Läge och utvecklingsplan

Transkript

1 Ansökan om projektbidrag - för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, - som modellän för det fortsatta utvecklandet av arbetssätt där egen och närståendeerfarenhet betraktas som en komplementär kunskapsform. Ansökan år 2012 omfattar samtliga kommuner, Landstinget och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH i Jönköpings län, Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, IFS i Jönköpings län och icke organisationsanslutna brukare Projektets namn Modellbyggande i Jönköpings län till nytta för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och deras anhöriga. Kodnamn: Helny 3 Projektägare; Regionförbundet Jönköpings län, primärkommunala nämnden

2 Läge och utvecklingsplan Utgångspunkten och målet med vår ansökan är att genom att kraftsamla kring kunskapsutveckling i det vardagsnära arbetet med personer som har en psykisk sjukdom/funktionsnedsättning kan vi erbjuda brukare/patienter och anhöriga bästa möjliga vård och stöd. Idag finns det regionala stödstrukturer för att hantera, implementera och förbättra det arbete som vi avser att inleda eller utveckla med stöd av särskilda stimulansmedel. Ansökan för 2012 tar sin utgångspunkt i det utvecklingsarbete som påbörjats under med redan beviljade medel. Mera specifikt ligger tyngdpunkten i den nya ansökan på modeller för tillvaratagande av brukares/patienters och anhörigas erfarenheter inom reguljär verksamhet inom psykiatriområdet, utifrån de kunskaper vi tillägnat oss framför allt genom det pågående erfarenhetsutbytet med Trento, Italien, men även genom kontakter med angränsande verksamheter i Sverige.(Patientkonsulter - Norra Stockholms Psykiatri, Föreningarnas Hus i Skellefteå m.fl.) Dessutom har vi strävat efter att knyta personer med egen erfarenhet till projektet, bl.a. en person anställd hos RSMH i Jönköping, som vi kunnat bereda arbete i projektet genom tjänsteköp. Utöver detta följer vi SKL:s arbete med CoProduction, som en väg att finna fram till nya intressanta modeller för ökat patient- och brukarinflytande genom medskapande. Vi anser oss därför ha goda förutsättningar att nu börja omsätta kunskaperna i praktisk verksamhet och att ta en ledande roll i detta. Därför är det vår önskan att Jönköpings län får ansvaret att fungera som modellän för det fortsatta utvecklandet av arbetssätt där egen och närståendeerfarenhet som en komplementär kunskapsform integreras i alla delar av psykiatrin inklusive slutenvården och primärvården. Detta arbete genomförs i nära samarbete med NSPH, IFS och ej organiserade brukare. Framställningen är uppbyggd så, att det i ansökans första, allmänna del ges en sammanfattande beskrivning av de olika delområdena och hur de hör samman logiskt. Därefter följer, i den andra delen, kompletterande beskrivningar av samtliga de aktiviteter som ingår i ansökan inkl. beräknade kostnader och uppgifter om långsiktighet och plats i ordinarie verksamhet. För redan påbörjade aktiviteter redogörs för vad som uppnåtts under och vad som återstår att genomföra under Strukturer, organisation och arbetssätt Det övergripande syftet med vår ansökan är att utveckla hållbara arbetsformer för att möta behovet av stöd och vård hos personer med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom. Som stöd för den utvecklingen krävs ett antal bärande strukturer. En sådan struktur är mål och styrdokument kring samverkan. Framtagandet av ett sådant dokument har slutförts under 2010.(Se bilaga nr. ) En annan förutsättning är brukares/patienters och anhörigas perspektiv och erfarenhet. För hållbara arbetsformer krävs metodstöd under längre tid och att man kopplar samman det dagliga arbetet med aktuell forskning. I en kunskapsstyrd organisation pågår ständigt arbetet med att förändra och förbättra de arbetsmetoder som används. Slutligen

3 kan nya innovativa utbildningskoncept ytterligare stödja utvecklingen av hållbara arbetsformer. Ett utvecklingsprogram för vuxenpsykiatrin i Landstinget i Jönköpings län togs fram under Utifrån programmets fjorton punkter har ett utvecklingsprojekt startats. Projektets uppdrag är att utarbeta en ledningsplan för länets vuxenpsykiatri. Punkterna omfattar bland annat att utveckla samverkan med vårdgrannar, öka brukarinflytandet samt kompetensutveckling. ( Ett föredöme i svensk psykiatri utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin i Landstinget i Jönköpings län, LK ) Länets kommuner och landstingets olika berörda verksamheter befinner sig på olika nivåer när det gäller resurser, stödfunktioner, kompetens och kunskap inom området. Vi menar att det är en styrka för personalen framför allt i den lilla och mellanstora kommunen att hela länet går samman i en satsning som denna. Samtliga kommuner kommer tillsammans med landstinget att erbjudas möjligheten att delta i de olika satsningarna. Grundstrukturen stödjer utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom området. Hur och inom vilka olika specifika områden varje kommun/landsting väljer att delta och medverka är avhängigt av var man befinner sig och vilka resurser man kan och vill avdela. Det bör dock poängteras, att när det gäller de områden i projektet som har specifik inriktning på brukar/patient och anhöriginflytande, såsom utbildning i samordnat kontaktmannaskap och återhämtningsinriktat arbetssätt, har det, glädjande nog, hittills funnits en stor samstämmighet om att dessa satsningar efter hand skall genomföras i hela länet och betraktas som obligatoriska. Ledning och styrning Det utvecklingsarbete som föreslås i vår ansökan kommer att knytas till redan befintliga regionala strukturer och till den samverkan som finns mellan kommunerna, landstinget och högskolan i länet samt med brukar/patient och anhörigföreningar i länet. Därmed kommer styrning och ledning av projektet att ske inom ramen för befintliga strukturer. I länet finns en politisk samverkansarena på ledningsnivå, Läns-Lako samt en ledningsgrupp för samverkan mellan kommunerna och landstinget. Det finns en styrgrupp för samverkan psykiatri/missbruk. I styrgruppen ingår socialchefer, verksamhetschefer psykiatri, forskningssamordnare FoUrum, Landstingets kansli, primärvårdsledning samt två representanter för Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) i Jönköpings Län. I varje kommun och i landstingets olika berörda verksamheter finns en namngiven nyckelperson med uppdrag att vara länken mellan det lokala och det regionala utvecklingsarbetet. Under har dessa personer formerat sig i ett länsnätverk, inledningsvis bestående av ansvariga chefer för kommunerna, senare utvidgat till att även innefatta vårdenhetschefer från landstingspsykiatrin. Processledaren är sammankallande och regelbundna nätverksmöten hålls ca. varannan månad, då projektets olika delområden följs upp gemensamt, liksom andra frågor av gemensamt intresse. Nätverkets samtliga medlemmar har även tillgång till webbportalen Pingpong för erfarenhetsutbyte och diskussion. Genom Pingpong har man även möjlighet att utbyta synpunkter med en brukar-panel, som har tillgång till webbportalen på samma villkor som de professionella deltagarna.

4 Därmed är det vår förhoppning att de insatser som beskrivs i denna ansökan inte ska bli ett projekt med separata aktiviteter vid sidan om befintliga strukturer. Våra erfarenheter så här långt talar för att en integrerande process kommit igång som kommer att genomsyra båda huvudmännens organisationer efter hand och även på ett självklart sätt inkludera de organisationer som företräder brukares/patienters och anhörigas intressen. Vår förhoppning är att detta ska motverka en generell problematik som uppstår då projekt så småningom ska implementeras i befintliga organisationer och system när projekttiden tagit slut. Plattformar Till stöd för de satsningar som ansökan omfattar finns några olika bärande plattformar. FoUrum, kommunal utveckling, Regionförbundet Jönköpings län Utvärderingen av Luppen kunskapscentrum och statens ambition att stödja regionala strukturer för kunskapsutveckling har lett fram till att kommunerna i länet i maj 2010 fattade beslut om att grundfinansiera en regional plattform för kunskapsutveckling, FoUrum. Inom ramen för FoUrum finns goda förutsättningar att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. FoUrum har i sitt uppdrag att ha en nära samverkan med landstingets forsknings- och utvecklingsenheter samt med högskolor och universitet. Fyra utvecklingsområden har identifierats; barn och unga, utanförskap mot arbete, mest sjuka äldre och missbruk/psykiatri. Inom ramen för FoUrum finns ett antal projektmedarbetare, doktorander och forskningsledare. Arbetet bygger på en struktur där kommunerna deltar aktivt i olika utvecklingsarbeten. Utgångspunkten för verksamheten är att stödja utvecklingen av det vardagsnära arbetet i kommunerna. FoUrum är en del av kommunal utveckling som i sin tur är en del av Regionförbundet i Jönköpings län. Kommunal utveckling kommer att vara administrativ ägare av projektet. Qulturum Qulturum är ett centrum inom landstinget för utveckling av arbetssätt och nya metoder för utvecklingsarbete samt utvärdering inom strategiskt viktiga förbättringsområden och ledarskap i hälso- och sjukvården. Arbetet utgår från vardagsnära förbättringsarbeten, ledarutveckling med mera. Personalen erbjuds inom ramen för Qulturum reflektion och handledning i utveckling och förändring. The Jönköping Academy for Improvement of Health and Wellfare Akademin har nyligen bildats som ett samarbete mellan landstinget, kommunerna i länet och högskolan. Uppdraget är att främja förbättring av hälsa och välfärd genom att ta fram och nyttiggöra kunskap om förbättring av vård och omsorg samt att bedriva utbildning och forskning i samproduktion mellan högskolan och vård och omsorgsverksamheter i länet. Samtliga kommuner, landstinget och högskolan bidrar till finansieringen. Brukar/anhörig/patientföreningar I Jönköpings län finns en stark tradition av att samverka med olika anhörig och brukar/patientorganisationer. Den samverkan har också lett fram till att länet var först ut att

5 bilda ett regionalt NSPH. Organisationerna har tillsammans och var för sig en bra grund för att bedriva utbildningar och att delta i olika utvecklingsarbeten. Under projektets genomförande så här långt har NSPHs företrädare stöttat upp arbetet på ett kraftfullt sätt och även som enskilda personer ställt sin kompetens till förfogande inom enskilda områden, t.ex. vad gäller studiecirkeln Med starkare röst, förberedelsearbetet inför seminarier om Äldres psykiska hälsa samt den nationella konferensen om medinflytande i Jönköping , Vi gör jobbet tillsammans. IFS ingår numera ej i NSPH, Jönköpings län. Företrädare för organisationen har getts möjligheter att inkomma med synpunkter på föreliggande ansökan och man har tillgång till projektets webb-portal Pingpong. Övrigt stöd för brukarinflytande på individ - och gruppnivå : BISAM I SKL:s positionspapper Patient- och brukarmedverkan påpekas att metoder för att ta tillvara patienternas/brukarnas kunskap behöver utvecklas såväl på individnivå som på mer aggregerad nivå. Det finns risk för att utsatta grupper som inte har en stark föreningstradition inte får samma möjlighet till dialog. Här kan brukareinflytandesamordnare, BISAM, komma att spela en central roll, då de besitter erfarenhet och specialistkompetens vad gäller att göra dessa gruppers behov synliga och uttalade. För närvarande finns brukareinflytandesamordnare i vårt län endast i Jönköpings kommun. För att förverkliga intentionerna med föreliggande ansökan betraktar vi BISAM som en nödvändig del av stödstrukturen och vi ser det som önskvärt och nödvändigt att denna resurs på sikt ska komma att finnas tillgänglig i flera delar av länet. Projektets utveckling som helhet tom maj 2011 Som tidigare beskrivits i återrapportering till Socialstyrelsen ( ) har starten av projektet blivit fördröjd i förhållande till den ursprungliga planeringen huvudsakligen p g a att processledaren ej kunde påbörja sin anställning förrän i början av hösten Ett ytterligare skäl är att det krävts mera av informations- och förankringsarbete ute i länet än beräknat under den inledande fasen av projektet. Vi har i denna ansökan gjort vissa omstruktureringar beträffande projektets aktiviteter i förhållande till de tidigare projektbeskrivningarna -09 och-10, för att nå bästa möjliga effekt och undvika fragmentarisering. Dessa förändringar är delvis också ett resultat av det förankringsarbete som skett under hösten 2010 och våren 2011 då en översiktlig behovskartläggning genomfördes av processledaren i de olika psykiatriomådena med hjälp av telefonintervjuer med ansvariga chefer och personliga besök i verksamheterna. Vid dessa kontakter framkom även önskemål om kompletteringar av projektets innehåll utifrån upplevda behov av förstärkt baskompetens. Några av dessa ytterligare önskemål har vi sökt tillmötesgå i denna ansökan. Generellt kan sägas att ansvariga chefer i länet ger en bild av att det skett ganska omfattande satsningar på att höja baspersonalens kompetens de senaste åren och att det som ses som kanske mest angeläget är att fördjupa kompetensen och finna fram till metoder för en säker implementering och ett bibehållande av de nya kunskaperna.

6 Vad gäller synen på ökat inflytande för brukare/patienter och anhöriga har kartläggningen bland cheferna visat på ett positivt intresse för att inhämta nya kunskaper i t.ex. återhämtningsinriktat arbetssätt liksom att ta del av erfarenheterna från det pågående utbytet med psykiatrin i Trento, Italien. Det är dock skäl att vara ödmjuk inför uppgiften och inse att för vissa individer bland personalen är detta ett stort steg som är förknippat med personliga uppoffringar och utmaningar att förändra sitt arbetssätt. Ansökan för 2012 Som ovan nämnts har vi strukturerat vår nya ansökan på ett något annorlunda sätt än de två föregående. Utifrån de erfarenheter vi gjort under projektets gång har vi sökt undvika uppsplittring på många delprojekt. Målgruppen för ansökan är i huvudsak baspersonal, det vill säga skötare, undersköterskor, boendestödjare, behandlingsassistenter, rehabiliteringspersonal och vårdare. För att få största möjliga genomslag i implementeringen av den förstärkta kompetensen, kommer även andra personalkategorier att inbjudas att delta i de olika satsningarna, främst när det gäller de delområden i projektet som är direkt kopplade till ett förstärkt brukar- och anhöriginflytande. Det kan handla om t.ex. läkare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, biståndshandläggare och enhetschefer. Även personal från primärvården som är berörd i vissa av satsningarna, bl.a. när det gäller äldres psykiska hälsa, kommer att inbjudas att delta i några av utbildningarna. och i stället fokuserat på några huvudområden: Sammanfattningsvis innefattar vår ansökan följande tre aktivitetsområden (I, II, III): I. Baskompetenshöjning inom utvalda utvecklingsområden. Satsningen innefattar såväl en fortsättning av kompetenshöjande insatser som påbörjats under som genomförande av utbildningar och metodutveckling inom några ytterligare områden, vilka lyfts fram som centrala under förarbetet inför denna ansökan: Implementering av metoder för arbete och sysselsättning För att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning så att de kan erhålla arbete, bedriva studier och/ eller få meningsfull sysselsättning finns i länet ett stort intresse för metodutveckling med hjälp av Supported Employment och Supported Education. Vi försöker nu samordna olika lokala initiativ för att säkra en mera beständig kompetens på dessa områden. Detta bedöms kunna ske genom utbildning av lokala metodstödjare i Supported Employment, vilka ska tillgodose framtida utbildningsbehov samt följa upp och tillvarata erfarenheter av hur metoden används i praktiken. Avsikten är att stärka utvecklingen av den evidensbaserade praktiken med fokus på målgruppen personers med psykiska funktionshinder och professionellas erfarenheter. Vad gäller Supported Education befinner vi oss fortfarande i en inledande fas av informationsinhämtning och kartläggning av pågående tillämpningar av metoden, där framför allt unga vuxna med neuropsykiatrisk diagnos initialt ses som en tänkbar målgrupp. En utbildningssatsning, Asp IT, som har vissa beröringspunkter med Supported Education, planeras för närvarande gemensamt av de sex kommunerna på Höglandet samt Ydre Kommun i Östergötland. Utbildningen är särskilt inriktad på yngre personer med Aspergers syndrom,

7 som önskar kvalificera sig för arbete inom IT-sektorn. Huvudmålet är att ge dem möjlighet att uppnå detta genom att erbjuda ett utbildningskoncept, som tar hänsyn till deras specifika funktionsnedsättning. Detta ska ske bl.a. genom att ha en tydlig struktur i inlärningssituationen med t.ex. ett och samma klassrum och att ett fåtal lärare, med specialpedagogisk kompetens, står för huvuddelen av undervisningen. Förutom ITutbildningen ska det även vara möjligt att komplettera luckor i tidigare skolgång. Vi önskar medverka i denna satsning med delfinansiering och utvärderingsstöd, då vi betraktar Asp it som en form av modellbygge som har förutsättningar att få spridningseffekt gentemot övriga länet. Äldres psykiska hälsa Som en startpunkt för denna kompetenshöjningssatsning kommer under hösten 2011 en länskonferens att anordnas med deltagande av några av landets främsta experter inom området samt representanter för ansvariga myndigheter och politiker. Personal från psykiatri, primärvård och äldreomsorg kommer att inbjudas. NSPH deltar aktivt i planeringsarbetet och kommer även att medverka under konferensen. Under 2012 önskar vi följa upp denna satsning genom ytterligare, mera riktade utbildningar samt understödja bildandet av ett länsnätverk med nyckelpersoner från olika professioner samt representant för NSPH. Utveckling av kunskap om och samverkansformer beträffande personer med neuropsykiatriska funktionshinder Enligt kartläggningen tycks det vara en generell tendens att personer med neuropsykiatriska funktionshinder, särskilt i yngre åldersgrupper ökar i de olika psykiatriområdena och inte minst öppenvårdspersonalen ute i kommunerna behöver utbildning och stöd för att kunna hjälpa dessa personer på bästa sätt. I vissa delar av länet har man redan gjort omfattande insatser med grundutbildning i neuropsykiatri, men det upplevs ändå finnas ett starkt behov av att utveckla bättre samverkansformer kommun-landsting, t.ex. genom gemensamma utbildningsdagar som avser att tillsammans med brukare utveckla innovativa arbetsformer, som passar målgruppens specifika behov. Vi avser att under 2012 ytterligare kartlägga situationen för målgruppen samt att genomföra utbildningsdagar om samverkansformer i enlighet med förslag som inkommit under behovskartläggningen enl. ovan. Suicidprevention Det arbete som påbörjas under 2011 med att förbereda upprättandet av lokala handlingsplaner för suicidprevention beräknas fortsätta även under 2012 och vi ansöker om fortsatt projektstöd för att kunna genomföra detta i hela länet. Case Management Arbetet med personer med samsjuklighetsproblematik saknar alltjämt full stabilitet i länet och det finns ett behov av en samordnande funktion för stöd och handledning av Case Managers i länet. Dessutom ser vi det som viktigt att beakta behovet av Case Management även för ytterligare målgrupper, i enlighet med de nya riktlinjerna för behandling av schizofreni. Vi ansöker därför om fortsatta projektmedel för att kunna ha en CM-coach anställd i länet även under 2012.

8 Fortsatta utbildningar i återhämtningsinriktat arbetssätt och samordnat kontaktmannaskap. (Utvecklas vidare under huvudområde II nedan) II. Kraftsamling över hela länet för att generellt stärka påverkansmöjligheterna för brukare/patienter och anhöriga Eftersom vi fått möjlighet att visstidsanställa ytterligare två FoU-ledare i projektet, har ambitionen kunnat höjas beträffande utbildningar i återhämtningsinriktat arbetssätt och samordnat kontaktmannaskap. Resursförstärkningen blev möjlig genom att Socialstyrelsen godkände överflyttning av ej förbrukade projektmedel från 2010 till De två nya medarbetarna kan nu erbjuda ovanstående utbildningar till hela länet, med utgångspunkt från de erfarenheter som dragits i Jönköpings kommun, där dessa utbildningskoncept testats. Preliminära data från den pågående utvärderingen används i planeringen för aktiviteter i övriga länet. Under hösten 2011 genomförs båda utbildningarna i de flesta av höglandskommunerna medan södra länsdelen beräknas få ta del av dessa under I samarbete med forsknings- och utvecklingssamordnare på FoUrum, Regionförbundet, erbjuds alla kommuner också ett implementerings- och utvärderingsstöd, såsom skett i Jönköpings kommun tidigare. I förhållande till den ursprungliga projektbeskrivningen har även målsättningen höjts vad gäller genomförandet av studiecirklarna Med starkare röst. Kartläggningen enl. ovan gav bl.a. vid handen att det finns en brist på lokala representanter utanför Jönköpingsområdet. Det är därför angeläget att utprova studiecirkelmodellen i alla länsdelar, för att utröna om det på denna väg är möjligt att förstärka brukare- och närstående inflytandet lokalt och att få till stånd lokala handlingsplaner, vilket är det uttalade syftet med Med starkare röst. Under våren har två cirklar startas på Höglandet. Det har framkommit ett starkt intresse för att även starta cirklar i Södra länsdelen. III. Modell-län för egenerfarenhet som komplementär kunskapsresurs inom psykiatrin Den komplementära kunskap som personer med egenerfarenhet såväl brukare/patienter som anhöriga har är en resurs som behöver utforskas och skapa förutsättningar för att den ska kunna tillvaratas inom landstingets psykiatri och primärvård, samt kommunernas socialpsykiatri. Visionen är att egenerfarenhet som komplementär kunskap hos brukare/patienter och anhöriga efter hand ska bli en naturlig och självklar del av ett arbetssätt som karaktäriserar psykiatrin i Jönköpings län. Länet har i tidigare ansökningar (2010 och 2011) erhållit medel för ett utbyte med Trento i Italien. Utbytet har fört med sig att intressenter finns i länet för att inleda ett arbete med att tillvarata och anpassa erfarenheter från Italien till ett svenskt sammanhang. I Trento i Italien har medarbetare inom psykiatrin arbetat tillsammans med personer med egenerfarenhet sedan ca 10 år. Erfarenheterna är mycket goda. Utvecklingen började med att en person med egenerfarenhet fanns tillhands vid en reception på en psykiatrisk mottagning. Såväl personal som besökare uppskattade mycket förändringen. Successivt utökades de med egenerfarenhet inom olika verksamheter. Så snart medarbetare fick möjlighet att upptäcka

9 fördelarna med det nya så utökades arbetsuppgifterna. Numera finns ett 40-tal personer anställda inom olika verksamheter. De arbetar så mycket de orkar allt från ca 90% till några timmar i veckan. Studiebesök har genomförts vid två tillfällen av medarbetare från kommuner, landsting och personer med egenerfarenhet från Jönköpings län. Intresse finns att ta tillvara på de goda erfarenheterna från Trento att arbeta med brukare i stället för att arbete för brukare. Brukare skulle därmed bli en resurs för att utveckla vården. Eller snarare deras unika erfarenhet och kunskap skulle tas till vara på såväl i vardagsarbete i som i utvecklingsarbete av den psykiatriska vården i länet. Utifrån våra ambitioner enl. ovan och de möjligheter för genomförande som skapats med tidigare beviljade medel, vill vi, som nämnts tidigare, ansöka om att få bli ett modell-län för att utveckla arbetssätt och organisationsformer där den komplementära kunskapen tas till vara. Parallellt med detta utvecklingsarbete vill vi arbeta för att en tydlig återhämtningsinriktning ska genomsyra alla verksamheter. För att skapa grundläggande förutsättningar för denna långsiktiga process önskar vi få till stånd följande: Resursbank för personer med egenerfarenhet Förutsättningar behöver skapas för att personer med egenerfarenhet (brukare/patienter och anhöriga) ska finnas tillhands för psykiatrins behov av stöd och utveckling av vård och omsorg. Arbetet för med sig behov av stöd och kunskaper för att undvika att påfrestningar på dessa personer ska bli för stora i synnerhet i ett inledningsskede innan ett återhämtningsinriktat arbetssätt fullt ut har utvecklats inom psykiatrin. Arbetet behöver därför inledas med att genomföra en grundutbildning för personer med egenerfarenhet. Målet är att utbilda resurspersoner som går in med sina egna erfarenheter och sin unika kompetens för att stödja återhämtningsprocessen för brukare genom att finnas som en resurs på olika enheter inom kommun och landsting. Utbildningen planeras med redan erhållna medel. För genomförande av resursbanken behövs: Genomförande av utbildningen Behovsinventering inom psykiatrin Förankringsarbete inom psykiatrin Organisation av en stödfunktion för blivande resurspersoner, där det ingår både arbetsledning och handledning Pilotverksamhet samlokalisering av kommun- och landstingsverksamheter För att skapa förutsättningar för tidiga insatser för att förebygga mer omfattande psykisk ohälsa önskar länet att inleda ett förarbete och planering av pilotverksamhet, som är inspirerad av konceptet i Trento Göra Tillsammans. Verksamheten ska bygga på principen om att samlokalisering underlättar och stärker samarbete så att resurser används för att gynna stöd och behandling i ett tidigare skede av psykisk ohälsa. Vi har uppfattat att inom länet finns bland olika personalkategorier, inom olika verksamheter ett spritt intresse av att utveckla arbetsformer enligt konceptet ovan. Det finns även inom länet en lång tradition av tillämpning av samlokaliseringskonceptet för familjer med små barn yngre än sex år genom familjecentraler, som för närvarande till stor del täcker hela länet.

10 Huset ska innehålla en integrerad öppenvårdsmottagning där båda huvudmännen samverkar. Den bärande delen är att olika personalkategorier samarbetar med anställda resurspersoner som har komplementär kompetens (egen erfarenhet som brukare/patient el. anhörig). Brukareinflytandesamordnare, BISAM I Jönköpings län finns i dag endast två BISAM, anställda av Jönköpings kommun. De arbetar deltid, 25 resp. 50 procent. För att skapa förutsättningar för ett mera fördjupat brukar/patient och anhöriginflytande i länet som helhet ser vi det som centralt att det på sikt finns två BISAM i varje länsdel. Brukarinflytandesamordnarna har bl.a. en viktig roll när det gäller att uppmärksamma och ge röst till de brukare/patienter och anhöriga, som inte är organiserade i någon intresseförening. BISAM kan ha en handledande och stödjande funktion gentemot de resurspersoner med egen erfarenhet som på sikt enligt intentionerna med detta projekt- ska rekryteras för olika uppgifter inom psykiatriområdet. Frågan om formerna för rekrytering av flera BISAM i länet har aktualiserats i länsstyrgruppen för psykiatri/missbruk och vår strävan är att det ska finnas en plan för detta i god tid innan grundutbildningen genomförs. Hälsofrämjande arbete för brukare och anställda Personer med psykisk ohälsa är en utsatt grupp även för fysisk ohälsa. Insatser för att en god tandvård, goda kost- och motionsvanor samt motverkande av viktökning som biverkning av medicinering skulle kunna förbättra livssituationen för gruppen. I Skellefteå har de goda erfarenheter av att genomföra utbildningsinsatser som är gemensamma för både brukare och personal i olika verksamheter. En liknande verksamhet skulle kunna gynna hälsosituationen även här i länet.. Riktad information och aktiviteter för att motverka stigmatisering av personer med psykisk funktionsnedsättning Särskilt angeläget är det att nå blivande yrkesutövare inom hälso- och sjukvård redan under deras grundutbildningar med adekvat information. Denna bör i stor utsträckning förmedlas av resurspersoner med egen erfarenhet/anhörigerfarenhet som förberetts för uppdraget genom utbildning och stöd enl. punkten A ovan. IV. Forskning och utvärdering Forskning FoUrum s uppdrag som regional plattform för att stödja kommunernas socialtjänster med att utveckla en evidensbaserad praktik innefattar även att utveckla ny kunskap. Med utgångspunkt i de förhållanden som råder i praktiken finns inom psykiatrin ett behov av att utveckla kunskap om egenerfarenhet som resurs. Forskningsprojektet ingår i delområde III Modell-län för egenerfarenhet som komplementär kunskapsresurs inom psykiatrin men med fokus på egenerfarenhet som kompletterande kunskap. Syfte är att studera hur personer med egenerfarenhet kan bidra med kompletterande kunskap till de professionellas kunskap. En interaktiv

11 forskningsdesign ska användas, som bygger på personalens och personers med egenerfarenhet aktiva deltagande i kunskapsutvecklingen. Preliminära forskningsfrågor: - Vad består egenerfarenhet som kunskapsform av? - Vad innebär arbetet som person med egenerfarenhet för dem själva, brukare, professionella och psykiatrin som organisation? - Hur utvecklas gränssnittet mellan landsting och kommun? Utvärdering Utvärderingen inriktar sig på den nya ansökan 2012 som helhet. De nya modeller för tillvaratagande av brukares/patienters och anhörigas erfarenheter inom reguljär verksamhet inom psykiatriområdet som ansöks om för 2012 kommer att utvärderas. En deltagarbaserad utvärderingsansats används för att skapa delaktighet och involvering av intressenter för att skapa en känsla av att de äger projekten och dess resultat, som ett led i hållbarheten på längre sikt. Preliminära utvärderingsfrågor: - I vilken mån utvecklas verksamheterna i den riktning som förväntas? - Vilka olika typer av avsedda och icke avsedda utfall kan ses? - Hur och i vilken omfattning har brukarinflytande i vård och omsorg förändrats över tid? - Blir vården bättre om det finns personer med egenerfarenhet anställda? - Förändras klimat och interaktion i arbetsgrupper med både vanligt utbildad personal och personer med egenerfarenhet?