Åtgärdsstrategi Växjösjöarna

Transkript

1 Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Varför plan och unika åtgärder? Syfte /geografisk avgränsning Tidplan Finansiering Resultat i etapp 1. Andreas Hedrén, Växjö kommun

2 Växjösjöarna geografiska förutsättningar Mörrumsåns ARO: Ca 4000 km2 Ca 400 km2 sjöyta Ca 25 m3/s mq Växjösjöarna (Barnsjön, Trummen, Växjösjön, S och N Bergundasjön): Ca 8 km2 sjöyta Ca 300 l/s mq

3 Varför behövs extraordinära åtgärder? Mörrumsåns huvudfåra Medelvattenföring l/s Växjösjöns utlopp Medelvattenföring 160 l/s

4 Långa traditioner av sjörestaurering i Växjö ÅR Viktiga händelser i Växjösjöarnas historia 1342 Växjö fick sina stadsrättigheter, då en stad med några spartanska timmerhus runt domkyrkan Ca personer bodde i Växjö Växjösjöarna sänktes ca 1 meter Den s.k. Wahlqvistska klädesfabriken anlades vid Växjösjöns norra del genom utfyllnader i dåvarande Domkyrkoviken 1843 Större delen av Växjö brann ner 1850 Ca personer bodde i Växjö 1860 Byggandet av stadens avloppsnät påbörjades, med Växjösjön som recipient. Tidigare hade avloppsvatten tillförts sjön via två öppna diken Inom Växjö fanns 13 fabriker med 91 anställda 1868 En tändsticksfabrik med 84 anställda anlades med avlopp ut i Växjösjön 1872 Sanitära olägenheter vid avloppsnätets utlopp Den första motionen om en restaurering av Växjösjön genom överledande av vatten från Helgasjön 1873 Järnvägsbank byggdes tvärs över Domkyrkovikens västra del och den s.k. Lillsjön uppstod 1874 Klädesfabriken vid Växjösjön brann ner 1875 Utfyllnad av Domkyrkovikens västra del 1878 Linnéparken invigdes inom området för f.d. Domkyrkoviken 1879 Ett lasarett anlades vid Växjösjöns nordvästra strand och avloppsvattnet leddes orenat till Växjösjön. Det påtalades att Växjösjöns vatten var obrukbart som dricksvatten 1880 Muddring av Växjösjön startade. Massorna deponerades i den s.k. Domprostviken vid Strandbjörket En stärkelsefabrik byggdes vid Växjösjön Stora delar av centrala Växjös avloppsnät anlades med sex utlopp i Växjösjön, men utan rening. Helgasjön blev Växjös dricksvattentäkt 1892 Muddringarna som startade 1980 avslutades p.g.a. kostnadsskäl 1895 Första avloppsledningen till Trummen från S:t Sigfrids sjukhus. Sjukhuset hade flyttats till Trummen redan ca 100 år tidigare Ca personer bodde i Växjö 1906 Onormalt dålig lukt från Växjösjön under den varma sommaren 1907 Nya muddringar i Växjösjön startade Ett mudderverk byggdes vid S:t Sigfrids sjukhus för att användas till vassröjning i Trummen. O s v : omfattande insatser: muddringar, reduktionsfiske, nytt ARV mm. Senare: vattenöverledning och bättre dagvattenanläggningar och bättre ARV mm. Internbelastning är den största P-källan och det största hotet mot vattenkvaliteten i Växjös södra sjöar.

5 Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet Smålandsposten

6 Utgångsläge; fosforhalter

7 Utgångsläge; Växtplankton

8 Åtgärdsstrategi: övergripande mål Uppnå god ekologisk status i sjökedjan Barnsjön-Trummen- Växjösjön-S Bergundasjön- N Bergundasjön(!) Tre etapper 1. Miljöanalys och modellering av åtgärdsbehov ( ). Budget 3 mkr inkl 50% statsbidrag. 2. Framtagande av åtgärdsstrategi (2014) 3. Projektering av åtgärder ( ) Tänkbara åtgärder: reduktionsfiske, vattenöverledning, muddring, kemisk behandling av sediment, flytta Sundets utsläppspunkt, lagun utanför ARV mm mm?

9 Nuläge: Datasammanställning och indata till modellen Februari 2012: Sedimentprovtagning

10 Fysikaliska processer: temperatur, vind, coreolis effect, vattennivåer- och flöden, skiktning etc) Kemiska processer (ex fosforavgång från sedimenten: beroende av ph och syrehalt) Biologiska processer (produktion och konsumtion av växtplankton mm) Modellering av miljötillståndet

11 Modellering av miljötillståndet 2

12 Modellering av miljötillståndet 3

13 Modellering av miljötillståndet 4

14 Utmaningar i modellbranschen: Trummen Växjösjön S Bergundasjön N Bergundasjön

15 Beslut om åtgärder i sjöarna Unikt kunskapsunderlag / beslutsunderlag i slutet av 2013 Modellerade åtgärder = effektbedömning av tänkbara åtgärder på förhand Effektbedömning även av ökad exploatering och klimatförändringar Effektiva och kostnadseffektiva åtgärder