Boken är skriven av: Bengt Rolfer. De första hundra åren ( ) Förbundet i modern tid ( ) Finansförbundet i framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boken är skriven av: Bengt Rolfer. De första hundra åren (1887 1987) Förbundet i modern tid (1987 2012) Finansförbundet i framtiden"

Transkript

1

2 Den här skriften spänner över 125 år. Mycket har förändrats under den tiden i hela vårt samhälle, på arbetsmarknaden och inte minst inom bankerna och i den finansiella sektorn. De frågor som Svenska Bankmannaföreningen, senare Svenska Bankmannaförbundet arbetade för i slutet av talet och på tidigt på 1900-tal är i många avseenden de samma som vi i Finansförbundet har högst på vår agenda år Det var bland annat bankmännens pensionsvillkor som blev den samlande kraften vid bildandet av föreningen, och just våra pensioner är ju högaktuella också idag. Löner och anställningsvillkor kommer att vara viktiga frågor för Finansförbundet även när man firar nästa jubileum. Jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet tror och hoppas jag däremot kommer att vara uppnått långt innan dess. Det är dessutom den fråga där det hänt mest under förbundets historia. Från början fick kvinnliga banktjänstemän inte vara med i föreningen det blev tillåtet först Och det var inte förrän 1939 som kvinnorna inte längre tvingades sluta sin anställning i banken när de gifte sig! Så visst har det gått framåt. Det finns mycket att göra för Finansförbundet nu och i framtiden och jag är övertygad om att förbundet kommer att spela samma viktiga roll för medlemmarna och för hela den finansiella sektorn som vi gjort under de gångna 125 åren. Lillemor Smedenvall Mars 2012

3 Finansförbundet är ett av Sveriges allra äldsta fackförbund. Det bildades redan 1887 och hette från början Svenska Bankmannaföreningen firar förbundet sitt 125-årsjubileum. Det sker i en tid då finanssektorn står i centrum för den globala debatten. Herrarna som grundade föreningen för 125 år sedan skulle definitivt inte känna igen sig i det tempo och den miljö som dagens bank- och finansanställda arbetar i. Den inledande delen av den här jubileumsboken spänner över förbundets första 100 år. Det materialet bygger huvudsakligen på skriftliga källor och dokument, men också delvis på intervjuer med några av förbundets pensionerade förgrundsgestalter. Förbundets tidiga historia finns utförligt skildrad i boken Segrande samverkan av Gunnar Palmquist som kom ut till 75-årsjubileet. Jag har även haft nytta av Ingmar Edvardssons Historien om bankfacket från 1994.

4 Avsnittet om förbundets moderna historia bygger i hög utsträckning på intervjuer med folk som varit aktiva under den här tiden eller fortfarande är det. Givetvis har det också varit nödvändigt att gå till det skriftliga materialet för att kolla vissa uppgifter och händelseförlopp. Människan minns selektivt och inte alltid korrekt i alla detaljer. Jag hoppas och tror att jag fått med de viktigaste händelserna och att de är riktigt återgivna. Avslutningsvis försöker jag fånga upp den dagsaktuella debatten och blicka in i framtiden. Det är tydligt att Finansförbundet trots sina 125 år fortfarande har en viktig uppgift att fylla på flera plan. Många förtroendevalda vittnar om ett hårdnande fackligt klimat ute i företagen. Samtidigt står förbundet inför ett mycket viktigt vägval när jubileumskongressen ska behandla utredningen Finansförbundet 2020 om förbundets framtida förhandlingsstrategi. Ska förbundet vidga sig och teckna flera olika avtal inom finanssektorn eller ska man bli vid sin läst och hålla fast vid ett renodlat bankavtal? Det har varit en spännande resa att få fördjupa sig i förbundets långa historia. Lika stimulerande har det varit att försöka fånga upp den dagsaktuella debatten. Förhoppningsvis kan boken utgöra ett bra avstamp in i framtiden, vilken väg förbundet än väljer att ta. Bengt Rolfer i mars 2012

5 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet

6 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Hur det hela började De första bankerna i Sverige såg dagens ljus på 1820-talet. Göteborgs Sparbank bildades 1820 och Stockholms Sparbank De första privatbankerna var Skånska Privatbanken i Ystad (1830) och Wermlands Provincialbank (1832). I mitten av 1880-talet hade 28 banker tillstånd att bedriva verksamhet. För många, i synnerhet inom sparbankerna, var bankarbetet ännu en bisyssla. Inom affärsbankerna fanns vid denna tidpunkt omkring 800 anställda. På arbetarområdet hade just de första fackliga organisationerna bildats. Samtidigt väcktes bland andra grupper intresse för sammanslutningar av mer sällskaplig karaktär med yrket som gemensam grund. Det var också denna organisationsform som bankmannakåren till en början slog in på. Det allra första mötet i denna fråga ägde rum den 12 november 1887 då 41 bankmän från tio kreditinstitut i Stockholm samlades för förberedande överläggningar om bildande af en bankförening. En kommitté tillsattes för att utarbeta stadgar. Föreningens syfte skulle vara att rådgöra om gemensamma angelägenheter samt åtnjuta fördelarna af umgänge med yrkeskamrater. En månad senare, den 12 december 1887, ägde ett nytt möte rum på Hotel Phoenix i Stockholm där 44 bankmän beslutade att bilda Svenska Bankmannaföreningen..

7 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Föreningens tre första decennier En av den nya föreningens första stora uppgifter var att värva medlemmar. Redan i januari 1888 fanns färdigtryckta listor för detta. År 1901 hade föreningen 391 medlemmar. Samma år fanns 1090 manliga och 340 kvinnliga banktjänstemän i landet, men endast män kunde bli medlemmar. Även om det i första hand var en yrkesförening hade man ända sedan starten i viss utsträckning ägnat sig åt anställningsvillkor. En av de första frågorna på dagordningen var en understödsfond och en sådan bildades procent av medlemsavgiften tillfördes fonden som utbetalades vid tillfällig sjukdom eller oförvållad arbetslöshet. Pensionsfrågan diskuterades också tidigt, men det skulle dröja många decennier innan det kom ett genombrott. Yrkesutbildning var en intressefråga som dök upp tidigt. Under 1890-talet hölls bland annat föreläsningar om nationalekonomi i föreningens regi och kurser i engelska anordnades. Kontorens tekniska hjälpmedel som exempelvis räknemaskinen engagerade också föreningen.

8 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Föreningens tre första decennier I takt med att medlemstalet steg och aktiviteterna blev fler växte behovet av en egen lokal och 1903 kunde Svenska Bankmannaföreningen tillsammans med Försäkringsföreningen disponera en lokal på Blasieholmen i Stockholm. Lokalen, som även innehöll ett bibliotek, blev en viktig samlingspunkt för bankmannakåren och främjade inte minst det sällskapliga umgänget sades kontraktet upp och Bankmannaföreningen flyttade till egna lokaler på Beridarebansgatan antog föreningen ett program där ändamålet med föreningen lades fast och beslut fattades om vilka förmåner föreningen skulle erbjuda sina medlemmar. Ännu var tiden inte mogen för att ta upp frågan om löner och anställningsvillkor. En ny och viktig förmån som beslutades var att utge en tidskrift och i januari 1911 kom första numret av Svenska Bankmannaföreningens Tidskrift. En milstolpe passerades 1911 då kvinnliga banktjänstemän fick rätt att bli medlemmar. Föreningen hade fortsatt att växa och fick 1915 sin tusende medlem var medlemsantalet uppe i över 2 000, varav ett hundratal var kvinnor. Året därpå skulle föreningen ombildas från en yrkessammanslutning till en facklig organisation.

9 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Från sällskapsklubb till fackförening Arbetsvillkoren i bankerna runt förra sekelskiftet var med den tidens mått relativt tillfredsställande, vilket bidrog till att många inom bankmannakåren såg med misstro på arbetarnas fackliga kamp. Men i samband med första världskrigets dyrtidsår skedde en revolutionerande försämring av levnadsstandarden. Flera tjänstemannagrupper började inse behovet av en organisation som på allvar kunde skydda deras intressen och bankmannakåren hörde till de mest framträdande. Under slutskedet av kriget blev läget allt mer spänt. Lönerna låg kvar på förkrigsnivå samtidigt som arbetsuppgifterna i bankerna svällde. Missnöjet med bankernas lönepolitik växte ute i landet och utlöste krav på fackliga åtgärder för att skapa bättre anställningsvillkor. På Bankmannaföreningens representantskap 1918 ställdes frågan om föreningens inriktning på sin spets. I mars året därpå anordnade föreningen ett möte på Östermalm i Stockholm som lockade cirka 1200 deltagare. Mötet dominerades av frågan om dyrtidens inverkan på bankmannakårens sociala och ekonomiska ställning. Det resulterade i en enhälligt antagen resolution med krav på kompensation för de urholkade lönerna. Kravet riktades till direktionerna i samtliga landets banker. Den 6 mars 1919 betecknas därför som dagen för föreningens övergång till en rent facklig organisation.

10 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Från sällskapsklubb till fackförening Östermalmsmötet kom att få omedelbara konsekvenser för föreningens fortsatta arbete. Vid representantskapet i maj samma år beslutades om en avgiftshöjning från fem till tolv kronor per år för att stärka organisationen. Den gamla styrelsen ställde sina platser till förfogande och dessutom inrättades en tjänst som ombudsman. Medlemstillströmningen slog rekord och 1920 uppnåddes toppnoteringen 5500 medlemmar, vilket motsvarade 90 procent av kåren bytte också föreningens tidskrift namn till Bankvärlden och omvandlades till ett kamporgan för fackliga intressen. En fråga som för första gången togs upp vid ingången av 1920-talet var förhandlingsrätten. Den fick dock ingen snabb lösning, tvärtom. Bankerna motsatte sig kravet och det skulle dröja långt mer än ett decennium innan den fick sin lösning och då skedde det lagstiftningsvägen.

11 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Från sällskapsklubb till fackförening von Zeipel tar befälet Till tjänsten som ombudsman hade bankkamrer Viktor von Zeipel utsetts. Han var tidigare ordförande i föreningens centralstyrelse. von Zeipel var en orädd och initiativrik person och en framstående talare och debattör. Han hade en mycket stark ställning i föreningen och var mer än någon annan förgrundsfiguren för framväxten av det som idag är Finansförbundet. Viktor von Zeipel insåg att bankmannakåren på egen hand var för liten för att knäcka frågan om förhandlingsrätt och tog därför initiativ till att samla tjänstemannagrupperna till en gemensam aktion för att försöka få till stånd en lagstiftning. Även i denna roll kan von Zeipels insatsers betecknas som banbrytande. Fortfarande rådde svåra tider för de bankanställda och inte heller i fråga om lönekompensation och återställande av levnadsstandarden till hur den var före kriget var bankerna medgörliga. Den nya fackföreningens första period kännetecknades därför i stor utsträckning av svåra slitningar. Reallönerna fortsatte att falla och allt fler banktjänstemän började tvivla på föreningens möjlighet att tillvarata deras intressen. Medlemstalet började sjunka kraftigt och inte förrän vid slutet av 1920-talet steg siffran tack vare en landsomfattande kampanj åter upp mot 5000 medlemmar.

12 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Från sällskapsklubb till fackförening von Zeipel tar befälet I försöken att nå framgång för kraven på högre löner genomförde föreningen en stor löneutredning. Med stöd av denna utarbetades 1929 för första gången minimilönetariffer grundade på levnadskostnadsberäkningar. Tarifferna skulle, om bankerna antog dem, leda till betydande löneökningar. Och de fick effekt. Följande år beviljade storbankerna relativt stora lönehöjningar för att undanröja de svåraste missförhållandena, främst för den yngre personalen. Men mycket kvarstod att göra. En annan fråga som föreningen hade att brottas med under 1920-talets depressionsår var anställningstryggheten. Något samarbete med bankerna var det inte tal om, men föreningens arbete för att skydda de anställda från uppsägning vann respekt både bland medlemmar och bankledningar och rönte viss framgång. Även arbetstidsfrågan aktualiserades under den här perioden. Malmödistriktets filialförening hade fått gehör för ett förslag om tidig stängning på lördagar. Idén spred sig och ledde successivt till lediga helgdagsaftnar och tidigare lördagsstängning. Föreningen var tidigt öppen för att få in impulser och erfarenheter utifrån och 1922 togs de första internationella kontakterna. Det ledde till att en nordisk bankmannakongress hölls följande år i Göteborg med deltagare från Danmark, Norge och Sverige. I våra grannländer var frågan om förhandlingsrätt redan löst på ett tillfredsställande sätt, vilket tjänade som inspiration för de svenska deltagarna. En annan huvudfråga på denna första nordiska kongress var pensionerna. I ett gemensamt uttalande fastslogs att pension är uppskjuten lön och att avsättningar till pensionering ska ske successivt.

13 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Från sällskapsklubb till fackförening Pension och arbetslöshetsunderstöd Strax därpå skulle det också börja röra på sig i frågan om tjänstemännens pensionsvillkor. Bankmannaföreningen - och inte minst ombudsman Viktor von Zeipel - hade insett att man behövde samarbeta med andra tjänstemannaorganisationer för att nå ökad slagkraft. Pensionsfrågan var lämplig för ett sådant samarbete bildades Tjänstemannasammanslutningarnas pensionskommitté (TPK) av åtta föreningar med tillsammans cirka medlemmar. Kommitténs krav på pensionsutfästelsernas utformning kom att få stor betydelse och bar frukt i samband med att Sveriges Privatanställdas Pensionskassa (SPP) etablerades På ett liknande sätt hade Bankmannaföreningen tagit initiativ till ett samarbete till skydd för de arbetslösa bildades Tjänstemannaorganisationernas arbetslöshetskommitté (TAK) av ett stort antal organisationer. Uppgiften var att registrera arbetslösa, att förmedla jobb och att ge understöd. TAK:s verksamhet kan ses som en föregångare till den statliga arbetslöshetsförsäkring som infördes på 1930-talet. Tillkomsten av TAK och TPK banade väg för ett bredare och mer organiserat samarbete mellan tjänstemannaorganisationerna. Efter ett initiativ av Bankmannaföreningens ordförande Nils Halldau och ombudsman Viktor von Zeipel bildades 1929 den så kallade Daco-kommittén med representanter för nio organisationer. Två år senare bildades De anställdas centralorganisation (Daco) med Viktor von Zeipel som ordförande. Senare under 1930-talet bildades en motsvarande organisation för förbund med offentliganställda slogs dessa båda ihop till den nya centralorganisationen TCO.

14 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Från sällskapsklubb till fackförening Kampen för förhandlingsrätt 1920-talet kan mot denna bakgrund betecknas som den grundläggande uppbyggnadsperioden i Bankmannaföreningens och tjänstemannarörelsens historia. Men den avgörande frågan kvarstod. Förhandlingsrätten hade inte erkänts av arbetsgivarna och tiden var ännu inte mogen att lösa den lagstiftningsvägen. Även här skulle Bankmannaföreningen komma att ha ett finger med i spelet för att finna en lösning. Sedan det visat sig omöjligt för arbetsgivarna att gå med på förhandlingsrätt beslöt föreningen 1930 att vända sig till riksdagen. Man fann en lämplig riksdagsman att lägga fram en motion som antogs av riksdagen. Ett första steg mot lagstiftning om förenings- och förhandlingsrätt var taget. Daco-kommittén fortsatte att göra framstötar för att regeringen skulle tillsätta en utredning om förenings- och förhandlingsrätt, vilket också skedde Utredningen tog god tid på sig. Under tiden höll Daco frågan vid liv genom att avkräva de politiska partierna och enskilda riksdagsmän besked om hur de såg på frågan. När lagen till sist antogs 1936 var det en stor dag för Viktor von Zeipel som i mer än femton år kämpat för tjänstemännens förhandlingsrätt.

15 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Från sällskapsklubb till fackförening Kampen för förhandlingsrätt Han avgick nu med ålderns rätt både som ombudsman i Bankmannaföreningen och som ordförande i Daco. Ny ombudsman blev Sven Hallnäs som kom att stanna 27 år denna post och blev därmed ytterligare en legendarisk företrädare för förbundet. Inför att den nya lagen skulle träda i kraft på nyåret 1937 inbjöd ledningarna för affärsbankerna Bankmannaföreningen till ett informationsmöte. Beskedet var att bankerna nu beslutat gå med på förhandlingar. De utlovade också en undersökning av bankpersonalens anställningsförhållanden. Strax därpå konstituerades Bankernas förhandlingsorganisation (BFO). Äntligen var förhandlingsrätten i bankerna erkänd. Förhandlingarna kunde börja. Resultaten de första åren var blygsamma. Det var ännu långt kvar till enhetliga anställningsvillkor för hela kåren. På områden som arbetstid, semester och lön under sjukdom gällde det främst att få till stånd förbättringar i de företag som hade sämst villkor för att på sikt underlätta för ett riksomfattande kollektivavtal. Föreningen koncentrerade sig i övrigt på att få upp de årliga tilläggen enligt minimilönetarifferna och att få bukt med den värsta underbetalningen. En utjämning kunde också noteras fram till 1939 då en ny krisperiod inleddes i samband med krigsutbrottet.

16 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Mot det första kollektivavtalet De årliga förhandlingarna fortsatte trots kriget och ledde till ett stigande fackligt intresse. Årsmötena var välbesökta och medlemsantalet fortsatte öka. I början av 1940-talet hade föreningen över 6000 medlemmar av vilka en fjärdedel var kvinnor. Tillströmningen av kvinnor i bankerna hade för övrigt skjutit fart sedan en otidsenlig orättvisa förpassats ur tiden tack vare en ny lag Fram till dess var kvinnliga banktjänstemän tvungna att sluta sin anställning när de gifte sig. Bankmannaföreningens representantskap hade 1937 ställt sig bakom kvinnornas krav på att få en ändring till stånd, men hade tidigare inte drivit frågan särskilt aktivt. Den allmänna opinionen var dock på bankkvinnornas sida. För att få ökad tyngd i förhandlingarna var det nödvändigt att stärka föreningens lokala närvaro och att bygga upp ett nät av förtroendemän över hela landet. Vid 1943 års representantskap beslutades om en omorganisation så att de tidigare filialföreningarna gjordes om till distrikt och att klubbar bildades vid de större kontoren. Samtidigt ändrades föreningens namn till Svenska Bankmannaförbundet.

17 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Mot det första kollektivavtalet Bankmannakåren hade radikaliserats och samtidigt hade förbundets ekonomiska styrka påtagligt förbättrats. En kraftmätning med arbetsgivarna ryckte allt närmare. Det stod klart inte minst i 1946 års förhandlingar då motsättningarna mellan parterna var stora. Förhandlingarna gällde praktiskt taget hela komplexet av anställningsvillkor. Då inget resultat kunde uppnås varslade förbundet för första gången om strejk. Den uppkomna situationen innebar ett generalprov för förbundet och dess organisation. Stödet från medlemmarna var gott. Vid ett möte i Konserthuset i Stockholm en vecka innan strejken skulle bryta ut deltog var fjärde medlem eller 1700 personer. Även pressen och bankernas kunder uttalade sitt stöd för aktionen. Sammantaget blev det för mycket för BFO som tillmötesgick flera av förbundets krav för att slippa strejken. Det skedde dock först sedan en medlingskommission lagt fram förslag till kollektivavtal. För Bankmannaförbundet blev uppgörelsen en framgång vad gällde såväl löner som pensions-, sjuklöne- och arbetstidsfrågor. Efter uppgörelsen med BFO inriktade sig förbundet på att få till stånd motsvarande avtal för sparbankernas personal. Antalet medlemmar i sparbankerna hade länge varit begränsat, men i och med att föreningen omvandlats till mer av en facklig organisation med anställningsvillkor på programmet hade intresset ökat också där. I januari bildade sparbankerna en egen förhandlingsorganisation. Även på det här området blev förhandlingarna hårda. Det krävdes ånyo strejkvarsel och medling. Resultatet blev i stort sett detsamma som i avtalet med affärsbankerna.

18 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet och 60-talen Vid ingången av 1950-talet var i stort sett alla förbundets verksamhetsområden täckta av kollektivavtal. Under det följande decenniet satsade förbundet främst på att höja lönerna för yngre tjänstemän och på löneutjämning mellan könen. Det lyckades delvis var begynnelselönerna lika för kvinnor och män och de särskilda kvinnolönetarifferna kunde slopas. Men slutlönen var fortfarande betydligt högre för männen. När det gällde sjuklöne- och pensionsbestämmelserna innebar 1950-talet genomgripande förändringar, dels genom den nya allmänna sjukförsäkringslagen från 1955, dels genom lagstiftningen om allmän tilläggspension (ATP) från Dessa båda lagkomplex innebar förhandlingar för att samordna de allmänna förmånerna med dem som redan gällde i bankerna. Förhandlingarna kunde genomföras relativt smärtfritt. Däremot hettade det till i arbetstidsfrågan, närmare bestämt om lediga lördagar och kvällsöppet. Frågan om kvällsöppet löstes i början av 1959 i en uppgörelse som slog fast att kvällstjänstgöring endast ska ske frivilligt och ersättas särskilt. Kravet på lediga lördagar, i första hand på sommaren, blev svårare att lösa och det krävdes ett strejkvarsel för att lyckas. Lediga lördagar var en stor fråga på 60-talet. Vi stötte på hårt motstånd från arbetsgivarna, speciellt från sparbankerna och jordbrukskassorna. Över min döda kropp, sa en sparbanksdirektör, minns Magnus Neuberg, som arbetade på förbundskansliet från 1963 till Ett litet genombrott kom 1961 då bankerna gick med på sex lediga sommarlördagar. Under de följande åren utökades antalet lediga lördagar successivt och 1966 var det helt slut jobbat på lördagar.

19 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet Samverkan med bankerna Trots de många stridsfrågor som här redovisats finns det också exempel på samverkan mellan förbundet och arbetsgivarna. Allra tidigast förekom detta på utbildningsområdet. Redan under tidigt 1900-tal ordnades speciella kurser för bankpersonalen. I första hand rörde det sig om olika former av yrkesutbildning. Under 1940-talet tog samverkan fastare former genom en formell överenskommelse bildades en partsgemensam delegation med uppgift att presentera en omfattande kursverksamhet för affärsbankernas personal. Kurserna bedrevs i samarbete med Hermods och blev succéartade. I den första korrespondenskursen i bankteknik 1948 deltog 1500 banktjänstemän. Kursutbudet utökades successivt med bland annat högre bankkurs, engelska för bankmän, maskinskrivning och kassörskurser. Även i sparbankerna och jordbrukskasserörelsen bedrevs yrkesutbildning för personalen. Ett annat uttryck för samarbete var det avtal om företagsnämnder som tecknades med BFO 1949 och strax därpå även på övriga avtalsområden. Nämnderna sammanträdde fyra gånger per år för att diskutera gemensamma angelägenheter. Till en början handlade det mycket om trivselfrågor, men efterhand avhandlades även sociala och tekniska frågor, säkerhet och utbildning. Men företagsnämnderna var bara början. En fördjupad diskussion om medbestämmande och företagsdemokrati tog fart på 1970-talet.

20 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet och 80-talen I början av 1970-talet inleddes en händelserik period på svensk arbetsmarknad och finanssektorn var inget undantag. Avtalsförhandlingarna var mycket hårda och ledde ofta till medling och konfliktvarsel. Redan i 1970 års förhandlingar tvingades förbundet varsla om strejk vid affärsbankerna. Industritjänstemannaförbundet (SIF) hade på grund av det samhällsekonomiska läget träffat ett femårsavtal som förutsattes bli vägledande även för andra grupper, men detta ville Bankmannaförbundet inte finna sig i. Förbundet gick ut med betydligt högre krav och arbetsgivarna svarade med ett lockoutvarsel. Det slutade dock med att parterna enades om ett treårsavtal i nivå med SIF-avtalet. Uppgörelsen mötte våldsam kritik bland medlemmarna, men i backspegeln skulle det visa sig att avtalet var bra. Förhandlingen var betydelsefull av ett annat skäl, eftersom den för första gången ledde fram till ett gemensamt avtal för hela branschen. Magnus Neuberg, som då var ny chef för förhandlingsavdelningen, berättar: Vi förhandlade på alla tre sektorerna samtidigt. Alla gick till medling och medlarna Jarl Hjalmarsson och Härje Stenberg menade att alla skulle göra upp samtidigt. Det låg också i vårt intresse, vi tyckte att det skulle vara samma förutsättningar i affärsbanker, sparbanker och föreningsbanker. Avtalet blev inte i nivå med vad vi önskade, men det banade väg för ett gemensamt avtal för hela branschen. Avtalet innebar också en öppning för en viktig organisationsförändring på arbetsgivarsidan gick BFO ihop med Sparbankernas förhandlingsorganisation och bildade Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation (BAO). Ett par år senare anslöt sig också arbetsgivarna inom jordbrukskassorna - eller föreningsbankerna som de nu börjat kallas.

21 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet och 80-talen Den första riktiga strejken Det skulle dröja till 1981 innan den första riktiga strejken bröt ut i bankerna. Återigen var en bidragande orsak att jättarna på svensk arbetsmarknad ville hålla i taktpinnen. LO och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) träffade ett avtal som de menade skulle vara normgivande även för andra grupper och BAO visade ingen vilja att ta eget ansvar för löneutvecklingen på bankområdet. När en medlingskommission efter månader av resultatlösa förhandlingar kom med ett bud så var det sämre än vad förbundets förhandlare hade kunnat föreställa sig. Svaret blev ett omedelbart nej och den sedan tidigare varslade strejken utlöstes den 28 april Strejken fick ett enormt gensvar bland medlemmarna och stridsviljan var stor medlemmar eller nästan en tredjedel av medlemskåren deltog i strejkmöten. Sympatiuttalanden strömmade in från andra fackliga organisationer och allmänheten visade förståelse för förbundets åtgärder. Efter tre dagars strejk kallades parterna till nya förhandlingar. Det visade sig då att BAO blivit betydligt mer resonabla. Strejken avblåstes och efter ytterligare en tids förhandlingar skrev parterna på ett tvåårsavtal som gav lönehöjningar på 11,5 procent. Förbundets förste ombudsman Lennart Lundgren konstaterade att konflikten hade gett resultat och pressat upp lönerna med drygt två procent jämfört med vad andra fått.

22 - Hur det hela började - Föreningens tre första decennier - Från sällskapsklubb till fackförening - Mot det första kollektivavtalet talen - Samverkan med bankerna och 80-talen - Internationell verksamhet och 80-talen Den första riktiga strejken Sten Nohrborg som var förhandlare på BAO innan han blev vd där 1994 har mest positiva minnen från umgänget med Bankmannaförbundet, även om det stundtals var hårda tag. Och i Lennart Lundgren såg han tuff motståndare. Jag blev varnad för honom, det sades att han kunde läsa en text uppochner och han var en mycket skicklig matematiker. Senare kom Rolf Blom och Karl-Erik Svensson. De var ett tandempar och mycket tuffa motståndare i förhandlingarna, men på det personliga planet hade vi ett väldigt gott förhållande, säger Nohrborg.

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Välkommen. som medlem. För dig som jobbar inom Fonus-koncernen Bli medlem och gör skillnad du också!

Välkommen. som medlem. För dig som jobbar inom Fonus-koncernen Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem För dig som jobbar inom Fonus-koncernen Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE?

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? ARBETSLIV VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? 1. Vilka yrken ska ha hög respektive låg lön enligt dig? 2. Vilken funktion har lönen förutom som inkomst? 3. Vad tror du är den främsta orsaken till att

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

Vår referens 2009-11-19 Lena Pesonen. 2009-11-02 Gothia Towers/Svenska Mässan

Vår referens 2009-11-19 Lena Pesonen. 2009-11-02 Gothia Towers/Svenska Mässan MINNESANTECKNINGAR Datum Vår referens 2009-11-19 Lena Pesonen Typ av möte Regionrådets höstmöte Tid 2009-11-02 Gothia Towers/Svenska Mässan Plats Mötets öppnande Val av mötesordförande Val av sekreterare

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Välkommen. som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också!

Välkommen. som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också! Foto David Bicho Tryckt på miljövänligt papper 2016 10 HA13048 Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika

Läs mer

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden 6 F förbunden träffar överenskommelse om gemensamt uppträdande kring avtalskrav i avtalsförhandlingarna i 2016 års avtalsrörelse enligt

Läs mer

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta. Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt

Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND INFORMERAR Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt Sveriges skolledare har ett stort och komplext ansvar. Det ska synas i den lön som skolledarna får. Lönen är individuell

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1884-2000 1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen 1971 års avtalsrörelse kom att bli den mest händelserika i SACOs historia och berörde i hög

Läs mer

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i

Läs mer

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal 1 (6) Till förtroendevalda och medlemmar inom s område Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal Här kommenterar jag löneavtalet, förändringarna i allmänna villkorsavtalet samt övriga nyheter

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser AVTAL 2016 Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser 2 Inledning 2016 är det dags att förhandla om kollektivavtalen igen det är dags för en ny avtalsrörelse, den fjärde Unionen genomför. Inför och

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Basutbildningar. För styrelseledamot i klubb eller förening

Basutbildningar. För styrelseledamot i klubb eller förening Kursprogram 2015 Basutbildningar För styrelseledamot i klubb eller förening FTFs basutbildningar ger dig som är ledamot i föreningens eller klubbens styrelse de kunskaper du behöver för att på bästa sätt

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Uppdaterat mars 2014

Uppdaterat mars 2014 Kursprogram 2014 Uppdaterat mars 2014 Basutbildningar För styrelseledamot i klubb eller förening FTFs basutbildningar ger dig som är ledamot i föreningens eller klubbens styrelse de kunskaper du behöver

Läs mer

Kongressen föreslås besluta

Kongressen föreslås besluta 1 (9) 2 (9) Kongressen föreslås besluta att en omarbetad och uppdaterad lönepolitik, med utgångspunkt i detta dokument, tas fram till kongressen 2020 3 (9) Förslag till kongressen avseende STs framtida

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer