När man är i psykisk ohälsa är det viktigt att vara social Intervjuer med besökare på Mötesplats 25 - en träfflokal i Haninge kommun

Transkript

1 Gunnel Andersson & Anne Denhov När man är i psykisk ohälsa är det viktigt att vara social Intervjuer med besökare på Mötesplats 25 - en träfflokal i Haninge kommun

2 Om sysselsättning i Socialtjänstlagen (5 kap 7 ) Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.

3 Betydelsen av det sociala Människors sociala liv och dess betydelse för hälsa och välbefinnande har varit föremål för omfattande forskning under mer än ett halvt sekel. Inom den epidemiologiska forskningen har det fastställts att hälsa såväl fysisk som psykisk påverkas av sociala faktorer. Även inom en rad andra områden som antropologi, gerontologi, psykologi och sociologi studeras förhållandet mellan sociala relationer och välbefinnande. Här betonas vikten av ömsesidiga och varaktiga relationer i förhållande till psykisk hälsa (Cassel 1976; Cobb 1976; Gottlieb 1981, 1985; Broadhead et al. 1983; Cohen & Syme 1985; Vaux 1988; Berkman & Glass 2000; Kawachi & Berkman 2001).

4 Vad är meningsfulla aktiviteter? Forskning visar Att överhuvudtaget befinna sig i sociala miljöer, det vill säga att utföra aktiviteter där andra personer finns, har visat sig vara meningsfullt för de flesta, även om man inte alltid gör något tillsammans med någon annan. ( ) Det är således mycket varierande aktiviteter som kan vara engagerande och meningsfulla, och det är den enskildes preferenser och förutsättningar som avgör vilka dessa aktiviteter är. (Bejerholm & Eklund 2005, s 110).

5 Tidigare studier visar: Att det sociala livet för personer med psykiska problem i stor utsträckning kan utgöras av kommunala träfflokaler (Bejerholm & Eklund 2004, Andersson 2007, Andersson 2008, Andersson et al. 2016) Att träfflokalerna vidgar det sociala livet relationer skapas och fortlever i andra sammanhang (Bejerholm & Eklund 2004, Andersson 2009) Att till största delen vistas ensam, i hemmiljö, kan resultera i att personer ytterligare förlorar intresse för den värld som finns utanför (Bejerholm & Eklund 2005)

6 Bakgrund & tillvägagångssätt FoU Södertörn genomförde under februari/mars 2019 en besökarorienterad utvärdering av Mötesplats 25, en träfflokal i Haninge kommun. Uppdraget initierades av Haninge kommun. Cirka 20 personer som regelbundet besöker Mötesplatsen tillfrågades om att delta, 12 personer tackade ja. Intervjuerna, som varade ca 1 timme och genomfördes på plats, hade karaktären av samtal, så kallade semistrukturerade intervjuer. Frågorna rörde Mötesplatsen betydelse, vad specifikt som uppskattas, synpunkter på verksamhetens innehåll, öppettider, lokalens placering etc. Dessutom efterfrågades de intervjuades tankar om framtid, eventuellt arbete eller studier. Samtliga intervjuer transkriberades. Således genomfördes enskilda intervjuer med 12 personer, varav nio var kvinnor och tre var män. Fyra personer var under 30 år, åtta över 30 år.

7 Om de intervjuade Majoriteten har ingen annan organiserad sysselsättning Flera har kontakt med psykiatrin Drygt hälften har boendestöd Några har social kontaktperson Några har beslut på att besöka M25

8 Tankar om arbete eller studier Några har tankar, drömmar och idéer om arbete eller utbildning men för de flesta var detta inte aktuellt vid intervjutillfället; först måste livet och måendet stabiliseras.

9 Vad skulle de göra om träfflokalen inte fanns? Majoriteten skulle sitta hemma i ensamhet Några få har andra aktiviteter utanför hemmet -Då skulle jag sova för det mesta. Det skulle inte bli bra. -Då skulle jag nog bara vara hemma. -Annars sitter jag hemma och bråkar med ensamheten.

10 Hur ofta och hur länge varar besöken? De flesta besöker M25 minst 2 dagar i veckan, vissa varje dag (beroende på dagsform och andra inslag i vardagen som träff med boendestödjare, vårdkontakter etc.) De flesta tillbringar flera timmar på M 25. Många kommer mitt på dagen och flera stannar tills det stänger. Några är morgonbesökare, kommer tidigt och stannar en stund under förmiddagen.

11 Synpunkter på öppettiderna Sammantaget uppskattar de intervjuade att det är öppet såväl på morgonen som under dagen som på kvällen. Förutsägbarheten viktig, att veta vilka tider som gäller. Önskemål: - Öppet längre, till kl 20 samt ytterligare en kväll. - Öppet lördag eller söndag (åtminstone ibland)

12 Synpunkter på öppettiderna - Nu är det mer att jag är här på eftermiddagar för jag är en sådan morgontrött människa. Så då blir det ju inte att jag är med på aktiviteter på förmiddagen så mycket. Men det är så perfekt här på kvällen tycker jag. - Självklart skulle jag vilja ha öppet en dag på helgen, lördag eller söndag, men jag förstår att personalen också behöver ha lite ledigt.

13 Synpunkter på öppen verksamhet vid storhelger De som besökt M 25 under storhelger sätter stort värde på att verksamheten håller öppet. Även de som inte varit med (ännu) menar att vetskapen om att det är öppet har betydelse det finns ett alternativ.

14 Synpunkter på öppettiderna - Jag ser ett stort värde i detta. Jag kom hit på juldagen. Då hade det varit en extra tuff jul för mig. - Jag skulle nog inte komma men det är skönt att veta att möjligheten finns om jag skulle behöva.

15 Lokalens placering Fördelar: Ligger relativt nära kommunikationer. Bra att lokalen ligger avsides blir ej så exponerat, lugnt. Nackdelar: Ligger avsides, svårt att ta sig hit, otrygg utemiljö på kvällen.

16 Vetskap om M25? De flesta fick reda på verksamheten genom: Kommunen: handläggare, boendestödjare, fd träfflokalen Bagarvillan med personal. Dessutom: Försäkringskassan. Internet

17 Om blandade åldrar och blandad problematik De flesta är positivt inställda till att det är skiftande åldrar bland besökarna och blandad problematik.

18 Möjligheter till inflytande Alla anser att det finns ett stort mått av inflytande och möjlighet att påverka verksamheten. - Ja det kan vi absolut. Efter deras förmåga och budget så kan vi påverka nästan hur mycket som helst. Flera av de intervjuade är aktiva med att på olika sätt sprida information om verksamheten. Ett förslag utöver det som redan görs: M 25 personal och deltagare skulle tillsammans kunna berätta om verksamheten för myndigheter och andra organisationer.

19 Beskrivning och värdering av verksamhetens innehåll vad uppskattas? Aktiviteterna: Mångfalden av aktiviteter - bingo, sticka, sy, måla, träna, spela spel, utflykter. Att aktiviteterna finns men att man inte alltid måste göra något. Möjligheten att göra något oprövat och nytt. Inspirerar till att göra något och göra något nytt.

20 Beskrivning och värdering av verksamhetens innehåll vad uppskattas? Det sociala umgänget Möjligheten att hitta likasinnade Atmosfären är inkluderande & icke dömande högt i tak Någonstans att gå Kan komma som man är Att bara få vara Kan komma och gå (som det passar personen) Besökarna uppmuntrar och peppar varandra Stöd och hjälp från personalen Att kunna bli hämtad om det behövs Det är gratis

21 En sak som jag uppskattar med mötesplatsen är att det är så inkluderande De flesta av oss har känt att vi är annorlunda från mängden, och känt oss utanför ofta, men här är alla välkomna, och jag tycker det är så himla fint. Och man får ändå vara med på sina premisser, att många av oss har intryckskänslighet, och då kan man gå undan en stund och man betraktas inte som otrevlig eller konstig, och vill man bara sitta i soffan och kanske inte prata med någon en viss dag så är det okej också. Och det är okej att gå härifrån tidigare om man är trött. Det är så odömande och så det tycker jag om väldigt mycket.

22 -Just att det är väldigt högt i tak och att man får komma som man är. -Jag får komma hemifrån, får sociala kontakter med andra och har fått en del hjälp med saker som jag behövt, möten, till exempel. Vissa dagar har jag väldigt svårt att komma i väg och åka kommunalt. Då har de kunnat vara till hjälp och komma och hämta. Det har varit oerhört viktigt. Känslan att inte kunna komma i väg någonstans, den har varit otroligt jobbig. Om det är något möte på tex kommunen kan jag alltid fråga om någon kan följa med och vara med som stöd.

23 Personalens betydelse De intervjuade betonar att personalens kvaliteter har avgörande betydelse för verksamheten. - Deras erfarenheter och kunskap om psykiska problem är mycket viktig: behöver inte förklara, de förstår vad man behöver. - De är bra på att se vad man kan, vill, tycker om, hur man mår.

24 - Det är det absolut viktigaste, att folk förstår. För då slipper man sitta och försöka förklara sig, och de kommer ofta med förslagen innan jag ens har hunnit be om dem. Så att det är helt rätt människor på rätt plats. - De är väldigt bra på att se personer, att se vad man kan och vad man tycker om, och att komma på idéer - Jag tycker att personalen här är väldigt bra, de frågar hur man mår och hur det är och de skojar, och

25 Om hjälp och stöd M 25 är inte bara en social mötesplats utan även en plats för hjälp och stöd. Personalen bidrar med: Samtalsstöd. Dels individuellt, dels tillsammans med anhöriga, andra professionella. Stöd och hjälp vad gäller blanketter, följa med på vissa besök, viss samhällsinformation. Stöd och hjälp att komma till lokalen. Vikten av att personalen uppmärksammar behov av stöd och hjälp även hos personer som inte uttryckligen ber om det framhålls.

26 Om hjälp och stöd Viktigt att andra professionella/experter kommer kontinuerligt som personligt ombud, budget- och skuldrådgivare, biståndsbedömare. Även samhällsinformation utanför socialtjänsten bör få utrymme, exempelvis utbildningsområdet.

27 Är det något som saknas, något som skulle Saknar och önskar: kunna vara annorlunda? Ett mindre mysrum som fanns tidigare, en inbjudande plats för avskildhet eller gemenskap i små grupper. Viktigt med möjlighet att kunna gå undan till en lugnare och tystare miljö. En verkstad/snickeri. Datorer: saknar möjligheten att sätta sig direkt vid en stationär dator. Stressande med nuvarande system med bärbara datorer för många steg innan man kan köra igång. Teoretiska/intellektuella aktiviteter, inte bara praktiska (som förberedda temadiskussioner. Deltagare med specialkunskap eller andra inbjudna) Peer support möjlighet att ta del av varandras kunskaper på ett organiserat sätt. Möjlighet att baka tillsammans. Möjlighet att laga mat tillsammans.

28 - Laga mat tillsammans? Ja jag tror det, tror det skulle vara roligt, låter intressant. Maten är ofta det första som brister för mig om jag mår sämre. Att äta ordentligt och på rätt tider, det är den rutinen som fallerar först. Annars inget jag saknat här. - Det kan vara tema sorg, konflikt, olika sådana teman som är vanligt i vardagen kopplat till strategier med det, verktyg som man då kan ta med sig. Sen har man tid för reflektion, diskussion och man kan alltid lära sig någonting utav andra det hade varit intressant. Men det är viktigt att det är uppstyrt och att man får information i förväg vad det ska handla om.

29 Vad betyder M 25 för de intervjuade? Intervjuerna inleddes med frågan: vad betyder Mötesplatsen för dig? Svaren pekar mot att M 25 har en avgörande betydelse i flera av de intervjuades liv.

30 Betydelser Verksamma mekanismer: ger struktur i vardagen ger ett socialt liv blir del av en gemenskap bryter/motverkar social isolering någonstans att gå möjlighet att känna sig uppskattad ger livet syfte och mening ger glädje och energi

31 Betydelser Del av ett socialt sammanhang men utan krav på att vara social utan krav på att prestera Möjlighet att sysselsätta sig - men utan att det är ett krav Lära nytt Få råd och hjälp Bli accepterad som man är Expanderar det sociala livet Får vänner Motverkar utanförskap

32 Betyder allt vänner och gemenskap För mig betyder Mötesplatsen allt. Verkligen. Det känns som de lika gärna skulle kunna vara mina familjemedlemmar. Alla bryr sig verkligen om en. De ser när jag mår dåligt, fysiskt eller psykiskt så syns det i mitt ansiktsuttryck. Så alla ser när det är något. Då är det alltid någon som kommer fram, personal eller deltagare och frågar vad är det, har det hänt nåt och tar undan mig så vi kan prata. Jag älskar Mötesplatsen. Här har jag fått nya vänner och lärt känna folk allteftersom. Man får gemenskap, man känner sig inte ensam. Och just det här att man kan känna sig hemma fast man inte är hemma. Det är nog det, att få träffa människor och inte vara ensam.

33 Ger livet mål och mening Det betyder att man har någon form av mål för varje dag, man har en vecka som man fyller med nånting, både att komma upp på morgnarna och äta sin frukost. Det betyder rätt mycket. Och att äta en smörgås här också. Annars blir det bara kaffe och vatten. Och till en billig penning.

34 Ett alternativ till ensamhet och social isolering. - Det har stor betydelse. Jag vill inte sitta hemma ensam. - Det har hjälpt att bryta isolering och att bara komma iväg och ut, och sen när jag fick hålla i en aktivitet: jag känner mig uppskattad och att jag har ett syfte.

35 Sammanfattningsvis: Mötesplatsen motverkar passivitet och nedstämdhet, fungerar anti-depressivt genom att ge struktur i vardagen och ett socialt liv. Mötesplatsen ger möjlighet att bli del av en gemenskap och att känna sig uppskattad, ett alternativ till ensamhet och social isolering. Att ha tillgång till Mötesplatsen ger livet syfte och mening, glädje och energi.

36 Resultatet av utvärderingen är samstämmig med tidigare studier av träfflokalers betydelse för människor med psykiska och sociala problem.

37 Nedanstående studier visar liksom denna på träfflokalers betydelse Andersson, G. (2006) Gör man något får man ett liv. En metod-, kartläggnings- och intervjustudie om sysselsättning för yngre personer med psykisk ohälsa. Kompetensfonden, stadsledningskontoret, Stockholms stad, Hägersten och Liljeholmens stadsdelsförvaltningar. Andersson, G. (2007) Uppföljning av Kravatten en verksamhet för unga vuxna med psykisk ohälsa. Hägersten och Liljeholmens stadsdelsförvaltning, Stockholms stad Andersson, G. (2008) En brukaruppföljning av den socialpsykiatriska verksamheten ToRa. Hägersten och Liljeholmens stadsdelsförvaltningar, Stockholms stad. Andersson, G. (2009) Vardagsliv och boendestöd - en studie om människor med psykiska funktionshinder. Avhandling. Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet. Andersson, G., Bons,T., Bringlöv, Å., Christophs, I. (2016) En studie om Socialpsykiatriska enheten i Botkyrka. Utvecklingsprojekt, FoU Södertörn.

38 . Övriga referenser Bejerholm, U. & Eklund, M. (2005). Vardagsliv. I: Brunt, D. & Hansson, L. (red) Att leva med psykiska funktionshinder - livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur. Berkman, L.F. & Glass, T. (2000). Social Integration, Social Networks, Social Sup-port, and Health. I: Berkman L.F. & Kawachi I. (red) Social Epidemiology. Ox-ford: University press. Broadhead, W.E., Kaplan, B.H., Sherman, A.J., Wagner, E.H., Schoenbach, V.J., Grimson, R., Heyden, S., Tibblin, G. & Gehlbach, S.H. (1983). The epidemiologic evidence for a relationship between social support and health. American Journal of Epidemiology, 117, 5, Cobb, S. (1976). Social Support as a Moderator of Life Stress. Psychosomatic Medicine, 38, 5, Cohen, S. & Syme, S.L. (1985) Issues in the Study and Application of Social Support. I: Cohen, S. & Syme, S.L (red) Social Support and Health. Orlando: Academic Press Inc. Gottlieb, B.H. (1981) Social Networks and Social Support. Beverly Hills: Sage Publications. Gottlieb, B.H. (1985) Social Support and Community Mental Health. I: Cohen, S. & Syme, S.L. (red) Social Support and Health. Orlando: Academic Press Inc. Kawachi, I. & Berkman, L.F. (2001) Social Ties and Mental Health. Journal of Urban Health: Bulletin of the New York Academy of Medicine, 78, 3, Vaux, A. (1988) Social Support. Theory, Research and Intervention. New York: Praeger Publishers.