FÖRSLAG TILL MUDDRINGSPLAN

Transkript

1 FÖRSLAG TILL MUDDRINGSPLAN Foto: Mikael Svensson Photography Dnr TFN Postadress: Teknik- och fastighetsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 Tel: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

2 Dnr TFN (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Underlag Syfte Avgränsningar Muddringsplan Omfattning Muddringsordning Muddringstekniker Hänsynstaganden vid muddringsarbeten Kompletterande undersökningar Underhåll Ekonomi Avsättning av massor - Samordning Ägarförhållanden Informationsrutiner Fortsatt arbete Referenser... 8 Bilaga 1 Bilaga 2 Sandbankar och övriga intressen Ägarförhållanden

3 Dnr TFN (8) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Karlstads läge i Klarälvens delta och vid Vänerns stränder har varit och är en viktig förutsättning för stadens utveckling. Det vattennära läget innebär stora kvaliteter som starkt bidrar till stadens attraktivitet. Samtidigt innebär läget att centrala Karlstad och stadsdelarna längs Klarälven är utsatta för översvämningsrisker både från Vänern och från Klarälven. Klarälven har vid flera tillfällen svämmat över i samband med vår- och höstflod. Särskilt utsatt är området kring Torpnoret i Skåre/Stodene. Översvämningar orsakade av isproppar utgör också ett återkommande problem i de centrala delarna av Karlstad. Bebyggelsens utbredning i deltat har medfört att Klarälvens vatten har fått en allt mer begränsad yta att breda ut sig på vid höga flöden. För att bibehålla älvens möjliga utbredningsyta har muddring setts som en möjlig åtgärd för att inte öka översvämningsrisken orsakad av höga flöden. Ett sätt att göra detta är att minska mängden tillförd sand. 1.2 Underlag Som underlag till muddringsplanen har en fördjupad förstudie och val av alternativ inför muddringsplan för Klarälvens huvudfåra samt den västra älvfåran tagits fram (Karlstads kommun, 2014) 1.3 Syfte Syftet med att ta fram en muddringsplan är att skapa ett strategiskt dokument som kommunen ska följa vid framtida muddringar av älven. Tillstånd för muddring i enlighet med denna muddringsplan kommer att sökas vid Mark- och miljödomstolen. Syftet med en framtida muddring av älven är flera: Bibehålla befintlig situation vad gäller vattennivåer i Klarälven, och därmed förhindra ökning av framtida översvämningsrisker. Minska risken för isproppar Öka framkomligheten för båttrafiken. En positiv effekt av muddring är att det tillgängliggörs massor som kan användas i exploateringsprojekt mm som är i behov av utfyllnadsmaterial.

4 1.4 Avgränsningar Muddringsplanen behandlar enbart muddringar i älvens huvudfåra från Almar till förgreningen vid Sandgrundsudden samt älvens västra fåra från Sandgrundsudden till mynningen vid Rörskär (Suttersälven), se Figur 1. Underlaget baseras på ett beräknat medelvattenflöde i älven enligt DHI Underlaget baseras på en medelvattennivå i Vänern på 44,20 (RH00 Karlstad). Underlaget baseras på lodningar från Figur 1: Karta över det område som omfattas av muddringsplanen

5 2 Muddringsplan 2.1 Omfattning Tillstånd för muddring söks för det som i den fördjupade förstudien (Karlstad, 2014) har benämnts som huvudalternativet. Huvudalternativet motsvarar de områden som har markerats i bilaga 1 ner till en nivå av 1,7 m under den modellerade medelvattenytan plus en felmarginal vid arbetet. Muddringsarbete är osäkert och det går att ansätta en nivå till vilken muddring minst ska genomföras, men osäkerheten för eventuellt större djup över mindre ytor är svår att undvika, det kommer därför. Muddringen genomförs i utvalda sandbankar och utanför upprättade skyddszoner. Det innebär att det främst är relativt nytillförda sandbankar som muddras. Skyddszonerna har upprättats för att skydda, natur, miljö- och kulturmiljövärden, samt för att tillgodose faktorer som stabilitet och för att inte skada ledningsstråk och broar. Hänsynstagande till ovanstående faktorer har vid utformning av planen inneburit att antingen undvika ett område där faktorerna kan påverkas, eller att utreda mer. Eftersom det ständigt förekommer förflyttning av material i älven kan framtida sandbankar komma att ansamlas på andra ställen än inom de i dag identifierade områdena. Om det skulle bli aktuellt med muddring på andra ställen, i andra sandbankar längs den västra älvfåran krävs samma hänsynstaganden som vid framtagande av nu aktuella områden. Tillstånd till underhållsmuddring söks för hela det område som markeras i kartorna i bilaga 1, exklusive redovisade skyddszoner, dvs även områden där det idag inte bedöms finnas något muddringsbehov. 2.2 Muddringsordning Muddringen påbörjas vid Almarsholmen som är den lokal som är belägen längst uppströms. Om området vid Almarsholmen muddras minskar sedimenttransporten nedströms. Muddringen fortsätter sedan nedströms och avslutas vid sandbanken vid Jakobsbergsbron. Muddringsordningen kan dock komma att ändras om entreprenören har tekniska invändningar som inte har förutsetts. En sådan kan vara problem med att ta sig upp med mudderverk till Almarsholmen utan att först muddra nedströms vid exempelvis Jakobsbergsbron. 2.3 Muddringstekniker Det finns olika muddringstekniker som grovt kan delas in i två huvudtekniker: sugmuddring och skopmuddring. Vilken teknik som är bäst anpassat för vilket objekt överlåts till entreprenör att bestämma. Teknikerna kan komma att variera längs med älven beroende på tillgångar till avvattningsytor, transportvägar, mm. Det är en möjlighet att göra olika entreprenader, eller etapper längs med älven för att anpassa muddringen efter rådande förutsättningar. Det faktum att sandbankarna är utspridda längs med älven gör att arbetet blir svårare att samordna.

6 2.4 Hänsynstaganden vid muddringsarbeten Vid arbeten kommer krav på stabilitet och hänsynstagande till såväl natur- som kulturmiljö ställas även för avvattnings- och arbetsytor. Hänsyn ska även tas till lekperioder för fisk. Den bästa tiden för att genomföra muddringsarbeten med avseende på detta är i juli, samt mellan november-mars. 2.5 Kompletterande undersökningar För en inledande muddring enligt huvudalternativet krävs fördjupad kulturmiljöutredning vid två ställen: utanför Teatern och gamla ångsågen mitt emot Sandgrundsudden. Detta har kommunicerats med länsstyrelsen. Om ytterligare områden blir aktuella för muddring i en framtid krävs att utredningar genomförs vid de områden där det enligt arkivstudien (Värmlands museum, 2013) kan finnas kulturmiljölämningar, se bilaga 1. Vid större underhållsmuddringar krävs kontroll så att inte förutsättningarna har förändrats med hänsyn tagen till tex stabilitet (ex nya byggnader i nära anslutning till muddringsområde). 2.6 Underhåll Underhållsmuddring bör enligt genomförda modelleringar (DHI, 2014) göras vart femte år för att inte försämra översvämningsrisken mot dagens situation. För att få en verklig uppfattning av underhållsbehovet planeras uppföljande lodningar efter första muddring, samt två år efter första genomförd muddring. Beslut tas därefter om hur tätt underhållsmuddringen bör genomföras. Intervallet kommer slutligt att avgöras av tidsfaktor mellan muddring och inträdande av en situation likvärdig den som råder idag. Sedimentationen varierar kraftigt mellan olika år och intervallen mellan underhållsmuddringar kan därför komma att variera. Det kan även vara lämpligt att underhållsmuddra i mindre sektioner av älven varje år istället för en mer heltäckande underhållsmuddring över hela den nu redovisade sträckan. Avgörande för detta är även entreprenadmässiga skäl. Underhållsmuddring begränsas av samma faktorer som den inledande muddringen och muddringsdjupet är även för underhållsmuddring satt till 1,7 m under modellerad medelvattennivå plus en felmarginal vid arbetet. Tillstånd för underhållsmuddring söks för hela det område som markeras i kartorna exklusive skyddszoner, dvs även de delar av sträckan där det inte finns sandbankar idag. Om höga flöden, eller någonting annat som skapar nya sandbankar inträffar, kan underhållsmuddring bli aktuellt även mellan de planerade underhållsåtgärderna. 2.7 Ekonomi Inledande muddring enligt huvudalternativet, samt återkommande underhållsarbete hanteras i ordinarie budgetprocess.

7 2.8 Avsättning av massor - Samordning En viktig faktor för att få arbete med muddring att fungera är att ha en bra masshantering och genomtänkta avsättningsmöjligheter. I det inledande skedet har exploateringsområden vid Jakobsberg och Karlstad Stodene 1:37 identifierats som möjliga områden. På Jakobsberg kommer det även efter en inledande muddring finnas ett massunderskott. Samordning mellan planer och exploateringar kommer vara en förutsättning för att få avsättning för massorna. Rutiner som hjälper till vid tidssamordning av exploatering och muddring bör utarbetas och områden för avsättning bör fortlöpande identifieras. Det är även viktigt med samordning och information till andra berörda, tex de som är i behov av sand till badplatser m.m. 2.9 Ägarförhållanden Ägarförhållanden redovisas i bilaga 2. Rådighet krävs för vattenområde för att få tillstånd till muddring Informationsrutiner Inför den inledande muddringen kommer informationen skötas genom tillståndsprocessen med tillhörande samråd. Vid underhållsmuddringar kommer information om planerade arbeten gå ut specifikt till länsstyrelsen, till kommunens miljöförvaltning, till markägaren och till fiskerättsinnehavare. Utöver detta kommer arbeten annonseras i tidning och på hemsida. Vid informationstillfället redovisas planerad tidpunkt, planerade muddringsvolymer, och om behov finns, planerade transportleder. Arbetet sammanställs med avseende på muddrade volymer, användningsområden för massor, samt eventuella avvikelser Fortsatt arbete Tillstånd för muddring enligt denna muddringsplan kommer att sökas vid Markoch miljödomstolen. Därefter kommer planen att uppdateras för att uppnå samstämmighet med domstolens beslut (tillstånd och tillhörande villkor). Det krävs ett liknande arbete med den östra älvfåran, samt för Dingelsundsådran för att kunna infoga även de delarna i muddringsplanen. Samma hänsynstagande kommer att appliceras även på den östra fåran och Dingelsundsådran. När även den östra fåran genomgått en tillståndsprocess revideras muddringsplanen till att omfatta båda fårorna.

8 3 Referenser DHI, 2011c. Vattennivåer i älven med ett flöde på 166 m3/s. Karlstads kommun (2014). Fördjupad förstudie och val av alternativ inför muddringsplan för Klarälvens huvudfåra, samt västra älvfåra. Värmlands museum, Kulturmiljöutredning inför muddringsarbeten i Klarälven, Grava & Karlstad socknar, Karlstad kommun, Värmlands län. Rapport nr 2013:16.