Vallonskolans trygghetsplan 2019

Transkript

1 Vallonskolans trygghetsplan 2019 På Vallonskolan ska alla elever trivas och känna sig trygga varje dag och var och en ska ges förutsättningar att nå så långt som möjligt. Vår skola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Verksamheter som omfattas av Trygghetsplanen: Grundskolan år 4-9 Grundsär 2 år 6-9 Fritids år 4-5 Ansvarig för planen: Rektor Johan Mattsson, bitr. rektor Frida Berggren 1

2 Trygghetsplanens innehåll o Definitoner s. 3 o Information till dig som elev eller vårdnadshavare s. 4 o Var ska man vända sig? (kontaktuppgifter) s. 5 o Bilaga 1. Vad händer Rutin för arbetsgång vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling s. 6-7 o Bilaga 2. Vårt systematiska arbete med Trygghetsplanen s. 8-9 o Bilaga 3. Vårt främjande elevhälsoarbete s o Bilaga 4. Matris för kartläggningar, mål och åtgärder s

3 Definitioner Diskriminering - när man behandlar människor orättvist En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är att någon missgynnas eller kränks och att missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering. Kränkande behandling och trakasserier - när man behandlar människor illa Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningarna kan bestå av till exempel nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Om det sker upprepat brukar det även kallas mobbning. Bedömningen görs utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Ofta kan det vara uppenbart att exempelvis en spark eller ett slag är kränkande behandling. Ibland är det dock svårare att bedöma, till exempel om det rör sig om utfrysning. Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om kommentarer, gester eller utfrysning. 3

4 Information till dig som elev eller vårdnadshavare Om någon i skolan gör något mot dig som inte känns bra eller om du känner dig ensam och utanför, så ska du prata med en vuxen på skolan, t.ex. din lärare, skolsköterska, rektor eller någon i Trygghetsgruppen. All personal i skolan är skyldig att göra något för att hjälpa dig om du talar om sådana saker. Det spelar ingen roll om det är en person som gör något du inte gillar eller om det är flera. Det spelar ingen roll om det är en annan elev, någon av lärarna eller en annan vuxen. Det spelar ingen roll om det händer en gång eller fler gånger. Det som är viktigt är hur det känns för dig, om det inte känns bra ska du säga till. Du bör också berätta hemma och be en vuxen kontakta skolan. Skolan måste hjälpa dig om du känner dig utsatt. All personal i skolan har ansvar för att hjälpa dig. Se hur vi går tillväga i bilaga 1. Om du vet någon som inte mår bra är det bra att vilja hjälpa. Du kan om det känns okej fråga personen om den behöver hjälp. Man kan t.ex. säga: - Jag ser att du inte verkar må bra. Kan jag göra något för att hjälpa? - Du ser ledsen ut. Vill du berätta? Du kan också vända dig direkt till din mentor eller till någon i Trygghetsgruppen och berätta att du misstänker att personen inte mår bra. Då har du lämnat över ansvaret till en vuxen på skolan. Ingen behöver veta att det var du som berättade. 4

5 Vart ska man vända sig? Vart ska man vända sig om man känner sig utsatt eller om man anser att ens barn har blivit utsatt för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Mentor/lärare Kurator - Mathias Östlund Trygghetscoach - Carola Rydh Skolsköterska - Britt-Marie Hedlund Studie & yrkesvägledare - Therese Mattsson Specialpedagog Frida Löfgren, Malin Andersson, Hedvig Bolmgren Rektor - Johan Mattsson, bitr. rektor Frida Berggren Vallonskolans trygghetsgrupp: Bitr. rektor Frida Berggren, frida.berggren@osthammar.se Kurator Mathias Östlund, mathias.ostlund@edu.osthammar.se Skolsköterska Britt-Marie Hedlund, britt-marie.hedlund@edu.osthammar.se Trygghetscoach Carola Rydh, carola.rydh@edu.osthammar.se Lärare Sarah Gröndahl, sarah.grondahl@edu.osthammar.se Lärare Mathilda Karlsson, mathilda.karlsson@edu.osthammar.se Lärare Tony Kjäll, tony.kall@edu.osthammar.se Trygghetsgruppens syfte och arbete: Trygghetsgruppen ansvarar för att leda det systematiska arbetet med främjande och förebyggande trygghetsarbete. Trygghetsgruppen samarbetar med Elevrådet och med övrig personal i arbetet med att arbeta främjande med skolans elevhälsoarbete och förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling. 5

6 Bilaga 1 Rutin för arbetsgång vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Så här gör vi på skolan när du berättar något: Hur gör jag? Vad händer då? 1. Någon gör eller har gjort något mot dig som inte känns bra. 2. Prata med en vuxen på skolan! NU BÖRJAR DE VUXNA FÖLJA TRYGGHETSPLANEN 3. Vuxna pratar med dig och andra för att få reda på allas upplevelser av det som hänt, en i taget. Man pratar också om hur man ska göra för att det inte ska hända igen. 4. Skolan skriver om det som hänt i en kränkningsrapport. Den beskriver din upplevelse. Huvudman/Skolchef får veta att någon på skolan upplevt sig kränkt eller diskriminerad. Rapporten skickas till Barn- och utbildningsnämnden. 5. Vuxen på skolan kontaktar dina vårdnadshavare och berättar. De kontaktar också de andras vårdnadshavare och berättar. 6

7 6. Rektor beslutar tillsammans med kurator om vuxna på skolan behöver prata mer med dig eller de andra för att komma fram till en plan. 7. Alla försöker göra det man kommit överens om. 8. Om någon gör något som inte känns bra igen: Prata med en vuxen! Punkt 3 9 följs. 9. Rektor eller kurator gör en plan för hur man på skolan ska jobba vidare för att det ska bli bättre. Man arbetar med planen och utvärderar för att se om du mår bra. 7

8 Bilaga 2 Skolans systematiska arbete med den årliga Trygghetsplanen aug - Planen ses över ansvar: Trygghetsgruppen tillsammans med personal hur: Pedagogisk träff/ uppstartsdagar aug/sept - Uppdaterad plan presenteras och förankras hos all personal, elever och vårdnadshavare ansvar: Trygghetsgruppen, mentorer hur: APT, kök/stöd/vaktmästarmöte, elevråd, mentortid för elever, möte för vårdnadshavare (Föräldramöte) samt info på Unikum aug-dec - Arbete med åtgärder ansvar: rektor tillsammans med personal, se åtgärdsmatris samt årshjul hur: utifrån de mål vi satt upp pågår ett arbete på organisations-, gruppoch individnivå. okt/nov - Kartläggning trygghetsenkät, klassrumsbesök ansvar: Trygghetsgruppen tillsammans med mentorer, rektor hur: Trygghetsgruppen (kurator) skickar ut enkäten och mentor gör den med eleverna, rektor gör klassrumsbesök 8

9 nov - Analys av enkätresultat ansvar: Trygghetsgruppen hur: möte för Trygghetsgruppen nov/dec - Uppföljning, halvtidsutvärdering av mål och åtgärder ansvar: Trygghetsgruppen tillsammans med personalen hur: APT, Trygghetsgruppen redogör för sin analys och vi diskuterar och utvärderar åtgärderna vi haft under höstterminen, eventuella ändringar/nya åtgärder planeras jan-juni - Arbete med åtgärder ansvar: rektor tillsammans med personal, se åtgärdsmatris hur: utifrån de mål vi satt upp pågår ett arbete på organisationsgrupp- och individnivå. april - Kartläggning Enkät om studiero, elevintervjuer, klassrumsbesök samarbete med Elevråd ansvar: Trygghetsgruppen tillsammans med mentorer, rektor hur: Trygghetsgruppen skickar ut enkäten och mentor ser till att eleverna gör den, rektor gör klassrumsbesök maj - Analys av kartläggning ansvar: Trygghetsgruppen hur: möte för trygghetsgruppen juni Uppföljning, utvärdering av mål och åtgärder Utifrån utvärderingen uppdateras planen ansvar: Trygghetsgruppen tillsammans med personal hur: pedagogisk träff/apt, planeringsdagar, Trygghetsgruppen redogör för sin analys och vi diskuterar och utvärderar åtgärderna vi haft under läsåret, planering inför kommande läsår 9

10 Bilaga 3 - Främjande elevhälsoarbete Ett främjande elevhälsoarbete är ett pågående arbete för ökad trygghet och trivsel på skolan. Det är något som vi vet gynnar alla elever. Trygghet och Trivsel-fokus Rastaktiviteter Lunchvärdar Bussvärdar Entrévärd Värdegrundsarbete på Mentorstid Hälsosamtal med skolsyster Studie- och yrkesvägledning Kuratorssamtal Känslokarta - Särskolan 10

11 Främjande arbete prioriterade områden 18/19 Vi har inför det här läsåret genomgått en stor omorganisation där år 4-5 bytt lokaler och slagits samman med år 6-9. Vi har blivit en större skolenhet med fler elever, större personalgrupp och verksamhet i två huskroppar. I och med detta har vi valt att i vårt främjande arbete fokusera på att både personal och elever ska känna sig trygga och trivas i nya lokaler och ny organisation. Vi har arbetat med att ta fram nya Ordningsregler som ska gälla alla och vi har arbetat med att tydlig struktur i klassrummen som ska vara bekant för eleverna och att bildstöd ska finnas med även för de äldre eleverna. Vi har haft temadagar kring vad Genus handlar om och om Nätetik. Nätetiktemat var i form av samtal med elevgrupper anpassat efter ålder och även riktat till personal och vårdnadshavare. Under våren planerar vi att ha ett gemensamt temaarbete kring Hållbar utveckling. I år 4-5 har personalen jobbat mycket med värdegrundsfrågor och med att få rasterna att fungera. Vi har satsat på att ha vår Trygghetscoach på heltid på Lilla Vallon med de yngre eleverna. Hon har ansvarat för att planera och genomför vuxenstyrda rastaktiviteter och haft många elevsamtal. Andra främjande åtgärder vi arbetat med under året för att trygga våra elever är Entrévärdar som möter eleverna på morgon och bussvärdar som finns vid skolskjutsarna. På Särskolan jobbar de med tjej/killgrupper med skolsköterska och kurator, då det ofta finns många funderingar och tankar om vad t.ex. IF (intellektuell funktionsnedsättning) är och varför man går i Särskola mm. De använder nästan varje dag även en känslokarta där eleverna få visa hur de mår eller känner sig. Kan vara svårt att sätta ord på det, därför är bilderna till stort stöd. 11

12 Förebyggande arbete kartläggning och åtgärder 18/19 Arbets-matris mall som vi använder i vårt arbete Kartläggning Iakttagelse/Analys Mål Insats/Resurser Tids- plan Ansvar Uppföljning 12