv i det projekt rörande den managment-forskning som pågår på högskolan centralt. Forskningsprogram och forskningsprojekt Institutionens forskare har under året erhållit projektmedel från FAS, Vinnova och NordForsk. Ett flertal projekt som har pågått under 2008 fortsätter även Bland annat rör de arbetsorganisation och produktionssystem inom tillverkningsindustrin samt forskning inom området Mjukvaruindustri i förändring: Öppen källkod och dess konsekvenser för programmerarens yrkespraktik, i samarbete med ITuniversitetet i Göteborg. Ett annat projekt är Val och utformning av arbetsorganisation och produktionssystem inom tillverkningsindustrin orsaker och konsekvenser, i samarbete med Chalmers ( ). Även projektet Lär genom textilier har pågått under Projekten kring studentinflytande, verksamhetsförlagd utbildning och barnkonvention, som startade 2007, har fortsatt under Under 2008 har flera forskningsprojekt riktade mot skola och lärarutbildning avslutats, och därmed slutrapporterats till respektive finansiär. Dessutom pågår arbetet med EU-projektet Social Inequality Resistances Cartography: Educational Coordinates. Inom ramen för institutionens forskningsprogram har institutionen gästats av internationella forskare som har presenterat sin forskning för lektorer, adjunkter, studenter och yrkesverksamma. Gästforskare har varit professor Elina Lahelma vid Helsingfors Universitet, professor Geoff Troman vid Roehmpton University, samt professor Julie Allan från Skottland. Även lärare som är knutna till den verksamhetsförlagda utbildningen har varit inbjudna till dessa seminarier. Professor Dennis Beach är koordinator för EERA: s etnografiska nätverk samt redaktör för tidskriften Education and Ethnography. Professor Elisabet Öhrn är koordinator för NFPF: s nätverk Utbildning och Kön. Professor Bengt Persson är bland annat medlem i redaktörsgruppen vid European Journal of Special Needs Education och är engagerad i den av Norges Forskningsråd finansierade forskarskolan i såkallad utdanningsvitenskap, vilken etablerades år 2008 vid Universitetet i Oslo. Dessutom finns kontakter via forskningsprojektet Lär genom textil med företrädare för bildlärarutbildning i Duluth, Minnesota och Doug Stowe, Eureka Springs Arkansas, USA. Forskare från institutionen deltog också under 2008 aktivt i ett nätverk med tema utbildning, välfärd och unga. 6

8 Samarbete med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet Ett projekt som påbörjats år 2008 är Organisatoriska förutsättningar för chefskap, vilket finansieras genom Vinnova. Ett forsknings- och utvecklingsprojekt riktat mot skola och lärares lärande har utformats i samarbete med institutionen och fyra kommuner i Sjuhärad, Herrljunga, Svenljunga, Tranemo och Vårgårda. Institutionens bidrag består av en forskare som följer och dokumenterar projektet där tre lärare som har rollen som utmanare. Projektet beräknas pågå till och med år Vetenskaplig ledare för projektet är Bengt Persson. Förutom detta samarbete föreläser institutionens forskare för olika skolor. Dessa föreläsningar visar att den forskning som bedrivs på institutionen är efterfrågad av professionen och även har bäring mot densamma. Forskning som rör CAV har främst utgjorts av ett samarbete som resulterade i boken Att våga leda med förtroende. Författare är ett antal företagsledare i AiS i samarbete med institutionens medarbetare Bertil Rolandsson och Margareta Oudhuis. Vidare har lärare från institutionen bedrivit forskning om CAV och AiS, vilket har resulterat i kapitlet Med förtroende för forskarrollen kommentatorer, experter och administratörer i interaktiv kunskapsbildning, i antologin Gemensamt kunskapande den interaktiva forskningens praktik. Forskarutbildning År 2008 erhöll institutionen rättigheter att utfärda masterexamen inom ämnet pedagogiskt arbete. För att höja kvalitén ytterligare pågår arbete med att utforma en ansökan om doktorsutbildning i pedagogiskt arbete. Institutionens professorer har under 2008 ansvarat för en nordisk forskarutbildningskurs, Citizenship and Difference in Education. Institutionens doktorander deltar regelbundet i forskarkurser, både vid den fakultet de tillhör och vid andra lärosäten. Övrig verksamhet rör doktorandseminarier som leds av institutionens professorer, samt fem vetenskapliga seminarier där forskare och övriga lärare deltar. Dessutom har doktorander deltagit i workshops med forskare från universitet i Sheffield och från Australien. Denna typ av aktiviteter har utökats under Dessutom disputerade två av institutionens 17 doktorander år 2008, och en avlade licentiatexamen. Under 2008 har institutionen dessutom inlett samarbete med universiteten i Agder, Norge och Stirling, Skottland, främst med syfte att bidra till kvalitetsutveckling inom lärarutbildningen. Under 2009 kommer dessa samarbeten att formaliseras och utvidgas till att även innefatta forskningssamverkan. Institute of Education vid Stirling University rankades nyligen som ledande inom pedagogisk forskning i Skottland. Med universitetet i Agder finns det redan forskningssamarbete inom det specialpedagogiska området, och nu har det också inletts ett samarbete med lärarutbildningen, vilken är en av Norges största. Forskningsanknytning av utbildningarna Under året har arbetet med forskningsanknytningen till grundutbildningarna intensifierats. Forskare föreläser om sin forskning ur flera aspekter. Litteratur i form av avhandlingar, aktuella forskningsrapporter och artiklar ingår i kurslitteraturen, både sådan som producerats av institutionens forskare och av andra. Externa disputerade föreläsare, men även institutionens egna professorer, lektorer och doktorander, deltar kontinuerligt i grundutbildningen. För att ytterligare öka forskningsanknytningen har fler disputerade lärare anställts. Tillgången på disputerad personal inom de ämnen som institutionen efterfrågar är begränsad, vilket försvårar tillsättningen av ledigförklarade tjänster. Uppsatser på kandidatoch magisternivå examineras numera av disputerade. Det som behöver utvecklas ytterligare är att ge grundutbildnings- och magisterstudenter möjligheter att delta i institutionens forskningsprojekt. Publicering och förmedling av forskningsresultat Antalet publikationer i BADA ökade under Inför HB-dagen sammanställdes en ny och utökad skrift, Forskning vid Institutionen för pedagogik, där aktuella forskningsprojekt redovisas. Under året har institutionens forskare och doktorander varit företrädda vid ett flertal internationella och nationella forskningskonferenser. Dessutom har forskningen presenterats i samband med konferenser för personer som ingår i den verksamhetsförlagda utbildningen, samt i de fem forskningskollegier där forskare, doktorander och adjunkter möts. 7

9 BILAGA - risker Institutionen har under året identifierat följande risker: Betänkandet En hållbar lärarutbildning nya krav på kompetens och forskningsmiljöer Svårigheter att rekrytera disputerad personal i den takt och omfång som är nödvändigt samt svårigheter att behålla nydisputerade lektorer Svårigheter att uppbringa kompetent undervisande personal på grund- och avancerad nivå inom inriktningen arbetsvetenskap, OPUS-programmet på grund av hög forskningsandel i tjänsten Osäker framtid för inriktningen psykologi inom OPUS-programmet Offensiv personalrekrytering vid Göteborgs Universitet såväl som andra närliggande lärosäten Bristen på VFU-platser. Göteborgs Universitet har nyligen startat en inriktning mot förskola och förskoleklass, vilket ytterligare försvårar möjligheten att finna de VFU-platser som behövs Flexibel arbetstid medför risken att det blir svårt att skapa en levande forskningsmiljö vid institutionen - personliga möten både informellt och formellt avgörande Få sökande till inriktningar mot matematik och naturvetenskap Externa medel, framförallt från Vetenskapsrådet, fördelas nästan uteslutande till universiteten. Diskriminering gentemot högskolorna råder Intern fördelning av FOU-medel medför en risk för forskningsmiljön vid eventuell minskning Kommande lokalbyte ger instabilitet och stor osäkerhet finns 8